Trafikvolymen i väg- och järnvägsnätet har ökat med 1,5 respektive 5,4 procent från 2010 till 2011. Trafikvolymerna är därmed uppe på samma nivå eller högre än den nivå som gällde före lågkonjunkturen 2008/2009. Samtidigt som trafiken på väg- och järnvägsnätet ökar, visar punktlighetsstatistiken att tågen kommer i tid. Som ett exempel nådde 92,6 procent av fjärrtågen sin slutstation i tid eller med högst femton minuters försening i juni.

Punktligheten under kaosvintrarna 2009/10 och 2010/11 var ovanligt låg. Vissa månader var den så låg som under 75 procent för hela persontrafiken och under 50 procent för snabbtågen, X2000. Men under de tre gångna vintermånaderna såg det bättre ut. Då låg punktligheten på fjärrtågen på omkring 90 procent och nivån är ungefär densamma även om man räknar in pendel- och regionaltåg (som har en striktare definition av vad som är punktligt).

– Detta visar att vi är tillbaka på samma nivå som 2008 och 2009, som betraktas som bra år, sa Gunnar Malm till TT.

En orsak är en mild vinter i år, men även ökade resurser till drift och underhåll har gett effekt. Dessutom har en rad av välplanerade investerings-, underhålls- och reinvesteringsinsatser genomförts av både Trafikverket, tågoperatörer och andra aktörer. Även god beredskap för att hantera störningar av oförutsedda händelser är viktiga förutsättningar för att säkerställa de dagliga transporterna i det befintliga systemet. De infrastrukturrelaterade merförseningarna minskar bland annat till följd av detta i snabb takt, vilket är den trend som syns i statistiken.

Figur: Registrerade merförseningstimmar fördelade på Infrastruktur (Trafikverkets ansvar), Följdorsaker, Järnvägsföretag och Olyckor/Tillbud och yttre faktorer.

Men Gunnar Malm vill förbättra punktligheten ytterligare. För fjärrtågen är målet en stabil nivå på 94-95 procent, vilket skulle innebära att resenärerna inte längre upplever att tågtrafiken är drabbad av förseningar.

– Det tar sju till tio år att få upp en stabil nivå på 94-95 procent, menar Gunnar Malm.