Frågor och svar om Citybanan

Del av Citybanans tunnel under Södermalm

1. Vad är Citybanan?

Citybanan är en sex kilometer lång pendeltågstunnel under Stockholm – från Tomteboda via Odenplan, T-Centralen vidare under Riddarholmen och fram till Stockholms södra. Längs de två spåren bygger vi de nya pendeltågsstationerna Stockholm Odenplan och Stockholm City. Mellan Årsta och Älvsjö station bygger vi en ny järnvägsbro och lägger om spåren.

2. Varför behövs Citybanan?

Åtta av tio järnvägsresor i Sverige börjar i, slutar i eller passerar Stockholm. De två järnvägsspåren vid södra infarten till Stockholm kan inte hantera dagens eller framtidens tågtrafik. När Citybanan är klar 2017 fördubblas spårkapaciteten i Stockholm och kommunikationerna inom regionen och övriga Sverige förbättras. Citybanan betyder tätare och punktligare trafik - både för pendeltåg och övriga tåg.

3. Var byggs Citybanan?

Citybanan går mellan Tomteboda och Stockholms södra. Den går hela vägen genom berg – med undantag av en sänktunnel i betong i Riddarfjärden, mellan Söder Mälarstrand och Riddarholmen.

4. Hur lång blir Citybanan?

Citybanan blir sex kilometer lång. Järnvägsbron som byggs mellan Årsta och Älvsjö blir 1,4 kilometer lång.

5. Hur djupt går Citybanan?

Pendeltågstunneln ligger mellan 10 och 45 meter under mark.

6. Vem är ansvarig för Citybanan?

Trafikverket bygger Citybanan i nära samarbete med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och SL.

7. Vad kostar det att bygga Citybanan och hur finansieras projektet?

Det kostar 16,8 miljarder kronor att bygga Citybanan. Investeringen finansieras av staten genom Trafikverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting samt Mälardals- och Östgötaregionerna (prisnivå 2007-01). Vi håller budgeten (februari 2013).

8. Vad händer om ett pendeltåg får problem i en tunnel?

Parallellt med pendeltågstunneln bygger vi en service- och räddningstunnel. Den har inga spår utan marken i tunneln beläggs med asfalt så att fordon kan färdas och människor förflytta sig till fots i den. Tvärtunnlar till pendeltågstunneln ger utrymningsvägar och åtkomst för räddningstjänsten.

Tvärtunnlarna har brandsäkra portar med slussfunktion. I händelse av brand i spårtunneln startar kraftiga ventilationsaggregat och ett övertryck med luft skapas så att skadlig rök inte kan tränga in från intilliggande tunnel.

9. När började Citybanan byggas?

 Den officiella byggstarten av Citybanan var den 24 januari 2009.

10. Hur lång tid tar det att bygga Citybanan?

Det tar nio år att bygga Citybanan.

11. När öppnar Citybanan?

Citybanan beräknas bli klar 2017.

12. Man har ju pratat om problemen med pendeltågen i flera år, varför tog det så lång tid att fatta beslut?

I december 2000 fick Banverket i uppdrag av regeringen att planera för en utbyggnad av spårkapaciteten genom centrala Stockholm. Det första skedet i planeringen, en förstudie, avslutades i februari 2002.

I förstudien studerades och utvärderades tre principer för en utbyggnad:

  • Tredje spåret, en utbyggnad med ett tredje spår mellan Stockholms södra och Stockholm Central. 
  • Kungsholmenbanan, en tunnel mellan Älvsjö, Fridhemsplan och Tomteboda. 
  • Citybanan, en pendeltågstunnel mellan Stockholms södra och Tomteboda.

Förstudien visade att Citybanan är den enda långsiktiga lösningen. När Citybanan öppnas för trafik fördubblas kapaciteten på spåren genom Stockholm.

13. Hur påverkas miljön när Citybanan tagits i trafik?

Med Citybanan kan fler välja att resa kollektivt. Det betyder minskade koldioxidutsläpp och en bättre miljö i Stockholm.

14. Hur påverkas miljön under byggtiden?

Under byggtiden tar vi hela tiden hänsyn till människor och miljö. Till exempel så mäter vi hela tiden buller och vibrationer och anpassar arbetet därefter. Vi tankar våra arbetsfordon med syntetisk diesel och det utsprängda berget återanvänds.

15. Varför bygger Projekt Citybanan en järnvägsbro mellan Årsta och Älvsjö?

Spårområdet mellan Årstabroarna och Älvsjö måste byggas om och anpassas till den framtida pendeltågstrafiken. För att pendeltågstrafiken ska kunna ledas över till den nya Årstabron och ner i Citybanans tunnel behövs en bro över de nuvarande spåren för den norrgående gods- och fjärrtågstrafiken som ska köra på den gamla Årstabron. Bron fungerar som en gigantisk spårväxel.

16. Vad gör ni av stenmassorna från sprängningarna?

Bergmassorna från byggandet av Citybanan körs till närliggande stenkrossar kring Stockholm. All stenkross återanvänds, dels vid byggandet av Citybanan och dels i andra projekt såsom Norra Länken, Arenabyggen och E18 vid Kista.

 

17. Vilka fastigheter besiktigar ni?

Alla fastigheter inom en radie på 100–150 meter från tunnelarbetet besiktigas.

 

18. När besiktigas fastigheterna?

Vi förbesiktigar fastigheterna ett par månader innan tunneln har nått marken under den berörda fastigheten. När våra arbeten inte längre påverkar fastigheten gör vi en efterbesiktning. Om ägaren rapporterar en möjlig skada under byggtiden kan vi även göra en mellanbesiktning.

19. Kommer man att höra när tågen passerar i den färdiga tunneln?

Vi kommer att lägga en vibrationsdämpande matta under järnvägsspåren för att minimera ljud från tågen. Den nya pendeltågstunneln ligger djupare än tunnelbanans tunnlar och pendeltågen kommer att höras mindre än tunnelbanan.

 

Dölj alla svarVisa alla svar

Kortfakta om Citybanan


Citybanans sträckning (Öppnas i nytt fönster)

1871 byggdes två spår genom Stockholm. Då gick det 10 tåg per dygn.

2011 går det 550 tåg per dygn, fortfarande på två spår.

60 procent av alla tåg som går genom Stockholm är pendeltåg.

250 000 resor gör stockholmarna med pendeltåg varje dag.

30 Hötorgsskrapor - så mycket plats tar alla schaktmassor, mest berg, som återanvänds.

150 meter - upp till detta avstånd från tunneln besiktigar vi alla fastigheter.

380 mätplatser utefter sträckningen används för regelbunden mätning av grundvattennivån.

5 minuter blir restiden mellan Stockholm Odenplan och Stockholms södra.