Under början av 1960-talet upphörde helt arbetena i dagbrott och övergick till underjordsbrytning, så kallad storskalig skivrasbrytning. Berget Kiirunavaara är numera kulturhistoria med de karaktäristiska terrassformade gråbergs-upplagen.

Malmfyndigheterna innebar också förutsättningar för att staden Kiruna skulle växa till dess nuvarande utformning. Kiruna skapades som en ”Mönsterstad” för mer än 100 år sedan. Kirunas grundare, Hjalmar Lundbohm, anlitade Sveriges då ledande experter för att bygga en svensk mönsterstad högt uppe i fjällvärlden.

Resultatet blev en av Sveriges första klimatanpassade stadsplaner och när den antogs av Kunglig Majestät den 27 april 1900 blev det startskottet för bygget av det som skulle bli ”Världens bästa stad”.

Nya förändringar står för dörren

Nu står Kiruna återigen inför stora förändringar eftersom gruvdriften medför att en deformationszon med sprickbildning i marken närmar sig järnvägen, E10 och staden.

Enligt de bedömningar som LKAB gör för detta förlopp så innebär det att delar av Kiruna inklusive dess infrastruktur måste flyttas och/eller omstruktureras. Bland annat måste järnvägen och väg E10 få en ny sträckning.

Bedömningen är att järnvägen år 2012 kan komma att utsättas för så stora påfrestningar att den kanske inte kommer att vara trafikerbar. Därför måste en ny järnväg stå klar vid denna tidpunkt.