Att minska koldioxidutsläppen genom effektivare körsätt, ny teknik, förnyelsebara drivmedel med mera är alltså inte tillräckligt. Även trafiken måste minska om klimatmålen ska klaras, och för detta krävs en samhällsplanering för attraktiva och tillgängliga städer där tillgängligheten sker med gång, cykel och kollektivtrafik samtidigt som den egna bilen får en minskad roll som transportmedel. Denna förändring av samhällsplaneringen bidrar även till andra mål, som minskade luftföroreningar, minskat buller och förbättrad hälsa genom ökad fysisk aktivitet.
Samhällsplanering handlar om att planera samhället och dess utveckling. Var ska vi bygga nya bostäder, vägar och industri? Hur ska våra städer utvecklas, vilka områden ska vi skydda och hur kan vi bidra till att skapa ett hållbart samhälle? Hur ska kollektivtrafiken med buss och tåg utvecklas så att den bättre kan konkurrera med bilen och flyget? Hur kan vi göra det enklare att cykla eller gå?
Minska bilberoendet
Vägtransportsystemet måste anpassas för minskad trafik, inte för ökad. Det sker genom att
- vi anpassar tätorter så att de fungerar bättre utan bil genom att öka möjligheten till gång-, cykel- och kollektivtrafik
- vi gör kollektivtrafiken mer attraktiv, vilket handlar om bland annat tillförlitlighet, turtäthet, bekvämlighet och snabbhet
- det lönar sig att välja andra alternativ än bilen.
Minska godstransporterna
Ekonomiska styrmedel
Även om vi gör kollektivtrafik och cykling mer attraktivt genom ett ökat stöd, behövs troligen ändå ekonomiska styrmedel för att få fler att avstå från bilen. Det kan handla om höjd koldioxidskatt på bränsle, trängselskatter i fler orter, vägavgifter, förändrat reseavdrag, förändring av skatteregler kring drivmedelsförmån, parkeringsavgifter, parkeringspolicy med mera. Det sistnämnda är även ett exempel på sådant som kan göras lokalt.