Sol, vind och vatten – allt påverkar järnvägen

Som all annan trafik påverkas järnvägen av årstidernas växlingar. Solsken, regn, höstlöv och nedfallna träd måste hanteras för att undvika störningar i trafiken. Men det är vinterns snö, kyla och stora temperaturskillnader som kräver de största insatserna.

Tjällossning

Tjälskador kan utgöra ett problem på järnvägar i samband med långa, kalla och snöfattiga vintrar. Störst problem vid tjällyft uppstår i ”gränszonen” mellan påverkade och icke påverkade sliprar, där resultatet kan bli att sliprar saknar eller endast har begränsat stöd underifrån. Ett sådant spårfel riskerar att skada spåret genom rälsbrott eller att den ena rälsen lyfter mer än den andra, vilket kan göra att tåget spårar ur.

För att åtgärda tjällyft i spåret skjuter man in ett mellanlägg mellan slipers och räls som ger rälsen stöd underifrån. När tjälen går ur banvallen under våren sjunker spåret tillbaka och mellanlägget kan tas bort. Nybyggda banor frostsäkrar entreprenörerna med frostsäkert material och genom att  leda bort vatten. På gamla banor med tjälproblem kan gammalt material bytas ut mot nytt och frostsäkert material, eller frostisoleras med cellplast eller lättklinker. Samtidigt som entreprenörerna frostisolerar en sträcka iordningställer de också avvattningen kring banan.

Snö och kyla

Vid kraftiga snöfall röjer vi de viktigaste spåren och spårväxlarna först. Resurserna för snöröjning flyttas snabbt dit de bäst behövs. Tågtrafiken behöver ibland glesas ut när väderläget blir riktigt allvarligt.

I samarbete med trafikföretagen tar vi fram beredskapsplaner inför vintern för att bibehålla säkerheten och driftskvaliteten. Trots det blir tågen ibland försenade och avgångar blir inställda. Orsakerna är flera. Vid kraftigt snöfall eller blåst tar det en viss tid innan vi hinner ploga och skotta bort snön från spårväxlarna. Snötyngda träd kan också riva ner kontaktledningar. 

Spårbyten

Trafikverket byter kontinuerligt ut räls och sliprar. Spårbyten ger bättre komfort för resenärerna, säkrare drift och högre trafiksäkerhet. Samtidigt renas ofta makadam och underlag. Vi kontrollerar spåren regelbundet; ett normalbelastat spår ska kontrolleras två gånger per år. 

Solkurvor

En solkurva kan uppstå när värmen utvidgar rälsen på längden, vilket ökar risken för urspårning. Solkurvor beror på de stora temperaturskillnaderna mellan sommar och vinter.

Vi arbetar för att förhindra solkurvor och därmed tillbud eller olyckor. I moderna spår helsvetsas rälsen och den ska inte röra sig, utom på vissa platser, till exempel vid växlar. Personolyckor på grund av solkurvor är mycket ovanliga.

Trädsäkring

Trädsäkring innebär att vi skapar så kallade skötselgator, som sträcker sig 20 meter på var sida om spåret, genom att vi tar ner eller beskär träd som kan falla över järnväg eller kontaktledningar. Läs mer om detta genom att klicka i menyn till vänster.

Riskträd

Riskträdsåtgärder genomförs på tomter, hänsynsområden för Natur och kultur, mindre strategiska viktiga banor och tidigare trädsäkrade banor.

Buskröjning efter trädsäkring

Röjning av vedartad vegetation sker i skötselgator efter trädsäkring

Vegetationsbekämpning

För att öka säkerheten för resenärer och personal bekämpar vi växtligheten på banvallar och bangårdar. För närvarande använder vi kemisk ogräsbekämpning och medlet är Roundup Bio.

Vi samråder alltid med kommunernas miljökontor för att inte bespruta känsliga skyddsområden för vattentäkter och vattendrag.

Spårhalka

Under hösten kan hala spår ställa till problem för tågtrafiken. Halkan beror på att löv, smörjfett och andra föroreningar ger beläggningar på rälsen. I kombination med fuktigt väder kan tågen slira.

Som förebyggande åtgärd röjer vi vegetationen i backar, vid signaler och vid plattformar, för att undvika lövfällning. Som förebyggande åtgärd under spårhalkperioden använder vi Electra Gel 2003.

Buller från järnvägen

Trafikverket ansvarar för att minimera bullerstörningar från järnvägen. Det långsiktiga målet är att ingen som bor vid järnvägen ska utsättas för oacceptabelt höga ljudnivåer från tågtrafiken.

Sedan 1998 har åtgärder mot höga bullertoppar nattetid prioriterats. Syftet är att minska risken för sömnstörningar. 23000 bostäder har fått fasadåtgärder i sovrum och huvuddelen av arbetet var klart 2006. Nästa prioritering är att åtgärda uteplatser med mycket höga ekvivalenta ljudnivåer. Åtgärder övervägs även för lokaler för vård, skola och omsorgsboende. De vanligaste bullerskydden är fasadåtgärder och skärmar.

Förorenade områden

Trafikverket har ansvar för föroreningar som uppkommit i samband med järnvägens verksamhet, samt i fastigheter som förvaltas åt staten. När vi inventerat ett förorenat område bedömer vi riskerna för hälsa och miljö, i dag och i framtiden.

Förorenade områden åtgärdas beroende på förutsättningarna. Jordlager kan grävas upp för behandling eller deponering. Mark kan även behandlas på plats genom exempelvis biologisk nedbrytning eller jordtvättning.