Så sköter vi järnvägar

Kontakta oss

Stäng

Trafikverkets kundtjänst

Här hittar du information om Trafikverkets åtgärder för punktlig och säker tågtrafik på över 1 000 mil järnväg.

Sol, vind och vatten – allt påverkar järnvägen

Som all annan trafik påverkas järnvägen av årstidernas växlingar. Solsken, regn, höstlöv och nedfallna träd måste hanteras för att undvika störningar i trafiken. Men det är vinterns snö, kyla och stora temperaturskillnader som kräver de största insatserna.

Tjällossning

Tjälskador kan vara ett problem på järnvägar i samband med långa, kalla och snöfattiga vintrar. Störst problem vid tjällyft uppstår i ”gränszonen” mellan påverkade och icke påverkade sliprar, där resultatet kan bli att sliprar saknar eller endast har begränsat stöd underifrån. Ett sådant spårfel riskerar att skada spåret genom rälsbrott eller att den ena rälsen lyfter mer än den andra, vilket kan göra att tåget spårar ur.

För att åtgärda tjällyft i spåret skjuter man in ett mellanlägg mellan slipers och räls som ger rälsen stöd underifrån. När tjälen går ur banvallen under våren sjunker spåret tillbaka och mellanlägget kan tas bort. Entreprenörerna  frostsäkrar nybyggda banor med frostsäkert material och genom att  leda bort vatten. På gamla banor med tjälproblem kan gammalt material bytas ut mot nytt och frostsäkert material, eller frostisoleras med cellplast eller lättklinker. Samtidigt som entreprenörerna frostisolerar en sträcka ser de också till att avvattningen kring banan fungerar.

Snö och kyla

Vid kraftiga snöfall röjer vi de viktigaste spåren och spårväxlarna först. Resurserna för snöröjning flyttas snabbt dit de bäst behövs. Tågtrafiken behöver ibland glesas ut när väderläget blir riktigt allvarligt.

I samarbete med trafikföretagen tar vi fram beredskapsplaner inför vintern för att bibehålla säkerheten och driftskvaliteten. Trots det blir tågen ibland försenade och avgångar blir inställda. Orsakerna är flera. Vid kraftigt snöfall eller blåst tar det en viss tid innan vi hinner ploga och skotta bort snön från spårväxlarna. Snötyngda träd kan också riva ner kontaktledningar. 

Spårbyten

Vi byter kontinuerligt ut räls och sliprar. Spårbyten ger bättre komfort för resenärerna, säkrare drift och högre trafiksäkerhet. Samtidigt renas ofta makadam och underlag. Vi kontrollerar spåren regelbundet; ett normalbelastat spår ska kontrolleras två gånger per år. 

Solkurvor

En solkurva kan uppstå när värmen utvidgar rälsen på längden, vilket ökar risken för urspårning.

Vi arbetar för att förhindra solkurvor och därmed tillbud eller olyckor. I moderna spår helsvetsas rälsen och den ska inte röra sig, utom på vissa platser, till exempel vid växlar. Personolyckor på grund av solkurvor är mycket ovanliga.

Trädsäkring

Trädsäkring innebär att vi skapar så kallade skötselgator, som sträcker sig 20 meter på var sida om spåret. När vi trädsäkrar tar vi ner eller beskär träd som kan falla över järnväg eller kontaktledningar. Läs mer om detta genom att klicka i menyn till vänster.

Riskträd

Riskträdsåtgärder genomför vi på tomter, hänsynsområden för natur och kultur, mindre strategiska viktiga banor och tidigare trädsäkrade banor.

Buskröjning efter trädsäkring

Efter trädsäkring röjer vi vedartad vegetation i skötselgator .

Vegetationsbekämpning

För att öka säkerheten för resenärer och personal bekämpar vi växtligheten på banvallar och bangårdar. För närvarande använder vi kemisk ogräsbekämpning och medlet är Roundup Bio.

Vi samråder alltid med kommunernas miljökontor för att inte bespruta känsliga skyddsområden för vattentäkter och vattendrag.

Spårhalka

Under hösten kan hala spår ställa till problem för tågtrafiken. Halkan beror på att löv, smörjfett och andra föroreningar ger beläggningar på rälsen. I kombination med fuktigt väder kan tågen slira.

Som förebyggande åtgärd röjer vi vegetationen i backar, vid signaler och vid plattformar, för att undvika lövfällning. Som förebyggande åtgärd under spårhalkperioden använder vi Electra Gel 2003.

Buller från järnvägen

Trafikverket ansvarar för att minimera bullerstörningar från järnvägen. Det långsiktiga målet är att ingen som bor vid järnvägen ska utsättas för oacceptabelt höga ljudnivåer från tågtrafiken.

Sedan 1998 har vi prioriterat åtgärder mot höga bullertoppar nattetid. Syftet är att minska risken för sömnstörningar. 23 000 bostäder har fått fasadåtgärder i sovrum och huvuddelen av arbetet var klart 2006. Nästa prioritering är att åtgärda uteplatser med mycket höga ekvivalenta ljudnivåer. Vi överväger även åtgärder för lokaler för vård, skola och omsorgsboende. De vanligaste bullerskydden är fasadåtgärder och skärmar.

Förorenade områden

Trafikverket har ansvar för föroreningar som uppkommit i samband med järnvägens verksamhet, och i fastigheter som förvaltas åt staten. När vi inventerat ett förorenat område bedömer vi riskerna för hälsa och miljö, i dag och i framtiden.

Vi åtgärdar förorenade beroende på förutsättningarna. Jordlager kan grävas upp för behandling eller deponering. Mark kan även behandlas på plats genom exempelvis biologisk nedbrytning eller jordtvättning.