Automatisk tågkontroll (ATC)
ATC är ett system som finns på nästan alla svenska järnvägar med persontrafik. Systemet övervakar att tågen håller rätt hastighet och förhindrar att ett tåg kör förbi en röd signal om lokföraren inte skulle ingripa. ATC-systemet kommer de närmaste åren allt eftersom att ersättas av ERTMS/ETCS (se förklaring nedan).

Ballast
Makadam som ligger runt och under ett järnvägsspår.

Elektrifierad bana
Största delen av järnvägsnätet är elektrifierad. Genom en kontaktledning som ger 15 000 volt får tågen sin miljövänliga energi. De banor som inte har kontaktledning trafikeras med diesellok och dieseldrivna motorvagnar.

Enkelspår/dubbelspår/flerspår
De flesta järnvägar har bara ett spår. Detta gör att tågen måste mötas där det finns mötesstationer. Delar av järnvägsnätet är utbyggt med ytterligare ett spår, så att trafiken kan mötas utan uppehåll. Kapaciteten ökar då kraftigt. På några ställen finns ytterligare spår, bland annat i Stockholm där det finns tre och fyra spår i bredd. Långsamma och snabba tåg kan därmed ha egna spår i olika riktningar.

European Rail Traffic Management System (ERTMS)
ERTMS är ett gemensamt trafikstyrningssystem för Europa och införs för att skapa gränsöverskridande tågtrafik. Systemet består av två delar: European Train Control System, ETCS, som är den utrustning som finns ombord och i marken, och radiosystemet GSM-R.
Läs mer om ERTMS

Fjärrblockering eller Fjärrstyrd linjeblockering (FJB)
Det vanligaste och effektivaste sättet att styra trafiken på en järnväg är att utrusta den med fjärrblockering. Blockeringen hindrar att ett tåg kan få grön signal in på ett spår där det redan finns ett fordon. Banans signalsystem och växlar styrs från någon av de driftledningscentraler som finns i landet. Fjärrblockering benämns i dag som System H.

Isolerskarv
Moderna järnvägar är av säkerhetsskäl indelade i blocksträckor där det bara kan köras ett tåg i taget. En blocksträcka börjar och slutar alltid med en elektriskt isolerad rälsskarv (isolerskarv).

Kontaktledning
Anläggning vid järnvägsspåret som via ledningar överför elkraft till tåget.

Plankorsning
Korsning i samma plan mellan väg och järnväg. 

Räl
Skena som fordonshjul löper på.

Signal(system)
Hjälpanordning för säker och effektiv trafik. Genom signalsystemet får föraren upplysning om förhållandena på en viss sträcka. Föraren får inte köra tåget förrän signalerna godkänner detta.

Sliper
En tvärgående balk på vilken rälerna fästs i ett järnvägsspår. Kan vara i betong eller trä. 

Snabbtågsanpassad järnväg
En järnväg som är snabbtågsanpassad har fått främst signal- och elssystem ombyggda för att klara tåg med högre hastighet. Vägskyddsanläggningarna är också ersatta med planskilda korsningar eller har byggts om med högre säkerhet.

Spår
Bana som består av två parallella räler. 

Spårvidd
Spårvidden är måttet mellan rälernas insida. I Sverige, liksom i stora delar av världen, har vi normalspår, 1 435 mm. Det som är bredare än detta kallas
bredspår, och smalare kallas smalspår. Finland har bredspår med 1 524 mm.

Största tillåtna axellast
Varje järnväg har en gräns för den största tillåtna axellasten, det vill säga hur mycket varje hjulaxel får belasta spåret. I Sverige, liksom i övriga Europa, är standarden 22,5 ton, men Trafikverket bygger successivt ut nätet till 25 ton för att tyngre godståg ska kunna köras. Malmbanan och sträckan Boden-Luleå är ombyggd för att klara 30 tons axellast.

System M (tidigare kallatTåganmälan)
De järnvägar som inte fjärrstyrs, sköts manuellt av lokaltågklarerare som skickar tågen mellan sig. Detta sätt att leda trafiken kallas System M.

System R (tidigare kallat Radioblock)
System R är ett enklare system för fjärrstyrning av signalsystem och växlar, som används på trafiksvagare banor. Systemet kommer att ersättas av ERTMS/ETCS i en enklare version som benämns ERTMS Regional.

TAM-bana
Ungefär en tredjedel av av den svenska järnvägen är TAM-banor. På dessa banor tillgodoses säkerheten manuellt, genom tågklarerare som på stationerna handgripligen lägger om växlar och ställer signaler i körläge. De anmäler att tåget har kommit in till stationen och de godkänner att tåget får fortsätta till nästa station - allt via telefonkontakt. TAM står för TågAnMälningssträcka.

Triangelspår
För att tågen ska slippa åka in till en järnvägsknut och vända, kan de via en spårtriangel åka direkt ut på spåret åt rätt håll.

Växel
En spårteknisk anordning som gör att ett spår förgrenar sig. De flesta växlar är tvåspåriga, men även trespårsväxlar förekommer.

Växelvärme
Anordning som värmer växlar under vintern.