Säkrare avstånd med information och övervakning?

Kontakta oss

Stäng

Trafikverkets kundtjänst

Kan information och övervakning påverka bilister att hålla ett säkrare avstånd till fordonet framför?

Frågan har belysts av Väg- och transportforskningsinstitutet i ett av Skyltfondens projekt. Initiativet till projektet togs därför att s.k. upphinnandeolyckor har ökat under senare år och avståndet bedömdes vara en möjlig orsak till olyckstypen.

Projektet utfördes i två delar, en kartläggning och en försöksstudie. Kartläggningen bestod av litteraturstudier, intervjuer av bilister och en olycksstudie. Olycksstudien visade bl.a. att upphinnandeolyckor oftast sker i en tätort och i eller nära korsningar. En vanlig orsak till olyckstypen var att föraren i bilen bakom varit ouppmärksam eller distraherats. Av intervjuerna framgick att bilisterna tyckte det var svårt att hålla ett lämpligt avstånd. Tre fjärdedelar av bilisterna ansåg att 3-sekundersregeln var bra, men bara en tredjedel sade sig använda någon regel för avstånd.

Kartläggningen lades till grund för försöksstudien, som gick ut på att testa olika metoder för att få trafikanterna att hålla ett större avstånd. I studien mättes först vilket avstånd bilisterna höll på de fyra sträckor som valts ut för försöken. Därefter placerade man ut olika markörer, som på skilda sätt informerade trafikanterna om avståndet. På en av försökssträckorna var markören en elektronisk skylt, som meddelade bilisterna vilket avstånd de höll. Vägstolpar användes som markör på en annan sträcka. På två sträckor målades istället avståndsvinklar på vägbanan.

Markörerna kompletterades sedan etappvis med ytterligare åtgärder. I den första etappen var kompletteringen en skylt med uppmaningen ”Håll avståndet”, illustrerad med en bild. I nästa etapp utökades uppmaningen med en text som informerade om lämpligt avstånd, exempelvis ”Minst två vinklar” eller ”Minst 2 sekunder”, beroende på vilken metod som använts på sträckan. I den tredje och sista etappen lade man också till polisövervakning. Mellan varje ny åtgärd mättes bilisternas avstånd på nytt.

Även om mätresultaten skiljer sig åt på de olika sträckorna, konstaterar man att samtliga åtgärder visat sig ha en positiv inverkan för att öka avstånden till över 2 sekunder mellan bilarna. Den elektroniska skylten hade störst effekt på avstånden. Vägstolparna hade lägst effekt, men det resultatet förbättrades ändå märkbart av polisövervakningen. Av de bilister som intervjuades efter försöket hade 39% ökat avstånden. Över hälften tyckte att andra bilister hade gjort det.

Projektets slutsats är att det går att påverka avståndshållningen på detta sätt, men att effekten kan vara mycket olika i olika trafikmiljöer. Dessutom konstaterar man att ouppmärksamhet kan vara en mer betydelsefull orsak till upphinnandeolyckor än avståndet.

Kontaktperson:

Göran K Nilsson Aruhsell, Väg- och transportforskningsinstitutet, SE-581 95 Linköping. Tfn: 013-20 43 55, fax: 013-14 14 36
E-post: goran.aruhsell@vti.se

Nilsson Arhusell G K, ”Avståndshållning. Information och övervakning.”, i VTI-meddelande nr 811:1997 (projekt 3017)

(Vägverkets beteckning: TR 40-B 95:3182, ”Avståndshållning - information och övervakning”)