Polismyndigheten i det område där olyckan inträffat registrerar vissa uppgifter om trafikolyckan direkt i Trafikverkets informationssystem för skador och olyckor, STRADA. Dessa uppgifter ligger till grund för den statistik som redovisas i tabellerna, och dessutom för den officiella statistik som myndigheten Trafikanalys har ansvar för. Den löpande preliminära statistiken över dödade personer är dock i huvudsak baserad på uppgifter som Trafikverket fått direkt från polisen.
 
Den officiella statistiken över skador och olyckor, Vägtrafikskador år 20XX, publiceras året efter i rapportserien SIKA Statistik.

Långt ifrån alla olyckor rapporteras

Dödsolyckorna rapporteras så gott som alltid till polisen, medan endast ungefär hälften av de svåra skadefallen rapporteras och ungefär en tredjedel av de lindriga. Bortfallet varierar dessutom med bland annat trafikantkategori, olyckstyp och den skadades ålder. Exempelvis är skadade cyklister, särskilt i singelolyckor med lindriga skador, starkt underrepresenterade i den officiella statistiken.  Att rapporteringsgraden är så låg beror på att det sällan finns skäl för polisen att utreda om det skett något  trafikbrott i samband med olyckan. Rapporteringsgraden kan också variera över tid och mellan olika delar av landet.

Sjukvårdsstatistiken visar andra siffror

Uppgifter ur Socialstyrelsens patientregister över personer som blivit inlagda på sjukhus till följd av en trafikolycka kan till viss del användas för att bättre beskriva utvecklingen av antalet svårt skadade.
 
Socialstyrelsens statistik från 2007 visar att drygt 11 000 personer blev inlagda på sjukhus till följd av trafikskador. Samtidigt redovisar polisen cirka 3 800 som svårt skadade. Vid en jämförelse mellan färdsätt finns de största skillnaderna bland cyklister där polisen rapporterat 331 svårt skadade. Socialstyrelsens statistik visar att cirka 3 000 cyklister blivit inlagda på sjukhus