Ja, det vore ju förstås ett väldigt enkelt sätt. Men det skulle inte lösa vårt behov av att kunna förflytta oss och transportera gods på våra vägar. I stället sätter vi hastigheten utifrån en vägs säkerhetsstandard och utifrån hur mycket våld människokroppen tål vid krock utan att skadas allvarligt eller dödas.

Risken för att dödas om du som oskyddad trafikant blir påkörd i 30 km/tim är liten; en av tio dödas. Blir du påkörd i 50 km/tim ökar risken till åtta av tio. I områden med hastighetsgräns på 30 km/tim minskar dessutom bullret till hälften jämfört med om hastighetsgränsen vore 50 km/tim.

Trafikverket genomförde 2008 och 2009 hastighetsförändringar på det statliga vägnätet. I samband med omskyltningen arrangerade Trafikverket informationskampanjer i syfte att informera trafikanterna om hastighetsförändringarna; ett led i arbetet att skapa förståelse och acceptans. Utvärderingar visar att informationen har nått alla utpekade målgrupper, bland annat via TV och morgonpress. 95 % av trafikanterna har uppmärksammat att hastighetssystemet kompletterats med fler hastighetsgränser.
Ett steg i att fler ska förstå och acceptera hastighetsgränserna är att öka kunskapen om hastighetens betydelse för att minska antalet döda och allvarligt skadade i trafiken. Trafikverket arbetar, liksom Polisen och NTF, kontinuerligt med att informera kring hastigheter.

Insatser för att öka förståelsen och acceptansen för hastigheterna och hastighetens betydelse för trafiksäkerheten är mycket viktiga. Trafikverket arbetar för att alla trafikanter ska förstå vikten av att hålla rätt hastighet.

Trafikverket ser inte över hastighetsgränserna på enskilda vägar eftersom Trafikverket inte har mandat att besluta om hastighetsgränser på det enskilda vägnätet. De enskilda vägarna har i grunden en bashastighet på 70 km/tim. Kommunen eller länsstyrelsen kan besluta om lokala hastighetsgränser på det enskilda vägnätet.

70 km/tim är bashastigheten på landsbygd i Sverige. I tätorter är bashastigheten i dag 50 km/tim. Det finns knappt 6 000 mil vägar som har bashastigheten 70 km/tim. Just nu pågår en utvärdering av de nya hastighetsgränserna och vi kommer i en följande utredning att titta på bashastigheterna på landsbygd och i tätort. Vad gäller 70 km/tim kan det komma att ändras, men tidigast 2011.

Godstransporter påverkas inte särskilt mycket av sänkningar till 80km/tim, eftersom dessa fordon får framföras i högst 80 km/tim (förutom på motorväg där högre hastigheter är tillåtna).

Restiden påverkas inte mycket av sänkta hastigheter över huvudtaget, oavsett om det gäller godstransporter eller andra typer av motorfordon. Om du till exempel kör i 70km/tim i en mil i stället för i 90km/tim sparar du knappt två minuter. Detta under förutsättning att trafiken flyter jämnt och att du inte behöver göra några tillfälliga stopp eller inbromsningar.
Alla trafikanter, inklusive godstransportörer, har ett ansvar i trafiken: att följa gällande trafikregler, däribland att inte överskrida skyltad hastighet. Det är viktigt att planera sina resor i god tid och ta hänsyn till gällande hastighetsgränser.  

Dagens hastigheter bygger på ett system i tio steg. Hastighetsgränserna i systemet är 30, 40, 50, 60, 70, 80, 90, 100, 110 och 120 km/tim.

Hastighetsgränserna sätts framför allt utifrån vägens säkerhet och standard och hur mycket våld människokroppen tål vid krock. Detta är grundprinciperna för hastighetsgränserna:

• 30 km/tim på vägar med blandtrafik, bostadsgator, centrumgator och vid skolor.
• 40 km/tim på gator, i huvudsak inom huvudnätet, med gångbanor samt gator med cyklar på körbanan.
• 60 km/tim på trafikleder, vägar med stora korsningsavstånd samt vägar där gång- och cykelbana är separerad längs vägen.
• 80 km/tim på tidigare 90-vägar som klassats som mindre säkra. Det är vägar som saknar mitträcke eller har farligt sidoområde.
• 100 km/tim är generell hastighetsgräns för vägar med mitträcke. Hit räknas vägar med körfältsindelningen 2+1, 2+2 och 1+1.
• 120 km/tim på en mindre del av motorvägarna. Det rör vägar med mycket hög säkerhet och förhållandevis lite trafik.

Det nya hastighetsgränssystemet, med hastigheter i steg om 10 km/tim, är skapat för att öka trafiksäkerheten och ge tydlighet för trafikanterna. De nya hastighetsgränserna kommer att gälla lång tid framöver, men inriktningen på lång sikt är att behålla enbart jämna 20-steg samt 30 km/tim. Syftet är att skapa en tydlighet och en ökad säkerhet för trafikanterna.

För att öka tryggheten och trafiksäkerheten och minska antalet döda och allvarligt skadade i trafiken.

Den långsiktiga inriktningen är ett jämnt 20-system, men det är just nu svårt att säga något om när detta kan bli aktuellt.

Ja, Trafikverket strävar efter att skapa tydlighet i hastighetssystemet med samma hastighetsgräns på längre sträckor. Det kommer dock fortsättningsvis vara sänkt i vissa korsningar beroende på hur trafiksäker korsningen är.

Trafikverket och landets kommuner arbetar med att se över hastighetsgränserna. Arbetet sker i etapper. Under en övergångsperiod kan vissa vägar ha skiftande hastighetsgränser. Ambitionen är att alla vägar ska ses över så snart som möjligt.

Varje kommun beslutar om hastigheten på sina gator och vägar. Kommunerna arbetar på lång sikt och genomför förändringar efter hand i mesta möjliga mån. Hastigheten på en väg avgörs med hänsyn till trafiksäkerhet, tillgänglighet, trygghet, miljö och hälsa. Det kan förekomma skillnader mellan kommuner. Det kan bero på att kommunerna genomför hastighetsförändringar successivt, med hänsyn till planering för till exempel bostadsområden, centrumförändringar och budget. En kommun kan därför ha 40 km/tim i en första etapp, med ambitionen att så snart det finns utrymme ekonomiskt vidta lämpliga åtgärder och sänka hastigheten till 30 km/tim.

Inför en hastighetsförändring tittar Trafikverket (större, statliga vägar) eller kommunen (kommunala gator och vägar) på en vägs säkerhetsstandard och väger in faktorer som trafiksäkerhet, tillgänglighet och miljö. Hastigheten på vägen sätts utifrån vägens standard och säkerhet, tillsammans med kunskap om hur mycket våld människokroppen tål vid krock. Detta bestämmer om hastigheten ska justeras uppåt eller neråt.

Alla länder i Europa, förutom Tyskland, har en högsta tillåtna hastighet. Den varierar mellan 100 km/tim och 130 km/tim. 120 km/tim är den vanligaste högsta tillåtna hastigheten i de europeiska länderna. Inom tätbebyggt område har de flesta länder en hastighet mellan 40 km/tim och 60 km/tim.

Regeringen lade våren 2007 fram en proposition om ändring av trafikförordningen för att ge de beslutande myndigheterna (dåvarande Vägverket, länsstyrelserna och kommunerna) denna möjlighet. Detta är den största förändringen av hastighetsgränssystemet sedan 1971, då det tidigare systemet med 30, 50, 70, 90 och 110 km/tim infördes utanför tätbebyggt område (1955 inom tätbebyggt område).
 
Enligt proposition 2006/07:73 om nya hastighetsgränser är det nya hastighetsgränssystemet en del i en ny långsiktig strategi för hur hastighetsgränserna på vägarna ska anpassas till nollvisionen och till de övriga transportpolitiska delmålen.

Landets kommuner ser över sina hastighetsgränser och genomför ändringar för att skapa attraktivare kommuner med ökad trafiksäkerhet, trygghet och tillgänglighet samt bättre miljö. Varje kommun beslutar om hastigheten på sina kommunala gator och vägar. Innan kommunerna beslutar för de en dialog med bland annat Trafikverket.

Statliga vägar som angränsar till kommunala vägar ansvarar Trafikverket för. Beslut om hastighet på alla statliga vägar fattas efter Trafikverkets dialog med kommuner och länsstyrelser.

Kommunen anpassar hastigheten på gator och vägar för att skapa en attraktivare kommun för människors liv, möten och rörelse. I fokus är stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet, miljö och hälsa. I bostadsområden, vid skolor, i centrum och där det förekommer både fordonstrafik och oskyddade trafikanter prioriteras alltid de oskyddade trafikanterna. Hänsyn tas samtidigt till möjligheten för goda transporter, till exempel kollektivtrafik, personbilstrafik och frakt av varor.

Kommunerna har fått möjlighet att förändra hastighetsgränserna inom tätbebyggt område. Försök med detta påbörjades redan den 1 juni 2007. Som stöd för kommunernas arbete finns handboken ”Rätt fart i staden”. En del kommuner genomförde 2009 hastighetsförändringar på sina gator och vägar. Under 2010–2011 kommer flera kommuner att förändra hastighetsgränserna runt om i landet. Vilka kommuner som är aktuella och när i tid respektive kommun skyltar om är svårt att säga. En del kommuner kommer förmodligen att samarbeta med sina grannkommuner och göra gemensamma hastighetsförändringar.

På vägar som har hastigheten 50 km/tim eller lägre gäller regeln att förare som närmar sig en buss som ger tecken för att starta från en busshållplats ska ge bussen företräde. Det innebär att man som förare kan behöva sakta ner – vid behov stanna – för att ge bussen möjlighet att lämna busshållplatsen.
På vägar som har hastighetsbegränsning 60 km/tim eller högre gäller inte denna regel.