18 km i tunnel minskar miljöpåverkan

Av Förbifart Stockholms 21 km går drygt 18 km i tunnel för att minimera påverkan på bostadsområden och känsliga natur- och kulturområden. Förbifart Stockholm går under eller tangerar sex natur- eller kulturreservat, bland annat är flera av dem av riksintresse, därtill finns världsarvet Drottningholm på Lovö.

Genom tunnellösningen har Trafikverket kunnat minimera ingreppen på Lovö och på Grimsta naturreservat. Likaså går vägen i tunnel knappt två kilometer under Järvafältet och Igelbäcken.

Förbifart Stockholm och klimatmålen

Enligt klimatmålen ska utsläppen inom Sverige minska med cirka 30 procent till 2020 jämfört med 1990. Förbifart Stockholm beräknas stå för mindre än 1 procent av utsläppen från vägtrafiken. Den ökning av koldioxidutsläppen som Förbifart Stockholm bidrar med gör det alltså varken det enklare eller svårare att nå klimatmålen.

Genom olika avgifter och skatter, till exempel att Essingeleden får trängselskatt, samt god samhällsplanering är det möjligt att klara målen.

Luftkvalitet och buller

Minskad trafikbelastning vid infartsleder, i centrala Stockholm och på Essingeleden gör att buller och avgaser minskar där när Förbifart Stockholm är klar.

På de korta sträckor som leden går ovan jord, runt de sex trafikplatserna, vidtar Trafikverket bullerdämpande åtgärder. Bullerskyddsåtgärder kommer även att vidtas för att minska bullernivåerna i rekreationsområden och i natur- och kulturreservat.

Minskad användning av dubbdäck ger renare luft

En svårighet som måste bemästras är tunnelluften. Bilarnas avgaser kan hanteras med olika åtgärder, främst god ventilation. Längs tunneln planeras tre luftutbytesstationer i vardera riktningen som förbättrar luftkvaliteten inne i tunneln. Mer komplicerat är det med partiklar från trafiken som framförallt rivs upp av dubbdäck. Det bästa är om dubbdäcksanvändningen minskar rejält. Då behövs inte lika många åtgärder, till exempel en sänkning av hastigheten vintertid, för att nå en acceptabel luftmiljö i tunneln.