Rattfylla = inget körkort

Straffet vid rattfylleribrott är böter eller fängelse. Den som döms blir också oftast av med sitt körkort. Här kan du läsa om rattfylleri, vad lagen säger och om vilka som kör rattfulla.

Att alkoholkonsumtionen ökar är allvarligt för trafiksäkerheten. Forskning visar att en ökning av totalkonsumtionen med 1 liter per person och år medför cirka 11 procent fler rattfylleribrott och 8 procent fler dödsolyckor. Om konsumtionen ökar med en enda procent, blir ökningen av rattfylleribrotten cirka 0,6 procent.

Inget körkort - ofta en katastrof
Vilka kör rattfulla?
Vad säger lagen?
Polisens övervakning 

Inget körkort - ofta en katastrof

Straffet för ett rattfylleribrott är oftast böter eller fängelse, beroende på hur grovt brottet är. Dessutom återkallas nästan alltid körkortet.
 
Det som många uppfattar som den allvarligaste påföljden är förlusten av körkortet. Det kan få stora sociala konsekvenser. Ett alternativ till körkortsåterkallelse kan vara att ansöka om att få delta i ett alkolåsprogram.

 

Vilka kör rattfulla?

Yngre och medelålders män dominerar bland rattfylleristerna. Ungefär 90 procent av rattfylleristerna är män. Det finns i huvudsak två kategorier av rattfyllerister:

  • Den största gruppen är de som är alkoholberoende eller alkoholmissbrukare.
  • Den andra gruppen är de som vid enstaka tillfällen kör rattfulla.

Det finns egentligen bara två åtgärder som kan förhindra personer i den förstnämnda gruppen att köra onyktra – behandling för alkoholproblemet och alkolås.
 
Bland de förare som blir tagna alt ernativt åker fast i polisens kontroller ligger den genomsnittliga promillenivån omkring 1 promilles alkoholkoncentration i blodet. I dödsolyckorna är den omkring 1,5 promille. 

Vad säger lagen?

Enligt lagen innebär rattfylleri att en person som kör ett motordrivet fordon

  • har druckit så mycket alkohol att alkoholkoncentrationen är minst 0,2 promille i blodet eller 0,1 milligram per liter i utandningsluften
  • har använt narkotika så att det finns något narkotiskt ämne kvar i blodet (gäller inte om substansen har använts enligt en läkares ordination)
  • är så påverkad av alkohol eller något annat medel att han eller hon inte kan köra på ett betryggande sätt.

Som motordrivet fordon räknas inte bara personbil, lastbil och buss utan även moped, motorcykel, snöskoter och andra terrängmotorfordon. Du kan alltså dömas till fängelse och få körkortet återkallat om du har varit alkoholpåverkad när du kört snöskoter. Lagen gäller även i terrängen och i inhägnade områden.

En förare döms för grovt rattfylleri om han eller hon

  • har en alkoholkoncentration på minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter utandningsluft
  • annars är avsevärt påverkad av alkohol eller något annat medel
  • kör på ett sådant sätt att det innebär påtaglig fara för trafiksäkerheten.

Straffet för rattfylleri är oftast böter eller fängelse i högst sex månader. Dessutom återkallas i allmänhet körkortet under 1-12 månader. Vid grovt rattfylleri kan straffet bli fängelse i högst två år och körkortet kan återkallas under 12-36 månader. Grovt rattfylleri i kombination med grovt vållande till annans död kan ge upp till åtta års fängelse.

Polisens övervakning

Polisen får när som helst kontrollera om förarna är nyktra. Det görs med ett så kallat sållningsprov. Provet tas med ett instrument som visar om alkoholkoncentrationen ligger över eller under den lagliga gränsen. Om sållningsprovet visar att värdet ligger över den lagliga gränsen får föraren genomgå ett bevisprov. Polisen tar ofta bevisprovet från utandningsluften, men det kan också vara ett blodprov.


Under 2008 genomförde polisen drygt 2 508 360 nykterhetskontroller; ambitionen är att göra cirka 2 miljoner per år. År 2008 rapporterades 31 204 rattfylleribrott varav 18 915 för rattfylleri/grovt rattfylleri och 12 289 för drograttfylleri.  

Senast uppdaterad/granskad 2010-11-12 Skriv ut