Innan vi kan ge några definitiva svar på vilka som ska betala och hur stor avgiften blir måste vi invänta besked från riksdag och regering där beslut om kommande svensk lagstiftning om skatter och avgifter kommer att tas.
För E4 Sundsvall var såväl kommunal medfinansiering som broavgifter en förutsättning för att projektet skulle ingå i den närtidssatsning som regering tog beslut om 2008, och därmed kunna byggstartas våren 2011.
Båda dessa frågor reglerades i ett avtal som skrevs under 2009. Vid denna tidpunkt rådde fortfarande en viss osäkerhet om hur Eurovinjett-direktivet skulle tolkas, eftersom det då inte helt hade förts in i svensk lagstiftning. Därför skrevs ett villkor i avtalet om det måste vara förenligt med Eurovinjettdirektivet för att gälla då varken EU-direktiv eller svensk lag går att avtala bort.
Statlig utredning
Nu har en statlig utredning om vägtullar (Skatte- och avgiftsupptag vid användande av vissa vägar; "Avgifter på väg och elektroniska vägtullsystem", SOU 2012:60”) gjort bedömningen att avtalet från 2009 inte är förenligt med den tolkning av Eurovinjett-direktivet som föreslås ska föras in i svensk lagstiftning.
Därför har regeringen gett Trafikverket i uppdrag att omförhandla avtalet. Tidpunkten för när resultatet av förhandlingarna ska rapporteras till Näringsdepartementet är i nuläget juni 2013.
I väntan på besked i avgiftsfrågan fortsätter bygget av nya E4, och vi står inför ett mycket intensivt bygg-år där mycket kommer att hända. Senast 2015 ska den nya vägen med sina 33 broar stå klar. Då är en omodern och olycksdrabbad del av E4 ersatt med en ny trafiksäker väg där restiden på den två mil långa sträckan under rusningstid kan gå upp till 15 minuter snabbare än idag.
Läs mer om broavgifterna
Läs mer om medfinansiering
Läs mer om Eurovinjettdirektivet
Projektet är indelat i fyra stora entreprenader: Skönsberg, bron över Sundsvallsfjärden, Skönsmon samt Myre-Skönsmon.
Byggstart av nya E4 Sundsvall skedde i mars 2011. Hela den nya E4-sträckningen beräknas stå klar senast hösten 2015.
Bakgrund
Arbetsplanerna för nya E4 Sundsvall blev fastställda strax innan sommaren 2010. Fem överklaganden kom in på arbetsplanerna under remisstiden som behandlades av Näringsdepartementet.
Den 20 januari 2011 avslogs de fem överklagandena och därmed vann arbetplanerna "laga kraft". Först då kunde Trafikverket starta bygget.
Kostnaden för projektet ligger på 4,6 miljarder kronor (prisnivå 2012). Det innefattar allt planeringsarbete och även ombyggnationen av den befintliga E4 till stadsgata och landsväg.
Beräkningen av kostnader baseras till stor del på erfarenheter om vad det kostar att bygga en meter motorväg, respektive en meter bro enligt vissa specifikationer.
Kommunens bidrag till budgeten är 250 miljoner kronor, varv hälften betalas kontant i januari 2011.
Den andra hälften är ett åtagande att ta över och bygga om nuvarande E4 från Stockvik genom centrum till Skönsberg, samt arbeten på Björneborgsgatan.
De inledande tre kilometrarna från Myre norrut blir vägen 14 meter bred med mitträcke och 2 + 1 körfält. Därefter går den över till motorvägsstandard med dubbla körfält och mittremsa de resterande 17 kilometrarna till Skönsberg. Ett undantag finns, och det är på en cirka 700 meter lång sträcka förbi Bredsand där det inte blir någon mittremsa.
Förslaget till hastighetsstandarden är 110 km/tim längs hela sträckan men på kortare sträckor som vid de stora trafikplatserna kan det bli en något lägre hastighet.
2+1 väg med planskilda korsningar är en tillräcklig standard för en trafikmängd upp till 15 000 fordon per dygn.
För nya E4 Sundsvall beräknas trafikmängden bli högre än 15 000 på hela sträckan norr om Ljungan. Däremot på sträckan mellan Myre och Åmon byggs den nya vägen som 2+1 väg.
Ett 50-tal fastigheter har lösts in.
Inlösen av fastigheter är en mycket svår och känslig process som måste skötas professionellt och med stor lyhördhet. I grova drag går det till så att aktuella fastigheter värderas av en oberoende expert. Utifrån värderingen ges ett bud till fastighetsägaren som sedan ska förhandlas innan en lösning nås.
När det gäller näringsfastigheter och företag kan det naturligtvis finnas fler kostnader att ta hänsyn till än rena fastighetskostnader. Det kan vara avbrottskostnader, förändrade marknadsförutsättningar med mera som går under begreppet ”annan skada”. Dessa skador ska också värderas, förhandlas och ersättas.
Vi har haft en mätstation i Skönsberg och kontinuerligt mätt temperatur, luftfuktighet och vindriktningar de senaste åren. Mätningarna stödjer vår bedömning att det inte är någon stor risk. Men vi bevakar frågan och har haft samråd med bland annat SCA och Räddningstjänsten.
Vi har genom den nya vägkorridoren och tekniska lösningar verkligen minimerat riskerna. Vägen tangerar nu endast det yttre skyddsområdet för vattentäkten.
Den stora frågan har varit hanteringen av dagvatten från vägen. Vi löser detta genom att samla ihop allt dagvatten från E4 och därefter leda det österut, bort från vattentäktens skyddsområde.
I december 2010 fick projekt E4 Sundsvall godkänt av Länsstyrelsen att bedriva arbete genom skydssområdet i Nolby.
Att passera ett känsligt markområde med arkeologiskt och historiskt riksintresse medför alltid påverkan. Genom en bra dialog med Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har vi dock hittat en lösning som på olika sätt minimerar negativa effekter. Det är framför allt den orörda helheten i denna gamla kulturbygd som påverkas av den nya vägens sträckning.
De stora kulturvärdena är alltså inte de relativt få fornlämningar som hamnar i vägen för den valda sträckningen. Och tack vare de provgrävningar som gjorts i området har arkeologerna också konstaterat att utgrävningarna inte behöver bli lika omfattande som tidigare antagits.
Genom att lägga nya E4 på en 380 meter lång landbro bevaras också den historiska, och för området viktiga Västbovägen, helt intakt.
Utgrävningar har genomförts av Länsmuseet Murberget under sommaren 2011 och 2012. De har även arrangerat guidade arkeologivisningar i området.
Mer om arkeologi och fynd
På sträckan finns nära 20 speciella passager både över och under nya E4. Exempelvis passerar elljusspåret i Njurundabommen på en 15 meter bred bro över nya vägen. Det gör den tillräckligt bred för att kunna användas av både motionärer och större klövvilt som älg och rådjur.
De många landbroarna mellan Västbo och Nolby ger också utrymme för naturliga passager under vägen. Bron över den relativt smala Vapelbäcken har gjorts 120 meter lång för att underlätta för djur och människor att passera under vägen.
Överhuvudtaget så har fokus legat på att få så liten barriärverkan som möjligt för vilt och friluftsliv och underlätta naturliga passager i terrängen. I områden med viltstängsel har också så kallade viltuthopp skapats som gör det möjligt för djur som av någon anledning har hamnat på fel sida av stängslet att ta sig tillbaka.
Vad som är bäst måste bedömas från fall till fall, man kan inte säga att en bro alltid är bättre än en tunnel eller tvärtom. Vägutredningen gav oss läget för var fjärden skulle passeras, och då får man utgå från den platsens förutsättningar.
Förhållandena på platsen är jämförbara med Götatunneln i Göteborg som färdigställdes 2006 och Björvikstunneln i Oslo som är under byggnad. En vägtunnel på botten av Sundsvallsfjärden kommer att kosta minst 3 miljarder kronor, vilket ska jämföras med den bro som nu byggs och som kostar c:a 1,5 miljarder kronor.
En modern motorväg får inte ha större lutningar än sex procent. För en bro är det inga problem med tanke på topografin, marknivån stiger snabbt från stranden på framförallt Skönsbergssidan.
Om man i stället skulle dra vägen i en tunnel under sjöbotten måste man först ner 15 meter under vattenytan och därefter ytterligare 15 meter ned under sediment för att komma till berg att spränga tunneln i.
Med max sex procents lutning betyder det att en tunnel skulle komma upp till marknivå igen ungefär i höjd med Bydalen. Därmed får en tunnel inte den avlastande funktion för lokaltrafiken som nya E4 är tänkt att ge.
Alternativet att lägga en betongtunnel på botten av fjärden skulle betyda att seglingsdjupet i stort sett försvann och all form av sjöfart med större fartyg blev omöjlig.
Olika västliga förbifarter - bland annat från Stockvik vidare över Medskogsbron, Sidsjön och Nacksta till Timmervägen - har beskrivits i två tidigare vägutredningar samt i kommunens planering från 1992.
I samtliga utredningar har västliga förbifarter valts bort på grund av stora miljöingrepp, höga investeringskostnader och låga förväntade trafikmängder. Våra trafikräkningar visar att den klart största delen av trafiken på E4 mellan Myre och Skönsberg är lokal- eller fjärrtrafik på väg till eller från målpunkter inom Sundsvalls tätort. Ett västligt alternativ avlastar inte nuvarande E4, och löser därför inte heller problemen med buller, olyckor, trängsel eller den bristande luftkvaliteten i centrala Sundsvall.
I vägutredningen från år 2000 tittade man på två olika alternativ, ett förbättrings- och ett ombyggnadsförslag för befintlig sträckning. Båda alternativen bedömdes ha en stor negativ påverkan på boendemiljö och stadsbild. Framkomlighets- och trafiksäkerhetsvinsterna bedömdes inte heller bli så stora, vilket sammantaget gjorde att alternativen valdes bort.
Mer om varför man inte bygger den nya motorvägen i befintligt läge
Vi har under planeringen samarbetat med dåvarande Banverket, numera Trafikverket. Ett framtida dubbelspår söder om Sundsvall planeras att byggas längs det befintliga spåret. Så för huvuddelen av den nya E4-sträckningen påverkar inte vägen och järnvägen varandra, det finns alltså inga stora samordningsvinster.
Men vid Bredsand-Kubikenborg där vägen delvis går parallellt med Ostkustbanan ser vi självklart till att det finns utrymme för ett nytt dubbelspår.
Vi ska även bygga en ny korsningspunkt vid Kubikenborg. Här kommer nya E4 att passera under Ostkustbanan (OKB), och för att inte orsaka störningar på tågtrafiken bygger vi en ny banvall för dubbelspår där vägen möter järnvägen. När nya E4 är klar att tas i bruk kopplas den nya järnvägssträckningen som är ca 1 km lång ihop med Ostkustbanan.
Arbetet med att bygga om befintlig E4 startar när den nya E4 tas i bruk. I de centrala delarna ska den bli en stadsgata där busstrafik, gång- och cykeltrafik får en mer framträdande plats. De södra delarna byggs om till landsväg och anpassas för en betydligt lägre trafikmängd än idag.
Ett viktigt mål är att totalt sett minska antalet fordon i stadskärnan och här får den gamla vägen, i ombyggt skick, en viktig roll när det gäller kommunikationen med de södra förorterna. En utbyggd kollektivtrafik med fler och nya hållplatser planeras prägla sträckan. Planerna innefattar även en ny gång- och cykelbana från centrum ut till Njurundabommen.
Både broavgift och kommunal medfinansiering var avgörande pusselbitar för att projektet skulle komma med i regeringens närtidssatsning och kunna byggstartas 2011.
Ett avtal tecknades mellan dåvarande Vägverket och Sundsvalls kommun 2009. I det avtalet framgick att endast tung trafik skulle behöva betala broavgifter för bron över Sundsvallsfjärden, och att personbilar skulle vara avgiftsbefriade.
Nu har Trafikverket fått i uppdrag av regeringen att omförhandla avtalet. Anledningen är att avtalet inte bedömts vara förenligt med en kommande lagstiftning om skatte- och avgiftupptagning på vissa vägar.
Uppdraget ska redovisas till Näringsdepartementet i juni 2013. Därför kan vi dagsläget tyvärr inte ge ett tydligt besked om vilka trafikslag som berörs eller hur stor avgiften blir.
Både broavgift och kommunal medfinansiering var avgörande pusselbitar för att projektet skulle komma med i regeringens närtidssatsning och kunna byggstartas 2011.
Ett avtal tecknades mellan dåvarande Vägverket och Sundsvalls kommun 2009. I det avtalet framgick att endast tung trafik skulle behöva betala broavgifter för bron över Sundsvallsfjärden, och att personbilar skulle vara avgiftsbefriade.
Nu har Trafikverket fått i uppdrag av regeringen att omförhandla avtalet. Anledningen är att avtalet inte bedömts vara förenligt med en kommande lagstiftning om skatte- och avgiftupptagning på vissa vägar.
Uppdraget ska redovisas till Näringsdepartementet i juni 2013. Därför kan vi dagsläget tyvärr inte ge ett tydligt besked om vilka trafikslag som berörs eller hur stor avgiften blir.