Månadens bild

Kontakta oss

Stäng

Robert Herpai
robert.herpai@trafikverket.se
Telefon: 010-123 8959
Telefontid tisdag-torsdag 9-11

Besöksadress

Trafikverket
Sveriges Järnvägsmuseum
Rälsgatan 1, Gävle

Postadress

Trafikverket
Sveriges Järnvägsmuseum
Box 407
801 05 Gävle

Månadens bild.

Telegrafexpeditionen i Uppsala järnvägsstation på 1920-talet.

På det långa bordet utmed fönstren står fem morsetelegrafer, vi ser pappershjulet med remsbana och telegrafnyckel.
Tillgången till telegrafer var viktig för järnvägen ur säkerhetssynpunkt.
Med hjälp av telegrafen kunde stins eller tågklarerare meddela sig mellan järnvägsstationerna för att få meddelande om inkommande och avgående tåg för att undvika att tåg kolliderade med varandra.
Morsetelegrafen fanns i Sverige från järnvägens början, men endast vid de större järnvägsstationerna, de mindre järnvägsstationerna hade visartelegraf.

På bilden ses tre telegrafister, tre kvinnor i ett av de yrken som öppnades upp tidigt för kvinnor. Kvinnor som telegrafister fick även anställning inom andra statliga verk som dåvarande Postverket och Telegrafverket. Det var främst ogifta kvinnor ur medelklassen och överklassen som anställdes till dessa arbeten inom statlig myndighet.
Julia Amanda Charlotta Hammar var SJ:s första telegrafist anställd år 1867, dotter till ”Jernbruksidkaren” vid Bergsund Petter Ludvig Hammar och hans hustru Sophia Charlotta Berggren.

Kvinnors möjligheter till arbete i statlig tjänst har inte varit helt enkel.
År 1858 fick kvinnor rätt till arbete i lägre statlig tjänst
År 1863 får kvinnor rätt att arbete inom telegraf- och posttjänster
År 1874 fick gifta kvinnor rätt till enskild lön
Det var ofta extraordinarie tjänster som stod till buds för kvinnorna, det var i princip omöjligt att göra karriär utan ordinarie tjänst. 
Enligt Kungl. Maj:ts instruktion för Kungliga Järnvägsstyrelsen 1908, stadgades det att kvinna i ordinarie eller extra ordinarie tjänst måste lämna sin tjänst vid äktenskap eller barnafödsel.
”Träder ordinarie kvinnlig tjänstehafvare i gifte, skall hon anses hafva frånträdt sin befattning.”

Först 1939 togs denna lag bort. Det fanns en möjlighet att få bibehålla sitt arbete, ”där sådant ansågs lämpligt bibehålla henne i extra tjänst”. Detta innebar lägre lön och en degradering till extraordinarie.