Nej, inte om du håller trycket inom en viss nivå. Utbildare i sparsam körning rekommenderar 10–15 procent högre lufttryck än det som anges i bilens handbok. Däckets väggrepp behålls och slitaget blir inte större. Men mer än 10–15 procent över det rekommenderade trycket bör du inte ha.

Ett för lågt lufttryck i däcken är inte lämpligt. Om du kör med 80 procent av rekommenderat lufttryck minskar livslängden för dina däck med en femtedel. Kör du med 70 procents lufttryck kan livslängden halveras. Kör du med rätt lufttryck, eller kanske 10–15 procent mer, kan du fördubbla livslängden på dina däck. Med för lite lufttryck i däcken kan också bilen bli svår att hantera i en kritisk situation.

Sidogreppet som är viktigast för trafiksäkerheten påverkas inte – det är alltså ingen ökad risk för sladd. Broms- och accelerationsförmågan påverkas bara marginellt.

Alla bilar har minst två rekommenderade lufttryck, och dessa har noggrant testats fram av biltillverkaren:

• ett lägre standardäcktryck som kan betraktas som ett minimivärde
• ett högre som gäller om man har flera passagerare i bilen. Därför är det inget problem att ligga 10–15 procent över det lägre värdet (standardvärdet). Det är ändå en bit kvar upp till det övre värdet.

Biltillverkarens rekommenderade lufttryck finns angivet i instruktionsboken, vid tanklocket eller på dörrstolpens insida vid förarplatsen.

Du bör följa den rekommendation som finns i bilens handbok. Belastningen är densamma oavsett om du har standarddäck eller lågprofildäck. Men generellt drar lågprofildäck mer bränsle. Dessutom kan det vara olagligt att byta till nya fälgar och däck eftersom du riskerar att bryta mot det helfordonsgodkännande som finns numera.

Om du byter till nya fälgar och däck måste du kontrollera att du inte bryter mot helfordonsgodkännandet. Ett helfordonsgodkännande innebär att bilen måste ha en viss utrustning för att vara godkänd för trafik.

Det finns inget att vinna på att öka däcktrycket mer än 10–15 procent över rekommenderat värde. Om du höjer trycket extremt mycket kommer du till en punkt där däcket börjar bukta och den yta som ligger an mot vägbanan minskar. Väggreppet försämras, slitaget ökar kraftigt. Om lufttrycket är för högt märks det också på komforten – bilen känns stötig och hård.

Nej. För det krävs att du pumpar i över 13–15 kg (bar) – mer än fem gånger normalt däcktryck för en personbil. Så mycket luft går inte att få i, eftersom en vanlig kompressor inte klarar av att ge det trycket. Vid cirka 6–7 kg (bar) kan fälgen spricka – men redan det trycket är svårt att nå med vanliga påfyllningsapparater.

Sparsam körning är sedan 3 december 2007 en obligatorisk del i körkortsutbildningen och i både det teoretiska och praktiska kunskapsprovet för personbil. Motsvarande infördes för tunga fordon under 2008. Utbildningsdagarna för privata handledare innehåller en teoretisk del om sparsam körning.

Trafikskolorna och ett antal andra utbildare ordnar utbildning i sparsam körning för övriga. På en del håll i landet genomförs studiecirklar i ämnet, främst genom Studieförbundet Vuxenskolan.

Växthuseffekten innebär att vissa så kallade klimatgaser, framför allt koldioxid, hindrar värmeutstrålningen från atmosfären. Därmed stiger temperaturen på jorden, och det fungerar som ett växthus – som namnet antyder. Genom uppvärmningen blir det inte bara varmare på jorden. Värmen bidrar också till att havsnivån höjs och att vi får ett fuktigare och blåsigare klimat.

Vägtrafiken är den enskilt största källan till utsläpp av koldioxid, den främsta växthusgasen. Medan utsläppen minskar från andra källor ökar de från trafiken. De stora mängderna koldioxid går inte att rena bort. Det naturliga är att koldioxiden ombildas till syre och vatten genom fotosyntesen i de gröna växterna. Men genom att vi tar upp fossila bränslen som funnits lagrade i jordskorpan i miljontals år rubbas denna naturliga balans.

Det enda sättet att minska utsläppen av koldioxid är att minska förbrukningen av fossila bränsle. Efter flera års successiv ökning av utsläppen har nu kurvan vänt nedåt. Framför allt minskar utsläppen från personbilarna betydligt. År 1990 var vägtrafikens utsläpp 16,9 miljoner ton koldioxid och 2008 var de drygt 19 miljoner ton. Målet är att utsläppen 2010 ska ligga på samma nivå som 1990.

Vi kan drabbas av väldigt snabba och omfattande förändringar av vädret. Till exempel fler stormar, fler översvämningar och till och med dränkningar av låglänta landområden. Det kommer att bli ännu torrare i redan utsatta områden. Flora och fauna kommer att förändras dramatiskt. Vi kan komma att få fästingar långt upp i Norrland och malariamyggor i Centraleuropa, eftersom klimatzonerna förflyttas. Detta kommer att leda till stort lidande och mycket omfattande kostnader.

Växthuseffekten leder till ett mer extremt väder och ett torrare klimat, men när det väl regnar kommer det att regna kraftigare. Hos oss i Sverige kan vissa kustdelar av landet hamna under vatten redan inom de närmaste hundra åren. Vi kan också komma att få betydligt fler fästingar och på fler ställen i landet.

Genom att se över energiförbrukning och samtidigt utveckla nya, miljövänliga tekniker. Men detta kräver ett långsiktigt engagemang från alla i samhället. Ett exempel är att ha rätt lufttryck i däcken, en enkel åtgärd som bidrar till att utsläppen från biltrafiken minskar. Det fina med detta är att alla tjänar på det – miljön, klimatet och du som privatperson.

Jo, vi svenskar köper bilar som är bland de i särklass törstigaste i  Europa, även om det skett en dramatisk förändring och minskningen relativt sett är imponerande stor. Den typiska svenska personbilen är fortfarande stor och stark – och med få undantag alltså törstigare än bilarna i övriga Europa. År 2008 sjönk koldioxidutsläppen från nya bensin- och dieseldrivna bilar med nästan 5 procent: från 181 gram per kilometer året före till 173 gram per kilometer.

Inkluderar man de bilar som kan drivas med etanol och/eller gas – och tar hänsyn till bränslenas klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv – var de nya bilarnas genomsnittliga koldioxidutsläpp 150 gram per kilometer. Det är en minskning med 11 procent jämfört med 2007 och med 16 procent sedan 2006 (178 gram). Tar man dessutom hänsyn till låginblandning av etanol i bensin och RME i diesel minskar utsläppen från nya bilar till i genomsnitt 146 gram per kilometer.

EU-kommissionens mål är att nya bilar ska släppa ut högst 95 gram per kilometer  till 2020. Motsvarande siffra ska vara 130 gram per kilometer år 2012.

Svenska miljöbilar får i dag släppa ut högst 120 gram per kilometer.

Läs mer under Bilindex.

Index över bilars klimatpåverkan