Vi markerar byggstarten med en ceremoni i Folkets Park. Vid ceremonin medverkar kommunalrådet Jan Sundström och Trafikverkets regionchef Einar Schuch.

Media välkomnas!

Tid: Måndagen den 21 maj, klockan 10.00

Plats: Folkets Park i Vadstena

Tågtrafiken till och från Växjö C stängs från torsdagen den 17 maj kl 06.00 till måndag 21 maj kl 04.00. Under tiden trafikeras sträckan mellan Alvesta och Hovmantorp med ersättningsbussar. En del avgångstider kan komma att ändras och resenärerna uppmanas därför att följa tågbolagens information.

– Arbetet sker i trafikerade spår och därför måste tågtrafiken stängas av. Både räls och sliprar byts. Sen fortsätter även arbetet på de nya plattformarna. En del av taken har redan lyfts på men det återstår en del, säger Michael Petersson, biträdande projektledare på Trafikverket.

Efter helgen kommer spåret närmast stationshuset att bara vara ett spår för vändande trafik. Trafikverkets arbete med att bygga om bangården startade i oktober 2011 och kommer att vara färdigt under våren 2013.

Följ arbetet i projektets byggdagbok

Tågtrafiken till och från Växjö C stängs från torsdagen den 17 maj kl 06.00 till måndag 21 maj kl 04.00. Under tiden trafikeras sträckan mellan Alvesta och Hovmantorp med ersättningsbussar. En del avgångstider kan komma att ändras och resenärerna uppmanas därför att följa tågbolagens information.

– Arbetet sker i trafikerade spår och därför måste tågtrafiken stängas av. Både räls och sliprar byts. Sen fortsätter även arbetet på de nya plattformarna. En del av taken har redan lyfts på men det återstår en del, säger Michael Petersson, biträdande projektledare på Trafikverket.

Efter helgen kommer spåret närmast stationshuset att bara vara ett spår för vändande trafik. Trafikverkets arbete med att bygga om bangården startade i oktober 2011 och kommer att vara färdigt under våren 2013.

Följ arbetet i projektets byggdagbok

Tågtrafiken till och från Växjö C stängs från torsdagen den 17 maj kl 06.00 till måndag 21 maj kl 04.00. Under tiden trafikeras sträckan mellan Alvesta och Hovmantorp med ersättningsbussar. En del avgångstider kan komma att ändras och resenärerna uppmanas därför att följa tågbolagens information.

– Arbetet sker i trafikerade spår och därför måste tågtrafiken stängas av. Både räls och sliprar byts. Sen fortsätter även arbetet på de nya plattformarna. En del av taken har redan lyfts på men det återstår en del, säger Michael Petersson, biträdande projektledare på Trafikverket.

Efter helgen kommer spåret närmast stationshuset att bara vara ett spår för vändande trafik. Trafikverkets arbete med att bygga om bangården startade i oktober 2011 och kommer att vara färdigt under våren 2013.

Följ arbetet i projektets byggdagbok

Tågtrafiken till och från Växjö C stängs från torsdagen den 17 maj kl 06.00 till måndag 21 maj kl 04.00. Under tiden trafikeras sträckan mellan Alvesta och Hovmantorp med ersättningsbussar. En del avgångstider kan komma att ändras och resenärerna uppmanas därför att följa tågbolagens information.

– Arbetet sker i trafikerade spår och därför måste tågtrafiken stängas av. Både räls och sliprar byts. Sen fortsätter även arbetet på de nya plattformarna. En del av taken har redan lyfts på men det återstår en del, säger Michael Petersson, biträdande projektledare på Trafikverket.

Efter helgen kommer spåret närmast stationshuset att bara vara ett spår för vändande trafik. Trafikverkets arbete med att bygga om bangården startade i oktober 2011 och kommer att vara färdigt under våren 2013.

Följ arbetet i projektets byggdagbok

– Det här ger goda förutsättningar för att trafiken och resandet ska utvecklas, till gagn för invånarna och besöksnäringen. SJ Norrlandstågs anbud uppfyller de tydliga kvalitetskrav vi har ställt, säger Arnold Vonkavaara, chef för Trafikverkets region Nord.

Det nya avtalet löper från 9 juni 2013 till 8 december 2018 med option på ytterligare två år. Kontraktssumman är på drygt 100 miljoner kronor per år och avtalet är ett så kallat nettoavtal, det vill säga operatören behåller biljettintäkterna och har därmed ett inbyggt intesse av att resandet ökar.

Det blir som idag två nattåg i varje riktning varje dygn. Avtalet gäller trafik mellan Stockholm och Narvik. Inget hindrar dock att tågen körs vidare till andra orter, men då på helt kommersiella villkor. Fem restaurangvagnar renoveras och totalt 15 vagnar kommer att vara utrustade med rullstolslyft så att det varje dag går tåg anpassade för rullstolsburna resenärer.

– Vi kommer att samarbeta aktivt för att öka punktligheten som tidvis har varit oacceptabelt låg. Det handlar om allt från realistiska tidtabeller till nya mötesstationer. Under våren har punktligheten blivit klart bättre och vi ska gemensamt se till att den utveckligen fortsätter, säger Arnold Vonkavaara.

Nattågen kommer att gå efter Norrlandskusten via Ådalsbanan och Botniabanan upp till Umeå och sedan vidare via Stambanan och Malmbanan. Det ger kortare restider än idag, samtidigt som det även ger anslutning till Sundsvall och Härnösand.

När Trafikverket tog över ansvaret för upphandling av trafik som tidigare sköttes av Rikstrafiken fanns förslag att minska nattågstrafiken till bara ett tåg. Efter omfattande protester från norra Sverige valde Trafikverket att behålla upplägget med två tåg. I gengäld bildades en grupp med företrädare för besöksnäringen i norra Sverige som ska verka för att resandet med tågen ökar. De senaste åren har årligen drygt en halv miljon resor gjorts med nattågen på övre Norrland. SJ Norrlandståg kör sedan juni 2008 nattågen på övre Norrland och får nu alltså förnyat kontrakt.

– Det här ger goda förutsättningar för att trafiken och resandet ska utvecklas, till gagn för invånarna och besöksnäringen. SJ Norrlandstågs anbud uppfyller de tydliga kvalitetskrav vi har ställt, säger Arnold Vonkavaara, chef för Trafikverkets region Nord.

Det nya avtalet löper från 9 juni 2013 till 8 december 2018 med option på ytterligare två år. Kontraktssumman är på drygt 100 miljoner kronor per år och avtalet är ett så kallat nettoavtal, det vill säga operatören behåller biljettintäkterna och har därmed ett inbyggt intesse av att resandet ökar.

Det blir som idag två nattåg i varje riktning varje dygn. Avtalet gäller trafik mellan Stockholm och Narvik. Inget hindrar dock att tågen körs vidare till andra orter, men då på helt kommersiella villkor. Fem restaurangvagnar renoveras och totalt 15 vagnar kommer att vara utrustade med rullstolslyft så att det varje dag går tåg anpassade för rullstolsburna resenärer.

– Vi kommer att samarbeta aktivt för att öka punktligheten som tidvis har varit oacceptabelt låg. Det handlar om allt från realistiska tidtabeller till nya mötesstationer. Under våren har punktligheten blivit klart bättre och vi ska gemensamt se till att den utveckligen fortsätter, säger Arnold Vonkavaara.

Nattågen kommer att gå efter Norrlandskusten via Ådalsbanan och Botniabanan upp till Umeå och sedan vidare via Stambanan och Malmbanan. Det ger kortare restider än idag, samtidigt som det även ger anslutning till Sundsvall och Härnösand.

När Trafikverket tog över ansvaret för upphandling av trafik som tidigare sköttes av Rikstrafiken fanns förslag att minska nattågstrafiken till bara ett tåg. Efter omfattande protester från norra Sverige valde Trafikverket att behålla upplägget med två tåg. I gengäld bildades en grupp med företrädare för besöksnäringen i norra Sverige som ska verka för att resandet med tågen ökar. De senaste åren har årligen drygt en halv miljon resor gjorts med nattågen på övre Norrland. SJ Norrlandståg kör sedan juni 2008 nattågen på övre Norrland och får nu alltså förnyat kontrakt.

Tisdag 15 maj kl. 12.00
Kulturens hus, Olga Bardh-salen, Luleå

Chefen för Trafikverket Region Nord Arnold Vonkavaara medverkar.

Medier hälsas välkomna. Ingen föranmälan krävs.
Vi bjuder på lunchsmörgås.

– Det här ger en påtaglig förbättring för resenärerna genom att det blir betydligt kortare restider samtidigt som det skapar nya möjligheter att ta tåget till och från Sundsvall och Härnösand där nattåget tidigare inte har gått, säger SJ Norrlandstågs chef Björn Nilsson.

Den egentliga trafikstarten på Ådalsbanan är planerad till 1 augusti. Slutinstallationer av det nya trafikstyrningssystemet och provkörningar har pågått på sedan vintern och fortsätter med hög intensitet. Flera moment och tester återstår och en del kompletterande arbeten ska även göras i några tunnlar på Ådalsbanan och Botniabanan. I princip vore det dock möjligt att köra nattåg på banan redan nu, men det skulle i så fall medföra avbrott en period i juni och därför har det bedömts som lämpligare att börja med trafiken i juli när de arbetena är klara.

– Vårt huvudfokus ligger på den egentliga trafikstarten i augusti. Det ser ut att hålla även om det finns risk för inkörningsproblem den första tiden. Men det känns bra att kunna få igång trafik med nattåg på Ådalsbanan tidigare än så, säger Trafikverkets regionchef Ingemar Frej.

Redan går viss godstrafik på Ådalsbanan och längre norrut trafikeras sedan september 2010 Botniabanans norra halva mellan Umeå och Örnsköldsvik. När nattågstrafiken kommer igång på Ådalsbanan betyder det att tågen går även på Botniabanans södra del. Därmed går för första gången någonsin persontåg efter hela Norrlandskusten upp till Umeå. Ett nattåg per dygn kommer dock enligt nuvarande avtal fortfarande att köra den gamla vägen via Stambanan längre in i landet.

Ådalsbanan bildar tillsammans med Botniabanan ett 32 mil långt stråk som ska göra det möjligt att köra tunga godståg och snabba persontåg efter Norrlandskusten. Banan ansluter i Sundsvall i söder till Ostkustbanan och sträcker sig till Kramfors/Sollefteå flygplats i norr där den ansluter till Botniabanan. Ådalsbanan beräknas kosta 6,6 miljarder kronor i 2007 års penningvärde.

– Vi vet att avstängningen påverkar många, säger Anna Lundman, projektchef på projekt Mälarbanan. Därför har vi samlat flera arbeten på den här sträckan till ett tillfälle. Och vi har lagt avstängningen över en helg eftersom vi vet att det är färre som reser på järnvägen då.

Trafikverket vill förbereda resenärer på att resan kan ta längre tid än normalt under avstängningen. För information om alternativa resvägar och eventuell ersättningstrafik hänvisar Trafikverket till SL och SJ.

Den 21 maj klockan 04.30 ska banan vara öppen för trafik igen, och i och med det är vårens planerade trafikavstängningar på Mälarbanan avslutade. Nästa planerade avstängning kommer att äga rum under hösten 2012.

Pendeltågstrafiken stängs under stoppet av mellan Spånga och Bålsta och ersätts med buss. Fjärrtågstrafiken leds om eller ersätts med buss på vissa sträckor.

För information om alternativa resvägar och ersättningstrafik:
SJ:s webbplats (öppnas i nytt fönster)
SL:s webbplats (öppnas i nytt fönster)

Läs mer om utbyggnaden av Mälarbanan:
Till projektets webbplats

– Vi vet att avstängningen påverkar många, säger Anna Lundman, projektchef på projekt Mälarbanan. Därför har vi samlat flera arbeten på den här sträckan till ett tillfälle. Och vi har lagt avstängningen över en helg eftersom vi vet att det är färre som reser på järnvägen då.

Trafikverket vill förbereda resenärer på att resan kan ta längre tid än normalt under avstängningen. För information om alternativa resvägar och eventuell ersättningstrafik hänvisar Trafikverket till SL och SJ.

Den 21 maj klockan 04.30 ska banan vara öppen för trafik igen, och i och med det är vårens planerade trafikavstängningar på Mälarbanan avslutade. Nästa planerade avstängning kommer att äga rum under hösten 2012.

Pendeltågstrafiken stängs under stoppet av mellan Spånga och Bålsta och ersätts med buss. Fjärrtågstrafiken leds om eller ersätts med buss på vissa sträckor.

För information om alternativa resvägar och ersättningstrafik:
SJ:s webbplats (öppnas i nytt fönster)
SL:s webbplats (öppnas i nytt fönster)

Läs mer om utbyggnaden av Mälarbanan:
Till projektets webbplats

– Vi vet att avstängningen påverkar många, säger Anna Lundman, projektchef på projekt Mälarbanan. Därför har vi samlat flera arbeten på den här sträckan till ett tillfälle. Och vi har lagt avstängningen över en helg eftersom vi vet att det är färre som reser på järnvägen då.

Trafikverket vill förbereda resenärer på att resan kan ta längre tid än normalt under avstängningen. För information om alternativa resvägar och eventuell ersättningstrafik hänvisar Trafikverket till SL och SJ.

Den 21 maj klockan 04.30 ska banan vara öppen för trafik igen, och i och med det är vårens planerade trafikavstängningar på Mälarbanan avslutade. Nästa planerade avstängning kommer att äga rum under hösten 2012.

Pendeltågstrafiken stängs under stoppet av mellan Spånga och Bålsta och ersätts med buss. Fjärrtågstrafiken leds om eller ersätts med buss på vissa sträckor.

För information om alternativa resvägar och ersättningstrafik:
SJ:s webbplats (öppnas i nytt fönster)
SL:s webbplats (öppnas i nytt fönster)

Läs mer om utbyggnaden av Mälarbanan:
Till projektets webbplats

Vi stänger av trafiken kvällstid för att inte störa byggnadsarbetet med ständiga avbrott. Syftet med underhållet är att skydda färjelägena från erosionsskador. Det går till så att man sätter upp en så kallad erosionsmatta vid på- och avfarten för att minska risken för att vattnet ska underminera anläggningen. Genom detta ska färjelägena skyddas från erosion under minst 50 år. Dykare gör arbetet. Färjeläget i Jungfrusund står först på tur att förstärkas.

Media som vill följa förstärkningsarbetet är välkommen att kontakta distriktschef Ted Thulin.

Ekeröleden trafikeras av Trafikverkets färjerederi på uppdrag av Ekerö kommun. Mer än 800 000 fordon transporterades över leden  2011. Leden finansieras via brukaravgifter.

Ångtågsbiljetter hämtas på museet under ordinarie öppettid. Från och med lördag och ända fram till 30 minuter före avgång på invigningssöndagen. Det blir fem turer i vardera riktningen mellan Ängelholm och Förslöv, med maximalt 230 passagerare per tur. För representanter från media fungerar presslegitimation som biljett.

Det blir ingen formell invigningsceremoni, utan det är hela dagen med aktiviteter för alla åldrar som utgör invigningen.

I Ängelholm uppträder Engelholm Marching Band på stationen och på Sveriges Järnvägsmuseum strax intill kan man uppleva järnvägens spännande historia. Det är öppet mellan 10-17 med fri entré.

I Förslöv finns utställningen om Hallandsåstunneln, där det svåra och utmanande arbetet med tunnelbygget och nyttan av en färdig tunnel beskrivs. Det blir också guidning till utsiktsplatsen med vy över arbetsområdet.

Projekt Ängelholm – Förslöv omfattar totalt tio kilometer. Utbyggnad från ett till två spår har gjorts för att öka kapaciteten på Västkustbanan, som går mellan Göteborg och Lund. Dubbelspår mellan Ängelholm och Förslöv är en förutsättning för att klara av trafiken till och från Hallandsåstunneln, som blir trafikklar 2015. I dag är Västkustbanan till 85 procent dubbelspårig, det långsiktiga målet är 100 procent.

Läs mer om projektet
Om Järnvägsmuseet på Ängelholms webbplats (öppnas i nytt fönster)

– Vi ser detta som årets höjdpunkt, säger Citybanans informationschef Eva Rådmark Herrder. Vi påverkar dagligen många stockholmare med våra arbeten och nu får de möjligheten att se hur mycket vi har åstadkommit. Våra tidigare öppna arbetsplaster har varit oerhört välbesökta och uppskattade av alla – från barn till byggexperter.

Trafikverket ger en unik möjlighet att se tunnel och framtida station Stockholm City rakt under blå linjens tunnelbana. På Södermalm guidar byggledare i tunneln under Mariaberget och visar anslutningen till sänktunneln i Riddarfjärden. Uppe på arbetsplatsen har Trafikverket utställning, visar filmer, delar ut skyddsutrustning och bjuder på fika.

– Jag hoppas att så många som möjligt tar chansen och kommer på söndag. Det är en riktigt häftig upplevelse och blir ett kul minne när man om några år sitter i pendeltåg och susar förbi i samma tunnlar, säger Eva Rådmark Herrder.

Mer information om visningen

– Vi ser detta som årets höjdpunkt, säger Citybanans informationschef Eva Rådmark Herrder. Vi påverkar dagligen många stockholmare med våra arbeten och nu får de möjligheten att se hur mycket vi har åstadkommit. Våra tidigare öppna arbetsplaster har varit oerhört välbesökta och uppskattade av alla – från barn till byggexperter.

Trafikverket ger en unik möjlighet att se tunnel och framtida station Stockholm City rakt under blå linjens tunnelbana. På Södermalm guidar byggledare i tunneln under Mariaberget och visar anslutningen till sänktunneln i Riddarfjärden. Uppe på arbetsplatsen har Trafikverket utställning, visar filmer, delar ut skyddsutrustning och bjuder på fika.

– Jag hoppas att så många som möjligt tar chansen och kommer på söndag. Det är en riktigt häftig upplevelse och blir ett kul minne när man om några år sitter i pendeltåg och susar förbi i samma tunnlar, säger Eva Rådmark Herrder.

Mer information om visningen

– Vi ser detta som årets höjdpunkt, säger Citybanans informationschef Eva Rådmark Herrder. Vi påverkar dagligen många stockholmare med våra arbeten och nu får de möjligheten att se hur mycket vi har åstadkommit. Våra tidigare öppna arbetsplaster har varit oerhört välbesökta och uppskattade av alla – från barn till byggexperter.

Trafikverket ger en unik möjlighet att se tunnel och framtida station Stockholm City rakt under blå linjens tunnelbana. På Södermalm guidar byggledare i tunneln under Mariaberget och visar anslutningen till sänktunneln i Riddarfjärden. Uppe på arbetsplatsen har Trafikverket utställning, visar filmer, delar ut skyddsutrustning och bjuder på fika.

– Jag hoppas att så många som möjligt tar chansen och kommer på söndag. Det är en riktigt häftig upplevelse och blir ett kul minne när man om några år sitter i pendeltåg och susar förbi i samma tunnlar, säger Eva Rådmark Herrder.

Mer information om visningen

Tid: Tisdag den 8 maj, kl 13.30
Plats: Från Eskilstuna, kör väg 53 mot Malmköping. Ta vänster efter Viptorp, mot Linvävartorp. Sväng första till vänster och följ vägen fram till en vändplan. (Länk till karta: korta.nu/3rica)

Det var vid ett seminarium som Naturskyddsföreningen anordnat där missförståndet uppstod. Det resonemang Trafikverket förde var rent hypotetiskt utifrån om planeringsförutsättningarna varit helt annorlunda.

- Vårt uppdrag är bredare. Vi ska skapa kapacitet för att kunna tillgodose behovet av resor och transporter. Och när vi gör det ska vi ta hänsyn till miljö och säkerhet. Vi behöver både bygga Förbifart Stockholm och Citybanan, säger Helena Sundberg.

Även om vägnätet i stort förmodligen kommer ha samma grundstruktur i framtiden som idag behöver det ständigt utvecklas. Det kan handla om att optimera användningen, till exempel genom att komplettera med kollektivtrafikkörfält, införa reversibla körfält eller att bredda vägar. Men en utveckling av vägnätet innebär också nyinvesteringar av väglänkar som ger ökad kapacitet och därmed bättre framkomlighet. Några sådana exempel är just Förbifart Stockholm, men också satsningarna på Norra länken och E18 Hjulsta-Kista.

Inte ens dessa satsningar räcker för att möta framtidens behov i en expansiv storstad. Kapacitetsbristen kan inte byggas bort. Fler måste också välja att resa kollektivt och att cykla och gå för att minska trängseln. Något som även gynnar miljön.

- Vi föreslår en mix av åtgärder där de gör störst nytta för att Stockholm ska kunna fortsätta en expansiv utveckling på ett effektivt och hållbart sätt. En hög tillgänglighet i trafiksystemet är en förutsättning för människors möjlighet att bo och verka i och kring Stockholm, vilket i sin tur skapar tillväxt och välfärd, säger Helena Sundberg.

I april pågick vissa förberedande arbeten, och under perioden maj-september kommer kantsten och förstärkta vägräcken att sättas upp. Dagvattnet inom vägsträckan leds via ledningar och brunnar till en damm där föroreningar kan tas om hand.

Trafikstörningar kan uppstå under byggperioden, och nattetid kan ett körfält komma att stängas av.
Vi vädjar till trafikanter att hålla nere hastigheten och vara uppmärksamma på skyltning, för våra entreprenörers säkerhet.

Media hälsas varmt välkomna att delta!

Program

kl. 12.00 hälsas alla välkomna.

Korta anförande hålls av Jens Möller biträdande regionchef Trafikverket,
Anders Pettersson, kommunstyrelsens ordförande Osby kommun, Mats Svensson, ordförande i Osby Näringsliv, Sven Sunesson ordförande i Trafiknämnden Regionförbundet södra Småland och Lars Johansson 1:e vice ordförande i Kollektivtrafiknämnden Region Skåne.

kl. 12.15 Första spadtaget för Killeberg station tas av förskolebarnen i Killeberg

Efter spadtaget finns tid för enskilda intervjuer. Alla barn har dessutom möjlighet att titta på Trafikverkets maskiner

Plats: Killeberg station, Järnvägsgatan
Tid: 3 maj, kl 12.00

Lunch

Efter spadtaget bjuder Osby kommun på lunch i Hemgården. Anmälan gör du senast den 2 maj till Andreas Lindfors via e-post
Andreas.Lindfors@osby.se
eller kontakta Andreas Lindfors, Osby kommun, tel. 0479-52 82 05

Läs mer

Stationen i Killeberg kommer att stå färdig för trafik under början av 2013. Den är en av de sexton nya stationer som Trafikverket bygger perioden 2011-2014. Syftet är att förbättra kommunikationerna i norra Skåne och södra Småland. Bygget av den nya stationen i Killeberg ingår i projekt Pågatåg nordost och Krösatåg. Medfinansiering sker av EU:s regionala utvecklingsfond samt av kommunerna för Alvesta, Markaryd, Sävsjö, Växjö, Älmhult, Hässleholm, Höör, Kristianstad och Osby.
www.trafikverket.se/regionaltag

Media hälsas varmt välkomna att delta!

Program

kl. 12.00 hälsas alla välkomna.

Korta anförande hålls av Jens Möller biträdande regionchef Trafikverket,
Anders Pettersson, kommunstyrelsens ordförande Osby kommun, Mats Svensson, ordförande i Osby Näringsliv, Sven Sunesson ordförande i Trafiknämnden Regionförbundet södra Småland och Lars Johansson 1:e vice ordförande i Kollektivtrafiknämnden Region Skåne.

kl. 12.15 Första spadtaget för Killeberg station tas av förskolebarnen i Killeberg

Efter spadtaget finns tid för enskilda intervjuer. Alla barn har dessutom möjlighet att titta på Trafikverkets maskiner

Plats: Killeberg station, Järnvägsgatan
Tid: 3 maj, kl 12.00

Lunch

Efter spadtaget bjuder Osby kommun på lunch i Hemgården. Anmälan gör du senast den 2 maj till Andreas Lindfors via e-post
Andreas.Lindfors@osby.se
eller kontakta Andreas Lindfors, Osby kommun, tel. 0479-52 82 05

Läs mer

Stationen i Killeberg kommer att stå färdig för trafik under början av 2013. Den är en av de sexton nya stationer som Trafikverket bygger perioden 2011-2014. Syftet är att förbättra kommunikationerna i norra Skåne och södra Småland. Bygget av den nya stationen i Killeberg ingår i projekt Pågatåg nordost och Krösatåg. Medfinansiering sker av EU:s regionala utvecklingsfond samt av kommunerna för Alvesta, Markaryd, Sävsjö, Växjö, Älmhult, Hässleholm, Höör, Kristianstad och Osby.
www.trafikverket.se/regionaltag

Idag presenterades rapporten vid en pressträff i Skara.

För mer information se bifogad karta och besök projektets webbplats:
E20, Göteborg-Örebro

På området kan media och allmänhet även träffa representanter för Motala kommun, Motala verkstad, Riksantikvarieämbetet, Kulturminnesvård Mälardalen och AB Göta kanalbolag.

Tid: Tisdag den 24 april, klockan 15.30.
Plats: Parkeringen söder om Platensgatan, mellan väg 50 och järnvägen.

Kartlänk

Den nya vägen blir cirka sju kilometer lång. Trafikverket kommer att bredda den befintliga vägen på en sträcka av cirka fyra kilometer samt bygga en ny sträckning på cirka tre kilometer. Hela sträckan blir mötesfri landsväg, så kallad 2+1-väg.

När: Tisdagen den 24 april klockan 10.00 (fika serveras från klockan 09.30)
Var: Samling på Landsvägsgatan i Malmköping (vid kyrkogården). Kartlänk
Vad: Invigningsceremoni för väg 55, Yxtatorpet-Malmköping
Vilka: Bo Könberg, landshövding i Södermanlands län, Anders Berglöv, kommunstyrelsens ordförande i Flen, och Einar Schuch, Regionchef på Trafikverket kommer att hålla tal. Boende i Flen och Malmköping med omnejd är inbjudna att delta.

Media välkomnas!

Rapporten som tagits fram under vintern visar att endast hälften så många invånare i Stockholms län cyklar till jobbet jämfört med svensken i övrigt. Ett avstånd till arbetet på 14 kilometer innebär 40 minuters cyklande i måttligt tempo. Tusentals skulle kunna ta cykeln till jobbet om det bara hängde på avståndet.

– Det krävs också bättre utbyggd infrastruktur, säkra cykelvägar och fler cykelparkeringar, säger Ebba Larsson som leder projektet Regional cykelstrategi.  

Det tvååriga projektet Regional cykelstrategi vill underlätta arbetspendling med cykel och har till uppgift att ta fram en regional cykelplan och en samverkansplattform för cykelfrågan i Stockholms län före slutet av 2012. Frågan är högaktuell. I Stor-Stockholm har antalet cyklister ökat med 80 procent de senaste tio åren och Stockholms stad har nyligen tagit fram en cykelplan som är ute på remiss just nu.

– Mer cykling behövs i en växande region, där trängseln är ett stort problem, säger Ebba Larsson. Cykling är både ekonomiskt, tillförlitligt och hållbart.

Närmast kommer projektgruppen under våren påbörja en inventering av cykelstråken i länet.

Bakom projektet Regional cykelstrategi står Trafikverket, SL, Tillväxt-, miljö- och regionplanering vid Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen i Stockholms län samt ett flertal kommuner inom länet, främst Stockholms stad. Regional cykelstrategi är ett delprojekt inom EU-projektet SATSA II – Samverkan för effektivt transportsystem i Stockholmsregionen.

Läs mer på projektets webbplats

Alternativ Ö2 bedöms sammantaget uppfylla projektmålen och Norrbotniabanans ändamål bäst. Med alternativ Ö2 undviks ingrepp i ett större sammanhängande område som idag är relativt opåverkat av störningar. En föreslagen dragning av Norrbotniabanan nära väg E4 ger också förutsättningar för en samordnad infrastrukturkorridor, varför en helt ny barriär kan undvikas för bland annat vilt och rennäring.

En tydlig fördel med alternativet är att en effektiv anslutning till Dåva industriområde kan erhållas. Alternativet möjliggör även en koppling till sågindustrin i Sävar.

- Att möjliggöra en anslutning till Dåva industriområde har varit en viktig del i utredningsarbetet, säger delprojektledaren Urban Eriksson.

Noterbart är att i järnvägsutredningens utställningshandling, daterad 2011-06, bedömde Trafikverket att alternativ Mitt var mest fördelaktigt. Avgörande då var skillnaderna i ekonomi, bland annat var anläggningskostnaden ca 400 Mkr lägre för alternativ Mitt. Mot bakgrund av inkomna remissvar på utställningshandlingen har Trafikverket gjort en ny känslighetsanalys av kostnaden som tar hänsyn till ett helhetsperspektiv som även inkluderar en anslutning till Dåva industriområde.

Trafikverkets samlade bedömning baseras på att alternativ 2 planeras så att det möjliggör en framtida persontrafikutveckling i Sävar och Bygdeå.

- I dialogen med kommunerna och Länstrafiken har vi diskuterat de möjliga regionaltågsstationerna, säger Urban Eriksson. Tanken är att vi planerar järnvägen så att framtida regionaltågstationer möjliggörs. Endast Robertsfors är i dagsläget aktuell som station.

Eftersom det i nuläget är oklart om när en byggnation av Norrbotniabanan kan genomföras så kvarstår även ett utformningsalternativ i den norra delen av Sävar, vilket möjliggör en potentiell anslutning av Sävar såg.

Alla sex järnvägsutredningar längs sträckan Umeå-Luleå är nu färdigställda.

Alternativ Ö2 bedöms sammantaget uppfylla projektmålen och Norrbotniabanans ändamål bäst. Med alternativ Ö2 undviks ingrepp i ett större sammanhängande område som idag är relativt opåverkat av störningar. En föreslagen dragning av Norrbotniabanan nära väg E4 ger också förutsättningar för en samordnad infrastrukturkorridor, varför en helt ny barriär kan undvikas för bland annat vilt och rennäring.

En tydlig fördel med alternativet är att en effektiv anslutning till Dåva industriområde kan erhållas. Alternativet möjliggör även en koppling till sågindustrin i Sävar.

- Att möjliggöra en anslutning till Dåva industriområde har varit en viktig del i utredningsarbetet, säger delprojektledaren Urban Eriksson.

Noterbart är att i järnvägsutredningens utställningshandling, daterad 2011-06, bedömde Trafikverket att alternativ Mitt var mest fördelaktigt. Avgörande då var skillnaderna i ekonomi, bland annat var anläggningskostnaden ca 400 Mkr lägre för alternativ Mitt. Mot bakgrund av inkomna remissvar på utställningshandlingen har Trafikverket gjort en ny känslighetsanalys av kostnaden som tar hänsyn till ett helhetsperspektiv som även inkluderar en anslutning till Dåva industriområde.

Trafikverkets samlade bedömning baseras på att alternativ 2 planeras så att det möjliggör en framtida persontrafikutveckling i Sävar och Bygdeå.

- I dialogen med kommunerna och Länstrafiken har vi diskuterat de möjliga regionaltågsstationerna, säger Urban Eriksson. Tanken är att vi planerar järnvägen så att framtida regionaltågstationer möjliggörs. Endast Robertsfors är i dagsläget aktuell som station.

Eftersom det i nuläget är oklart om när en byggnation av Norrbotniabanan kan genomföras så kvarstår även ett utformningsalternativ i den norra delen av Sävar, vilket möjliggör en potentiell anslutning av Sävar såg.

Alla sex järnvägsutredningar längs sträckan Umeå-Luleå är nu färdigställda.

Trafikverkets upprustning av Kust till kustbanan mellan Emmaboda och Karlskrona pågår för fullt. Det som görs är bland annat spårbyte, kontaktledningsbyte, nya signalställverk, bygge av tre nya mötesspår, plattformar i Holmsjö och helt nytt stationshus i Vissefjärda. Cirka 40 järnvägskorsningar slopas, tolv får förstärkt skydd och ett antal nya tunnlar och broar byggs. Sträckan Emmaboda-Karlskrona är stängd och trafiken planeras starta igen i juni 2013. Projektet avslutas helt under 2014. Totalkostnad för projektet är omkring 950 miljoner kr.

Samtidigt som banan rustas upp görs rivning av stationshus på sträckan, som varit planerad sedan en tid tillbaka. Rivningsarbetet inleddes i början av april. I mitten av maj ska rivningen vara klar på alla fyra platserna.

Pressen är välkommen att följa rivningen i Vissefjärda!

Tid: onsdagen den 18 april klockan 13.00
Plats: stationshuset i Vissefjärda

Trafikverkets upprustning av Kust till kustbanan mellan Emmaboda och Karlskrona pågår för fullt. Det som görs är bland annat spårbyte, kontaktledningsbyte, nya signalställverk, bygge av tre nya mötesspår, plattformar i Holmsjö och helt nytt stationshus i Vissefjärda. Cirka 40 järnvägskorsningar slopas, tolv får förstärkt skydd och ett antal nya tunnlar och broar byggs. Sträckan Emmaboda-Karlskrona är stängd och trafiken planeras starta igen i juni 2013. Projektet avslutas helt under 2014. Totalkostnad för projektet är omkring 950 miljoner kr.

Samtidigt som banan rustas upp görs rivning av stationshus på sträckan, som varit planerad sedan en tid tillbaka. Rivningsarbetet inleddes i början av april. I mitten av maj ska rivningen vara klar på alla fyra platserna.

Pressen är välkommen att följa rivningen i Vissefjärda!

Tid: onsdagen den 18 april klockan 13.00
Plats: stationshuset i Vissefjärda

Trafikverkets upprustning av Kust till kustbanan mellan Emmaboda och Karlskrona pågår för fullt. Det som görs är bland annat spårbyte, kontaktledningsbyte, nya signalställverk, bygge av tre nya mötesspår, plattformar i Holmsjö och helt nytt stationshus i Vissefjärda. Cirka 40 järnvägskorsningar slopas, tolv får förstärkt skydd och ett antal nya tunnlar och broar byggs. Sträckan Emmaboda-Karlskrona är stängd och trafiken planeras starta igen i juni 2013. Projektet avslutas helt under 2014. Totalkostnad för projektet är omkring 950 miljoner kr.

Samtidigt som banan rustas upp görs rivning av stationshus på sträckan, som varit planerad sedan en tid tillbaka. Rivningsarbetet inleddes i början av april. I mitten av maj ska rivningen vara klar på alla fyra platserna.

Pressen är välkommen att följa rivningen i Vissefjärda!

Tid: onsdagen den 18 april klockan 13.00
Plats: stationshuset i Vissefjärda

Vägsträckan vid Axamo byggs samtidigt om till en 2+1-väg med mittvajer. Syftet är att öka trafiksäkerheten och minska antalet olyckor. På plats träffas projektledaren Bengt Linder.

Plats: korsningen väg 40 och väg 673 Axamo
Tid: 17 april, 10.30

Utbyggnad från ett till två spår görs för att öka kapaciteten på Västkustbanan, som går mellan Göteborg och Lund. Projekt Ängelholm – Förslöv omfattar totalt tio kilometer. Invigning av sträckan sker den 20 maj. I dag är Västkustbanan till 85 procent dubbelspårig, det långsiktiga målet är 100 procent.

Läs mer om projektet

Arbetet på banan pågår från klockan 00.00 den 16 april till och med klockan 24.00 den 20 maj och under den perioden ersätts all tågtrafik mellan Ängelholm - Båstad/Laholm med buss. Under den sista veckan, den 14 till och med den 20 maj, är det stopp även på sträckan Helsingborg - Ängelholm.
Resenärer får räkna med längre restider i och med byten mellan tåg och ersättningsbussar. Tåg- och busstider finns på trafikföretagens hemsidor.

Utbyggnad från ett till två spår görs för att öka kapaciteten på Västkustbanan, som går mellan Göteborg och Lund. Projekt Ängelholm – Förslöv omfattar totalt tio kilometer. Invigning av sträckan sker den 20 maj. I dag är Västkustbanan till 85 procent dubbelspårig, det långsiktiga målet är 100 procent.

Läs mer om projektet

Arbetet på banan pågår från klockan 00.00 den 16 april till och med klockan 24.00 den 20 maj och under den perioden ersätts all tågtrafik mellan Ängelholm - Båstad/Laholm med buss. Under den sista veckan, den 14 till och med den 20 maj, är det stopp även på sträckan Helsingborg - Ängelholm.
Resenärer får räkna med längre restider i och med byten mellan tåg och ersättningsbussar. Tåg- och busstider finns på trafikföretagens hemsidor.

Väg 108 är en viktig länk mellan Trelleborg och Lund. Den betjänar i dag transporter till Trelleborgs hamn och Malmö Airport. De största tätorterna längs vägen är Lund, Staffanstorp, Svedala och Trelleborg.

– Äntligen, efter många herrans år, kan vi jobba vidare. Planeringen har pågått sedan mitten av 90-talet men först nu har arbetsplanen alltså vunnit laga kraft, säger Trafikverkets projektledare Anders Stjernström.

Det blir arkeologiska utgrävningar i höst och därefter byggstart senare under hösten 2012. Den nya vägen planeras vara klar till sommaren 2014.

– Sakägare längs sträckan, trafikanter och kommunen har undrat varför det hela dragit ut på tiden. Det känns skönt att äntligen sätta igång, säger Anders Stjernström.

Under byggtiden kan det bli en del framkomlighetsbekymmer på väg 108. Med undantag av en helgs totalavstängning blir det dock dubbelriktad trafik under hela byggtiden, om än delvis på provisoriska vägar. Totalavstängning krävs när en bro över biflödet till Torrebergabäcken ska på plats.

Under nattens arbeten i Hästveda är det svårt att komma i kontakt med ansvariga, därför välkomnas media till en pressvisning på lördag förmiddag. Under hela lördagen pågår arbeten, bland annat med montering av betongelement.

Tid: lördagen den 14 april kl 11.00
Plats: samling vid Hästveda station

Läs mer om projektet

Media som vill närvara när bron sätts på plats i natt och ta bilder eller filma är naturligtvis välkomna. Det beräknas ske klockan 01.00 - 03.00, lördag 14 april. Därefter lyfts taket över bron på plats, vilket planeras vara klart vid 6‑tiden. Observera att arbetsområdet inte får beträdas!

Trafikinformation

Tågtrafiken ställs in mellan Hässleholm och Älmhult och omvänt från i kväll, 13 april klockan 22.45 till måndag, 16 april, klockan 14.00. Bussar ersätter inställda tåg och resenärer får räkna med längre restider.

Samtidigt med fräsning och asfaltering av själva vägen pågår beläggningsarbeten på vändslingor och busshållplatser intill vägen.

Senare i sommar startar monteringen av sido- och mitträcken. Hela ombyggnaden av väg 56 mellan Tomta och Sala till mötesfri väg beräknas vara klar under hösten 2012.

- Vi vädjar till trafikanterna att köra försiktigt så att vägarbetarna kan utföra sitt jobb i en säker arbetsmiljö. Man får räkna med några minuters längre restid på sträckan, säger Trafikverkets projektledare Göran Andersson.
Läs mer på projektets sida

Plats: Vi träffas på pendelparkeringen vid cirkulationsplats Pukavik i korsningen mellan E22 och väg 121
Tid: 11 april, kl 10:30

Motorvägsbygget som inleddes hösten 2011 beräknas vara avslutad vid slutet av 2014. Syftet med den nya delen av E22 är att öka framkomligheten och trafiksäkerheten samtidigt som ortsborna i Ysane, Norje och Pukavik får en tryggare trafikmiljö och ett minskat buller.

Läs mer på projektets sida

Onsdagen den 11 april lyfts den nya bron i Vastansmåla på plats med hjälp av kranar.
Från klockan 09.00 är pressen välkomna till platsen för att följa arbetet.

Fredagen den 13 april skjuts bron i Knappsmåla in i sitt rätta läge, en så kallad lansering.
Från klockan 09.00 är pressen välkomna till platsen för att se hur arbetet går till.

Onsdagen den 11 april lyfts den nya bron i Vastansmåla på plats med hjälp av kranar.
Från klockan 09.00 är pressen välkomna till platsen för att följa arbetet.

Fredagen den 13 april skjuts bron i Knappsmåla in i sitt rätta läge, en så kallad lansering.
Från klockan 09.00 är pressen välkomna till platsen för att se hur arbetet går till.

Onsdagen den 11 april lyfts den nya bron i Vastansmåla på plats med hjälp av kranar.
Från klockan 09.00 är pressen välkomna till platsen för att följa arbetet.

Fredagen den 13 april skjuts bron i Knappsmåla in i sitt rätta läge, en så kallad lansering.
Från klockan 09.00 är pressen välkomna till platsen för att se hur arbetet går till

Hamburgsundsleden är 130 meter lång och överfartstiden är tre minuter. Linfärjan Saga togs i bruk 2010. Sammanlagt omkring 150 000 fordon transporterades under 2011 över leden.

Läs mer om Hamburgsundsleden

Tid: långfredag 6 april klockan 10.00. Avslutas senast 12.00.
Plats: samling och inledning i Trafikverkets byggbod på Stationsvägen i Stehag. Den sista avfarten på vänster sida om man kör norrut. Därefter rundvandring på arbetsområdet.

Det omfattande arbetet med järnvägen i Stehag startade i början av januari och pågår till mitten av juni. Syftet är att öka kapacitet och punktlighet på Södra stambanan. Bland annat byts växlar ut, mötesspår förlängs, ny kontaktledning, nytt signalställverk och nya signaler installeras. För att kunna göra detta är det kontinuerlig enkelspårsdrift nattetid med nedsatt hastighet.

Totalavstängt har det redan varit under helgen i veckorna 6, 8, 10 och 12. Nu återstår, förutom påsken, helgen i vecka 17. 
Läs mer om banarbetet

Information om tågtider och ersättningsbussar under påsken finns på följande webbplatser:

Skånetrafiken (öppnas i nytt fönster)
SJ (öppnas i nytt fönster)
Veolia Transport (öppnas i nytt fönster)

Dessa arbeten görs på sträckan:

• Asfaltering
• Montering av radar
• Montering av kövarningssystem
• Montering av trafikövervakningskameror
• Installation kommunikationsplattform (fiber)

Alla installationer planeras bli klara till vecka 25. Därefter kommer systemet att trimmas in, för att tas i bruk hösten 2012. När detta är klart kommer sträckan Moraberg-Hallunda att vara ett av de mest tekniskt avancerade vägavsnitten på E4/E20. Ett drygt trettiotal radarstationer finns då utplacerade för att detektera stillastående fordon och tappad last. När radarn upptäcker något i körbanan skickas en signal till Trafikledningscentralen i Stockholm, som med hjälp av kameror ser om något körfält behöver stängas av, för att räddningstjänsten ska kunna ta sig fram snabbt.

Arbeten förläggs till nattetid

Alla arbeten kommer att ske nattetid. I maj och juni månad kommer samtliga körfält att stängas av i båda riktningarna under totalt tio nätter. Utöver detta är det möjligt att genomföra arbetena med enbart vissa körfält avstängda.

Aktuell information om avstängningarna finns på projektets webbsida

Nedsatt hastighet

Under tiden för beläggningsarbetena kommer hastigheten att sänkas från 90 till 70 km i timmen på sträckan mellan Salem och Moraberg. Hastighetsnedsättningen kommer att gälla från vecka 17, och cirka fyra veckor framåt.

Vecka 13 startar Trafikverket bygget av en rastplats vid E22 Botorpström mellan Oskarshamn och Västervik. Vägsträckan är under sommaren hårt trafikerad av bland annat turister på resa till och från Öland. När trafikplatsen har färdigställts hösten 2012 kommer därmed även E22 genom norra Kalmar att erbjuda långväga resande goda möjligheter till rast och vila. Syftet är att ytterligare öka trafiksäkerheten längs sträckan.
Rastplatsen Botorpström placeras naturskönt i anslutning till ett vattendrag med samma namn.
 
Läs mer:
www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Kalmar/E22-genom-Kalmar/E22-OskarshamnVastervik-rastplats-Botorpstrom/

Pressvisning
Tid: 10.00–11.30 torsdagen den 29 mars 2012
Plats: JVS Projektkontor, Söder Mälarstrand 15
Anmälan till: Anders Sahlstrand, telefon: 010-123 23 68  eller e-post: Anders.sahlstrand@trafikverket.se
OBS: Föranmälan är obligatorisk. Antalet platser begränsat av säkerhetsskäl!
Vi har tyvärr ingen parkeringsplats att erbjuda! 

Bakgrund
Citybanans 6 kilometer långa tunnel går mestadels i berg. Men mellan Riddarholmen och Söder Mälarstrand saknas bergtäckning och tunneln behöver där dras under vattnet. Lösningen är en 300 meter lång sänktunnel i plåt och betong.
Sänktunneln består av tre separata delar, på vardera 100 meter. Sommaren 2013 kommer de att monteras ihop och fästas in under vattnet mot de förberedda anslutningarna vid kaj. Sänkningen sker på ett kontrollerat sätt med hjälp av ballasttankar som temporärt monteras inne i sänktunneldelarna.  Vid nedsänkningen fylls dessa med vatten för att balansera och tynga ner tunneldelarna. För att styra elementen till rätt position används vinschar. Sänktunnelns delar placeras på pålade stöd nere på botten. 
När tunnelelementen är på plats lägger vi ett metertjockt lager bergkross på tunneltaket. Då kan vi pumpa ut vattnet ur ballasttankarna och gjuta med ballastbetong inuti tunnelelementen för att ytterligare tynga ned dem.

Det är viktigt att resecentret är till för alla, och att alla har möjlighet att åka kollektivt, även de som har en funktionsnedsättning. Borlänge resecentrum byggs därför om till ett modernt resecentrum som ska klara både nuvarande reseströmmar och en framtida ökning av resandet med kollektivtrafik.

Under ombyggnationen kommer det under veckorna 13-51 att vara en del störningar i och omkring gångbron. Det kommer bland annat att byggas en provisorisk gång inne i gångbron och den blir smalare än befintlig gång, vilket kan påverka framkomligheten. Västra entrén (mot Kupolen) ska byggas om och kommer att få en provisorisk entré med trappor. Vi vill därför hänvisa alla till huvudentrén (mot centrum), speciellt personer med barnvagnar och med funktionsnedsättning. Hissarna och rulltrapporna inne i gångbron kommer att fungera som vanligt.  

Under Peace & Love kommer ordinarie entré att tillfälligt hållas öppen. Arbetet med gångbron och trapphusen mot perrongerna beräknas vara helt klart i december 2012. Hela resecentret beräknas vara klart under 2013.

Arbetet med det nya resecentret är ett samverkansprojekt mellan Borlänge kommun, Jernhusen, Trafikverket och Dalatrafik. Vissa delar av byggnationen finansieras av EU-medel och även Region Dalarna är en finansiär.

 Borlänge resecentrum

Sprängningarna ingår i de arbeten som pågår på bangården, med byggande av nya spår, plattformar, växlar och ett nytt signalställverk. Allt syftar till att öka kapaciteten, säkerheten och punktligheten på Kust till kustbanan. Läs mer på
www.trafikverket.se/vaxjo

Under påskhelgen är Växjö station avstängd för tågtrafik från långfredagen den 6 april klockan 07.00 till tisdagen den 10 april 04.00. Bussar kommer att ersätta tågen.

Tid: fredagen den 23 mars kl 10.30
Plats: samling i kommunhuset i Alvesta, plan 1.
(Under lördagskvällen, när de bästa foto- och filmmöjligheterna erbjuds, kan det tyvärr vara svårt att komma i kontakt med ansvariga.)

Det är för att öka säkerheten och förbättra tillgängligheten som Trafikverket bygger en gångbro över spåren i Alvesta. Kommunen bygger samtidigt en ny parkering vid Sjöparken för att avlasta parkeringssituationen i centrum och underlätta tågresandet. Bygget av den 76 meter långa och 110 ton tunga gångbron har pågått öster om bangården sen i januari.
Läs mer om projektet www.trafikverket.se/alvesta och på www.alvesta.se/resecentrum.

Trafikinformation

Tågtrafiken på sträckan Alvesta - Växjö och omvänt är inställd från fredag 23 mars klockan 21.55 till söndag 25 mars klockan 16.00. Bussar ersätter och resenärer får räkna med längre restider. Mer information finns på SJs, Skånetrafikens och Krösatågens hemsidor.

Tid: fredagen den 23 mars kl 10.30
Plats: samling i kommunhuset i Alvesta, plan 1.
(Under lördagskvällen, när de bästa foto- och filmmöjligheterna erbjuds, kan det tyvärr vara svårt att komma i kontakt med ansvariga.)

Det är för att öka säkerheten och förbättra tillgängligheten som Trafikverket bygger en gångbro över spåren i Alvesta. Kommunen bygger samtidigt en ny parkering vid Sjöparken för att avlasta parkeringssituationen i centrum och underlätta tågresandet. Bygget av den 76 meter långa och 110 ton tunga gångbron har pågått öster om bangården sen i januari.
Läs mer om projektet www.trafikverket.se/alvesta och på www.alvesta.se/resecentrum.

Trafikinformation

Tågtrafiken på sträckan Alvesta - Växjö och omvänt är inställd från fredag 23 mars klockan 21.55 till söndag 25 mars klockan 16.00. Bussar ersätter och resenärer får räkna med längre restider. Mer information finns på SJs, Skånetrafikens och Krösatågens hemsidor.

Tid: fredagen den 23 mars kl 10.30
Plats: samling i kommunhuset i Alvesta, plan 1.
(Under lördagskvällen, när de bästa foto- och filmmöjligheterna erbjuds, kan det tyvärr vara svårt att komma i kontakt med ansvariga.)

Det är för att öka säkerheten och förbättra tillgängligheten som Trafikverket bygger en gångbro över spåren i Alvesta. Kommunen bygger samtidigt en ny parkering vid Sjöparken för att avlasta parkeringssituationen i centrum och underlätta tågresandet. Bygget av den 76 meter långa och 110 ton tunga gångbron har pågått öster om bangården sen i januari.
Läs mer om projektet
www.trafikverket.se/alvesta och på www.alvesta.se/resecentrum.

Trafikinformation

Tågtrafiken på sträckan Alvesta - Växjö och omvänt är inställd från fredag 23 mars klockan 21.55 till söndag 25 mars klockan 16.00. Bussar ersätter och resenärer får räkna med längre restider. Mer information finns på SJs, Skånetrafikens och Krösatågens hemsidor.

Partihallsförbindelsen är etapp 1 i Marieholmsförbindelsen som knyter samman E45 med E20 via en 1200 meter lång bro över Partihallsområdet, tre järnvägsbanor, spårväg, lokalgator samt Säveån. Trafikverket och Skanska, tillsammans med konsultfirmorna WSP, Ramböll och Skanska Teknik, nomineras för ett projekt som präglas av effektiv samverkan, tillit, öppenhet, ordning och systematik. Projektet slutade drygt 140 Mkr under budget och levererades i tid.

Ombyggnaden av Malmö C har genomförts av Trafikverket, PEAB, Infranord och Vectura. Under pågående tågtrafik har Malmös personbangård byggts om till en genomgångsstation, som direkt ansluter till Citytunneln, och därmed binder ihop banorna norr och söder i Malmö.
Projektet, som har pågått i drygt tre år, nomineras för sitt lyckade trepartssamarbete och den omsorgsfulla riskhantering och informationssatsning som kunde minimera störningar för trafiken. Projektet slutade 110 Mkr under budget och levererades i tid trots att Citytunnelns invigning tidigarelades med ett halvår.

I tävlingskategorin ”Drift”, gick förstapriset till Trafikverket och Stockholm Entreprenad för sitt arbete inom Driftområde Västra Södertörn. Driftområdet omfattar 28,6 mil väg, varav drygt hälften är klassat som supertrafikerat område. Ändå har förstapristagarna, genom omsorgsfull planering och arbetsberedning i sitt grunddriftpaket, kunnat upprätthålla god framkomlighet och minimera trafikstörningarna vid arbete. Samtidigt har säkerhetsnivån hållits hög.

FIA:s kvalitetspris, som består av ett diplom och en studieresa, delas årligen ut till projekt som är föredömen vad gäller produktkvalitet och effektiva processer. Syftet är bland annat att stimulera nytänkande och sprida goda exempel.

Juryn för FIA:s kvalitetspris 2011 bestod av:

Ordförande Malin Löfsjögård, Riksdagsledamot (M),Teknologie doktor
Pelle Granbom, tidigare GD Banverket
Jan Söderström, tidigare SKL
Sekreterare Håkan Blom, tidigare VD Tyréns, utredare och föredragande
 
Bilder på vinnarna publiceras på FIA:s webbplats ikväll klockan 20:30 på www.fiasverige.se.

Partihallsförbindelsen är etapp 1 i Marieholmsförbindelsen som knyter samman E45 med E20 via en 1200 meter lång bro över Partihallsområdet, tre järnvägsbanor, spårväg, lokalgator samt Säveån. Trafikverket och Skanska, tillsammans med konsultfirmorna WSP, Ramböll och Skanska Teknik, nomineras för ett projekt som präglas av effektiv samverkan, tillit, öppenhet, ordning och systematik. Projektet slutade drygt 140 Mkr under budget och levererades i tid.

Ombyggnaden av Malmö C har genomförts av Trafikverket, PEAB, Infranord och Vectura. Under pågående tågtrafik har Malmös personbangård byggts om till en genomgångsstation, som direkt ansluter till Citytunneln, och därmed binder ihop banorna norr och söder i Malmö.
Projektet, som har pågått i drygt tre år, nomineras för sitt lyckade trepartssamarbete och den omsorgsfulla riskhantering och informationssatsning som kunde minimera störningar för trafiken. Projektet slutade 110 Mkr under budget och levererades i tid trots att Citytunnelns invigning tidigarelades med ett halvår.

I tävlingskategorin ”Drift”, gick förstapriset till Trafikverket och Stockholm Entreprenad för sitt arbete inom Driftområde Västra Södertörn. Driftområdet omfattar 28,6 mil väg, varav drygt hälften är klassat som supertrafikerat område. Ändå har förstapristagarna, genom omsorgsfull planering och arbetsberedning i sitt grunddriftpaket, kunnat upprätthålla god framkomlighet och minimera trafikstörningarna vid arbete. Samtidigt har säkerhetsnivån hållits hög.

FIA:s kvalitetspris, som består av ett diplom och en studieresa, delas årligen ut till projekt som är föredömen vad gäller produktkvalitet och effektiva processer. Syftet är bland annat att stimulera nytänkande och sprida goda exempel.

Juryn för FIA:s kvalitetspris 2011 bestod av:

Ordförande Malin Löfsjögård, Riksdagsledamot (M),Teknologie doktor
Pelle Granbom, tidigare GD Banverket
Jan Söderström, tidigare SKL
Sekreterare Håkan Blom, tidigare VD Tyréns, utredare och föredragande
 
Bilder på vinnarna publiceras på FIA:s webbplats ikväll klockan 20:30 på www.fiasverige.se.

Partihallsförbindelsen är etapp 1 i Marieholmsförbindelsen som knyter samman E45 med E20 via en 1200 meter lång bro över Partihallsområdet, tre järnvägsbanor, spårväg, lokalgator samt Säveån. Trafikverket och Skanska, tillsammans med konsultfirmorna WSP, Ramböll och Skanska Teknik, nomineras för ett projekt som präglas av effektiv samverkan, tillit, öppenhet, ordning och systematik. Projektet slutade drygt 140 Mkr under budget och levererades i tid.

Ombyggnaden av Malmö C har genomförts av Trafikverket, PEAB, Infranord och Vectura. Under pågående tågtrafik har Malmös personbangård byggts om till en genomgångsstation, som direkt ansluter till Citytunneln, och därmed binder ihop banorna norr och söder i Malmö.
Projektet, som har pågått i drygt tre år, nomineras för sitt lyckade trepartssamarbete och den omsorgsfulla riskhantering och informationssatsning som kunde minimera störningar för trafiken. Projektet slutade 110 Mkr under budget och levererades i tid trots att Citytunnelns invigning tidigarelades med ett halvår.

I tävlingskategorin ”Drift”, gick förstapriset till Trafikverket och Stockholm Entreprenad för sitt arbete inom Driftområde Västra Södertörn. Driftområdet omfattar 28,6 mil väg, varav drygt hälften är klassat som supertrafikerat område. Ändå har förstapristagarna, genom omsorgsfull planering och arbetsberedning i sitt grunddriftpaket, kunnat upprätthålla god framkomlighet och minimera trafikstörningarna vid arbete. Samtidigt har säkerhetsnivån hållits hög.

FIA:s kvalitetspris, som består av ett diplom och en studieresa, delas årligen ut till projekt som är föredömen vad gäller produktkvalitet och effektiva processer. Syftet är bland annat att stimulera nytänkande och sprida goda exempel.

Juryn för FIA:s kvalitetspris 2011 bestod av:

Ordförande Malin Löfsjögård, Riksdagsledamot (M),Teknologie doktor
Pelle Granbom, tidigare GD Banverket
Jan Söderström, tidigare SKL
Sekreterare Håkan Blom, tidigare VD Tyréns, utredare och föredragande
 
Bilder på vinnarna publiceras på FIA:s webbplats ikväll klockan 20:30 på www.fiasverige.se.

Tänkbara korridorer (jpeg-fil, 2,1 MB, öppnas i nytt fönster)
Karta (gif-fil, 366 kB, öppnas i nytt fönster)
 
Länk till projektet:
www.trafikverket.se/norrbotniabanan

Torsdagen den 22 mars träffar Trafikverket regionala företrädare i Norrbotten och Västerbotten för att diskutera innehållet i kapacitetsutredningens remissrapport.

I samband med det finns det möjlighet för media att ställa frågor om utredningen till Lena Erixon, uppdragsansvarig och ställföreträdande generaldirektör för Trafikverket, samt till Arnold Vonkavaara, regionchef Trafikverket Region Nord.

Plats: Hotel Scandic, Skellefteå.
 Lokal: Vega
Tid: 12.30 – 13.00

Trafikverket utreder på regeringens uppdrag behovet av ökad kapacitet i transportsystemet. Utredningen ska visa vad som kan förbättras i det befintliga systemet, vad som kan utvecklas på kortare sikt till år 2025, och vilka möjligheter som finns på längre sikt till år 2050. Rapporten ska slutredovisas den 30 april.

 Remissmaterialet är publicerat på
www.trafikverket.se/remisskapacitet.

Torsdagen den 22 mars träffar Trafikverket regionala företrädare i Norrbotten och Västerbotten för att diskutera innehållet i kapacitetsutredningens remissrapport.

I samband med det finns det möjlighet för media att ställa frågor om utredningen till Lena Erixon, uppdragsansvarig och ställföreträdande generaldirektör för Trafikverket, samt till Arnold Vonkavaara, regionchef Trafikverket Region Nord.

Plats: Hotel Scandic, Skellefteå.
 Lokal: Vega
Tid: 12.30 – 13.00

Trafikverket utreder på regeringens uppdrag behovet av ökad kapacitet i transportsystemet. Utredningen ska visa vad som kan förbättras i det befintliga systemet, vad som kan utvecklas på kortare sikt till år 2025, och vilka möjligheter som finns på längre sikt till år 2050. Rapporten ska slutredovisas den 30 april.

Remissmaterialet är publicerat på
www.trafikverket.se/remisskapacitet.

Högupplöst bild (jpeg-fil, 2,1 MB, öppnas i nytt fönster)
 

Högupplöst bild (jpeg-fil, 2,1 MB, öppnas i nytt fönster)

För kontakt med Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm, ring Thomas Andersson, pressekreterare Trafikverket, 070-693 68 70

Plats: Lundqvist&Lindqvist konferens, Klarabergsviadukten 90. Lokal: Ängsö.
Tid: 12.30 – 13.00

Trafikverket utreder på regeringens uppdrag behovet av ökad kapacitet i transportsystemet.  Utredningen ska visa vad som kan förbättras i det befintliga systemet, vad som kan utvecklas på kortare sikt till år 2025, och vilka möjligheter som finns på längre sikt till år 2050. Rapporten ska slutredovisas den 30 april.
Remissmaterialet är publicerat på www.trafikverket.se/remisskapacitet

Plats: Lundqvist&Lindqvist konferens, Klarabergsviadukten 90. Lokal: Ängsö.
Tid: 12.30–13.00

Trafikverket utreder på regeringens uppdrag behovet av ökad kapacitet i transportsystemet.  Utredningen ska visa vad som kan förbättras i det befintliga systemet, vad som kan utvecklas på kortare sikt till år 2025, och vilka möjligheter som finns på längre sikt till år 2050. Rapporten ska slutredovisas den 30 april.
Remissmaterialet är publicerat på www.trafikverket.se/remisskapacitet

Den 20 mars välkomnas allmänheten till ett dialogmöte vid IDEON i Lund om förstudien Trafikplats Ideon och för att kunna lämna synpunkter. På plats träffas projektledare Mårten Zetterman med flera i projektet.

Bakgrunden till förstudien är bland annat en återkommande köbildning i norrgående körfält mellan trafikplats Gastelyckan och trafikplats Lund Norra som uppstår under rusningstrafik vilket skapar olyckrisk och utvecklingen av Ideon och Brunnshög. Mängden trafik vid Lund Norra bedöms också vara nära sitt kapacitetstak. Förstudien sker i samverkan med Lunds kommun.

Media hälsas välkomna!

Plats: IDEON Agora/Alfahuset, Scheelevägen 15 i Lund
Tid: 20/3 kl 16:00

Det finns fortfarande byggdamm kvar i Citytunneln. Dammet har inte blåst bort med luftströmmarna kring tågen i så stor omfattning som man trodde. Det tillförs också bromsdamm från tågen. Mätningar gjorda vid station Triangeln har visat på viss förekomst av tungmetaller i luften.

– Effekten av tvättningen är mycket bra, säger Trafikverkets Sabina Nesimović, byggledare vid Citytunneln. Det blir helt rena ytor och spolningen gör också att dräneringssystemen och brandposterna i Citytunneln testas ordentligt.

Tågtrafiken påverkas inte av storrengöringen, som pågår i ytterligare en vecka. Alla tåg körs nattetid i det tunnelrör, som för närvarande inte tvättas.

Tvättbilen har lånats in från Stora Bältbron i Danmark och det är första gången den används i Sverige.

FIA:s kvalitetspris delas årligen ut till projekt som är föredömen vad gäller produktkvalitet och effektiva processer. Syftet är bland annat att stimulera nytänkande och sprida goda exempel.

På FIA-Dagen den 22 mars koras 2011 års vinnare i två kategorier: drift samt bygg och underhåll. Totalt har fyra bidrag nominerats.

FIA-Dagen samlar tunga aktörer från anläggningsbranschen för att utbyta kunskap om förnyelse som ger mer väg, järnväg och anläggning för pengarna. Medverkar gör bland andra Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm. FIA:s ordförande Åsa Söderström Jerring håller i prisutdelningen.

Juryn för FIA:s kvalitetspris 2011 består av:

• Ordförande Malin Löfsjögård, Riksdagsledamot (M),Teknologie doktor
• Pelle Granbom, tidigare GD Banverket
• Jan Söderström, tidigare SKL
• Sekreterare Håkan Blom, tidigare VD Tyréns, utredare och föredragande

Media hälsas välkomna att delta vid prisutdelningen!

Tid: Torsdagen den 22 mars, Prisutdelning klockan 15.00. FIA-Dagen pågår 09.00–17.00
Plats: Chinateatern, Stockholm

Pressmeddelande och bilder på vinnare kommer att publiceras på FIA:s webbplats på kvällen den 22 mars.

Läs mer på FIA:s webbplats (öppnas i nytt fönster)

För anmälan och mer information, se kontaktflik till höger.

FIA:s kvalitetspris delas årligen ut till projekt som är föredömen vad gäller produktkvalitet och effektiva processer. Syftet är bland annat att stimulera nytänkande och sprida goda exempel.

På FIA-Dagen den 22 mars koras 2011 års vinnare i två kategorier: drift samt bygg och underhåll. Totalt har fyra bidrag nominerats.

FIA-Dagen samlar tunga aktörer från anläggningsbranschen för att utbyta kunskap om förnyelse som ger mer väg, järnväg och anläggning för pengarna. Medverkar gör bland andra Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm. FIA:s ordförande Åsa Söderström Jerring håller i prisutdelningen.

Juryn för FIA:s kvalitetspris 2011 består av:

• Ordförande Malin Löfsjögård, Riksdagsledamot (M),Teknologie doktor
• Pelle Granbom, tidigare GD Banverket
• Jan Söderström, tidigare SKL
• Sekreterare Håkan Blom, tidigare VD Tyréns, utredare och föredragande

Media hälsas välkomna att delta vid prisutdelningen!

Tid: Torsdagen den 22 mars, Prisutdelning klockan 15.00. FIA-Dagen pågår 09.00–17.00
Plats: Chinateatern, Stockholm

Pressmeddelande och bilder på vinnare kommer att publiceras på FIA:s webbplats på kvällen den 22 mars.

Läs mer på FIA:s webbplats (öppnas i nytt fönster)

För anmälan och mer information, se kontaktflik till höger. 

FIA:s kvalitetspris delas årligen ut till projekt som är föredömen vad gäller produktkvalitet och effektiva processer. Syftet är bland annat att stimulera nytänkande och sprida goda exempel.
På FIA-Dagen den 22 mars koras 2011 års vinnare i två kategorier: drift samt bygg och underhåll. Totalt har fyra bidrag nominerats.

FIA-Dagen samlar tunga aktörer från anläggningsbranschen för att utbyta kunskap om förnyelse som ger mer väg, järnväg och anläggning för pengarna. Medverkar gör bland andra Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm. FIA:s ordförande Åsa Söderström Jerring håller i prisutdelningen.

Juryn för FIA:s kvalitetspris 2011 består av:

• Ordförande Malin Löfsjögård, Riksdagsledamot (M),Teknologie doktor
• Pelle Granbom, tidigare GD Banverket
• Jan Söderström, tidigare SKL
• Sekreterare Håkan Blom, tidigare VD Tyréns, utredare och föredragande

Media hälsas välkomna att delta vid prisutdelningen!

Tid: Torsdagen den 22 mars, Prisutdelning klockan 15.00. FIA-Dagen pågår 09.00–17.00
Plats: Chinateatern, Stockholm

Pressmeddelande och bilder på vinnare kommer att publiceras på FIA:s webbplats på kvällen den 22 mars.

Läs mer på FIA:s webbplats (öppnas i nytt fönster)

För anmälan och mer information, se kontaktflik till höger.

Under pågående tågtrafik har Malmös personbangård byggts om till en genomgångsstation, som direkt ansluter till Citytunneln, och därmed binder ihop banorna norr och söder i Malmö.

Projektet, som har pågått i drygt tre år, nomineras för sitt lyckade trepartssamarbete och den omsorgsfulla riskhantering och informationssatsning som kunde minimera störningar för trafiken. Projektet slutade på 110 Mkr under budget och levererades i tid trots att Citytunnelns invigning tidigarelades med ett halvår.

FIA:s kvalitetspris delas årligen ut till projekt som är föredömen vad gäller produktkvalitet och effektiva processer. Syftet är bland annat att stimulera nytänkande och sprida goda exempel.
På FIA-Dagen den 22 mars koras 2011 års vinnare i två kategorier: drift samt bygg och underhåll. Totalt har fyra bidrag nominerats.

FIA-Dagen samlar tunga aktörer från anläggningsbranschen för att utbyta kunskap om förnyelse som ger mer väg, järnväg och anläggning för pengarna. Medverkar gör bland andra Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm. FIA:s ordförande Åsa Söderström Jerring håller i prisutdelningen.

Juryn för FIA:s kvalitetspris 2011 består av:

• Ordförande Malin Löfsjögård, Riksdagsledamot (M),Teknologie doktor
• Pelle Granbom, tidigare GD Banverket
• Jan Söderström, tidigare SKL
• Sekreterare Håkan Blom, tidigare VD Tyréns, utredare och föredragande

Media hälsas välkomna att delta vid prisutdelningen!

Tid: Torsdagen den 22 mars, Prisutdelning klockan 15.00. FIA-Dagen pågår 09.00–17.00
Plats: Chinateatern, Stockholm

Pressmeddelande och bilder på vinnare kommer att publiceras på FIA:s webbplats på kvällen den 22 mars.

Läs mer på FIA:s webbplats (öppnas i nytt fönster)

För anmälan och mer information, se kontaktflik till höger.

 – Ta tillfället att berätta för oss hur du reser idag. Vi behöver dina synpunkter för att kunna planera och förbättra resandet, säger Kjell Lindahl projektledare, Trafikverket.

Resvaneundersökningen görs av Trafikverket, Regionförbundet Jönköpings län, Jönköpings Länstrafik, Region Södra Småland (Kronobergs län), Kronobergstrafiken, Regionförbundet i Kalmar län, Kalmar Länstrafik, Region Blekinge, Blekingetrafiken, Växjö kommun och Kalmar kommun. En liknande undersökning gjordes i Skåne 2007 och i Jönköpings kommun 2009. Med den undersökning som nu görs i resterande delar av södra Sverige får man en samlad och aktuell bild av resvanorna för alla transportslag som kan användas i många år framåt.

 – Ta tillfället att berätta för oss hur du reser idag. Vi behöver dina synpunkter för att kunna planera och förbättra resandet, säger Kjell Lindahl projektledare, Trafikverket.

Resvaneundersökningen görs av Trafikverket, Regionförbundet Jönköpings län, Jönköpings Länstrafik, Region Södra Småland (Kronobergs län), Kronobergstrafiken, Regionförbundet i Kalmar län, Kalmar Länstrafik, Region Blekinge, Blekingetrafiken, Växjö kommun och Kalmar kommun. En liknande undersökning gjordes i Skåne 2007 och i Jönköpings kommun 2009. Med den undersökning som nu görs i resterande delar av södra Sverige får man en samlad och aktuell bild av resvanorna för alla transportslag som kan användas i många år framåt.

 – Ta tillfället att berätta för oss hur du reser idag. Vi behöver dina synpunkter för att kunna planera och förbättra resandet, säger Kjell Lindahl projektledare, Trafikverket.

Resvaneundersökningen görs av Trafikverket, Regionförbundet Jönköpings län, Jönköpings Länstrafik, Region Södra Småland (Kronobergs län), Kronobergstrafiken, Regionförbundet i Kalmar län, Kalmar Länstrafik, Region Blekinge, Blekingetrafiken, Växjö kommun och Kalmar kommun. En liknande undersökning gjordes i Skåne 2007 och i Jönköpings kommun 2009. Med den undersökning som nu görs i resterande delar av södra Sverige får man en samlad och aktuell bild av resvanorna för alla transportslag som kan användas i många år framåt.

 – Ta tillfället att berätta för oss hur du reser idag. Vi behöver dina synpunkter för att kunna planera och förbättra resandet, säger Kjell Lindahl projektledare, Trafikverket.

Resvaneundersökningen görs av Trafikverket, Regionförbundet Jönköpings län, Jönköpings Länstrafik, Region Södra Småland (Kronobergs län), Kronobergstrafiken, Regionförbundet i Kalmar län, Kalmar Länstrafik, Region Blekinge, Blekingetrafiken, Växjö kommun och Kalmar kommun. En liknande undersökning gjordes i Skåne 2007 och i Jönköpings kommun 2009. Med den undersökning som nu görs i resterande delar av södra Sverige får man en samlad och aktuell bild av resvanorna för alla transportslag som kan användas i många år framåt.

Plats: Scandic Crown, Polhemsplatsen, Göteborg.
Tid: 12.30 – 13.00

Fakta

Trafikverket utreder på regeringens uppdrag behovet av ökad kapacitet i transportsystemet.  Utredningen ska visa vad som kan förbättras i det befintliga systemet, vad som kan utvecklas på kortare sikt till år 2025, och vilka möjligheter som finns på längre sikt till år 2050. Rapporten ska slutredovisas den 30 april.
Till remissmaterialet

Om kapacitetsutredningen

På regeringens uppdrag utreder Trafikverket behovet av ökad kapacitet i transportsystemet. Utredningen ska visa vad som kan förbättras i det befintliga systemet, vad som kan utvecklas på kortare sikt till år 2025, och vilka möjligheter som finns på längre sikt till år 2050. Rapporten ska slutredovisas den 30 april 2012.

Materialet är publicerat på
www.trafikverket.se/remisskapacitet

Om kapacitetsutredningen
På regeringens uppdrag utreder Trafikverket behovet av ökad kapacitet i transportsystemet. Utredningen ska visa vad som kan förbättras i det befintliga systemet, vad som kan utvecklas på kortare sikt till år 2025, och vilka möjligheter som finns på längre sikt till år 2050. Rapporten ska slutredovisas den 30 april 2012.

Materialet är publicerat på
www.trafikverket.se/remisskapacitet

Om kapacitetsutredningen

På regeringens uppdrag utreder Trafikverket behovet av ökad kapacitet i transportsystemet. Utredningen ska visa vad som kan förbättras i det befintliga systemet, vad som kan utvecklas på kortare sikt till år 2025, och vilka möjligheter som finns på längre sikt till år 2050. Rapporten ska slutredovisas den 30 april 2012.

Materialet är publicerat på
www.trafikverket.se/remisskapacitet

Om kapacitetsutredningen

På regeringens uppdrag utreder Trafikverket behovet av ökad kapacitet i transportsystemet. Utredningen ska visa vad som kan förbättras i det befintliga systemet, vad som kan utvecklas på kortare sikt till år 2025, och vilka möjligheter som finns på längre sikt till år 2050. Rapporten ska slutredovisas den 30 april 2012.

Materialet är publicerat på
www.trafikverket.se/remisskapacitet

Om kapacitetsutredningen

På regeringens uppdrag utreder Trafikverket behovet av ökad kapacitet i transportsystemet. Utredningen ska visa vad som kan förbättras i det befintliga systemet, vad som kan utvecklas på kortare sikt till år 2025, och vilka möjligheter som finns på längre sikt till år 2050. Rapporten ska slutredovisas den 30 april 2012.

Materialet är publicerat på
www.trafikverket.se/remisskapacitet

Preliminärt program:
10.00 Välkommen
10.20 Visning av Häggvik omformarstation
11.25 Siemens informerar om tekniken
11.30 Tal av infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd och Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm
11.45 Invigning
11.50 Enklare förtäring och kaffe

Anmälan till Nellie Larsson, Trafikverket, 070-618 21 17

Kontakta Mona Huovinen, informationsansvarig på Bana väg i väst för mer information och anmälan eftersom det krävs skyddsutrustning.

Fakta
Tunneln genom Kattleberg ingår i projektet Bana väg i Väst som bygger dubbelspår och fyrfältsväg mellan Göteborg och Trollhättan.

Eftersom säkerheten kommer främst beslutade Trafikverket genast efter det att felet upptäckts att reducera trafiken på banan genom att ställa in hälften av avgångarna. Bara ett tåg åt gången har släppts fram mellan Umeå och Örnsköldsvik.

Bussar har ersatt inställda tåg och vissa av SJs nattåg har letts om via stambanan. Godstrafiken på banan har i princip inte påverkats.

Resenärer uppmanas nu att vara uppmärksamma på trafikinformationen från trafikföretagen på internet, på informationstavlor och i högtalarutrop för när tågtrafiken startas.

Eftersom säkerheten kommer främst beslutade Trafikverket genast efter det att felet upptäckts att reducera trafiken på banan genom att ställa in hälften av avgångarna. Bara ett tåg åt gången har släppts fram mellan Umeå och Örnsköldsvik.

Bussar har ersatt inställda tåg och vissa av SJs nattåg har letts om via stambanan. Godstrafiken på banan har i princip inte påverkats.

Resenärer uppmanas nu att vara uppmärksamma på trafikinformationen från trafikföretagen på internet, på informationstavlor och i högtalarutrop för när tågtrafiken startas.

Eftersom säkerheten kommer främst beslutade Trafikverket genast efter det att felet upptäckts att reducera trafiken på banan genom att ställa in hälften av avgångarna. Bara ett tåg åt gången har släppts fram mellan Umeå och Örnsköldsvik.

Bussar har ersatt inställda tåg och vissa av SJs nattåg har letts om via stambanan. Godstrafiken på banan har i princip inte påverkats.

Resenärer uppmanas nu att vara uppmärksamma på trafikinformationen från trafikföretagen på internet, på informationstavlor och i högtalarutrop för när tågtrafiken startas.

Redan i onsdags upptäcktes stöld av ett antal jordtrådar, något som åtgärdades samma dag. I torsdags uppdagades ytterligare stölder och i går ännu fler. Av säkerhetsskäl stoppades tågtrafiken och återställningsarbetet påbörjades omedelbart. De bortklippta koppartrådarna gjorde att det uppstod spänning mellan räls och kontaktledningsstolpar.

Redan i onsdags upptäcktes stöld av ett antal jordtrådar, något som åtgärdades samma dag. I torsdags uppdagades ytterligare stölder och i går ännu fler. Av säkerhetsskäl stoppades tågtrafiken och återställningsarbetet påbörjades omedelbart. De bortklippta koppartrådarna gjorde att det uppstod spänning mellan räls och kontaktledningsstolpar.

Redan i onsdags upptäcktes stöld av ett antal jordtrådar, något som åtgärdades samma dag. I torsdags uppdagades ytterligare stölder och i går ännu fler. Av säkerhetsskäl stoppades tågtrafiken och återställningsarbetet påbörjades omedelbart. De bortklippta koppartrådarna gjorde att det uppstod spänning mellan räls och kontaktledningsstolpar.

Efter ett intensivt reparationsarbete under kvällen och natten är alla kapade jordtrådar åter på plats.

Redan i onsdags upptäcktes stöld av ett antal jordtrådar, något som åtgärdades samma dag. I torsdags uppdagades ytterligare stölder och i går ännu fler. Av säkerhetsskäl stoppades tågtrafiken och återställningsarbetet påbörjades omedelbart. De bortklippta koppartrådarna gjorde att det uppstod spänning mellan räls och kontaktledningsstolpar.

Tågen vänder nu i Nässjö respektive Alvesta och tågresenärerna bussas däremellan. Dessbättre finns det inga tåg kvar ute på linjen.

De punkter där jordtrådar saknas är att betrakta som farliga, eftersom det finns spänning mellan räls och stolpar.

För att förhindra ytterligare stölder under trafikstoppet ronderar vakter sträckan dygnet runt.

Preliminär prognos för trafikstart är satt till klockan 05.00 i morgon, lördag.

Tågen vänder nu i Nässjö respektive Alvesta och tågresenärerna bussas däremellan. Dessbättre finns det inga tåg kvar ute på linjen.

De punkter där jordtrådar saknas är att betrakta som farliga, eftersom det finns spänning mellan räls och stolpar.

För att förhindra ytterligare stölder under trafikstoppet ronderar vakter sträckan dygnet runt.

Preliminär prognos för trafikstart är satt till klockan 05.00 i morgon, lördag.

Tågen vänder nu i Nässjö respektive Alvesta och tågresenärerna bussas däremellan. Dessbättre finns det inga tåg kvar ute på linjen.

De punkter där jordtrådar saknas är att betrakta som farliga, eftersom det finns spänning mellan räls och stolpar.

För att förhindra ytterligare stölder under trafikstoppet ronderar vakter sträckan dygnet runt.

Preliminär prognos för trafikstart är satt till klockan 05.00 i morgon, lördag.

Tågen vänder nu i Nässjö respektive Alvesta och tågresenärerna bussas däremellan. Dessbättre finns det inga tåg kvar ute på linjen.

De punkter där jordtrådar saknas är att betrakta som farliga, eftersom det finns spänning mellan räls och stolpar.

För att förhindra ytterligare stölder under trafikstoppet ronderar vakter sträckan dygnet runt.

Preliminär prognos för trafikstart är satt till klockan 05.00 i morgon, lördag.

Det var i april 2011 som Trafikverkets beslut att ge uppdraget att bygga betalstationerna till Q-Free ASA blev överklagat. Sedan dess har ärendet varit i Förvaltningsrätten, Kammarrätten och Högsta förvaltningsrätten i olika omgångar. I och med fredagens besked från Högsta förvaltningsdomstolen är ärendet avgjort och Trafikverket får teckna avtal. Upphandlingen rör, förutom installation av betalstationerna, även drift och underhåll.

– Det känns bra att äntligen komma igång med arbetena.  De långdragna rättsliga prövningarna innebär att arbetet måste forceras och vi kommer att bygga flera stationer samtidigt. Det kommer påverka trafiken och boende i de områden som berörs. Projektets slutdatum är oförändrat och trängselskatt införs som planerat i Göteborg i januari 2013, säger Marianne Nyberg vid Trafikverket.

Projektet är ett samarbete mellan Transportstyrelsen och Trafikverket och Trafikverket står som beställare i upphandlingsdokumenten. Det är också Trafikverket som sköter drift och underhåll av betalstationerna, medan Transportstyrelsen ansvarar för skattebesluten och skickar avier till fordonsägarna. Transportstyrelsen står också för information till fordonsägarna om trängselskatten.

Om kapacitetsutredningen

På regeringens uppdrag utreder Trafikverket behovet av ökad kapacitet i transportsystemet.  Utredningen ska visa vad som kan förbättras i det befintliga systemet, vad som kan utvecklas på kortare sikt till år 2025, och vilka möjligheter som finns på längre sikt till år 2050. Rapporten ska slutredovisas den 30 april 2012.

Materialet är publicerat på www.trafikverket.se/remisskapacitet

Om kapacitetsutredningen

På regeringens uppdrag utreder Trafikverket behovet av ökad kapacitet i transportsystemet.  Utredningen ska visa vad som kan förbättras i det befintliga systemet, vad som kan utvecklas på kortare sikt till år 2025, och vilka möjligheter som finns på längre sikt till år 2050. Rapporten ska slutredovisas den 30 april 2012.

Materialet är publicerat på www.trafikverket.se/remisskapacitet

Om kapacitetsutredningen

På regeringens uppdrag utreder Trafikverket behovet av ökad kapacitet i transportsystemet.  Utredningen ska visa vad som kan förbättras i det befintliga systemet, vad som kan utvecklas på kortare sikt till år 2025, och vilka möjligheter som finns på längre sikt till år 2050. Rapporten ska slutredovisas den 30 april 2012.

Materialet är publicerat på www.trafikverket.se/remisskapacitet

Om kapacitetsutredningen

På regeringens uppdrag utreder Trafikverket behovet av ökad kapacitet i transportsystemet.  Utredningen ska visa vad som kan förbättras i det befintliga systemet, vad som kan utvecklas på kortare sikt till år 2025, och vilka möjligheter som finns på längre sikt till år 2050. Rapporten ska slutredovisas den 30 april 2012.

Materialet är publicerat på www.trafikverket.se/remisskapacitet

Om kapacitetsutredningen

På regeringens uppdrag utreder Trafikverket behovet av ökad kapacitet i transportsystemet.  Utredningen ska visa vad som kan förbättras i det befintliga systemet, vad som kan utvecklas på kortare sikt till år 2025, och vilka möjligheter som finns på längre sikt till år 2050. Rapporten ska slutredovisas den 30 april 2012.

Materialet är publicerat på www.trafikverket.se/remisskapacitet

Till Remissmaterialet

Till Remissmaterialet

Till Remissmaterialet

Till Remissmaterialet

Tre olika dragningar har utretts; ett inre alternativ med tunnel vid stadsdelen Backen samt två yttre alternativ väster respektive öster om Prästsjön vid stadsdelen Umedalen. Förutom vägutredning har Trafikverket även påbörjat arbetsplaner för alla tre alternativen, något som är unikt och innebär att alternativen är mycket väl utredda.

Alternativ Öster om Prästsjön har visats sig vara det alternativ som är mest fördelaktigt vid en samlad bedömning. Öster om Prästsjön är samhällsekonomiskt mest lönsamt av alla alternativen. Det ger god avlastning av centrala Umeå, vilket ger positiva effekter för luftkvalitet, trafiksäkerhet och buller i centrum. Det positiva effekterna har i sin tur stark koppling till kommunala planrade åtgärder i centrala Umeå. Även Umeå kommun förordar alternativ Öster om Prästsjön.

Trafikverket går nu vidare med att upprätta och ställa ut arbetsplanen för Västra länken Öster om Prästsjön. Efter samråd och eventuella förändringar går arbetsplanen till Länssyrelsen för yttrande, därefter till Trafikverkets huvudkontor för prövning och fastställelse. Byggstart är möjlig från våren 2013 och bygget beräknas ta två till tre år.

Västra länken sträcker sig från Röbäcksdalen via Röbäck till Klockarbäcken och omfattar ny mötesfri väg med mitträcke, ny bro över Ume älv, cirkulationsplatser samt broar eller portar för fotgängare, cyklister, jordbruk och friluftsliv. Västra länken är den sista etappen i Umeåprojektet som är en ringled runt Umeå. Byggnadsarbeten pågår på Norra och Östra länkarna och de avslutas i höst.

Till Umeåprojektets webbplats

• Gällivare-Arlanda,
• Lycksele-Arlanda
• Hemavan-Vilhelmina-Arlanda.

Trafikstarten för det nya avtalet blir 3 juni 2012. Avtalet sträcker sig fram till oktober 2015.  Redan idag flyger Nextjet AB på de aktuella flyglinjerna.

– Vi säkerställer med detta en grundläggande tillgänglighet för Norrbottens och Västerbottens inland. Det bidrar till positiv utvecklingskraft i regionen  genom att skapa förutsättningar  för att stötta tjänste-, service- och fritidsresor, säger Arnold Vonkavaara, chef för Trafikverket Region Nord.

Även flyglinjen Arvidsjaur-Arlanda var med i upphandlingen men fick avbrytas då NextJet lämnat in en godkänd anmälan, där bolaget kommer att trafikera linjen enligt den allmänna trafikpliktens villkor, men utan ensamrätt och utan ersättning.

Trafikavtal innebär att Trafikverket betalar ersättning till trafikföretag för interregional kollektiv persontrafik med flyg, tåg, båt eller buss. Trafiken ska vara transportpolitiskt motiverad. Syftet med att teckna trafikavtal är att avhjälpa brister i tillgängligheten i hela landet.

• Gällivare-Arlanda,
• Lycksele-Arlanda
• Hemavan-Vilhelmina-Arlanda.

Trafikstarten för det nya avtalet blir 3 juni 2012. Avtalet sträcker sig fram till oktober 2015.  Redan idag flyger Nextjet AB på de aktuella flyglinjerna.

– Vi säkerställer med detta en grundläggande tillgänglighet för Norrbottens och Västerbottens inland. Det bidrar till positiv utvecklingskraft i regionen  genom att skapa förutsättningar  för att stötta tjänste-, service- och fritidsresor, säger Arnold Vonkavaara, chef för Trafikverket Region Nord.

Även flyglinjen Arvidsjaur-Arlanda var med i upphandlingen men fick avbrytas då NextJet lämnat in en godkänd anmälan, där bolaget kommer att trafikera linjen enligt den allmänna trafikpliktens villkor, men utan ensamrätt och utan ersättning.

Trafikavtal innebär att Trafikverket betalar ersättning till trafikföretag för interregional kollektiv persontrafik med flyg, tåg, båt eller buss. Trafiken ska vara transportpolitiskt motiverad. Syftet med att teckna trafikavtal är att avhjälpa brister i tillgängligheten i hela landet.

Datum/tid: Tisdag 28 februari 2012 kl. 14.00
Plats: Umeå Folkets hus, lokal Oden

Från Trafikverket medverkar regionchef Arnold Vonkavaara, projektledare Umeåprojektet Örjan Johansson och delprojektledare Västra länken Leif Strinnholm. Från Umeå kommun medverkar kommunalråden Lennart Holmlund och Anders Ågren.

Medier hälsas välkomna. Ingen föranmälan krävs.

Till Umeåprojektets webbplats

Representanter för media välkomnas till samrådsmötet

Färjetrafiken upprätthålls med endast en vägfärja mellan de aktuella klockslagen, som kör non stop mellan färjelägena. Vi ber våra resenärer om förståelse för situationen och uppmanar alla att resa i god tid.

Media som är intresserade av att delta vid testningen av livflottarna på Gullmarsleden är välkomna att meddela detta till distriktschef Thorsten Bengtsson, se nedan.

Gullmarsleden är knappt 2 km lång och går över Gullmarsfjorden, strax utanför Lysekil, mellan Finnsbo och Skår. Det är en av Trafikverkets mest trafikerade vägfärjeleder med närmare 100 000 transporterade fordon per månad. Trafikverket är huvudman för leden och trafiken utförs av Färjerederiet.

 
Läs mer om Gullmarsleden på
www.trafikverket.se/farja

Den upprustning som nu inleds på Blekinge Kustbana ingår som del i järnvägsprojektet ”Sydost”. Längs sträckan Karlshamn-Karlskrona byggs två nya mötesspår och samtidigt byggs även Karlskrona C om. När arbetet med de nya mötesspåren är färdigt i augusti 2012 kommer trafiken på Blekinge kustbana att gå smidigare. Tåguppehållet på 10 minuter på Karlshamns station försvinner och restiden blir kortare för den som reser sträckan mellan Karlskrona/Ronneby och Malmö/Köpenhamn.

Information om tågtider och ersättningsbussar finns på Blekingetrafiken,
www.blekingetrafiken.se..
 
För mer information om järnvägsprojekt Sydost,
http://www.trafikverket.se/jarnvagsydost

Den upprustning som nu inleds på Blekinge Kustbana ingår som del i järnvägsprojektet ”Sydost”. Längs sträckan Karlshamn-Karlskrona byggs två nya mötesspår och samtidigt byggs även Karlskrona C om. När arbetet med de nya mötesspåren är färdigt i augusti 2012 kommer trafiken på Blekinge kustbana att gå smidigare. Tåguppehållet på 10 minuter på Karlshamns station försvinner och restiden blir kortare för den som reser sträckan mellan Karlskrona/Ronneby och Malmö/Köpenhamn.

Information om tågtider och ersättningsbussar finns på Blekingetrafiken,
www.blekingetrafiken.se..
 
För mer information om järnvägsprojekt Sydost,
http://www.trafikverket.se/jarnvagsydost

Den upprustning som nu inleds på Blekinge Kustbana ingår som del i järnvägsprojektet ”Sydost”. Längs sträckan Karlshamn-Karlskrona byggs två nya mötesspår och samtidigt byggs även Karlskrona C om. När arbetet med de nya mötesspåren är färdigt i augusti 2012 kommer trafiken på Blekinge kustbana att gå smidigare. Tåguppehållet på 10 minuter på Karlshamns station försvinner och restiden blir kortare för den som reser sträckan mellan Karlskrona/Ronneby och Malmö/Köpenhamn.

Information om tågtider och ersättningsbussar finns på Blekingetrafiken,
www.blekingetrafiken.se..
 
För mer information om järnvägsprojekt Sydost,
http://www.trafikverket.se/jarnvagsydost

– Vi ska montera hisschakt och göra en hel del markarbeten. Till exempel fylla igen de gropar vi gjort vid gjutning av fundament, säger projektledare Anders Kjellsson. Eftersom arbetet utförs nära trafikerade spår måste plattformar stängas av under delar av helgen.

Arbetet startar på fredag kväll klockan 22.10 och avslutas på söndag klockan 22.00. Under denna tid är bara två av sex spår öppna för trafik genom Alvesta och det är stopp för genomgående tågtrafik mellan Alvesta-Växjö och omvänt.
Natten mot söndag är alla plattformar stängda och under den tiden kan inga tåg stanna i Alvesta. Start lördag klockan 22.10 till söndag morgon klockan 8.00.

Även under nästa helg, vecka 9, stängs delar av stationen av under tiden som  hissar och rulltrappor sätts på plats.

De närmaste veckornas arbete innebär att nya Resecentrum i Alvesta närmar sig lanseringen av den nya gångbron, som sker under vecka 12. Bron håller nu på att byggas bredvid spårområdet och den kommer att skjutas på plats (lanseras) över spåren när den är färdig. Gångbron kommer att ha förbindelse till plattformarna vid spår 1,2,3 och 4 via hissar, trappor och rulltrappa.
 
– Det ligger mycket tanke- och planeringsarbete bakom ett sådant projekt och det ska bli spännande att till sist få skjuta hela bron på plats, säger Anders Kjellsson.
Läs mer om projektet på Trafikverkets hemsida
www.trafikverket.se/Alvesta

Trafikinformation fredag 24 till söndag 26 februari

Öresundståg Kalmar-Växjö-Hässleholm-Malmö och omvänt: tåg från Malmö mot Växjö-Kalmar får slutstation Alvesta (förutom tåg 1102, som får slutstation Älmhult) och där inväntar buss resande mot Växjö och Kalmar. Resande från Växjö hänvisas till buss, som går till Hässleholm där det sker byte till tåg. Mer information finns på
www.skanetrafiken.se under Trafikinfo.

Krösatågen Nässjö till Växjö via Alvesta och omvänt: alla tåg på sträckan Alvesta-Växjö är inställda och ersätts med buss. Bussar från Växjö till Alvesta avgår 5 minuter tidigare från Växjö för att klara anslutningarna från Alvesta. Se aktuell information på www.krosatagen.se.

SJs tåg på Kust till kustbanan in och ut ifrån Alvesta ställs in och ersätts med bussar. Stationsvärdar i Alvesta respektive Växjö hänvisar till busshållplatserna. Sträckorna med bussersättning varierar. Se därför aktuell information på
www.sj.se.

– Vi ska montera hisschakt och göra en hel del markarbeten. Till exempel fylla igen de gropar vi gjort vid gjutning av fundament, säger projektledare Anders Kjellsson. Eftersom arbetet utförs nära trafikerade spår måste plattformar stängas av under delar av helgen.

Arbetet startar på fredag kväll klockan 22.10 och avslutas på söndag klockan 22.00. Under denna tid är bara två av sex spår öppna för trafik genom Alvesta och det är stopp för genomgående tågtrafik mellan Alvesta-Växjö och omvänt.
Natten mot söndag är alla plattformar stängda och under den tiden kan inga tåg stanna i Alvesta. Start lördag klockan 22.10 till söndag morgon klockan 8.00.

Även under nästa helg, vecka 9, stängs delar av stationen av under tiden som  hissar och rulltrappor sätts på plats.

De närmaste veckornas arbete innebär att nya Resecentrum i Alvesta närmar sig lanseringen av den nya gångbron, som sker under vecka 12. Bron håller nu på att byggas bredvid spårområdet och den kommer att skjutas på plats (lanseras) över spåren när den är färdig. Gångbron kommer att ha förbindelse till plattformarna vid spår 1,2,3 och 4 via hissar, trappor och rulltrappa.
 
– Det ligger mycket tanke- och planeringsarbete bakom ett sådant projekt och det ska bli spännande att till sist få skjuta hela bron på plats, säger Anders Kjellsson.
Läs mer om projektet på Trafikverkets hemsida
www.trafikverket.se/Alvest

Trafikinformation fredag 24 till söndag 26 februari:

Öresundståg Kalmar-Växjö-Hässleholm-Malmö och omvänt: tåg från Malmö mot Växjö-Kalmar får slutstation Alvesta (förutom tåg 1102, som får slutstation Älmhult) och där inväntar buss resande mot Växjö och Kalmar. Resande från Växjö hänvisas till buss, som går till Hässleholm där det sker byte till tåg. Mer information finns på
www.skanetrafiken.se under Trafikinfo.

Krösatågen Nässjö till Växjö via Alvesta och omvänt: alla tåg på sträckan Alvesta-Växjö är inställda och ersätts med buss. Bussar från Växjö till Alvesta avgår 5 minuter tidigare från Växjö för att klara anslutningarna från Alvesta. Se aktuell information på www.krosatagen.se.

SJs tåg på Kust till kustbanan in och ut ifrån Alvesta ställs in och ersätts med bussar. Stationsvärdar i Alvesta respektive Växjö hänvisar till busshållplatserna. Sträckorna med bussersättning varierar. Se därför aktuell information på
www.sj.se.

– Vi ska montera hisschakt och göra en hel del markarbeten. Till exempel fylla igen de gropar vi gjort vid gjutning av fundament, säger projektledare Anders Kjellsson. Eftersom arbetet utförs nära trafikerade spår måste plattformar stängas av under delar av helgen.

Arbetet startar på fredag kväll klockan 22.10 och avslutas på söndag klockan 22.00. Under denna tid är bara två av sex spår öppna för trafik genom Alvesta och det är stopp för genomgående tågtrafik mellan Alvesta-Växjö och omvänt.
Natten mot söndag är alla plattformar stängda och under den tiden kan inga tåg stanna i Alvesta. Start lördag klockan 22.10 till söndag morgon klockan 8.00.

Även under nästa helg, vecka 9, stängs delar av stationen av under tiden som  hissar och rulltrappor sätts på plats.

De närmaste veckornas arbete innebär att nya Resecentrum i Alvesta närmar sig lanseringen av den nya gångbron, som sker under vecka 12. Bron håller nu på att byggas bredvid spårområdet och den kommer att skjutas på plats (lanseras) över spåren när den är färdig. Gångbron kommer att ha förbindelse till plattformarna vid spår 1,2,3 och 4 via hissar, trappor och rulltrappa.
 
– Det ligger mycket tanke- och planeringsarbete bakom ett sådant projekt och det ska bli spännande att till sist få skjuta hela bron på plats, säger Anders Kjellsson.
Läs mer om projektet på Trafikverkets hemsida
www.trafikverket.se/Alvesta

Trafikinformation fredag 24 till söndag 26 februari:

Öresundståg Kalmar-Växjö-Hässleholm-Malmö och omvänt: tåg från Malmö mot Växjö-Kalmar får slutstation Alvesta (förutom tåg 1102, som får slutstation Älmhult) och där inväntar buss resande mot Växjö och Kalmar. Resande från Växjö hänvisas till buss, som går till Hässleholm där det sker byte till tåg. Mer information finns på
www.skanetrafiken.se under Trafikinfo.

Krösatågen Nässjö till Växjö via Alvesta och omvänt: alla tåg på sträckan Alvesta-Växjö är inställda och ersätts med buss. Bussar från Växjö till Alvesta avgår 5 minuter tidigare från Växjö för att klara anslutningarna från Alvesta. Se aktuell information på
www.krosatagen.se.

SJs tåg på Kust till kustbanan in och ut ifrån Alvesta ställs in och ersätts med bussar. Stationsvärdar i Alvesta respektive Växjö hänvisar till busshållplatserna. Sträckorna med bussersättning varierar. Se därför aktuell information på
www.sj.se.

Förstudierna på Dalabanan har utgått från åtgärder som ska ge kortare restid, stabilare och säkrare järnväg samt möjligheter till ökad trafik. Mellan Uppsala och Sala föreslås nya mötesstationer i Klista, Åland, Vittinge och Heby. På sträckan Sala till Borlänge föreslås förlängning av mötesstationer så att samtliga sju medger möten utan stopp. Dessa åtgärder kan genomföras genom att ta fram järnvägsplaner utan att först behöva göra någon järnvägsutredning.

För att höja hastigheten föreslås kurvrätningar, mindre förskjutningar i sidled och kortare nydragningar. Söder om Hedemora ingår en sträcka med dubbelspår. De hastighetshöjande åtgärderna kräver järnvägsutredningar för att välja vilka alternativ som går vidare till en järnvägsplan.

Trafikverket har beslutat att den fortsatta utvecklingen av Dalabanan ska utgå från förslagen i förstudierna. Under de närmaste fyra till fem åren finns medel avsatta i regional plan och nationell plan för fortsatt planeringsarbete och prioriterade åtgärder. Projektet är i övrigt inte finansierat eller planlagt.

Förstudierna på Dalabanan har utgått från åtgärder som ska ge kortare restid, stabilare och säkrare järnväg samt möjligheter till ökad trafik. Mellan Uppsala och Sala föreslås nya mötesstationer i Klista, Åland, Vittinge och Heby. På sträckan Sala till Borlänge föreslås förlängning av mötesstationer så att samtliga sju medger möten utan stopp. Dessa åtgärder kan genomföras genom att ta fram järnvägsplaner utan att först behöva göra någon järnvägsutredning.

För att höja hastigheten föreslås kurvrätningar, mindre förskjutningar i sidled och kortare nydragningar. Söder om Hedemora ingår en sträcka med dubbelspår. De hastighetshöjande åtgärderna kräver järnvägsutredningar för att välja vilka alternativ som går vidare till en järnvägsplan.

Trafikverket har beslutat att den fortsatta utvecklingen av Dalabanan ska utgå från förslagen i förstudierna. Under de närmaste fyra till fem åren finns medel avsatta i regional plan och nationell plan för fortsatt planeringsarbete och prioriterade åtgärder. Projektet är i övrigt inte finansierat eller planlagt.

Förstudierna på Dalabanan har utgått från åtgärder som ska ge kortare restid, stabilare och säkrare järnväg samt möjligheter till ökad trafik. Mellan Uppsala och Sala föreslås nya mötesstationer i Klista, Åland, Vittinge och Heby. På sträckan Sala till Borlänge föreslås förlängning av mötesstationer så att samtliga sju medger möten utan stopp. Dessa åtgärder kan genomföras genom att ta fram järnvägsplaner utan att först behöva göra någon järnvägsutredning.

För att höja hastigheten föreslås kurvrätningar, mindre förskjutningar i sidled och kortare nydragningar. Söder om Hedemora ingår en sträcka med dubbelspår. De hastighetshöjande åtgärderna kräver järnvägsutredningar för att välja vilka alternativ som går vidare till en järnvägsplan.

Trafikverket har beslutat att den fortsatta utvecklingen av Dalabanan ska utgå från förslagen i förstudierna. Under de närmaste fyra till fem åren finns medel avsatta i regional plan och nationell plan för fortsatt planeringsarbete och prioriterade åtgärder. Projektet är i övrigt inte finansierat eller planlagt.

”Spårväxlar är kanske den avgjort främsta orsaken till störningar på svenska järnvägar. De måste vara robustare och klara stora påfrestningar, menar Björn Paulsson”

Plats: Best Western Hotel Stensson, Stora Torg 12, Eslöv
Tid: onsdagen den15 februari, kl 13:30
 
Under dagarna studeras och presenteras testresultat av fyra spårväxlar i Eslöv, ett utvecklingsarbete som följer det samverkansprojekt som drevs 2006-2009 mellan 36 europeiska partners lett av Dr Björn Paulsson på International Union of Railways i Paris. I projektet var Deutche Bahn och Trafikverket mycket aktiva i delen som hanterade spårväxlar.
 
Vid workshopen deltar ca 45 personer från 12 olika länder och 11 järnvägsförvaltningar från Europa, Ryssland och Kina.

Media välkomnas att delta för en information om byggstarten.
Dag: 14 februari, kl 08:30
Plats: utanför stationshuset vid Karlskrona C

Mycket välkomna!

Personal från Trafikverket och Blekingetrafiken kommer under tisdagsmorgonen den 14 februari vara på Karlskrona C för att dela ut information om den kommande stängningen.
Information delas även ut på; Sölvesborg -, Olofströms -, Karlshamn-, Ronneby- och Bergåsa station.

Läs mer:
 www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Blekinge/Emmaboda-Karlskrona
www.blekingetrafiken.se

Media välkomnas att delta för en information om byggstarten.
Dag: 14 februari, kl 08:30
Plats: utanför stationshuset vid Karlskrona C

Mycket välkomna!

Personal från Trafikverket och Blekingetrafiken kommer under tisdagsmorgonen den 14 februari vara på Karlskrona C för att dela ut information om den kommande stängningen.
Information delas även ut på; Sölvesborg -, Olofströms -, Karlshamn-, Ronneby- och Bergåsa station.

Läs mer:
 www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Blekinge/Emmaboda-Karlskrona
www.blekingetrafiken.se

Media välkomnas att delta för en information om byggstarten.
Dag: 14 februari, kl 08:30
Plats: utanför stationshuset vid Karlskrona C

Mycket välkomna!

Personal från Trafikverket och Blekingetrafiken kommer under tisdagsmorgonen den 14 februari vara på Karlskrona C för att dela ut information om den kommande stängningen.
Information delas även ut på; Sölvesborg -, Olofströms -, Karlshamn-, Ronneby- och Bergåsa station.

Läs mer:
 www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Blekinge/Emmaboda-Karlskrona
www.blekingetrafiken.se

Det omfattande arbetet i Stehag startade i början av januari och pågår till mitten av juni. Bland annat byts växlar ut, mötesspår förlängs, ny kontaktledning, nytt signalställverk och nya signaler installeras. För att kunna göra detta är det enkelspårsdrift nattetid och nedsatt hastighet. Totalavstängning väntar under ytterligare fem helger, i veckorna 8, 10, 12, 14 (påsken) och 17. 

Skånetrafikens inställda Öresundståg ersätts med buss mellan Eslöv -  Hässleholm och Pågatågen ersätts med buss mellan Eslöv -  Höör.  Man får räkna med ungefär en timmes längre restid på hela sträckan Hässleholm - Malmö. För att hjälpa resenärerna till rätta finns stationsvärdar med gula västar utplacerade i Eslöv, Höör och Hässleholm. 

Många tåg leds om via Skånebanan mellan Hässleholm - Helsingborg och för att undvika för stora trafikstörningar ställs vartannat Pågatåg in på den sträckan.

Godståg leds också om via Lommabanan, Söderåsbanan och Eslöv - Teckomatorp, sträckor där det i vanliga fall går få tåg.

SJs fjärrtåg till och från Stockholm leds om via Helsingborg. Det innebär längre restider och ändrade avgångs- och ankomsttider.  X2000 från Malmö och Lund mot Stockholm avgår cirka en timme och 20 minuter tidigare än ordinarie tid.  Mellan Köpenhamn - Kastrup - Malmö ställs X2000 in och resenärerna hänvisas till Öresundstågen. Även SJs tåg mellan Köpenhamn/Malmö och Göteborg går via Helsingborg, till en del med ändrade tider.

Även Veolia Transport leder om sina tåg Malmö-Stockholm och Malmö-Åre via Helsingborg och har förändrade avgångs- och ankomsttider.

Information om tågtider och ersättningsbussar finns på Skånetrafikens, SJs och Veolia Transports hemsidor,
www.skanetrafiken.se och www.sj.se  och www.veolia-transport.se
Läs mer om banarbetet i Stehag på
www.trafikverket.se/stehag

I Bergåsa norr om Karlskrona centrum ligger idag en plankorsning med bommar. När upprustningen av Kust till kustbanan är klar 2013 kommer tågtrafiken att öka och i Bergåsa kan det medföra problem med väntetider på grund av tätare bomfällningar.

För att trafiken ska flyta bättre och säkerheten öka utreder Trafikverket i samarbete med Karlskrona kommun om man kan bygga en säkrare övergång med en tunnel eller bro över järnvägen i Bergåsa.

Bygget av den nya korsningen är planerat till 2013.

Förslagshandlingen finns tillgänglig under dokument på www.trafikverket.se/bergasa.

Tågoperatörerna Arriva, SJ, Veolia, TX Logistik, Stockholmståg och Green Cargo informerar tillsammans med Järnvägsskolan om yrket, verksamheten, rekryteringsbehov och utbildningen. Klockan 13.30 och 15.00 hålls information om hur det är att läsa till lokförare.

Trafikverket Järnvägsskolan är en av flera arrangörer för lokförarutbildningen. 2010 var utbildningen i Ängelholm Sveriges mest söka KY/YH-utbildning.

Mer information om dagen och programmet finns att läsa på www.jarnvagsskolan.se

Välkommen!

Projektet medfinasieras av kommunerna Alvesta, Markaryd, Sävsjö, Växjö och Älmhult i Småland samt Hässleholm, Höör, Kristianstad och Osby i Skåne.
Mer om projektet finns att läsa på:
www.trafikverket.se/regionaltag

Media välkomnas till spadtaget.
Tid: onsdag den 8 februari 2012, kl 11.30
Plats: Ballingslövs station
Program: korta anföranden av Åsa Markström, chef upphandling Syd Trafikverket, Urban Widmark, kommunstyrelsens ordförande Hässleholms kommun, Henric Fransson, Vd på Ballingslöv AB, Pontus Lindberg, ordförande i regionala tillväxtnämnden på Region Skåne och Roland Gustbee, styrelseordförande i Regionförbundet södra Småland.
Första spadtaget tas ungefär 11.45, därefter är alla barn välkomna att titta på maskinerna.

Efter spadtaget bjuder Hässleholms kommun in till presslunch. Föranmälan görs idag, 7 februari, till Kenneth Palmgren via
e-post Kenneth.Palmgren@hassleholm.se
eller via tel. 0451-30670.

I arbetet med upphandlingen har Trafikverket lagt stor vikt vid att föra en god och konstruktiv dialog med offentlig sektor och besöksnäring i Norrbotten och Västerbotten. Arbetet har mynnat ut i bildandet av en regional marknadsgrupp, som koordineras av Norrbottens handelskammare. Med fokus på besöksnäring och tillväxt ska resandeunderlaget på nattågen ökas.
 
Besöksnäringen i norr investerar kontinuerligt och omsättningen i näringen i exempelvis Norrbotten har ökat med 49 procent på sex år och är uppe i 3,3 miljarder. Ambitionen är att fördubbla omsättningen för besöksnäringen fram till 2020, i linje med den nationella besöksnäringen.

– En kan inte göra allt men alla kan göra något. Marknadsgruppen är ett tydligt exempel på hur vi på sikt ska få nattågen kommersiellt gångbara året runt. Punktligheten stöttas av vårt arbete med förlängda mötesplatser på Malmbanan och av att minst ett nattåg trafikerar Botniabanan. Trafikledningen jobbar hårt för att de allt fler tågen i övre Norrland ska få ett bra flyt, säger Arnold Vonkavaara, regionchef på Trafikverket.

Marknadsgruppen kommer att finnas som ett stöd under upphandlingen och till vald operatör och med att till exempel konkret paketera lösningar, som bidrar till ökat resande och en allt bättre upplevelse för de resande. Frågor som trafikstörningar, reseinformation, en ökande internationalisering av resan och samverkan med länsstyrelser och regionförbund ingår också.

På Branschföreningen Tågoperatörerna är man nöjd med det marknadsinriktade upplägget av upphandlingen:
– Vi är mycket positiva till initiativet. Tåg tillsammans med destination borde vara en starkt växande framtidsbransch, särskilt om alla krafter samarbetar för att förenkla resandet. Företagande och resande gynnas av väl fungerande tågtrafik. Viktigt att också att arbetet med banans kapacitet hänger med i utvecklingen, säger Christel Wiman, vd på Tågoperatörerna.

I arbetet med upphandlingen har Trafikverket lagt stor vikt vid att föra en god och konstruktiv dialog med offentlig sektor och besöksnäring i Norrbotten och Västerbotten. Arbetet har mynnat ut i bildandet av en regional marknadsgrupp, som koordineras av Norrbottens handelskammare. Med fokus på besöksnäring och tillväxt ska resandeunderlaget på nattågen ökas.
 
Besöksnäringen i norr investerar kontinuerligt och omsättningen i näringen i exempelvis Norrbotten har ökat med 49 procent på sex år och är uppe i 3,3 miljarder. Ambitionen är att fördubbla omsättningen för besöksnäringen fram till 2020, i linje med den nationella besöksnäringen.

– En kan inte göra allt men alla kan göra något. Marknadsgruppen är ett tydligt exempel på hur vi på sikt ska få nattågen kommersiellt gångbara året runt. Punktligheten stöttas av vårt arbete med förlängda mötesplatser på Malmbanan och av att minst ett nattåg trafikerar Botniabanan. Trafikledningen jobbar hårt för att de allt fler tågen i övre Norrland ska få ett bra flyt, säger Arnold Vonkavaara, regionchef på Trafikverket.

Marknadsgruppen kommer att finnas som ett stöd under upphandlingen och till vald operatör och med att till exempel konkret paketera lösningar, som bidrar till ökat resande och en allt bättre upplevelse för de resande. Frågor som trafikstörningar, reseinformation, en ökande internationalisering av resan och samverkan med länsstyrelser och regionförbund ingår också.

På Branschföreningen Tågoperatörerna är man nöjd med det marknadsinriktade upplägget av upphandlingen:
– Vi är mycket positiva till initiativet. Tåg tillsammans med destination borde vara en starkt växande framtidsbransch, särskilt om alla krafter samarbetar för att förenkla resandet. Företagande och resande gynnas av väl fungerande tågtrafik. Viktigt att också att arbetet med banans kapacitet hänger med i utvecklingen, säger Christel Wiman, vd på Tågoperatörerna.

I arbetet med upphandlingen har Trafikverket lagt stor vikt vid att föra en god och konstruktiv dialog med offentlig sektor och besöksnäring i Norrbotten och Västerbotten. Arbetet har mynnat ut i bildandet av en regional marknadsgrupp, som koordineras av Norrbottens handelskammare. Med fokus på besöksnäring och tillväxt ska resandeunderlaget på nattågen ökas.
 
Besöksnäringen i norr investerar kontinuerligt och omsättningen i näringen i exempelvis Norrbotten har ökat med 49 procent på sex år och är uppe i 3,3 miljarder. Ambitionen är att fördubbla omsättningen för besöksnäringen fram till 2020, i linje med den nationella besöksnäringen.

– En kan inte göra allt men alla kan göra något. Marknadsgruppen är ett tydligt exempel på hur vi på sikt ska få nattågen kommersiellt gångbara året runt. Punktligheten stöttas av vårt arbete med förlängda mötesplatser på Malmbanan och av att minst ett nattåg trafikerar Botniabanan. Trafikledningen jobbar hårt för att de allt fler tågen i övre Norrland ska få ett bra flyt, säger Arnold Vonkavaara, regionchef på Trafikverket.

Marknadsgruppen kommer att finnas som ett stöd under upphandlingen och till vald operatör och med att till exempel konkret paketera lösningar, som bidrar till ökat resande och en allt bättre upplevelse för de resande. Frågor som trafikstörningar, reseinformation, en ökande internationalisering av resan och samverkan med länsstyrelser och regionförbund ingår också.

På Branschföreningen Tågoperatörerna är man nöjd med det marknadsinriktade upplägget av upphandlingen:
– Vi är mycket positiva till initiativet. Tåg tillsammans med destination borde vara en starkt växande framtidsbransch, särskilt om alla krafter samarbetar för att förenkla resandet. Företagande och resande gynnas av väl fungerande tågtrafik. Viktigt att också att arbetet med banans kapacitet hänger med i utvecklingen, säger Christel Wiman, vd på Tågoperatörerna.

I arbetet med upphandlingen har Trafikverket lagt stor vikt vid att föra en god och konstruktiv dialog med offentlig sektor och besöksnäring i Norrbotten och Västerbotten. Arbetet har mynnat ut i bildandet av en regional marknadsgrupp, som koordineras av Norrbottens handelskammare. Med fokus på besöksnäring och tillväxt ska resandeunderlaget på nattågen ökas.
 
Besöksnäringen i norr investerar kontinuerligt och omsättningen i näringen i exempelvis Norrbotten har ökat med 49 procent på sex år och är uppe i 3,3 miljarder. Ambitionen är att fördubbla omsättningen för besöksnäringen fram till 2020, i linje med den nationella besöksnäringen.

– En kan inte göra allt men alla kan göra något. Marknadsgruppen är ett tydligt exempel på hur vi på sikt ska få nattågen kommersiellt gångbara året runt. Punktligheten stöttas av vårt arbete med förlängda mötesplatser på Malmbanan och av att minst ett nattåg trafikerar Botniabanan. Trafikledningen jobbar hårt för att de allt fler tågen i övre Norrland ska få ett bra flyt, säger Arnold Vonkavaara, regionchef på Trafikverket.

Marknadsgruppen kommer att finnas som ett stöd under upphandlingen och till vald operatör och med att till exempel konkret paketera lösningar, som bidrar till ökat resande och en allt bättre upplevelse för de resande. Frågor som trafikstörningar, reseinformation, en ökande internationalisering av resan och samverkan med länsstyrelser och regionförbund ingår också.

På Branschföreningen Tågoperatörerna är man nöjd med det marknadsinriktade upplägget av upphandlingen:
– Vi är mycket positiva till initiativet. Tåg tillsammans med destination borde vara en starkt växande framtidsbransch, särskilt om alla krafter samarbetar för att förenkla resandet. Företagande och resande gynnas av väl fungerande tågtrafik. Viktigt att också att arbetet med banans kapacitet hänger med i utvecklingen, säger Christel Wiman, vd på Tågoperatörerna.

I arbetet med upphandlingen har Trafikverket lagt stor vikt vid att föra en god och konstruktiv dialog med offentlig sektor och besöksnäring i Norrbotten och Västerbotten. Arbetet har mynnat ut i bildandet av en regional marknadsgrupp, som koordineras av Norrbottens handelskammare. Med fokus på besöksnäring och tillväxt ska resandeunderlaget på nattågen ökas.
 
Besöksnäringen i norr investerar kontinuerligt och omsättningen i näringen i exempelvis Norrbotten har ökat med 49 procent på sex år och är uppe i 3,3 miljarder. Ambitionen är att fördubbla omsättningen för besöksnäringen fram till 2020, i linje med den nationella besöksnäringen.

– En kan inte göra allt men alla kan göra något. Marknadsgruppen är ett tydligt exempel på hur vi på sikt ska få nattågen kommersiellt gångbara året runt. Punktligheten stöttas av vårt arbete med förlängda mötesplatser på Malmbanan och av att minst ett nattåg trafikerar Botniabanan. Trafikledningen jobbar hårt för att de allt fler tågen i övre Norrland ska få ett bra flyt, säger Arnold Vonkavaara, regionchef på Trafikverket.

Marknadsgruppen kommer att finnas som ett stöd under upphandlingen och till vald operatör och med att till exempel konkret paketera lösningar, som bidrar till ökat resande och en allt bättre upplevelse för de resande. Frågor som trafikstörningar, reseinformation, en ökande internationalisering av resan och samverkan med länsstyrelser och regionförbund ingår också.

På Branschföreningen Tågoperatörerna är man nöjd med det marknadsinriktade upplägget av upphandlingen:
– Vi är mycket positiva till initiativet. Tåg tillsammans med destination borde vara en starkt växande framtidsbransch, särskilt om alla krafter samarbetar för att förenkla resandet. Företagande och resande gynnas av väl fungerande tågtrafik. Viktigt att också att arbetet med banans kapacitet hänger med i utvecklingen, säger Christel Wiman, vd på Tågoperatörerna.

I arbetet med upphandlingen har Trafikverket lagt stor vikt vid att föra en god och konstruktiv dialog med offentlig sektor och besöksnäring i Norrbotten och Västerbotten. Arbetet har mynnat ut i bildandet av en regional marknadsgrupp, som koordineras av Norrbottens handelskammare. Med fokus på besöksnäring och tillväxt ska resandeunderlaget på nattågen ökas.
 
Besöksnäringen i norr investerar kontinuerligt och omsättningen i näringen i exempelvis Norrbotten har ökat med 49 procent på sex år och är uppe i 3,3 miljarder. Ambitionen är att fördubbla omsättningen för besöksnäringen fram till 2020, i linje med den nationella besöksnäringen.

– En kan inte göra allt men alla kan göra något. Marknadsgruppen är ett tydligt exempel på hur vi på sikt ska få nattågen kommersiellt gångbara året runt. Punktligheten stöttas av vårt arbete med förlängda mötesplatser på Malmbanan och av att minst ett nattåg trafikerar Botniabanan. Trafikledningen jobbar hårt för att de allt fler tågen i övre Norrland ska få ett bra flyt, säger Arnold Vonkavaara, regionchef på Trafikverket.

Marknadsgruppen kommer att finnas som ett stöd under upphandlingen och till vald operatör och med att till exempel konkret paketera lösningar, som bidrar till ökat resande och en allt bättre upplevelse för de resande. Frågor som trafikstörningar, reseinformation, en ökande internationalisering av resan och samverkan med länsstyrelser och regionförbund ingår också.

På Branschföreningen Tågoperatörerna är man nöjd med det marknadsinriktade upplägget av upphandlingen:
– Vi är mycket positiva till initiativet. Tåg tillsammans med destination borde vara en starkt växande framtidsbransch, särskilt om alla krafter samarbetar för att förenkla resandet. Företagande och resande gynnas av väl fungerande tågtrafik. Viktigt att också att arbetet med banans kapacitet hänger med i utvecklingen, säger Christel Wiman, vd på Tågoperatörerna.

– Det här är en lösning som många boende i Hjärup önskar och har framfört till oss på många sätt. Det känns väldigt bra att vi nu kan göra denna positiva förändring, kommenterar Nils Ahlfors, Trafikverkets projektledare för projekt Flackarp-Arlöv, fyra spår.

Beslutet innebär att järnvägens korsning med Lommavägen i Hjärup också förändras. Här byggs en bilbro över järnvägen, i stället för som tidigare planerats en järnvägsbro över Lommavägen. För att inte vägbullret från Lommavägen ska öka, flyttas vägen eventuellt några hundra meter söderut och kan därmed ge plats åt en bullervall.

Andra konsekvenser av dagens beslut är att den planerade Stationsbron i centrala Hjärup samt bron över Vragerupsvägen inte blir lika höga som tidigare skisserats.

– Satsningen på fyra spår Flackarp-Arlöv är avgörande för att skapa ökad kapacitet i järnvägssystemet i Skåne, kommenterar Pontus Lindberg, ordförande i regionala tillväxtnämnden i Region Skåne.

Förändringen har möjliggjorts tack vare att Staffanstorps kommunfullmäktige i somras beslöt att skrota den då planerade överbyggnaden över stationen. I och med fullmäktiges beslut frigjordes över 100 miljoner kronor, pengar som används till att sänka järnvägen i stället.

– Vi är positiva till denna förändring och tror att Hjärup i framtiden kommer att kunna utvecklas på ett bra sätt tillsammans med järnvägen, säger kommunalrådet Michael Sandin (m).

På minussidan står att byggtiden kommer att bli längre i Hjärup. Dessutom krävs två provisoriska spår och provisoriska plattformar för att klara tågtrafiken under byggtiden.

Det här är andra gången som projektet Flackarp-Arlöv lyssnar på allmänhetens synpunkter och reviderar sitt förslag. Första gången handlade det om Vragerupsvägen norr om Hjärup. Även där innebar ändringen att Trafikverket sänker järnvägen mer än ursprungsförslaget och bygger en vägbro över spåren, i stället för en järnvägsbro över vägen.

Förändringen på Vragerupsvägen innebar att spåren kunde sänkas mer, drygt 2,5 meter, och på en längre sträcka. Med dagens beslut blir sänkningen ännu större, hela fyra meter under dagens räls, och genom hela orten Hjärup.

Ett första samråd har skett i projektet. Av 78 inkomna synpunkter handlade 59 om ytterligare sänkning av spåren genom Hjärup. Samrådsprocessen i projektet fortsätter under våren 2012.

Läs mer om projektet

Från klockan 16.00 på torsdag är det öppet hus i Gamla Thomasgymnasiets aula, där Trafikverkets personal presenterar projektet i en utställning. Klockan 18.00 börjar samrådsmötet, där allmänheten kan få information om projektet, och lämna sina synpunkter.

När: 16.00-20.00 (öppet hus), 18.00-19.00 (samrådsmöte).
Var: Gamla Thomasgymnasiets aula, Regementsgatan 10, Strängnäs

Media välkomnas. Efter samrådsmötet finns det tid för intervjuer och fotografering.

 
Media välkomnas till ceremonin! 

Vi uppmärksammar detta vid en träff på First Hotel Grand (vid järnvägsstationen i Alingsås) den 16 januari kl 10–13. Förutom tal och korta föredrag, om både väg och järnväg, blir det en bussrundtur på den nya anläggningen som avslutas med en gemensam lunch. Deltar från Trafikverket gör Håkan Wennerström Trafikverket Region Väst m.fl.

Media hälsas välkomna att delta. Anmäl gärna ditt deltagande via e-post till Peter Behrman, se kontaktuppgifter till höger.

Den nya vägen kommer bli en 2,5 km lång sträcka norr om Värnamo, och den tunga trafiken som idag tvingas gå igenom tätorten kommer att ledas dit. För oskyddade trafikanter byggs en gång- och cykelled utmed hela sträckan.

Vid vägsträckans ändar byggs cirkula¬tionsplatser, dels i nordväst vid Jönköpingsvägen, dels vid Nydalavägen i sydöst. Projektet innebär också att en 56 meter lång bro byggs över Lagan. Bygget beräknas vara klart i oktober 2013 och kostnaden är omkring 85 miljoner kronor.

www.trafikverket.se/varnamo

Det första spadtaget:

Tid: torsdagen den 12 januari 2012 klockan 13:30
Plats: Lillgårdens handelsträdgård på Jönköpingsvägen.

Informationsmöte för allmänheten:

Tid: torsdagen den 12 januari klockan 18:00
Plats: Fullmäktigesalen i Stadshuset, Kyrkotorget 1, Värnamo

Media hälsas välkomna att närvara!

De tider då väntetider befaras är främst vardagar under högtrafik, dvs. kl 06.00-09.00 på morgonen och 15.00–18.00 på eftermiddagen. Dessa tider körs färjan i skytteltrafik om fordon blir kvarlämnade till ordinarie tur, för att säkerställa att alla resande kan ta sig över sundet. De resenärer som åker vidare med buss behöver planera sin resa och vara ute i god tid.

Svanesundsleden transporterar omkring 70 000 fordon per månad. Under de senaste veckornas ostadiga väder och kraftiga stormar har Svanesundsleden trafikerats enligt ordinarie färjetidtabell, utan störningar. Just nu pågår ett byggnationsarbete för att förbättra färjeläget på Orustsidan.  Ombyggnationen beräknas vara färdigställd i mars 2012.

Färjetrafiken utförs på uppdrag av Trafikverket.

Invigningen firas med en rad olika aktiviteter för både barn o vuxna. Ett invigningståg för talare och särskilt inbjudna gäster går från Nässjö till Alvesta, med stopp vid invigningsstationerna för tal och bandklippning.

Representanter för media välkomnas att följa med på tågresan från Nässjö till Alvesta, med stopp för invigning i Stockaryd, Lammhult och Moheda.

Tid: onsdag 4 januari kl 09.10 avgår invigningståget från Nässjö.
Anmälan: meddela om ni åker med oss på invigningsresan! Anmälan görs i dag, tisdag 3 januari, till
E-post: viveca.larsson@trafikverket.se  

Detaljerat program med tider och medverkande (Wordfil, 1 MB)

Mer information om projektet

Samtidigt med att tågtrafiken startar sker förändringar i busstrafiken.
 Länkar till tidtabeller nedan.

Länstrafiken Kronobergs webbplats (öppnas i nytt fönster)
Länstrafiken Jönköpings webbplats (öppnas i nytt fönster)

Byggnationen av de tre stationerna samfinansieras av Trafikverket, EU:s regionala utvecklingsfond, Regionförbundet södra Småland, Regionförbundet Jönköpings län, Jönköpings länstrafik samt Alvesta, Nässjö, Sävsjö och Växjö kommun.

Invigningen firas med en rad olika aktiviteter för både barn o vuxna. Ett invigningståg för talare och särskilt inbjudna gäster går från Nässjö till Alvesta, med stopp vid invigningsstationerna för tal och bandklippning.

Representanter för media välkomnas att följa med på tågresan från Nässjö till Alvesta, med stopp för invigning i Stockaryd, Lammhult och Moheda.

Tid: onsdag 4 januari kl 09.10 avgår invigningståget från Nässjö.
Anmälan: meddela om ni åker med oss på invigningsresan! Anmälan görs i dag, tisdag 3 januari, till
E-post: viveca.larsson@trafikverket.se  

Detaljerat program med tider och medverkande (Wordfil, 1 MB)

Mer information om projektet

Samtidigt med att tågtrafiken startar sker förändringar i busstrafiken.
 Länkar till tidtabeller nedan.

Länstrafiken Kronobergs webbplats (öppnas i nytt fönster)
Länstrafiken Jönköpings webbplats (öppnas i nytt fönster)

Byggnationen av de tre stationerna samfinansieras av Trafikverket, EU:s regionala utvecklingsfond, Regionförbundet södra Småland, Regionförbundet Jönköpings län, Jönköpings länstrafik samt Alvesta, Nässjö, Sävsjö och Växjö kommun.

På uppdrag av Jönköpings kommun har Trafikverkets färjerederi den 1 januari 2012, tagit över färjetrafiken mellan Gränna och Visingsö. Kommunen är huvudman för trafiken och Färjerederiet är utförare, enligt avtalet. Färjeleden har inte införlivats i det statliga trafiksystemet utan är fortfarande en kommunal färjeled. Kommunen fattar beslut om avgifter och tidtabell. Personal och fartyg ingår efter årsskiftet i Trafikverket Färjerederiet.

I samband med övertagandet av trafikeringen har upphandlingsprocessen för bygget av ett nytt fartyg till leden avslutats. Den nya färjan tar 34 bilar och totalt 397 passagerare, varav 264 sittande. Fartyget blir knappt 60 meter långt och har en maxhastighet på 13 knop. Ordern är värd drygt 136 miljoner kronor. Då färjan är större än slussarna i Göta kanal kommer sektioner av färjan att transporteras till Huskvarna och monteras samman där. Leveransen av den nya färjan är beräknad till december 2013. Parallellt med fartygsbygget kommer färjelägena att byggas.
– Uudenkaupungin Työvene har levererat flera av rederiets fartyg under senare år och vi är glada att få anta deras anbud, säger rederichef Anders Werner.
– Vi är mycket glada för att få förnyat förtroende att leverera ett fartyg till Färjerederiet, säger varvschef Harri Putro, Uudenkaupungin Työvene OY. Rederiet ställer höga krav på kvalitet och funktion och vi har mångårig erfarenhet av att bygga på deras uppdrag.

Hur berörs du som åker med färjan?

Den största förändringen är, att platsbokningen har nytt telefonnummer: 036-10 37 70. För övrigt fortsätter färjetrafiken som vanligt, enligt tidtabell. Information om färjetrafiken lämnas via Färjerederiets röststyrda kundtjänst 0771-656565 eller på www.trafikverket.se/farja.

Trafikverket Färjerederiet är Sveriges största rederi. Årligen genomförs 21 miljoner personresor och 11 miljoner fordonstransporter på vägfärjor. Färjeleden Gränna–Visingsö är Färjerederiets fyrtionde färjeled.  Rederiet är en resultatenhet i Trafikverket. Vi arbetar under bolagsliknande former, med krav på affärsmässighet i avtal mellan beställare och utförare. Färjerederiet har tre strategiska starka mål: nöjda kunder/trafikanter, nöjda medarbetare och god lönsamhet. Nu ser vi fram emot att utvecklas tillsammans med Visingsötrafiken.

Media välkomnas till en genomgång och visning av vad som ska göras. Från Trafikverket medverkar projektledare Anders Kjellsson och från Alvesta kommun kommunalrådet Mats Johnsson och marknadschef Tomas Hedevik. I samband med en rundvisning av området ges tillfälle till fotografering och filmning.

Läs mer om projektet på www.trafikverket.se/alvesta eller www.alvesta.se/resecentrum 

Under fem helger sker arbeten från sent på fredag kväll till tidigt på måndag morgon. Det är i veckorna 6, 8, 10, 12, 14 (påsken) och 17. 

En del Pågatåg och Öresundståg ersätts då med buss. Många tåg leds i stället om via Skånebanan, vilket innebär ökad trafik mellan Helsingborg och Hässleholm. Det blir också ökad tågtrafik på Lommabanan och Söderåsbanan, där det normalt går få tåg, och på Västkustbanan.

För att presentera banarbetet och dess effekt och konsekvenser både kortsiktigt och långsiktigt, bjuder Trafikverket in media till en pressträff i Hässleholm.

När: onsdag 28 december klockan 10.00
Var: Trafikverkets projektkontor, Järnvägsgatan 1, Hässleholm.

Hitta till Järnvägsgatan 1 (extern webbplats, öppnas i nytt fönster)

Till höger på sidan finns ett informationskort om ombyggnationen.

Syftet är att studera hur logistikkedjan med transporttider mm påverkas av olika lastvikter, men även hur den ökade lastvikten påverkar vägar och framförallt broar längs sträckan.

- Northland behöver en fungerande transportlösning och en av Trafikverkets uppgifter är  att finna effektiva transportkedjor för näringslivet, säger Magnus Sundling, Projektledare på Trafikverket Region Nord. 
 
Det gemensamma arbetet förväntas ge svar på ett antal faktorer som är viktiga för logistikkedjan. Det handlar till exempel om att identifiera och verifiera kör- och vilotider och omloppstider för olika bruttovikter men även att ge svar på frågor om bärighet, återhämtningstider mm.

- En av broarna, den över Tärendöälv, har visat sig tåla en belastning på maximalt 90 tons totalvikt. Vi vill komplettera beräkningarna med ordentliga mätningar, säger Magnus Sundling. Oavsett fordonens slutliga vikt kommer åtgärder att behöva genomföras på sträckan.

Just nu genomförs en åtgärdsvalsstudie som ser på transportfrågan både i närtid och framtid och hur befintlig infrastruktur kan nyttjas mer effektivt innan eventuella investeringar sker i ny infrastruktur. I detta arbete är också dispensfrågan en viktig del.

Nästa steg är att Northland lämnar in en dispensansökan med beskrivning av aktuella fordon såsom axellaster, totalvikt mm, till Trafikverket. Resultatet från studien kommer sedan att kunna utgöra grund för den slutliga dispensen.

Syftet är att studera hur logistikkedjan med transporttider mm påverkas av olika lastvikter, men även hur den ökade lastvikten påverkar vägar och framförallt broar längs sträckan.

- Northland behöver en fungerande transportlösning och en av Trafikverkets uppgifter är att finna effektiva transportkedjor för näringslivet, säger Magnus Sundling, Projektledare på Trafikverket Region Nord. 
 
Det gemensamma arbetet förväntas ge svar på ett antal faktorer som är viktiga för logistikkedjan. Det handlar till exempel om att identifiera och verifiera kör- och vilotider och omloppstider för olika bruttovikter men även att ge svar på frågor om bärighet, återhämtningstider mm.

- En av broarna, den över Tärendöälv, har visat sig tåla en belastning på maximalt 90 tons totalvikt. Vi vill komplettera beräkningarna med ordentliga mätningar, säger Magnus Sundling. Oavsett fordonens slutliga vikt kommer åtgärder att behöva genomföras på sträckan.

Just nu genomförs en åtgärdsvalsstudie som ser på transportfrågan både i närtid och framtid och hur befintlig infrastruktur kan nyttjas mer effektivt innan eventuella investeringar sker i ny infrastruktur. I detta arbete är också dispensfrågan en viktig del.

Nästa steg är att Northland lämnar in en dispensansökan med beskrivning av aktuella fordon såsom axellaster, totalvikt mm, till Trafikverket. Resultatet från studien kommer sedan att kunna utgöra grund för den slutliga dispensen.

Svanesundsleden går mellan Svanesund på Orust och Kolhättan i Halsefjorden Bohuslän. Leden transporterar omkring 70 000 fordon per månad. Färjetrafiken utförs på uppdrag av Trafikverket, statens myndighet för utveckling, drift och underhåll av svensk infrastruktur.

Press, radio och TV hälsas välkomna till information om avtalet och vad det innebär för såväl regionen och staden som Göteborgs Hamn och AB Volvo.

På pressträffen medverkar:
Ställföreträdande generaldirektör Lena Erixon, Trafikverket
Kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén, Göteborgs Stad
VD Magnus Kårestedt, Göteborgs Hamn AB
Direktör Jan-Eric Sundgren, AB Volvo
Regionrådet Birgitta Losman, Västra Götalandsregionen (medverkar via länk)

Dag: Torsdagen den 15 december 2011
Tid: Kl 12.15
Plats: Traktören, Köpmansgatan 20, Göteborg. Lokal Tallen

Målet med ombyggnaden har varit att höja trafiksäkerheten och framkomligheten genom att dels stänga av direktanslutningar, dels ge möjligheter för långsamgående trafik att välja den parallella lokalvägen.

– Med det nya mötesspåret så kan 475 m långa tåg mötas i Åryd. Nu när det är klart får vi ytterligare ett mötesspår på Kust till kustbanan och på så sätt kan punktligheten förbättras. Det innebär också att ett antal tågmöten kommer att flyttas från Hovmantorp till Åryd, berättar biträdande projektledare Michael Petersson.

Information om projektet:
Åryd, nytt mötesspår

”Jag är mycket glad och stolt över att STUVA har valt Citybanan. Det känns extra kul att juryn uppmärksammar oss för innovativt projektarbete och insatser för en uthållig samhällsutveckling”, säger Kjell-Åke Averstad, projektchef för Citybanan på Trafikverket.

Om STUVA

STUVA-priset delas ut varannat år till personer eller organisationer för enastående prestationer eller innovationer inom tunnelbyggande i transportsektorn. Priset delas i år ut för åttonde gången sedan starten 1997.  Bland tidigare pristagare finns såväl enskilda experter som större projekt. STUVA är ett oberoende, icke-vinstdrivande forskningsinstitut med huvudkontor i Köln.

Mer information på STUVAs webbplats (öppnas i nytt fönster)

Europeiska regionala utvecklingsfonden har bidragit med 40 procent av den totala kostnaden på 49 miljoner kronor. De närmast liggande kommunerna samt Regionförbundet i Kalmar län förskotterade pengar, så att byggstarten kunde påskyndas.

När: onsdag 7 december klockan 11.00
Var: Samling vid hotell Moliljan (hitta till Moliljan)
Program: Hultsfreds musikskola underhåller och Peter Uneklint, planeringschef på Trafikverket, hälsar välkommen.
Därefter korta anföranden av:
Lars Rosander, kommunalråd, Hultsfreds kommun
Ingemar Svanström, kommunalråd, Högsby kommun
Roland Åkesson, kommunalråd, Mönsterås kommun
Mikael Glennfalk, kommunalråd, Vimmerby kommun
Peter Wretlund, kommunalråd, Oskarshamn kommun
Harald Hjalmarsson, ordförande, Regionförbundet Kalmar län

Läs mer om projektet på www.trafikverket.se/vag23malilla

- Inkopplingen av spår 1 och 2 är den sista deletappen av Uppsala resecentrum. Ombyggnaden gör det möjligt att ha tätare avgångar från Uppsala. Dessutom nås perrongerna nu via en passage under spåren, vilket är en stor säkerhetsvinst, säger Trafikverkets projektledare Göran Löfstrand.

Efter trafikstarten av spår 1 och 2 kommer vissa tåg att avgå från andra perronger än resenärerna har vant sig vid. Vi ber därför alla trafikanter att vara uppmärksamma på trafikinformationen på monitorer och i högtalarutrop. 

Trafikplatsen vid Jung är med i aktuell nationell plan för transportsystemet. Byggstart var från början planerad till 2013-2015, men tack vare medfinansiering från Vara kommun och förskottsmedel från Västra Götalandsregionen har byggstarten kunnat tidigareläggas.

Väg 2623 kommer att ledas under E20 för minsta möjliga påverkan på landskapsbilden. Även gång- och cykeltrafiken kommer att ledas under E20, parallellt med väg 2623.

Under arbetstiden kommer trafiken på E20 att ledas om via en tillfällig förbifart.

Representanter från media hälsas välkomna till första spadtag den 8 december kl 9.30–11.00. Plats: Vid Jungatorps värdshus som ligger vid korsningen mellan E20 och väg 2623.

Anmäl dig till Peter Behrman senast 7 december på tel. 0705-256131 eller e-post: peter.behrman@trafikverket.se

Välkommen till en pressträff där Trafikverket, Blekingetrafiken och Kalmar läns trafik berättar om arbetet och vilka konsekvenser det får för resandet i området.

Tid: onsdagen den 7 december kl 10.30
Plats: Emmaboda kommunhus

Välkomna!

www.trafikverket.se/jarnvagsydost

Medverkande:
Jan Magnusson
Projektledare Järnväg Sydost
010-123 19 93
jan.a.magnusson@trafikverket.se

Anna Claesson
Trafik- och marknadschef Blekingetrafiken
0709-569030
anna.claesson@blekingetrafiken.se

Christer Olson
Marknadschef, KLT
0491 – 76 12 50
christer.olson@klt.se

Välkommen till en pressträff där Trafikverket, Blekingetrafiken och Kalmar läns trafik berättar om arbetet och vilka konsekvenser det får för resandet i området.

Tid: onsdagen den 7 december kl 10.30
Plats: Emmaboda kommunhus

Välkomna!

www.trafikverket.se/jarnvagsydost

Medverkande:
Jan Magnusson
Projektledare Järnväg Sydost
010-123 19 93
jan.a.magnusson@trafikverket.se

Anna Claesson
Trafik- och marknadschef Blekingetrafiken
0709-569030
anna.claesson@blekingetrafiken.se

Christer Olson
Marknadschef, KLT
0491 – 76 12 50
christer.olson@klt.se

Välkommen till en pressträff där Trafikverket, Blekingetrafiken och Kalmar läns trafik berättar om arbetet och vilka konsekvenser det får för resandet i området.

Tid: onsdagen den 7 december kl 10.30
Plats: Emmaboda kommunhus

Välkomna!

www.trafikverket.se/jarnvagsydost

Medverkande:
Jan Magnusson
Projektledare Järnväg Sydost
010-123 19 93
jan.a.magnusson@trafikverket.se

Anna Claesson
Trafik- och marknadschef Blekingetrafiken
0709-569030
anna.claesson@blekingetrafiken.se

Christer Olson
Marknadschef, KLT
0491 – 76 12 50
christer.olson@klt.se

Starten av byggandet sker med en avspark av Patrik ”Bagarn” Rosengren, fotbollsspelare i Mjällby AIF, och musik framförs av Emil Nordén, klassisk gitarrist.

Program

Dag: 5 december
Tid: 14:30 Trafikverkets projektkontor (gamla vägmästarområdet) i Pukavik.
14:40  Lennart Andersson, regionchef Trafikverket Region Syd, hälsar välkomna.
Därefter följer korta anföranden av:
Catharina Elmsäter-Svärd, infrastrukturminister
Gunnar Malm, generaldirektör, Trafikverket
Berit Andnor Bylund, landshövding, Blekinge län
Sven-Åke Svensson, kommunalråd, Karlshamns kommun
Helene Björklund, kommunalråd, Sölvesborgs kommun
Mats Johansson, regionråd, Region Blekinge
15:00 avspark av Patrik ”Bagarn” Rosengren, Mjällby AIF
15:10 Fika serveras.

Efter invigningen ges möjlighet till intervjuer.

Fram till kl 19:00 Öppet hus,mingel och information med deltagare ur projektet 

Mycket välkomna!

Mer om E22 genom Blekinge: www.trafikverket.se/e22blekinge

– Det är oacceptabelt. Därför förstärker vi skyltningen som påminner transportörerna om vad som gäller, säger Håkan Wennerström, chef vid Trafikverket region väst.

Farligt gods får inte transporteras genom Tingstadstunneln, Lundbytunneln och Götatunneln. Transportörerna är skyldiga att planera sina rutter utifrån det. Förarna ska dessutom ha både utbildning och rutiner som gör att de väljer rätt väg oavsett om det finns skyltar eller ej.

Som ett stöd till transportörerna finns det sedan tidigare skyltar med rekommenderad färdväg. De är placerade vid Åbromotet i söder, Rödbomotet i norr samt Olskroken och pekar ut möjligheten att välja Söder- Västerleden respektive E45.

De nya skyltarna monteras vid E6 Klareberg, E45 avfart Marieholmsgatan, E20 mellan Munkebäcksmotet och Ånäsmotet, E6/E20 söder om Åbromotet samt på väg 40 vid Kallebäck.

Skyltplacering farligt gods (pdf-fil, 402 kB)

Utöver detta har bangården byggts om och överflödiga spår och växlar har tagits bort.

Vid invigningen medverkar Bo Könberg, landshövding i Södermanland, Ylva Gustafsson Höjer, enhetschef på Trafikverket, Viking Jonsson, ordförande i regionförbundets styrelse, och Anders Berglöv, kommunstyrelsens ordförande i Flen.

Media välkomnas!

Tid: Fika och mingel från 12.30 (ceremonin startar 13.00)
Plats: Flens station

Klockan 12.30 avgår bussar från projektkontoret upp till bron där ceremonin fortsätter och avslutas med en rundtur. Bussarna återvänder sedan till projektkontoret.

För dem som önskar finns det möjlighet att åka buss till och från projektkontoret. Bussen avgår från Shell vid Nils Ericson –terminalen 11.00 och återvänder till samma plats strax efter klockan 14.00.

Anmäl gärna i förväg om ni vill ha lunch.

Fakta Partihallsförbindelsen

Syftet med Partihallsförbindelsen är att koppla ihop E20 med E45 för att avlasta E6 mellan Olskroksmotet och Gullbergsmotet och minska trafiken vid Tingstadstunneln. Därigenom minskar sårbarheten i Göteborgs vägtrafiksystem. Samtidigt ökar möjligheten att leda om trafik vid såväl oväntade störningar som planerade arbeten på övriga trafikleder. Avlastningen innebär att trängseln minskar. Förbindelsen skapar vidare möjligheter att överföra trafik från det lokala vägnätet till huvudlederna. Det beräknas ge en bättre miljö med mindre buller och bättre luftkvalitet i de kringliggande närområdena.

– När vi bygger om den ena hissen kan vi tyvärr inte erbjuda alternativa möjligheter för att ta sig till mittplattformen. Det innebär att den som är beroende av den hissen för att ta sig dit måste resa med annat färdsätt än tåg under den veckan. Jag vill beklaga det extra besvär som vi orsakar på grund av det här, säger Charlotte Mattson som är stationsförvaltare på Trafikverket.

Ombyggnaden görs för att höja säkerheten i hissarna men också för att följa de lagkrav som finns kring säkra hissar. Samtidigt passar Trafikverket också på att renovera hissarna som idag är mycket slitna.

Tid: Söndag den 27 november kl 13.15
Plats: Trafikverkets lokaler på Lundvägen 16.

Den 19 januari 2012 hålls öppet hus och samrådsmöte om projektet Strängnäs-Härad. En separat pressinbjudan kommer att skickas ut till detta möte.

Trafikverket har uppdraget att sörja för en grundläggande tillgänglighet i landet.  Detta görs till exempel genom att komplettera kommersiell trafik med statligt avtalad trafik .

Trafikverket har uppdraget att sörja för en grundläggande tillgänglighet i landet.  Detta görs till exempel genom att komplettera kommersiell trafik med statligt avtalad trafik .

Norra länken, delen Norrtull-Frescati-Värtan beräknas öppna för trafik 2015 och delen Tomteboda-Norrtull beräknas var helt klar 2017.

I samband med det sista genomslaget hälsar Trafikverket media välkomna att närvara.

Under aktiviteten deltar bl.a. Trafikverkets stf regionchef Ulrika Honauer och trafikborgarrådet Ulla Hamilton (M), Stockholms stad.

Tid: Torsdag den 24 november kl 12.30
Plats: Samling vid Norra länkens projektkontor, Kräftriket 24, se karta: http://kartor.eniro.se/m/aK97l

Program:

12.30 Samling utanför Norra länkens projektkontor, Kräftriket 24, Stockholm.
Utdelning av säkerhetsutrustning. Gemensam transport i  buss till plats nere i tunnlarna där vi får lyssna på sista sprängsalvan. Vi rekommenderar varma kläder och grova skor.

12.50 (ca) Tal av projektchef Björn Terstad på plats i tunnel

13.00 Sprängsalvan går. Därefter promenad till nästa tunnelrör.

13.10 (ca) Tal av Ulrika Honauer, Trafikverket  och Ulla Hamilton, Stockholms stad.  
 Kaffe och tårta. Möjlighet till intervjuer.

13.45 (ca) Transport till genomslagsplatsen.

14.00 (ca) Tillbaka i Kräftriket

Observera att föranmälan krävs av säkerhetsskäl då antalet platser är begränsat.

Medtag presslegitimation 

Mer information om projektet

Föredragshållarna, som representerar Scania, Volvo, Preem och Trafikverket berättar bland annat om nya tekniska lösningar och nya bränslen och hur vi får hjälp från fordonens driftdata för att köpa ett mer kostnadseffektivt fordon.

- Nu finns fordon att beställa som går på flytande (bio)gas och tankställe för flytande gas byggs i Jönköpingsområdet. Efter allt prat om framtiden så kan vi gå till konkreta handlingar här och nu, säger Ylva Persson som är en av dagens moderatorer.

Moderatorer för dagen är Ylva Persson och Håkan Johansson, Trafikverket

Tid: torsdagen den 24 november kl. 10:00-15:00
Plats: Stora Hotellet, Jönköping
Ingen föranmälan krävs

Program:

Klimatsmarta val av tunga fordon gör ditt företag mer lönsamt - seminarium 24 november 2011
 

Samverkan Näringslivet är en del av Trafikverkets samarbete med företag som köper eller utför transporter och resor. Samverkan Näringslivet har idag samarbete med cirka 200 företag. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt med att förbättra säkerhet, miljö och tillgänglighet inom
transportsystemet.
www.trafikverket.se/samverkannaringslivet

Trafikverket anpassar Trelleborgsbanan för regionaltågstrafik. Med anpassningen följer också en utbyggnad av vissa vägar och en ny tågstation i Östra Grevie. Samråd kring Vellinge kommuns detaljplan för Östra Grevie stationsområde sker vid samma möte.

På mötet kommer Trafikverket att berätta om vilka förslag på nya vägsträckningar som finns framtagna samt placering av plattformar och nytt mötesspår. Under och efter mötet är allmänheten välkommen att lämna synpunkter och diskutera förslagen.

Tid: måndagen den 21 november klockan 18:00
Plats: Östra Grevies folkhögskola, Almasalen

Läs mer om projektet

När det gäller supercykelvägen är det förstudien som ska presenteras och diskuteras. Den innehåller tre förslag, varav två innebär dragningar längs med järnvägen. I och med det kan supercykelvägen få kopplingar till järnvägsutbyggnaden och därför är det lämpligt att passa på och samråda kring detta.

På mötet i Hjärup ingår även samråd kring förstudien för Vragerupsvägen, som korsar järnvägen. Trafikverket har genomfört förstudien på uppdrag av Staffanstorps kommun, som ansvarar för denna del av mötet.

Läs mer om projektets samrådsprocess i det bifogade dokumentet!
Information om samrådsprocessen Flackarp-Arlöv, fyra spår (Wordfil, 28 kB, öppnas i nytt fönster)

Massmedia välkomnas att bevaka dialog- och samrådsmötena

Hjärup: den 22/11 klockan 18.00–20.30, Hjärupslundsskolans matsal, Hjärup
Arlöv: den 23/11 klockan 18.00–20.30, Medborgarhuset, Stora sessionssalen, Arlöv
Åkarp: den 24/11 klockan 18.00–20.30, Dalslundsskolans aula, Åkarp

Media hälsas varmt välkomna.

Tid: fredagen den 18 november 2011, kl 11.00
Plats: Hästveda station
Program: kl. 11.00 hälsas alla välkomna
Korta anföranden av: Trafikverket: Jens Möller,
Hässleholms kommun: Urban Widmark, kommunstyrelsens ordförande. Representant för näringslivet: Ronny Björklund. Region Skåne: Mats Persson, ordförande i kollektivtrafiknämnden. Regionförbundet södra Småland: Ewa Palmer.

Första spadtaget: ca 11.15

Efter spadtaget bjuds det även på lunch. Föranmälan gör du idag den 16 november till Kenneth Palmgren via e-post Kenneth.Palmgren@hassleholm.se
eller kontakta Kenneth Palmgren, Hässleholms kommun, tel. 0451-30670.

Mer om projektet

– Vi vill veta vad invånarna tycker och vi behöver få ta del av deras kunskap om trakten. Var gör ett mötesspår bäst effekt och är Rockneby rätt ort för placering av en eventuell framtida station? Det vill vi diskutera, säger Mårten Zetterman, Trafikverkets projektledare.

Trafikverkets planering befinner sig i den inledande förstudiefasen. När den är klar tas beslut om man ska gå vidare i planeringsprocessen.

Representanter för media välkomnas till informationsmötet!

Tid: den 16 november, öppet hus mellan klockan16.30 och 20.00. 
         Klockan 18:30 hålls en dragning om planerna.
Plats: Mariagården, Östra Dampegatan 1, Rockneby

Under reparationen upprätthålls förbindelsen med en passagerarbåt. Detta medför att Färjerederiet under denna tid endast kan transportera passagerare med handbagage. Det är alltså inte möjligt att medföra fordon.

Passagerarbåten kommer att köra enligt ordinarie turlista.

Om ett mycket angeläget behov uppstår finns det beredskap för att avbryta reparationen tillfälligt och utföra enstaka transporter. För att reparationen ska kunna göras så snabbt och enkelt som möjligt kommer denna möjlighet endast utnyttjas i nödfall.

Fakta om Arnöleden

Arnöleden går mellan Oknö i Södermanlands län och Arnö i Uppsala län i västra Mälaren. Leden trafikeras av vägfärjan Carolina af Arnö som tar 60 passagerare och 10 bilar. Trafikverket är huvudman för leden och trafiken utförs på uppdrag av verkets färjerederi.
Läs mer om Arnöleden och vägfärjetrafiken

Under reparationen upprätthålls förbindelsen med en passagerarbåt. Detta medför att Färjerederiet under denna tid endast kan transportera passagerare med handbagage. Det är alltså inte möjligt att medföra fordon.

Passagerarbåten kommer att köra enligt ordinarie turlista.

Om ett mycket angeläget behov uppstår finns det beredskap för att avbryta reparationen tillfälligt och utföra enstaka transporter. För att reparationen ska kunna göras så snabbt och enkelt som möjligt kommer denna möjlighet endast utnyttjas i nödfall.

Fakta om Arnöleden

Arnöleden går mellan Oknö i Södermanlands län och Arnö i Uppsala län i västra Mälaren. Leden trafikeras av vägfärjan Carolina af Arnö som tar 60 passagerare och 10 bilar. Trafikverket är huvudman för leden och trafiken utförs på uppdrag av verkets färjerederi.
Läs mer om Arnöleden och vägfärjetrafiken

Vi bjuder in media onsdag 16 november då Marine Ramsby kan berätta mer.

Datum och tid: Onsdag 16 november kl 13.00
Plats: Plankorsningen vid Timmervägen i Falun

Ytterligare information finns på:
www.trafikverket.se/sundsvall-harnosand

Trafikverket är överens med Luleå kommun att det östliga alternativet bör finnas kvar i kommunens pågående arbete med en ny översiktsplan. Alternativet kommer tills vidare även att bevakas som ett riksintresse för en framtida järnväg av Trafikverket.

- Så länge omvärlden är intresserad av en östlig lösning, så tycker även vi att det är värt att bevara möjligheten, säger Tomas Gustavsson. Men från Trafikverket vill vi vara tydliga med att vi inte kommer att driva frågan vidare.

Orsaken till osäkerheten om det östra alternativet är att en järnvägsbro mellan Hamnholmnen och SSAB-kajen hindrar fartyg att gå längre in i Stadsfjärden i Luleå. Där är fjärden bred och djup och det finns stora ytor för att vända fartyg. Utanför broläget, i själva hamnområdet, är ytorna begränsade.   Vid stränga vintrar kan det bli svåra isförhållanden. För att lösa problemet krävs omfattande investeringar. Även om åtgärderna antas bli genomförda kan inte Trafikverket garantera att dessa räcker för att säkerställa vintersjöfarten.

Trafikverket är överens med Luleå kommun att det östliga alternativet bör finnas kvar i kommunens pågående arbete med en ny översiktsplan. Alternativet kommer tills vidare även att bevakas som ett riksintresse för en framtida järnväg av Trafikverket.

- Så länge omvärlden är intresserad av en östlig lösning, så tycker även vi att det är värt att bevara möjligheten, säger Tomas Gustavsson. Men från Trafikverket vill vi vara tydliga med att vi inte kommer att driva frågan vidare.

Orsaken till osäkerheten om det östra alternativet är att en järnvägsbro mellan Hamnholmnen och SSAB-kajen hindrar fartyg att gå längre in i Stadsfjärden i Luleå. Där är fjärden bred och djup och det finns stora ytor för att vända fartyg. Utanför broläget, i själva hamnområdet, är ytorna begränsade.   Vid stränga vintrar kan det bli svåra isförhållanden. För att lösa problemet krävs omfattande investeringar. Även om åtgärderna antas bli genomförda kan inte Trafikverket garantera att dessa räcker för att säkerställa vintersjöfarten.

- Vi är glada över att denna del av projektet gått så bra, och vi kan nu öppna en trafikplats som kommer att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten i närområdet, säger Anna Sandahl, biträdande projektchef för Trafikverkets projekt E18 Hjulsta–Kista.

När Trafikplats Hjulsta nu står färdig löper arbetet vidare i de övriga delarna av projektet. Närmast på tur står två större trafikomläggningar, dels vid Kista, dels vid Rissne. I december blir det nya in- och utfarter till Kista och vid Rissne byggs en stor temporär rondell. Syftet med trafikomläggningarna är att minimiera störningarna för trafikanterna samtidigt som vi skapar utrymme för att kunna bygga de nya trafiklösningarna i en betydligt säkrare arbetsmiljö. För trafikanterna innebär det relativt stora förändringar och information kommer att ges löpande.

Ombyggnaden av E18 på sträckan pågår fram till 2015 och innebär smidigare, säkrare och smartare lösningar för trafikanterna. Genom projektet medverkar Trafikverket också till minskat buller för närboende och en ökad tillgänglighet till Järvafältet, samtidigt som projektet skapar förutsättningar för fler bostäder och arbetsplatser. Redan idag finns flera planer och pågående projekt i bl.a. Stockholm, Sundbyberg, Järfälla och Solna - där en ombyggd E18 varit en viktig förutsättning.

Mer information om projektet och de kommande trafikomläggningarna

Media är välkomna att göra platsbesök. 

Tid: fredagen den 11 november klockan 13.00
Plats: Tomelilla stationshus

Mer information:
www.trafikverket.se/simrishamnsbanan

Arbetet syftar till ett smidigare resande längs E22 samtidigt som trafiksäkerheten höjs.

Läs mer om Hurva-Rolsberga
Läs mer om Hörby Norra-Linderöd

Tid: kl 14:00
Plats: Ekerödsrasten
Dag: Måndagen den 14 november

Systemet som hanterar kunskapsprov har tyvärr drabbats av tekniska problem. Transportstyrelsen och Trafikverket har därför beslutat att tillfälligt avbryta genomförandet av kunskapsprov på förarprovskontoret i Stockholm City.  Vi beklagar det inträffade och Transportstyrelsen arbetar på att lösa problemet.

Trafikverket arbetar just nu med att kontakta alla körkortsaspiranter som har bokat tid för kunskapsprov mellan onsdag 9 november och fredag den 11 november för hjälp med ombokning av tider. Körkortsaspiranter som inte hinner göra prov inom tiden för sammanhållet prov kan begära dispens hos Transportstyrelsen så att giltighetstiden förlängs.

Inriktningen är att kontoret i Stockholm City öppnas på nytt lördag den 12 november.

Flygbolaget har ännu inte flugit med hänvisning till att Torsby och Hagfors saknar flygplatsräddningstjänst. Sverige har ett undantag för flygplatsräddningstjänst för flygplan under 20 stolar, vilket är fallet för den här trafiken.

- Att inte fullfölja det ingångna avtalet är ett allvarligt kontraktsbrott. Vi har därför kopplat in våra jurister. Trafiken är upphandlad för att säkra tillgången till goda kommunikationer i dessa glesbygdskommuner, vilket är en förutsättning för det lokala näringslivet. Att flyglinjen nu står still drabbar alltså hela bygden, säger Johan Holmér, chef för avtalstrafiken på Trafikverket.

Det undantag svenska flygplatser har för mindre flygplan under 20 stolar är tydligt och har funnits sedan förra året. Transportstyrelsen har bekräftat för Trafikverket att regeln gäller fram till 1 juli 2012.

- Vår förhoppning och ambitionen är att flygbolaget Avies snarast ska komma igång med den avtalade trafiken. Det vore den bästa lösningen för Torsby och Hagfors eftersom en ny upphandling skulle ta tid att genomföra, säger Johan Holmér.

Trafikverket för löpande diskussioner med flygbolaget där kravet om trafikstart snarast är tydligt.

Tid: Torsdagen 3 november, kl. 13.00
Plats: Solna Access, Sundbybergsvägen 1, Solna

Vid pressmötet deltar Helena Sundberg, Trafikverkets regionchef i Stockholm, Fredrik Cavalli-Björkman, biträdande chef för Trafikförsörjning på SL, Johan Wadman, chef för SJ:s regiontrafik, samt Cecilia Granath, pressansvarig på Jernhusen.

Medtag presslegitimation.

Tid: torsdagen 3 november, kl.15.00
Plats: Trafikverkets driftledningscentral i Norrköping, Norra Promenaden 88 (GPS-koordinater: N 58° 36.090', E 16° 11.575')
 
Vid pressmötet deltar Trafikverkets regionchef, Einar Schuch, Östgötatrafikens trafikchef Stefan Wallin, och Jernhusens säkerhetschef Leif Svensson.

Medtag presslegitimation.

Tid: torsdagen 3 november, kl. 13.00
Plats: Trafikverket, Nordenskiöldsgatan 4, Malmö

Vid pressmötet deltar Trafikverkets regionchef Lennart Andersson, Skånetrafikens trafikchef Göran Lundblad, SJs presskommunikatör Sven-Ingvar Håkansson samt från Jernhusen Jörgen Lindahl, chef Marknadsområde syd.

Medtag presslegitimation.

Fakta:

Citybanan är en 6 kilometer lång pendeltågstunnel med två nya stationer, Stockholm City och Stockholm Odenplan. Ett eget dubbelspår för pendeltågen ger dubbel kapacitet för all tågtrafik. Samtidigt blir det snabbare och smidigare byten mellan pendeltåg och tunnelbana samt andra färdmedel. 2017 är det klart för trafik. Mer information om Citybanan och genomslag i tunnlar på www.trafikverket.se/citybanan

Karta Citybanan (pdf-fil, 2,7 MB, öppnas i nytt fönster)

Fakta

Lyrleden trafikeras på vardagar normalt i tjugominutersintervall under högtrafik morgon och kväll, övrig tid halvtimmestrafik. Under september månad transporterade färjan drygt 6 000 fordon och ca 200 fotgängare.
     Färjetrafiken bedrivs av Trafikverkets färjerederi, Sveriges största rederi, med 39 leder från Norrbotten till Skåne. Regionen med flest vägfärjor är Västra Götaland. Läs mer om Lyrleden på
www.trafikverket.se/farja.

– Vi kommer att göra vad vi kan för att minska besvären för resenärerna. Vi ber om förståelse och uppmanar alla resenärer att hålla extra koll på skyltar och utrop och att vara ute i god tid, säger Linus Eriksson, chef för Trafikverkets Trafikledningsområde Syd.

Mest påverkas resenärer som åker mellan Alvesta och Hässleholm, men i princip all tågtrafik mellan Malmö och Stockholm påverkas.

– Vi kommer att göra vad vi kan för att minska besvären för resenärerna. Vi ber om förståelse och uppmanar alla resenärer att hålla extra koll på skyltar och utrop och att vara ute i god tid, säger Linus Eriksson, chef för Trafikverkets Trafikledningsområde Syd.

Mest påverkas resenärer som åker mellan Alvesta och Hässleholm, men i princip all tågtrafik mellan Malmö och Stockholm påverkas.

Nu har halva tiden gått för byggandet av etapp tre på väg 97. Trafikverket inviger den första färdiga bron över väg 97.  Barn från gamla Sävast tar tillsammans de första kliven över bron. 
Välkommen att delta vid invigningen den 31 oktober.

Medverkar vid invigningen gör projektledaren Anders Lindmark och representanter för entreprenören Svevia.  
Trafikverket bjuder på en enkel fika efter ceremonin, som äger rum utomhus.
Efter invigningen finns tid avsatt för intervjuer.
 

Mer information om projektet finns på:
www.trafikverket.se/vag97

Den 16 kilometer långa vägsträckan är en etapp i ombyggnaden av Räta Linjen – väg 56 mellan Gävle och Norrköping. Byggtiden har varit september 2010 till oktober 2011 och projektet har kostat cirka 94 miljoner kronor. Gratisbussar för allmänheten går från Västerås och Sala, och en enkel fika serveras före ceremonin, som sker utomhus. I samband med invigningen kommer talarna att utmana varandra i en fartfylld, men ändå trafiksäker, biltävling!

Press, radio och tv hälsas välkomna.

Tid: Måndagen den 31 oktober klockan 14.00
Plats: Nortuna herrgård, där också första spadtaget togs

- Väder och vind kan vara en utmaning, men montage av stålbroar är noga planerade aktiviteter och vi gör kontinuerliga riskavvägningar, förklarar Anders Spåls, utvecklingsdirektör på företaget RUUKKI som har levererat ståldelarna.

  - Högbron i Motala är ett uppmärksammat bygge och nu är vi är ett steg närmare att skapa det här landmärket. Bron kommer att vara den största i sitt slag i Sverige, när den är färdig, säger Jan Johansson, projektledare på Trafikverket.

Nästa steg i brobyggandet blir att entreprenören NCC gjuter på körbanan i betong, runt stålstommen. Det kommer att ske under senare halvan av 2012, när lanseringen är klar. Sist av allt sätts de v-formade brostöden på plats. Enligt planerna ska bron och den nya sträckningen av väg 50 stå klara på hösten 2013.

Läs mer om projekt BanaVäg Motala-Mjölby

Körprov kan nu genomföras för behörighet BE (personbil med tungt släp), C (tung lastbil) och D (buss) i direkt anslutning till lokalerna. Körprov för behörighet B (personbil) och taxiförarlegitimation erbjuds som tidigare.

Även tillgängligheten till förarprovskontoret förbättras. Det är gångavstånd från pendeltågsstationen Södertälje Hamn och fler parkeringsplatser finns vid kontoret än tidigare.

Välkommen att besöka oss i våra nya lokaler.
Plats: Svalängsvägen 4, Södertälje
Dag: Tisdag 25 oktober
Klockan: 10.00-11.30

Hemsö ligger fem minuters båtresa från fastlandet och har 130 bofasta och många fritidsboende. Vägfärjorna kör varje dag 260 fordon över sundet mellan Strinningen på fastlandet och Sanna på Hemsö. Förbindelsen ingår i det allmänna vägnätet och är därmed kostnadsfri.

Stora miljövinster

Skiftet från frigående till lindragen färja på leden är ett steg mot att aktivt miljöanpassa statens trafik med vägfärjor. Lindragna färjor drar mindre än hälften så mycket bränsle jämfört med propellerdrivna. Det betyder att både utsläpp och kostnader för driften minskar.

Under 2011 har Färjerederiet byggt ett nytt färjeläge vid sidan av de gamla, med nya på- och avfarter, inför inkopplingen av lindriften. De gamla färjelägena blir kvar för att kunna användas vid behov av ersättningstrafik.

Reguljär båttrafik på norrlandskusten ställer krav på fartyg och material, i synnerhet vintertid. Därför väljer Färjerederiet att hålla den frigående vägfärjan i beredskap för att kunna rycka in om förhållandena så kräver. Man kommer under vintern att testa olika metoder för att hålla leden öppen för trafik vintertid. 

Fakta om Färjerederiet

Trafikverket driver 39 färjeleder i Sverige och förfogar över runt 70 fartyg.  I Västernorrland finns en statlig färjeled. Som en del i Färjerederiets miljöprofil vill man öka andelen lindragna färjor i Sverige.
 www.trafikverket.se/farja

Utbyggnaden av spår och bangård på Malmö C har pågått i tre år och det är en av de största ombyggnader som har gjorts på en bangård där tågtrafiken hela tiden varit igång.

– Vi har strävat efter att göra ombyggnaden så smidig som möjligt för de drygt 52 000 resenärer som passerar Malmö C dagligen. Och flera mätningar gjorda under byggtiden visar att vi har lyckats, säger Jens-Peter Eisenschmidt.

Sedan Citytunneln invigdes i december i fjor har arbetet på bangården fortsatt med upprustning av två spår i taget. Under de senaste två veckorna har arbetet med att koppla ihop de fyra spåren pågått.

Projektet har hållit sina tidsgränser och kommer dessutom att kunna återlämna ungefär 100 miljoner kronor av den totala budgeten på1,5 miljarder kronor. Pengar som kommer att kunna användas till andra Trafikverksprojekt.

En kort projektsammanfattning i siffror ser ut så här: 320 000 m kabel, 20 000 m3 makadam, 22 000 m kontaktledning, 230 kontaktledningsstolpar, 30 kontaktledningsbryggor, 25 000 m räls, 75 växlar, 1 500 m plattform, 30 signalkiosker och som mest 240 sysselsatta.

I och med att spåren på bangården i Malmö har tagits i drift så finns det nu fyra spår mellan Malmö C och Arlöv. Nästa projekt för att bygga ut den hårt trafikerade Södra stambanan blir fyrspårsutbyggnaden mellan Arlöv och Flackarp, utanför Lund.

Läs mer om projektet på Trafikverkets hemsida,
http://www.trafikverket.se/malmobangard

Media och allmänhet välkomnas till samrådsmöte torsdagen den 20 oktober kl 18.30–20.30 i Sal C 216, Campus Gräsvik, Valhallavägen 1 i Karlskrona. Syftet med mötet är att informera om projektet, inhämta kunskaper om närområdet och höra allas synpunkter.

I Bergåsa, ca 2,5 km norr om Karlskrona centrum, ligger idag en plankorsning. Trafiken i korsningen regleras med bomanläggning. Under 2012-2013 rustas Kust till kustbanan upp på sträckan Emmaboda-Karlskrona vilket kommer att medföra ökad tågtrafik i samband med att banan återigen öppnas 2013.

För att förbättra trafikflödet och få en ökad säkerhet för gående och cyklister utreder Trafikverket, i samarbete med Karlskrona kommun möjligheten att angöra en planskild korsning i Bergåsa i Karlskrona. Detta för att undvika väntetider och förlängda restider för resenärer på grund av tätare bomfällningar i framtiden.

Läs mer om projektet:
www.trafikverket.se/bergasa
www.trafikverket.se/jarnvagsydost

Alternativet Rosvik E4 ger sämre tillgänglighet för Rosvik, men är cirka 700 miljoner kronor billigare i anläggningskostnad.  Alternativet Rosvik by är något längre och passerar kuperad terräng som ger större behov av tunnlar. Bägge alternativen skapar vissa lokala intrång, men Rosvik by ger dels en ny barriär i landskapet, dels större intrång i kulturbygden.

– Bägge alternativen ger korta restider och miljövinster. Vår sammanvägda bedömning är att alternativet Rosvik E4 ger den största samhällsnyttan i förhållande till kostnaden och bäst uppfyller ändamålet med banan, säger Trafikverkets utredningsledare Jöran Gärtner.

Inför det fortsatta arbetet anser Trafikverket att det blir nödvändigt att pröva banans påverkan på Natura 2000-området vid Möröfjärden. I järnvägsutredningen bedömer man att intrånget minimeras om järnvägen sammanförs med europavägen, istället för att en ny barriär skapas längre västerut via Alvik. Men i den fortsatta prövningen bör korridoren via Alvik ändå finnas kvar som alternativ till huvudalternativet via E4/Antnäs.

Norrbotniabanan är en planerad 27 mil lång ny kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå. Syftet är att öka kapaciteten för godstransporter och möjliggöra persontågstrafik efter Norrlandskusten. Norrbotniabanan är indelad i sex järnvägsutredningar för olika delsträckor. Norrbotniabanan beräknas kosta mellan 20 och 26 miljarder kronor.

Fram till 18 november går det att lämna synpunkter som Trafikverket tar med sig i det fortsatta planeringsarbetet.

Karta korridorer (pdf-fil, 496 kB, öppnas i nytt fönster) 

Vi berättar om utredningen och vad vi har kommit fram till vid en pressträff

Tisdag 18 oktober 2011 kl. 13.00
Kulturens hus, Luleå
Erik Lindegren-salen

Medier hälsas välkomna. Ingen föranmälan krävs.

Bertil Hallman på Trafikverket leder studien om Göta älvs framtid som godstransportled, kommande investeringsbehov bl.a. i slussar och annan drift, samt konflikter med andra trafikslag som passerar älven via broar som kräver öppningar. I stråket ställs nationella trafikstråk och investeringsbehov mot regionala utvecklingsmål för näringslivet bl.a. kring Vänern samt stadsutveckling kring älven i centrala Göteborg.

– Studien startade sommaren 2011 och beräknas vara klar i december 2012 med ett underlag till politiskt beslut om framtida investeringar i stråket för godstransporter och båtturism, säger Bertil Hallman.

För att ge politiker och tjänstemän i berörda regioner en gemensam kunskapsbas inbjuder projektet till en båtresa längs Göta älv från Lilla Bommen i Göteborg till Trollhättan torsdag 20 oktober med start kl 8.00.

Media hälsas välkomna att närvara på hela eller del av båtresan. Det finns möjlighet att stiga på båten i Göteborg och lämna den i Lödöse (för återfärd på egen hand), alternativt stiga på i Lödöse för vidare färd norrut, eller följa med hela vägen till Trollhättan för att där åka gemensam buss tillbaka till Göteborg. Mer information ges av Peter Behrman på tel. 0705-256131 eller via e-post: peter.behrman@trafikverket.se.
Där anmäler du också ditt deltagande, gör det snarast.

Bertil Hallman på Trafikverket leder studien om Göta älvs framtid som godstransportled, kommande investeringsbehov bl.a. i slussar och annan drift, samt konflikter med andra trafikslag som passerar älven via broar som kräver öppningar. I stråket ställs nationella trafikstråk och investeringsbehov mot regionala utvecklingsmål för näringslivet bl.a. kring Vänern samt stadsutveckling kring älven i centrala Göteborg.

– Studien startade sommaren 2011 och beräknas vara klar i december 2012 med ett underlag till politiskt beslut om framtida investeringar i stråket för godstransporter och båtturism, säger Bertil Hallman.

För att ge politiker och tjänstemän i berörda regioner en gemensam kunskapsbas inbjuder projektet till en båtresa längs Göta älv från Lilla Bommen i Göteborg till Trollhättan torsdag 20 oktober med start kl 8.00.

Media hälsas välkomna att närvara på hela eller del av båtresan. Det finns möjlighet att stiga på båten i Göteborg och lämna den i Lödöse (för återfärd på egen hand), alternativt stiga på i Lödöse för vidare färd norrut, eller följa med hela vägen till Trollhättan för att där åka gemensam buss tillbaka till Göteborg. Mer information ges av Peter Behrman på tel. 0705-256131 eller via e-post: peter.behrman@trafikverket.se.
Där anmäler du också ditt deltagande, gör det snarast.

Samtliga stationer: Moheda, Lammhult och Stockaryd ska vara färdiga för trafik vid trettonhelgen 2012.

Arbetet ingår i projekt Pågatåg nordost och Krösatåg och samfinansieras av Trafikverket, EU:s regionala utvecklingsfond, Regionförbundet södra Småland, Regionförbundet Jönköpings län, Jönköpings länstrafik samt Alvesta, Nässjö, Sävsjö och Växjö kommun.
Mer om projektet kan du läsa på: www.trafikverket.se /regionaltag

Media hälsas varmt välkomna.
 
Tid: Tisdagen  den  18 oktober 2011,  kl 11.00
Plats: Stockaryds station
Program: kl. 11.00 hälsas alla välkomna
Korta anföranden av: Trafikverket: Jens Möller,
Sävsjö kommun: Ingvar Jarfjord, kommunfullmäktiges ordförande och representant för näringslivet, Regionförbundet södra Småland: Monica Haider, Regionförbundet Jönköpings län: Bengt Dahlqvist, regionstyrelsens ordförande .

Första spadtaget: ca 11.15

Efter spadtaget är alla barn välkomna att titta på våra maskiner!

Efter spadtaget bjuds det även på lunch. Föranmälan gör du idag den 14 oktober till Yvonne Gill via
e-post Ywonne.Gill@savsjo.se, tel 0382-152 08.

Tid och plats

Fredagen den 14 oktober kl 16-17
Utomhus vid badplatsen i Svabensverk

Program

Trafikverket bjuder in allmänheten och det serveras soppa, bröd och lingondricka. Underhållning av Bollnäsbygdens Durspelare.
Talare:
Ingemar Frej, regionchef Trafikverket Region Mitt
 Håkan Bergeå, projektledare Partnerskap Bergslagsdiagonalen
Jonny Gahnshag, kommunalråd Falu kommun
Yoomi Renström, kommunalråd Ovanåkers kommun
En minnessten (en brosten från vägbygget) kommer att avtäckas på badplatsen under invigningsceremonin.

Tid och plats

Fredagen den 14 oktober kl 16-17
Utomhus vid badplatsen i Svabensverk

Program

Trafikverket bjuder in allmänheten och det serveras soppa, bröd och lingondricka. Underhållning av Bollnäsbygdens Durspelare.
Talare:
Ingemar Frej, regionchef Trafikverket Region Mitt
 Håkan Bergeå, projektledare Partnerskap Bergslagsdiagonalen
Jonny Gahnshag, kommunalråd Falu kommun
Yoomi Renström, kommunalråd Ovanåkers kommun
En minnessten (en brosten från vägbygget) kommer att avtäckas på badplatsen under invigningsceremonin.

Representanter från media hälsas välkomna, så även till lunchen. Anmäl dig till Peter Behrman senast fredag 14 oktober kl 12.00. Tel. 0705-256131 eller e-post: peter.behrman@trafikverket.se.

Bakgrund

Utbyggnaden av E6 mellan Tanumshede och Knäm påbörjades under oktober 2008. Oden Anläggningsentreprenad AB har varit entreprenör.  Vägen har fyra körfält med mitträcke och en asfalterad bredd på 18,5 meter.

När den här etappen har öppnats för trafik återstår det ca 1,5 mil innan hela E6 genom Bohuslän är utbyggd till motorväg och sträckan mellan Oslo och Köpenhamn är en enda lång obruten motorvägssträcka. Etapperna som återstår är:

• Knäm–Lugnet, 6 km, beräknas klar 2012
  
• Skee–Eigst, 3 km, beräknas klar 2012
  
• Pålen–Tanumshede, 7 km, byggperiod beräknad till 2012–2014.
  

Media välkomnas nu till en summering av bangårdsanpassningsprojektet i sin helhet på projektkontoret i Malmö. Direkt därefter ordnas en tur med ett spårgående arbetsfordon för att få möjlighet att komma så nära arbetsområdet som möjligt. Det ges bra tillfälle till fotografering och filmning.

Tid: onsdag 12 oktober kl 11.00 -12.15.

Plats: samling och inledning på projektkontoret på Carlsgatan 44 B i Malmö.
Cirka klockan 11.45 åker vi med ett spårgående fordon till arbetsområdet, som vi får se från fordonet.

OSA: meddela gärna om ni kommer att delta senast tisdag kl 16.00 till bodil.sonesson@trafikverket.se

Läs mer på projektets sida

Föremål av stort historiskt intresse har hittats. Snusdosor, kritpipor, glasbuteljer och delar av byggnader vittnar om hur vardagen såg ut för flera hundra år sedan i Stockholm. En trätunna med tunnband i trä visade sig innehålla nötter. Kanske var nötterna tänkta att säljas på något av stadens torg när den av okänd anledning sjönk och sedan begravdes av historiens fyllnadslager.

Nu visar vi upp delar av fynden för pressen och berättar om vad de kan betyda.

Tid: 12 oktober kl 13.00-14.00
Plats: Mälardrottningen vid Riddarholmen

Vid pressvisningen medverkar representanter från både Projekt Citybanan och Sjöhistoriska museet.

Utgrävningarna började i juni och avslutas i dagarna. De arkeologiska fynden kommer nu att noga dokumenteras och tas om hand på olika sätt. Sjöhistoriska kommer att visa upp fynd från utgrävningen för allmänheten i Båthall 1, bakom Wasamuseet på Djurgården, i höst.

Citybanan arbetar vidare på Riddarholmen. Gropen är nu tretton meter djup och vi ska ner till cirka 26 meter innan arbetet är klart. På den nivån ska sedan Citybanans tunnel över Riddarfjärden passera.

• Dels har en entreprenad överklagats. Överklagan kom in i juni 2011, strax innan arbetet med den aktuella entreprenaden skulle sätta igång. Förvaltningsdomstolen har nu – efter fyra månader - avslagit ansökan om överprövning och arbetet kan nu komma igång.
• Dels har flera av bygghandlingarna i projektet inte kunnat godkännas av Trafikverket eftersom den upphandlade projektören och Trafikverket har olika uppfattning kring de tekniska lösningarna i projekteringen.

Därför har Trafikverket nu fått planera om flera produktionsaktiviteter. Konsekvensen blir att avstängningen av den s.k. centrumbanan mellan Södertälje centrum och Södertälje hamn måste förlängas fram till mitten av december 2012. Trafikverket räknar dock med att kunna hålla sluttiden för projektet i sin helhet, sommaren 2013.

”Vi kan bara beklaga att avstängningen blir längre än planerat. Vi har undersökt möjligheterna att på olika sätt omdisponera arbetet för att minska avstängningstiden, och på så vis minska störningarna för resenärerna . Men vi har kunnat konstatera att det är omöjligt att hinna ta igen den förlorade tiden på ett säkert och klokt sätt.  Vi håller hårt på säkerheten och kan därför inte ta några genvägar i arbetet, ” säger Tomas Flyckt, projektledare för Södertälje dubbelspår.

- Det vi gör i helgen är förberedelser inför den stora upprustningen av banan Emmaboda-Karlskrona som inleds i december, säger biträdande projektledare Stefan Källberg.

Tågtrafiken är inställd på sträckorna Lessebo – Emmaboda – Kalmar samt Emmaboda – Karlskrona under tiden torsdag 6 oktober kl. 22.40 till måndag 10 oktober kl. 04.10. Bussar ersätter tågtrafiken. Räkna med längre restid när du reser med ersättningsbuss.

Under den 77 timmar långa avstängningen under helgen byggs bland annat en ny växelförbindelse mellan spår 1 och spår 2. Arbetet pågår dygnet runt och kan medföra en del buller.
- Vi hoppas på överseende från de som eventuellt kan störas av arbetet, säger Stefan Källberg.

Trafikverkets projekt Emmaboda-Karlskrona påbörjades 2009. Den 57 kilometer långa banan kommer att rustas upp, både med nya mötesspår och med en ny station; Vissefjärda, på sträckan. Byggarbetena startade oktober 2010. Banan tas ur drift den 11 december 2011, då tågtrafiken ersätts med buss. Arbetet pågår fram till juni 2013 då banan åter tas i drift. Totalkostnaden för projektet är 950 miljoner kr, varav EU-medel 155 miljoner kr.

När allt är klart kommer tågresan att bli bekvämare och punktligheten att öka. Dessutom ökar säkerheten både för resenärer och för bilister. Arbetet ingår i den större järnvägssatsningen ”Järnväg Sydost”,
www.trafikverket.se/jarnvagsydost.

Mer information om trafiken:
www.lanstrafikenkron.se
www.klt.se
www.sj.se

- Det vi gör i helgen är förberedelser inför den stora upprustningen av banan Emmaboda-Karlskrona som inleds i december, säger biträdande projektledare Stefan Källberg.

Tågtrafiken är inställd på sträckorna Lessebo – Emmaboda – Kalmar samt Emmaboda – Karlskrona under tiden torsdag 6 oktober kl. 22.40 till måndag 10 oktober kl. 04.10. Bussar ersätter tågtrafiken. Räkna med längre restid när du reser med ersättningsbuss.

Under den 77 timmar långa avstängningen under helgen byggs bland annat en ny växelförbindelse mellan spår 1 och spår 2. Arbetet pågår dygnet runt och kan medföra en del buller.
- Vi hoppas på överseende från de som eventuellt kan störas av arbetet, säger Stefan Källberg.

Trafikverkets projekt Emmaboda-Karlskrona påbörjades 2009. Den 57 kilometer långa banan kommer att rustas upp, både med nya mötesspår och med en ny station; Vissefjärda, på sträckan. Byggarbetena startade oktober 2010. Banan tas ur drift den 11 december 2011, då tågtrafiken ersätts med buss. Arbetet pågår fram till juni 2013 då banan åter tas i drift. Totalkostnaden för projektet är 950 miljoner kr, varav EU-medel 155 miljoner kr.

När allt är klart kommer tågresan att bli bekvämare och punktligheten att öka. Dessutom ökar säkerheten både för resenärer och för bilister. Arbetet ingår i den större järnvägssatsningen ”Järnväg Sydost”,
www.trafikverket.se/jarnvagsydost.

Mer information om trafiken:
www.lanstrafikenkron.se
www.klt.se
www.sj.se

- Det vi gör i helgen är förberedelser inför den stora upprustningen av banan Emmaboda-Karlskrona som inleds i december, säger biträdande projektledare Stefan Källberg.

Tågtrafiken är inställd på sträckorna Lessebo – Emmaboda – Kalmar samt Emmaboda – Karlskrona under tiden torsdag 6 oktober kl. 22.40 till måndag 10 oktober kl. 04.10. Bussar ersätter tågtrafiken. Räkna med längre restid när du reser med ersättningsbuss.

Under den 77 timmar långa avstängningen under helgen byggs bland annat en ny växelförbindelse mellan spår 1 och spår 2. Arbetet pågår dygnet runt och kan medföra en del buller.
- Vi hoppas på överseende från de som eventuellt kan störas av arbetet, säger Stefan Källberg.

Trafikverkets projekt Emmaboda-Karlskrona påbörjades 2009. Den 57 kilometer långa banan kommer att rustas upp, både med nya mötesspår och med en ny station; Vissefjärda, på sträckan. Byggarbetena startade oktober 2010. Banan tas ur drift den 11 december 2011, då tågtrafiken ersätts med buss. Arbetet pågår fram till juni 2013 då banan åter tas i drift. Totalkostnaden för projektet är 950 miljoner kr, varav EU-medel 155 miljoner kr.

När allt är klart kommer tågresan att bli bekvämare och punktligheten att öka. Dessutom ökar säkerheten både för resenärer och för bilister. Arbetet ingår i den större järnvägssatsningen ”Järnväg Sydost”,
www.trafikverket.se/jarnvagsydost.

Mer information om trafiken:
www.lanstrafikenkron.se
www.klt.se
www.sj.se

– Man kan säga att i och med detta arbete försvinner den sista flaskhalsen i anslutning till Citytunneln, så att den hädanefter kan utnyttjas fullt ut, säger Jens-Peter Eisenschmidt, projektledare på Trafikverket. Det blir en del stök och bök under de två kommande veckorna, men vi har planerat arbetet så att resenärerna ska störas minsta möjligt.

Spår- och bangårdsombyggnaden har pågått i tre år och det är en av de absolut största som gjorts i Sverige på en bangård, som hela tiden varit i drift. Sedan Citytunneln invigdes i december i fjor har arbetet på bangården fortsatt. Först monterades den provisoriska stationen på Malmö C ner för att göra plats för en ny regionbussterminal. Därefter har den 450 meter långa kanalkanten förstärkts med ny spont och slutligen ska nu två nya spår kopplas in, mellan Frihamnsviadukten och Almedalsbron.

– När vi är klara kan hastigheten in mot Malmö C höjas, så att tågen får köra i upp till 100 km i timmen istället för som nu bara i 70. Något som ytterligare kommer att minska störningskänsligheten, säger Jens-Peter Eisenschmidt

Störningar i tågtrafiken under inkopplingen

Den första delen av ombyggnaden inleds på kvällen den 6 oktober. Arbetet kommer sedan att ske på utvalda tider fram till den 19 oktober, då det fjärde spåret öppnar. Tågtrafiken kommer att möbleras om på de befintliga spåren. Det blir också några kortare stängningar av banhallen och tunneln, några tåg ersätts med buss och det kommer att uppstå en del förseningar.

• Torsdagen 6 oktober inleds arbetet och fram till lördagen 8 oktober får trafiken samsas på ett spår.
• Söndagen 9 oktober från midnatt till kl 06.00 är hela Malmö C och Citytunneln stängd.
• Fredagen 14 oktober öppnar det tredje spåret.
• Onsdagen 19 oktober öppnar det fjärde spåret.

Pressvisning

Onsdagen den 12 oktober klockan 13 ordnas en visning av inkopplingsarbetet och en summering av projektet för media. Samling på projektkontoret på Carlsgatan 33 i Malmö. En separat inbjudan kommer att skickas ut!

Aktuell trafikinformation finns på www.trafikverket.se , www.skanetrafiken.se , www.sj.se

- Helena Elisabet får nu en välbehövlig genomgång. Under reparationstiden kan vi erbjuda våra resande trafikering enligt ordinarie tidtabell, säger färjeledchef Jonas Dahlin.

Holmöleden är den längsta led som trafikeras av Trafikverket Färjerederiet. Holmön ligger utanför Umeå, mellan svenska fastlandet och Finland. Färden från färjeläget i Norrfjärden till Holmön tar drygt en halvtimme och går över öppet hav. Det är sedan tidigare beslutat att färjan till Holmön ska förbli ett statligt ansvar.

Arbetet startar 3 oktober och avslutas under vecka 44 och utförs nattetid 20.00 – 05.00. Under denna period kommer det alltid att vara ett körfält öppet (mot normalt två körfält). Hastigheten är nedsatt och delar av sträckan kommer att vara mörklagd under arbetets gång. Belysningen kommer tändas efterhand som arbetet färdigställs.

Pressträff

Media inbjuds till ett besök på byggplatsen där möjlighet ges att ta bilder av det pågående spårarbetet. En information lämnas om ombyggnaden av bangården och om hur detta under en tid kommer att påverka för resenärer. Vid besöket deltar Michael Petersson Trafikverket och entreprenören Peab.

Dag: Tisdagen den 4 oktober

Tid: Kl 11.00

Plats: Utanför huvudentrén till Växjö station

Citybanan ska ansluta till befintliga spår vid Stockholm södra, vilket innebär att man behöver riva fyra spårväxlar. Arbetet är omfattande och 150 järnvägsarbetare kommer att arbeta i skift dag och natt för att genomföra arbetet. Under avstängningen görs också ett byte av växlar vid Älvsjö station för att anpassa inför inkopplingen av järnvägsbron mellan Älvsjö och Årstaberg
Arbetet innebär att all tågtrafik via Stockholms södra stängs av från fredag den 30 september kl 22:00 till och med måndag den 3 oktober kl 05.00.

Ny vägbro byggs öster om Katrineholm

Trafikverket bygger en vägbro över järnvägen öster om Katrineholm vilket medför att tågtrafiken stängs av mellan Flen och Katrineholm under perioden 1 till 2 oktober. Avstängningen pågår från lördag den 1 oktober klockan 15.00 till söndag den 2 oktober klockan 15.00.

Tvärbanan får ny bro vid Sundbyberg och Trafikverket genomför underhålls- och förberedelsearbeten på Mälarbanan 20-25 oktober

Storstockholms lokaltrafik (SL) bygger en ny bro för Tvärbanan vid Sundbyberg, och den nya bron ska lyftas på plats den 20-25 oktober. Under samma tid genomför Trafikverket underhållsarbeten på flera platser, samt förberedande arbeten i Barkarby och Kallhäll för utbyggnaden av Mälarbanan. Det handlar i samtliga fall om arbeten som syftar till att öka robusthet och förbättra punktligheten.
Arbetena innebär att all tågtrafik på Mälarbanan, sträckan Stockholm central - Bålsta, kommer vara avstängd från den 20 oktober klockan 20.00 till och med den 25 oktober klockan 04.30.

Öppet hus (pdf-fil, 2,6 MB, öppnas i nytt fönster)

Även media är välkomna.

När: Torsdag den 29 september
Klockan: 13.00
Plats: Dalahästen, Avesta

När: Torsdag den 29 september
Klockan: 13.00
Plats: Dalahästen, Avesta

När: Torsdag den 29 september
Klockan: 13.00
Plats: Dalahästen, Avesta

– En av broarna byggs öster om nuvarande broar för att kunna leda om trafiken förbi arbetsplatsen. Därmed kommer två broar och tre körfält i båda riktningarna att kunna vara öppna under hela byggtiden, utom vid en period på tre veckor vid lågtrafik i juli 2014, då den östra 325 meter långa bron ska sidoförflyttas till sitt slutliga läge, säger Helena Sundberg, regionchef för Trafikverkets region Stockholm.

Arbetena utförs på totalentreprenad med en teknisk mycket avancerad lösning som utformats av totalentreprenören, till 25 procent lägre kostnader och med bättre framkomlighet för trafikanterna än vid ett traditionellt utförande.

Samtidigt med brobygget kommer Staffans väg och Norrvikenleden samt gång- och cykelvägar under broarna att byggas om. Järnvägen kan trafikeras som vanligt med alla tåg trots att broarna bokstavligen  byggs ovanför spåren.

Byggarbetet utföras av totalentreprenören NCC Construction Sverige AB.

Problemen är koncentrerade till fyrkanten Piteå – Älvsbyn – Boden – Luleå. En bro på väg 664 vid Nybyn utanför Älvsbyn är bortspolad och ett antal andra mindre vägar är översvämmade eller underminerade av vattnet.

Järnvägen har hittills klarat sig utan skador, men Trafikverket har som en extra försiktighetsåtgärd sänkt hastigheten på stambanan på en sträcka söder om Älvsbyn, vilket kan innebära mindre förseningar för nattågen. Trafikverket informerar fortlöpande om vägarnas farbarhet under tjänsten Läget på vägarna på verkets hemsida www.trafikverket.se.

– Även om regnet ser ut att upphöra kommer vattnet troligen att stiga ytterligare innan läget stabiliseras. Vi håller driftledningen i beredskap under hela helgen och det är möjligt att vi måste stänga av fler vägar, säger Arnold Vonkavaara.

Problemen är koncentrerade till fyrkanten Piteå – Älvsbyn – Boden – Luleå. En bro på väg 664 vid Nybyn utanför Älvsbyn är bortspolad och ett antal andra mindre vägar är översvämmade eller underminerade av vattnet.

Järnvägen har hittills klarat sig utan skador, men Trafikverket har som en extra försiktighetsåtgärd sänkt hastigheten på stambanan på en sträcka söder om Älvsbyn, vilket kan innebära mindre förseningar för nattågen. Trafikverket informerar fortlöpande om vägarnas farbarhet under tjänsten Läget på vägarna på verkets hemsida www.trafikverket.se.

– Även om regnet ser ut att upphöra kommer vattnet troligen att stiga ytterligare innan läget stabiliseras. Vi håller driftledningen i beredskap under hela helgen och det är möjligt att vi måste stänga av fler vägar, säger Arnold Vonkavaara.

Dag: Måndagen den 26 september
Tid: 10:00–12:00
Plats: Mellan broarna på E4 i Rotebro och Norrvikenleden (GPS-koordinater 59.47551, 17.91805)

Program:
10.00–10.30 Journalfilm från 1962 om bygget av nuvarande broar visas, musikunderhållning, kaffe och dryck.
10.30–11.00 Helena Sundberg, Douglas Lithborn och Gunnar Malm håller korta anföranden samt slår den första bropålen. (första spadtaget)
11.00–12.00 Lättare lunch serveras

För att kunna bedöma miljökonsekvenserna i de olika alternativen beskriver man hur boendemiljön, odlingslandskapet, rennäringen, friluftslivet och känsliga natur- och kulturmiljöer kan påverkas.
I den aktuella miljökonsekvensbeskrivningen studeras bland annat buller och barriäreffekter inom delsträckans tätbebyggda områden. En annan viktig fråga som tas upp är hur järnvägen ska anpassas till det omgivande landskapet.

Miljökonsekvensbeskrivningen blir ett stöd vid beslutet om var och hur järnvägen ska byggas. Godkännandet innebär att Länsstyrelsen anser att MKB utgör ett tillräckligt underlag för en bra bedömning av den planerade järnvägens påverkan på hälsa och miljö.

Nu pågår arbetet med att ta fram en utställningshandling för sträckan Piteå – Södra Gäddvik som allmänheten och myndigheter ska få möjligheter att komma med synpunkter på. Trafikverket siktar på att kunna ställa ut järnvägsutredning 150, Piteå – Södra Gäddvik, från slutet av september månad fram till slutet av november.

Norrbotniabanan är en planerad 27 mil lång ny kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå.
Syftet är att öka kapaciteten för godstransporter och möjliggöra persontågstrafik efter Norrlandskusten. Den överflyttning av transporter från väg till järnväg som banan möjliggör bedöms leda till att transportsektorns utsläpp av koldioxid minskas med 80 000 ton per år. Norrbotniabanan beräknas kosta mellan 20 och 26 miljarder kronor. Norrbotniabanan är indelad i sex olika järnvägsutredningar, där delsträckan Piteå – Södra Gäddvik ska vara klar till årsskiftet 2011/2012.

För att kunna bedöma miljökonsekvenserna i de olika alternativen beskriver man hur boendemiljön, odlingslandskapet, rennäringen, friluftslivet och känsliga natur- och kulturmiljöer kan påverkas.
I den aktuella miljökonsekvensbeskrivningen studeras bland annat buller och barriäreffekter inom delsträckans tätbebyggda områden. En annan viktig fråga som tas upp är hur järnvägen ska anpassas till det omgivande landskapet.

Miljökonsekvensbeskrivningen blir ett stöd vid beslutet om var och hur järnvägen ska byggas. Godkännandet innebär att Länsstyrelsen anser att MKB utgör ett tillräckligt underlag för en bra bedömning av den planerade järnvägens påverkan på hälsa och miljö.

Nu pågår arbetet med att ta fram en utställningshandling för sträckan Piteå – Södra Gäddvik som allmänheten och myndigheter ska få möjligheter att komma med synpunkter på. Trafikverket siktar på att kunna ställa ut järnvägsutredning 150, Piteå – Södra Gäddvik, från slutet av september månad fram till slutet av november.

Norrbotniabanan är en planerad 27 mil lång ny kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå.
Syftet är att öka kapaciteten för godstransporter och möjliggöra persontågstrafik efter Norrlandskusten. Den överflyttning av transporter från väg till järnväg som banan möjliggör bedöms leda till att transportsektorns utsläpp av koldioxid minskas med 80 000 ton per år. Norrbotniabanan beräknas kosta mellan 20 och 26 miljarder kronor. Norrbotniabanan är indelad i sex olika järnvägsutredningar, där delsträckan Piteå – Södra Gäddvik ska vara klar till årsskiftet 2011/2012.

Datum: 22 september 2011
Tid: kl. 09.30-16.00
Plats: Lindholmen Science Park, Lindholmspiren 3-5, Göteborg

Program och mer information om demonstrationer

Fakta

• Gröna korridorer är ett initiativ från EU-kommissionen i syfte att stärka näringslivets konkurrenskraft och skapa hållbara transportlösningar.
• Trafikverket, Sjöfartsverket och Vinnova har av regeringen fått i uppdrag att bilda ett sekretariat som ska driva frågan vidare.
• Fokus ligger på två godstransportkorridorer från Sverige och ner genom Europa. Den ena utpekade korridoren är stråket Oslo-Göteborg-Rotterdam och det andra stråket, Narvik-Stockholm-Neapel.
• Målsättningen är att minst en av dessa korridorer ska vara etablerad före utgången av 2012 då regeringsuppdraget ska slutredovisas.
• Parallellt med detta ska nya lösningar utvecklas som kan göra godstransporterna effektivare och mindre miljöbelastande.
• De utpekade korridorerna kan fungera som demonstrationsplattformar för detta utvecklingsarbete.
  

Trafikverket har inväntat besked i en pågående rättsprocess angående tilldelningsbeslut i tidigare upphandling. Processen tenderar att dra ut ytterligare på tiden och Trafikverket vill säkra flygtrafiken för resenärerna. Därför sluts nu ett korttidsavtal med den nuvarande operatören.

Avtalet löper från den 30 oktober och sju månader framåt, och gäller flygtrafik mellan Arlanda och följande orter: Arvidsjaur, Lycksele, Hemavan, Vilhelmina och Gällivare. Om den pågående rättsprocessen avslutas innan trafikstart den 30 oktober träder avtalet inte i kraft.

Trafikverket har inväntat besked i en pågående rättsprocess angående tilldelningsbeslut i tidigare upphandling. Processen tenderar att dra ut ytterligare på tiden och Trafikverket vill säkra flygtrafiken för resenärerna. Därför sluts nu ett korttidsavtal med den nuvarande operatören.

Avtalet löper från den 30 oktober och sju månader framåt, och gäller flygtrafik mellan Arlanda och följande orter: Arvidsjaur, Lycksele, Hemavan, Vilhelmina och Gällivare. Om den pågående rättsprocessen avslutas innan trafikstart den 30 oktober träder avtalet inte i kraft.

Skellefteåprojektet är ett samhällsbyggnadsprojekt där målet är ett effektivt och hållbart transportsystem med en säker och miljöanpassad användning.  Trafikverket har kommit fram till att följande fyra åtgärder är de mest kostnadseffektiva ur funktions-, miljö-, hälso- och samhällsekonomiskt perspektiv:

• Effektivare trafik
• Befintligt läge
• Befintligt läge – nedsänkt
• Östra leden

Nu återstår att besluta om vilket alternativ som uppfyller målen på bästa sätt. Utställningen av de fyra alternativen finns tillgänglig på (webben, i Stadshuset i Skellefteå och på Trafikverket, Sundsbacken 2-4, Luleå) och Trafikverket önskar att så många som möjligt tar sig tid att sätta sig in i de olika förslagen och gärna också lämnar in sina synpunkter.

-Vi är mycket glada över att säkra fortsatt färjetrafik. Det ger Ekeröborna en snabb förbindelse som öppnar för en bred arbets- och utbildningsmarknad. Färjan förkortar resor och transporter mellan södra och nordvästra länet. Det är bra för miljön, plånboken och tidsåtgången att slippa omvägen över västra Stockholm och Essingeleden, säger Peter Carpelan (m), kommunstyrelsens ordförande i Ekerö kommun.

Nya priser – några exempel: (tidigare pris inom parentes)

• För personbil blir kontantpriset 60 kronor (50) och förköpshäfte - tio resor - 480 kronor (400). Månadskortet kommer att kosta 1 020 kr (850). Detta kan jämföras med det ursprungliga priset 1995 – som var 1 000 kr.
• För lastbil blir kontantpriset 140 kronor (100) och 10-resorshäftet kommer kosta 900 kronor (750).
• För gående och cyklister är priset oförändrat - 10 kronor.

Positivt samarbete

Rederichef Anders Werner ser fram mot samarbete med Ekerö kommun under de kommande fem åren, med möjlig förlängning på ytterligare fem år:

-Ekerö framstår som en föregångare bland svenska kommuner, när det gäller att öppna för effektiva genvägar över vatten. Exemplet Ekeröleden visar att det går att hitta snabba lösningar som minskar problemen med flaskhalsar i vägtrafiken. Färjerederiet bidrar gärna till sådana lösningar. Nyligen har vi tecknat avtal med Jönköpings kommun om att ta över Visingsötrafiken, och det pågår flera diskussioner kring nya uppdrag.

På bron fräser man en ”låda” som sedan blästras och rengörs. Därefter sker gjutning med stålfiberarmerad betong. När betongen härdat görs eventuellt en ytavjämning och därefter kan en tredje fil öppnas.

Trafikverket ser gärna att de trafikanter som har möjlighet väljer en omväg under reparationstiden.

På bron fräser man en ”låda” som sedan blästras och rengörs. Därefter sker gjutning med stålfiberarmerad betong. När betongen härdat görs eventuellt en ytavjämning och därefter kan en tredje fil öppnas.

Trafikverket ser gärna att de trafikanter som har möjlighet väljer en omväg under reparationstiden.

• Ny förbindelse mellan E20 och E45 i Göteborg på en ca 1 150 meter lång bro.
• Minskar sårbarheten i Göteborgs vägsystem.
• Minskar trafiken vid Tingstadstunneln och ökar framkomligheten på E6.
• Trafiköppning i november 2011.
• Kostnaden är 1,7 miljarder kronor.
  
  Läs mer här: Parthallsförbindelsen
  

Under asfalteringsarbetet regleras trafiken med trafikljus och lots. Hastigheten förbi arbetsplatsen sänks. Långa köer kommer att uppstå på grund av detta. 

- Arbetet att med att asfaltera och sätta räcken påverkar alla trafikanter väldigt mycket. Det är många som ska samsas om utrymmet förbi arbetsplatsen och vi vädjar till trafikanterna att ta det försiktigt. Tänk på din egen och vägarbetarnas säkerhet, säger Knut Hawby, projektledare Trafikverket.

Mer information om projektet
Östra förbifarten

Under asfalteringsarbetet regleras trafiken med trafikljus och lots. Hastigheten förbi arbetsplatsen sänks. Långa köer kommer att uppstå på grund av detta. 

- Arbetet att med att asfaltera och sätta räcken påverkar alla trafikanter väldigt mycket. Det är många som ska samsas om utrymmet förbi arbetsplatsen och vi vädjar till trafikanterna att ta det försiktigt. Tänk på din egen och vägarbetarnas säkerhet, säger Knut Hawby, projektledare Trafikverket.

Mer information om projektet
Östra förbifarten

– Det är ett mycket tråkigt läge, men vi kan inte forcera arbetena mer och vi vill inte heller släppa in trafik innan vi kan erbjuda tillräcklig kvalitet, säger Ingemar Frej, chef för Trafikverkets Region Mitt.

Intresset är stort för att köra tåg efter Norrlandskusten. Trafikverket måste dock nu säga nej till alla ansökningar om tåglägen på Ådalsbanan de första månaderna efter tidtabellsskiftet i december som tidigare var planerat som banans trafikstart. Från och med april 2012 kan en begränsad trafik i form av nattåg, enstaka godståg och vissa regionaltåg komma igång. Ambitionen är att sedan successivt öka trafiken. Full trafikstart med en omfattande persontrafik blir 1 augusti 2012.

– Vi beklagar verkligen situationen. Vi har precis som näringsliv, kommuner och invånare i Norrland sett fram emot trafikstart i december. Men trots allt är det bättre att vi nu i förväg flyttar starten och sänker förväntningarna än att resenärerna drabbas av trafik som inte fungerar, säger Ingemar Frej.

Det är ytterligare en försenad leverans av en etapp av det nya trafikstyrningssystemet ERTMS som ligger bakom den framflyttade trafikstarten. Systemet är europagemensamt och ger möjlighet till smidig trafik över nationsgränserna, ökar kapaciteten med bibehållen säkerhet och det minskar på sikt känsligheten för störningar. I övrigt håller Ådalsbanan tidplanen så att broar, räls och kontaktledningar blir klara att tas i bruk. 

– ERTMS är ett lagkrav och det är ett komplext system där Ådalsbanans speciella förhållanden med många plankorsningar också kräver särskild systemutveckling. Men vi är besvikna på att leverantören inte har kunnat infria tidplanen. Prioritet ett är dock att få installationerna färdiga, säger Ingemar Frej.

Den persontrafik som berörs är Norrtågs trafik mellan Umeå och Sundsvall samt SJ:s dagtåg mellan Stockholm och Umeå, som istället får vända i Sundsvall.  Nattågen till övre Norrland får i väntan på Ådalsbanan istället gå på stambanan där det dock är mycket trångt och svårt att hitta tåglägen. Den nuvarande pendeltågstrafiken på Botniabanan mellan Umeå och Örnsköldsvik påverkas däremot inte utan fortsätter planenligt.

Ådalsbanan bildar en länk mellan Botniabanan och Ostkustbanan och ska göra det möjligt att köra tunga godståg och snabba persontåg efter Norrlandskusten. Banan sträcker sig från Sundsvall i söder till Kramfors/Sollefteå flygplats i norr där den ansluter till Botniabanan. Den totalt 13 mil långa Ådalsbanan innehåller två sträckor med helt ny järnväg och två sträckor där den gamla banan rustas upp. Projektet beräknas kosta 6,6 miljarder kronor i 2007 års penningvärde.  Flyttningen av trafikstarten påverkar inte projektets budget.

– Vi beklagar verkligen situationen. Vi har precis som näringsliv, kommuner och invånare i Norrland sett fram emot trafikstart i december. Men trots allt är det bättre att vi nu i förväg flyttar starten och sänker förväntningarna än att resenärerna drabbas av trafik som inte fungerar, säger Ingemar Frej.

Det är ytterligare en försenad leverans av en etapp av det nya trafikstyrningssystemet ERTMS som ligger bakom den framflyttade trafikstarten. Systemet är europagemensamt och ger möjlighet till smidig trafik över nationsgränserna, ökar kapaciteten med bibehållen säkerhet och det minskar på sikt känsligheten för störningar. I övrigt håller Ådalsbanan tidplanen så att broar, räls och kontaktledningar blir klara att tas i bruk. 

– ERTMS är ett lagkrav och det är ett komplext system där Ådalsbanans speciella förhållanden med många plankorsningar också kräver särskild systemutveckling. Men vi är besvikna på att leverantören inte har kunnat infria tidplanen. Prioritet ett är dock att få installationerna färdiga, säger Ingemar Frej.

Den persontrafik som berörs är Norrtågs trafik mellan Umeå och Sundsvall samt SJ:s dagtåg mellan Stockholm och Umeå, som istället får vända i Sundsvall.  Nattågen till övre Norrland får i väntan på Ådalsbanan istället gå på stambanan där det dock är mycket trångt och svårt att hitta tåglägen. Den nuvarande pendeltågstrafiken på Botniabanan mellan Umeå och Örnsköldsvik påverkas däremot inte utan fortsätter planenligt.

Ådalsbanan bildar en länk mellan Botniabanan och Ostkustbanan och ska göra det möjligt att köra tunga godståg och snabba persontåg efter Norrlandskusten. Banan sträcker sig från Sundsvall i söder till Kramfors/Sollefteå flygplats i norr där den ansluter till Botniabanan. Den totalt 13 mil långa Ådalsbanan innehåller två sträckor med helt ny järnväg och två sträckor där den gamla banan rustas upp. Projektet beräknas kosta 6,6 miljarder kronor i 2007 års penningvärde.  Flyttningen av trafikstarten påverkar inte projektets budget.

Informationsskyltar om avstängningen sattes under slutet av förra veckan upp längs E6 i höjd med trafikplats Lundåkra och trafikplats Landskona S, samt vid korsningen väg 110/väg 17.

Torsdag 8 september 2011 kl. 13.00

Projekt Ådalsbanans visningslokal, Varvsallén 13,
Murbergsvikens industriområde, Härnösand

Chefen för Trafikverket Region Mitt Ingemar Frej och tf chefen för Trafikverket Stora projekt Anders Strandberg medverkar.

Massmedier hälsas välkomna. Ingen föranmälan krävs.

Medverkar vid invigningen gör regionchef Einar Schuch från Trafikverket Region Öst och kommunalråd Per Eriksson från Askersunds kommun.

Efter invigningen finns tid avsatt för intervjuer.
Press, radio och tv hälsas välkomna!

Projektet, som startar den 1 september och ska pågå under fem år, är ett av Sveriges största åtgärdsprojekt i sötvatten. Arbetet sker inom Natura 2000-vattendrag och målet är att öka förutsättningarna för de utpekade arterna lax, flodpärlmussla, stensimpa och utter samt deras livsmiljöer. Totalt ska drygt 300 vandringshinder undanröjas.

De vattensystem som berörs av projektet är Ängesån (del av Torne- och Kalix älvsystem), Råneälven, Varjisån (del av Piteälven), Lögdeälven och Sävarån.

- En viktig del av projektet är också den informations- och utbildningsinsats som vi kommer göra, säger Niklas Kemi, miljöspecialist på Trafikverket. I den ingår bland annat att anordna utbildningar, seminarier och exkursioner riktade mot entreprenörer, väghållare, markägare,  myndigheter med flera för att undvika att vandringshinder uppstår i framtiden.

Projektet kommer också att bygga upp demonstrationsytor i både Norrbotten och

Västerbotten för att visa på hur man kan bygga så vandringshinder undviks. 
Projektet är ett samarbete mellan såväl myndigheter som privata aktörer. Trafikverket är projektägare men dessutom ingår även Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten, Skogsstyrelsen, SCA Skog i Norrbotten och Västerbotten, Holmen Skog, SveaSkog i Norrbotten och Västerbotten samt Naturvårdsverket i projektet.

Bakgrund

EU-kommissionen har beviljat bidrag till 183 projekt inom ramen för Life+-programmet som är EU:s miljöfond. Kommissionen offentliggör en gång om året en inbjudan till intresseanmälan för Life+-projektet. I år fick kommissionen in 748 ansökningar som svar på sin senaste inbjudan. 183 projekt kommer att finansieras varav sju svenska projekt.  Ett av dessa är ReMiBar (inom Life+Natur programmet) där Trafikverket är projektägare. Projekten inom Life+ Natur och biologisk mångfald bidrar till att förbättra bevarandestatusen för hotade arter och livsmiljöer.

Karta ReMiBar (pdf-fil, 559 kB, öppnas i nytt fönster)

Kontaktpersoner

Niklas Kemi, miljöspecialist Trafikverket,
Tel 0920-24 37 08, 070-297 82 15, niklas.kemi@trafikverket.se
Magnus Johansson, Handläggare, Länsstyrelsen i Norrbottens län
Tel: 0920-963 89,  070-317 30 97, magnus.r.johansson@lansstyrelsen.se
Roger Vallin, Handläggare, Länsstyrelsen i Västerbottens län
Tel 090-10 73 28, 070-344 73 28, roger.vallin@lansstyrelsen.se
Mats Norberg, Handläggare, Länsstyrelsen i Västerbottens län
Tel 090-10 73 31, 070-602 04 40, mats.norberg@lansstyrelsen.se

Projektet, som startar den 1 september och ska pågå under fem år, är ett av Sveriges största åtgärdsprojekt i sötvatten. Arbetet sker inom Natura 2000-vattendrag och målet är att öka förutsättningarna för de utpekade arterna lax, flodpärlmussla, stensimpa och utter samt deras livsmiljöer. Totalt ska drygt 300 vandringshinder undanröjas.

De vattensystem som berörs av projektet är Ängesån (del av Torne- och Kalix älvsystem), Råneälven, Varjisån (del av Piteälven), Lögdeälven och Sävarån.

- En viktig del av projektet är också den informations- och utbildningsinsats som vi kommer göra, säger Niklas Kemi, miljöspecialist på Trafikverket. I den ingår bland annat att anordna utbildningar, seminarier och exkursioner riktade mot entreprenörer, väghållare, markägare,  myndigheter med flera för att undvika att vandringshinder uppstår i framtiden.

Projektet kommer också att bygga upp demonstrationsytor i både Norrbotten och Västerbotten för att visa på hur man kan bygga så vandringshinder undviks. 
Projektet är ett samarbete mellan såväl myndigheter som privata aktörer. Trafikverket är projektägare men dessutom ingår även Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten, Skogsstyrelsen, SCA Skog i Norrbotten och Västerbotten, Holmen Skog, SveaSkog i Norrbotten och Västerbotten samt Naturvårdsverket i projektet.

Bakgrund

EU-kommissionen har beviljat bidrag till 183 projekt inom ramen för Life+-programmet som är EU:s miljöfond. Kommissionen offentliggör en gång om året en inbjudan till intresseanmälan för Life+-projektet. I år fick kommissionen in 748 ansökningar som svar på sin senaste inbjudan. 183 projekt kommer att finansieras varav sju svenska projekt.  Ett av dessa är ReMiBar (inom Life+Natur programmet) där Trafikverket är projektägare. Projekten inom Life+ Natur och biologisk mångfald bidrar till att förbättra bevarandestatusen för hotade arter och livsmiljöer.

Karta ReMiBar (pdf-fil, 559 kB, öppnas i nytt fönster)

Kontaktpersoner

Niklas Kemi, miljöspecialist Trafikverket,
Tel 0920-24 37 08, 070-297 82 15, niklas.kemi@trafikverket.se
Magnus Johansson, Handläggare, Länsstyrelsen i Norrbottens län
Tel: 0920-963 89,  070-317 30 97, magnus.r.johansson@lansstyrelsen.se
Roger Vallin, Handläggare, Länsstyrelsen i Västerbottens län
Tel 090-10 73 28, 070-344 73 28, roger.vallin@lansstyrelsen.se
Mats Norberg, Handläggare, Länsstyrelsen i Västerbottens län
Tel 090-10 73 31, 070-602 04 40, mats.norberg@lansstyrelsen.se

Plats: samlig vid entrén till Sunderby sjukhus. 

Luleås kommunalråd Yvonne Stålnacke och Trafikverkets regionchef Arnold Vonkavaara deltar i invigningen.

Övriga programpunkter: Arkitekten kommer att berätta om varför byggnaden har en så speciell form och Norrtågs representanter är också inbjudna.

En ökad kapacitet på järnvägen bidrar till att:

• tåg får bättre punktlighet
• tidtabellplaneringen blir flexiblare
• fler tåg kan gå på banan
• arbetspendling möjliggörs

Men huvudsyftet med det här byggprojektet är att öka kapaciteten på en hårt trafikerad sträcka av Stambanan genom övre Norrland och Malmbanan, där malmtågen, stålpendeln och persontrafik konkurrerar om utrymmet. Trafiken väntas också fortsätta öka, bland annat därför att Norrtåg i december i år börjar trafikera sträckan Umeå – Luleå - Kiruna med nya tåg.

När  Sunderby sjukhus byggdes var närheten till järnvägen en viktig strategisk förutsättning för att kunna ge möjlighet till kollektivt resande till och från sjukhuset.
Vi har nu kompletterat stationen  med en ny sidoplattform och en gångbro mellan de två plattformarna. Den nya plattformen möjliggör för två persontåg ska kunna mötas och resenärer kan kliva av och på både mot Boden och Luleå.
Även den befintliga plattformen har rustats upp och anpassats för funktionshindrade så att det blir en enhetlig stationsmiljö.

Investeringen omfattar 40 miljoner kronor.

Mer information om projektet

Samtliga stationer: Moheda, Lammhult och Stockaryd ska vara färdiga för trafik vid trettonhelgen 2012.

Arbetet ingår i projekt Pågatåg nordost och Krösatåg och samfinansieras av Trafikverket, EU:s regionala utvecklingsfond, Regionförbundet södra Småland, Regionförbundet Jönköpings län, Jönköpings länstrafik samt Alvesta, Nässjö, Sävsjö och Växjö kommun.
Mer om projektet kan du läsa på: www.trafikverket.se /regionaltag

Media hälsas varmt välkomna.

Tid: Fredagen  den  9 september 2011,  kl 11
Plats: Lammhult station
Program: kl. 11.00 hälsas alla välkomna
Korta anföranden av: Trafikverket: Lennart Andersson,
Växjö kommun: Bo Frank, kommunalråd, Näringsliv: Johan Sjöberg, Möbelriket, Regionförbundet södra Småland: Roland Gustabée.

Första spadtaget: ca 11.15 första spadtaget.

Efter spadtaget är alla barn välkomna att titta på våra maskiner!

Efter spadtaget bjuds det även på lunch. Föranmälan gör du idag den 5 september till Anne Andersson via e-post Anna.Andersson2@vaxjo.se, 0470-419 41

Samtliga stationer: Moheda, Lammhult och Stockaryd ska vara färdiga för trafik vid trettonhelgen 2012.

Arbetet ingår i projekt Pågatåg nordost och Krösatåg och samfinansieras av Trafikverket, EU:s regionala utvecklingsfond, Regionförbundet södra Småland, Regionförbundet Jönköpings län, Jönköpings länstrafik samt Alvesta, Nässjö, Sävsjö och Växjö kommun.
Mer om projektet kan du läsa på: www.trafikverket.se /regionaltag

Media hälsas varmt välkomna.

Tid: Fredagen  den  9 september 2011,  kl 11
Plats: Lammhult station
Program: kl. 11.00 hälsas alla välkomna
Korta anföranden av: Trafikverket: Lennart Andersson,
Växjö kommun: Bo Frank, kommunalråd, Näringsliv: Johan Sjöberg, Möbelriket, Regionförbundet södra Småland: Roland Gustabée.

Första spadtaget: ca 11.15 första spadtaget.

Efter spadtaget är alla barn välkomna att titta på våra maskiner!

Efter spadtaget bjuds det även på lunch. Föranmälan gör du idag den 5 september till Anne Andersson via e-post Anna.Andersson2@vaxjo.se, 0470-419 41

-  Tidens tand har medfört att det nu är dags att nu se över bron och återställa den till dess ursprungliga skick, berättar Fredrik Hasselström, broförvaltare, Trafikverket.

- Först när ett fordon ska köra ut på huvudvägen sänks hastigheten till 60 km/ tim, vilket gör att vi kan upprätthålla och förbättra trafiksäkerheten, säger Björnåke Sevefelt, projektledare på Trafikverket.
Karta över korsningen (jpeg-fil, 114 kB, öppnas i nytt fönster)

Press, radio och media hälsas välkomna!

Dag: Fredagen den 2 september
Tid: 13.00
Plats: Smålandia köpcenter vid väg 27 utanför Gislaved.
Program

13.00 Lennart Andersson, Regionchef Trafikverket Region Syd hälsar alla välkomna.

Korta anföranden av Minoo Akhtarzand, landshövding i Jönköpings län, Bengt Dahlqvist, regionförbundets ordförande och Niclas Palmgren, kommunstyrelsens ordförande i
Gislaveds kommun

13.30 Ett första spadtag tas där den nya sträckningen av
väg 27 ska byggas.

13.45 Kaffe och tårta. Tillfälle för media att ställa frågor.

Under spadtaget kommer Gislaveds kommunala musikskola underhålla med ett för tillfället specialkomponerat program.

Till projektets sida på trafikverket.se

Den höga andelen tung trafik är ett problem för trafiksäkerheten och idag finns ingen naturlig avfart i direkt anslutning till och från området. Trafiksituationen är inte säker och man behöver öka framkomligheten på vägarna.

– Vi vill höja trafiksäkerheten, öka framkomligheten och minska den miljöpåverkan trafiken har på närliggande områden, säger Lars Sätmark som är projektledare på Trafikverket.

I samarbete med Malmö Stad och Svedab inleder Trafikverket arbetet i början av september. Projektet beräknas preliminärt vara klart den 15 december 2012.

Till projektets sida på trafikverket.se

Dag: Onsdagen den 31 augusti
Tid: 11.00
Plats: På den nya delen vid trafikplats Rogberga

Press, radio och tv hälsas välkomna!

Program

Kl 10.15 Samling i Tenhult, Centrumvägen 17-19 utanför biblioteket för att åka buss längs nya sträckan och för att komma ut till invigningsplatsen. Om du kör bil till invigningsplatsen från Jönköping sväng av mot Nässjö väg 31 och efter cirka 5 km sväng vänster mot JB-bildemontering och ta direkt höger vid de gröna bländskydden. Följ väg mot Bogla och du hittar oss direkt efter bron.

Kl 11.00 Lennart Andersson, Regionchef, Trafikverket Region Syd, hälsar välkomna.
Korta anföranden av Minoo Akhtarzand, landshövdning i Jönköpings län, Mats Green, kommunstyrelsens ordförande i Jönköpings kommun, Bo Zander, kommunstyrelsens ordförande i Nässjö kommun och Bengt Dahlqvist, ordförande för Regionförbundets styrelse.

Kl 11.30 Invigningscermoni med Smålands Karoliner.

Kl 11.45 Media får tillfälle att ställa frågor.

För mer information kontakta: Mikael Hårrskog, projektledare Trafikverket, 070-670 60 53

Lena Erixon kommer att finnas tillgänglig för medierna och kan då kort informera om processen och arbetet med att ta in synpunkter från regionerna.

För mer information kontakta:
Trafikverkets pressjour: 0771-31 15 00

-  Ljussevekaleden som den aktuella sträckan kallas är efterlängtad. Att resande kan välja den nya vägen kommer att göra trafikmiljön i centrala Värnamo tryggare, säger Bengt Linder, projektledare.

Totalkostnaden för projektet beräknas till ca 100 miljoner kronor och byggstarten planeras att
starta hösten 2011. Projektet väntas vara avslutat vid slutet av september 2013.

Mer information om väg 151, förbifart Värnamo

-  Ljussevekaleden som den aktuella sträckan kallas är efterlängtad. Att resande kan välja den nya vägen kommer att göra trafikmiljön i centrala Värnamo tryggare, säger Bengt Linder, projektledare.

Totalkostnaden för projektet beräknas till ca 100 miljoner kronor och byggstarten planeras att
starta hösten 2011. Projektet väntas vara avslutat vid slutet av september 2013.

Mer information om väg 151, förbifart Värnamo

Kl. 12.20

Gemensam pressinformation där projektledare och talare finns på plats.

Kl. 13.00 (utomhus vid entrén)

Startskottet går av stapeln med tal av:
Björn Boestad, Tf Chef Affärsutveckling Stationer, Jernhusen
Jan Bohman, kommunstyrelsens ordförande
Gunnar Malm, Trafikverkets generaldirektör
Kommunens kör Friska Vibbar och Trafikverkets kör After Lunch underhåller och allmänheten bjuds in till tipspromenad.

Närvarande vid pressträff

Ingemar Frej, regionchef, Region Mitt,Trafikverket
Jan Bohman, kommunstyrelsens ordförande, Borlänge kommun
Björn Boestad, Tf chef Affärsutveckling Stationer, Jernhusen
Gunnar Malm, generaldirektör, Trafikverket
Projektledare för de olika projekten 

Riksväg 50/70, Backarondellen och gång- och cykeltunnlar

Under 2011-2012 bygger Trafikverket om väg 50 och 70 kring Norra Backa. Just nu är det ett stort tryck på etableringar för handelsverksamheter i Borlänge. I och med utbyggnaden av handelsplats Norra Backa bedöms trafiken öka ytterligare. Flera åtgärder krävs för att ha kvar vägnätets funktion och för att förbättra tillgänglighet och trygghet för oskyddade trafikanter.

Borlänge resecentrum

Centralstationen i Borlänge har mer än 40 år på nacken och det är dags för en ordentlig en upprustning för att få ett modernt resecentrum. Borlänge kommun, Jernhusen, Dalatrafik och Trafikverket driver gemensamt ett projekt där alla ansvarar för olika delar i upprustningen. I augusti startar Jernhusen ombyggnationerna av centralstationen. Det blir bland annat en ny entré, större väntsal och nya toaletter. Under 2012 bygger Trafikverket om gångbron ut till plattformarna och Borlänge kommun anlägger ett angöringstorg norr om stationen mot Jussi Björlings väg. Ombyggnaden av resecentrum delfinansieras av EU.  

I samband med att besöket avslutas kommer Lena Erixon finnas tillgänglig för medierna och kan då kort informera om processen och arbetet med att ta in synpunkter från regionerna.

Tid: Torsdagen 25 augusti, klockan 16.30
Plats: Hotell Scandic Crown, Polhemsplatsen 3, Göteborg

• Ökad trafiksäkerhet och framkomlighet för svängande trafik till och från Kalix centrum tack vare nya rondeller
• Ökad trygghet för gående tack vare ljusa och luftiga tunnlar.
• Större tillgänglighet – nya gångvägar i centrum.
• Öppnare ytor. Grönytor mellan Kalix centrum och E4.

Det är dock inte bara två nya rondeller, mer grönytor, säkrare vägar och nya gångtunnlar som invigs.  Det är också meningen att Kalix stad med hjälp av dessa förändringar ska bli mer lättillgänglig, en grönare och tryggare stad att vistas i. Planeringen av åtgärderna har skett i nära samarbete med Kalix kommun för att tillgodose kommunens planer för centrums framtid.

Under nästa år kommer de resterande etapperna mellan Åkroken och Rolfs såg samt mellan Reningsverket och Björkforsvägen att byggas klart. Delprojektet genom Kalix centrum innebär en investering på cirka 49 miljoner kronor.
E4 Kalix

– Från kommunens sida är vi glada att få till denna flexibla lösning på ett akut trafikproblem, säger trafikingenjör Björn Magnusson på Vänersborgs kommun. Färjerederiet och kommunen kan gemensamt se till att resenärerna på land och till sjöss blir så lite lidande som möjligt.
Reparationen på bron gäller främst beläggningsbyte på broklaffarna. Samtidigt som broreparationen genomförs, underhålls två slussar i Göta älv, vilket innebär att även älven stängs för sjöfart.  
– Metoden med en vägfärja som tillfällig förbindelse har provats på samma ställe för 30 år sedan, med gott resultat, förklarar färjeledchef Rolf Nilsson, projektledare i Trafikverkets färjerederi.

Fakta

Trafikverkets färjerederi är Sveriges största rederi, som årligen genomför 11 miljoner fordonstransporter och 20 miljoner persontransporter. Det största antalet vägfärjor finns i Västra Götalands län, med 12 aktiva färjeleder.

Färjerederiet kommer att ansvara för driften av verksamheten på leden, och avtalet om trafikeringen på Visingsöleden gäller från och med att den nya färjan levereras. 
Den nya färjan tar 34 bilar och totalt 397 passagerare, på tre däck. Fartyget blir knappt 60 meter långt och har en maxhastighet på 13 knop.
- Anbudstiden löper ut i november och byggtiden efter order är uppemot två år, säger Alf Nilsson, teknisk chef i Färjerederiet.

Visingsöleden ska trafikeras med en timmes intervall under vintertid och med 40 minuter sommartid. När Färjerederiet tar över driften av verksamheten tar man över arbetsgivaransvaret för dem som idag arbetar på leden.  Trafiken finansieras dels med biljettintäkter och dels med stöd av statsbidrag via Trafikverket.

Parallellt med bygget av den nya färjan kommer nybyggnation av färjelägen att genomföras.

Fakta

Trafikverkets färjerederi är Sveriges största rederi. Årligen genomförs 21 miljoner personresor och 11 miljoner fordonstransporter på vägfärjor. Färjeleden Gränna–Visingsö blir Färjerederiets fyrtionde färjeled.

Trafikverkets underhållsarbete på sträckan startar måndagen den 15 augusti och avslutas söndagen den 21 augusti. Underhållsarbetet är inledningen på hela Skånebanans spårbyte som till största del kommer att genomföras sommaren 2012.

– Med de extra medel vi fått av regeringen 2011, så förbättrar vi nu anläggningens status för att minimera störningar i trafiken. Många kommer att påverkas av underhållsarbetet under vecka 33, men vi gör det för att förebygga förseningar i vinter, säger Ferid Vänerklint på Trafikverket.

Aktuell trafikinformation (Skånetrafikens webbplats, öppnas i nytt fönster)

Under perioden för arbetet (15-21 augusti) kan inga tåg passera över bron. Biltrafiken påverkas dock inte, och SJ ordnar ersättningsbussar förbi platsen. Eftersom bron måste hållas i nerfällt läge kommer inte båtar fram om de är högre än 4,5 meter. Under torsdagsdygnet (18/8) görs det enstaka broöppningar, på begäran från yrkestrafiken. Då kan även övriga båtar passera. 

Under perioden för arbetet (15-21 augusti) kan inga tåg passera över bron. Biltrafiken påverkas dock inte, och SJ ordnar ersättningsbussar förbi platsen. Eftersom bron måste hållas i nerfällt läge kommer inte båtar fram om de är högre än 4,5 meter. Under torsdagsdygnet (18/8) görs det enstaka broöppningar, på begäran från yrkestrafiken. Då kan även övriga båtar passera. 

Trafikverket inbjuder till en pressträff ute på ett vägarbete. Ni får under säkra former fotografera och göra intervjuer med personalen.

Våra trafikingenjörer finns på plats på E4 norr om Knivsta för att prata om trafiksäkerhet, och en projektledare kan berätta mer om det aktuella beläggnings- och underhållsarbetet.

När: Tisdag den 9 augusti, kl 10:00
Var: Samling på pendlarparkeringen vid Knivsta. Sväng av E4 vid avfart nr 184, kör mot Knivsta och fortsätt förbi Statoilmacken till pendlarparkeringen på väster sida. Därifrån tar vi oss gemensamt till arbetsplatsen.

Media välkomnas.

Trafikverket inbjuder till en pressträff ute på ett vägarbete. Ni får under säkra former fotografera och göra intervjuer med personalen.

Våra trafikingenjörer finns på plats på E4 norr om Knivsta för att prata om trafiksäkerhet, och en projektledare kan berätta mer om det aktuella beläggnings- och underhållsarbetet.

När: Tisdag den 9 augusti, kl 10:00
Var: Samling på pendlarparkeringen vid Knivsta. Sväng av E4 vid avfart nr 184, kör mot Knivsta och fortsätt förbi Statoilmacken till pendlarparkeringen på väster sida. Därifrån tar vi oss gemensamt till arbetsplatsen.

Media välkomnas.

Eftersom bron måste hållas i nerfällt läge kommer heller inte båtar fram om de är högre än 4,5 meter. Under torsdagsdygnet (18 augusti) görs det enstaka broöppningar, på begäran från yrkestrafiken. Då kan även övriga båtar passera. Men fritidsseglare bör ändå redan nu planera sin resa förbi Kvicksund, för att undvika att fastna på ”fel” sida av bron.

Biltrafiken hindras inte av arbetet.

Kvicksundsbron, som invigdes 1975, är en klaffbro av stål. Slipersbytet är ett utmanande arbete, då varje enskild sliper måste specialanpassas till sin plats i brokonstruktionen. Trafikverket Region Öst kommer att bjuda in media till ett studiebesök på bron under reparationsarbetet.

Kvicksundsbron är avstängd följande tider:

Söndagen den 14 augusti kl 24.00 till söndagen den 21 augusti 24.00.

Under torsdagen den 18 augusti sker broöppning på begäran från yrkestrafiken.

Eftersom bron måste hållas i nerfällt läge kommer heller inte båtar fram om de är högre än 4,5 meter. Under torsdagsdygnet (18 augusti) görs det enstaka broöppningar, på begäran från yrkestrafiken. Då kan även övriga båtar passera. Men fritidsseglare bör ändå redan nu planera sin resa förbi Kvicksund, för att undvika att fastna på ”fel” sida av bron.

Biltrafiken hindras inte av arbetet.

Kvicksundsbron, som invigdes 1975, är en klaffbro av stål. Slipersbytet är ett utmanande arbete, då varje enskild sliper måste specialanpassas till sin plats i brokonstruktionen. Trafikverket Region Öst kommer att bjuda in media till ett studiebesök på bron under reparationsarbetet.

Kvicksundsbron är avstängd följande tider:

Söndagen den 14 augusti kl 24.00 till söndagen den 21 augusti 24.00.

Under torsdagen den 18 augusti sker broöppning på begäran från yrkestrafiken.

Eftersom bron måste hållas i nerfällt läge kommer heller inte båtar fram om de är högre än 4,5 meter. Under torsdagsdygnet (18 augusti) görs det enstaka broöppningar, på begäran från yrkestrafiken. Då kan även övriga båtar passera. Men fritidsseglare bör ändå redan nu planera sin resa förbi Kvicksund, för att undvika att fastna på ”fel” sida av bron.

Biltrafiken hindras inte av arbetet.

Kvicksundsbron, som invigdes 1975, är en klaffbro av stål. Slipersbytet är ett utmanande arbete, då varje enskild sliper måste specialanpassas till sin plats i brokonstruktionen. Trafikverket Region Öst kommer att bjuda in media till ett studiebesök på bron under reparationsarbetet.

Kvicksundsbron är avstängd följande tider:

Söndagen den 14 augusti kl 24.00 till söndagen den 21 augusti 24.00.

Under torsdagen den 18 augusti sker broöppning på begäran från yrkestrafiken.

Trafiken på Strandvägen blir berörd genom att delar av gångbanan blir avstängd och vissa perioder kommer det att skyltas P-förbud. Även åtkomsten till arbetsplatsen kommer att vara från Strandvägen.

Under vecka 33 kommer fundament att slås ner och under denna tid kan störande ljud förekomma.

Kontaktledningarna byts både upp- och nedspår och omfattar 3 000 nya kontaktledningsstolpar och 50 bryggor på de båda spåren. Slutlig planering och förberedelser är klara och arbetena började den 26 juli 2011 och kommer att pågå till mars 2014 på den 170 km långa sträckan.

Arbetet är det största kontaktledningsprojektet på svenska järnvägar sedan de stora elektrifieringarna på 1930-talet.

Välkommen till pressvisning och information om projektet
Dag: Torsdag 4 augusti
Tid: kl 10
Plats: I området vid Kvistby. Samling vid Bloms Trä i Kvistby.
GPS-koordinater 57.708081  14.678852

Vägbeskrivning

Från Nässjö:
Följ skyltar mot SUND och Äng. Sväng höger mot SÅGVERK, SUND. Ca 3 km och vi finns på höger sida.

Från Jönköping via motorväg:
Sväng av mot SUND, golfbana, Äng. Åk över bron och sväng vänster. Höger direkt mot SÅGVERK, SUND. Fortsätt 3 km och vi finns på höger sida.

Kontaktledningarna byts både upp- och nedspår och omfattar 3 000 nya kontaktledningsstolpar och 50 bryggor på de båda spåren. Slutlig planering och förberedelser är klara och arbetena började den 26 juli 2011 och kommer att pågå till mars 2014 på den 170 km långa sträckan.

Arbetet är det största kontaktledningsprojektet på svenska järnvägar sedan de stora elektrifieringarna på 1930-talet.

Välkommen till pressvisning och information om projektet
Dag: Torsdag 4 augusti
Tid: kl 10
Plats: I området vid Kvistby. Samling vid Bloms Trä i Kvistby.
GPS-koordinater 57.708081  14.678852

Vägbeskrivning

Från Nässjö:
Följ skyltar mot SUND och Äng. Sväng höger mot SÅGVERK, SUND. Ca 3 km och vi finns på höger sida.

Från Jönköping via motorväg:
Sväng av mot SUND, golfbana, Äng. Åk över bron och sväng vänster. Höger direkt mot SÅGVERK, SUND. Fortsätt 3 km och vi finns på höger sida.

Arbetet som ingår i projekt Pågatåg nordost och Krösatåg samfinansieras av Trafikverket, EU:s regionala utvecklingsfond, Regionförbundet södra Småland, Regionförbundet Jönköpings län, Jönköpings länstrafik samt Alvesta, Nässjö, Sävsjö och Växjö kommun. Mer om projektet kan du läsa på: www.trafikverket.se/regionaltag

Media hälsas varmt välkomna.

Tid: Tisdag 2 augusti 2011,  kl 11

Plats: Moheda station

Program:
kl. 11.00 hälsas alla välkomna

Korta anföranden av:
Mats Johnsson, kommunalråd i Alvesta kommun, Sven Sunesson, ordförande i Trafiknämnden, Region förbundet södra Småland, Carina Rudnert, sektionschef på Trafikmiljö i Trafikverket Syd, Niclas Stenberg, representant från näringslivet i Alvesta och Monika Ekström regionråd Region Skåne.

Ca kl. 11.15 första spadtaget.

Efter spadtaget är alla barn välkomna att titta på våra maskiner!

Efter spadtaget bjuds det även på lunch på Moheda restaurang och pizzeria. Föranmälan gör du idag till Kim Lindstedt via e-post kim.lindstedt@alvesta.se .

Arbetet som ingår i projekt Pågatåg nordost och Krösatåg samfinansieras av Trafikverket, EU:s regionala utvecklingsfond, Regionförbundet södra Småland, Regionförbundet Jönköpings län, Jönköpings länstrafik samt Alvesta, Nässjö, Sävsjö och Växjö kommun. Mer om projektet kan du läsa på: www.trafikverket.se/regionaltag

Media hälsas varmt välkomna.

Tid: Tisdag 2 augusti 2011,  kl 11

Plats: Moheda station

Program:
kl. 11.00 hälsas alla välkomna

Korta anföranden av:
Mats Johnsson, kommunalråd i Alvesta kommun, Sven Sunesson, ordförande i Trafiknämnden, Region förbundet södra Småland, Carina Rudnert, sektionschef på Trafikmiljö i Trafikverket Syd, Niclas Stenberg, representant från näringslivet i Alvesta och Monika Ekström regionråd Region Skåne.

Ca kl. 11.15 första spadtaget.

Efter spadtaget är alla barn välkomna att titta på våra maskiner!

Efter spadtaget bjuds det även på lunch på Moheda restaurang och pizzeria. Föranmälan gör du idag till Kim Lindstedt via e-post kim.lindstedt@alvesta.se .

Den nya ställverksdatorn togs i drift på Göteborg Central förra året. Denna sommar startar inkopplingsarbeten i fält. Följande somrar kommer återstående banor att kopplas in i ställverket:

Sommaren 2012: inkoppling av Marieholm-Sävenäs rangerbangård.
Sommaren 2013: inkoppling av Västkustbanan och Kust till kust-banan.
Sommaren 2014: inkoppling av Olskroken.
Sommaren 2015: inkoppling av Västra stambanan.

Steninge Arnesson
Miljöchef Projekt Hallandsås

Större bild (jpeg-fil, 1,3 MB, öppnas i nytt fönster)

Steninge Arnesson
Miljöchef Projekt Hallandsås

Större bild (jpeg-fil, 1,3 MB, öppnas i nytt fönster)

Dag: Onsdagen den 13  juli
Plats: Pukavik, p-platsen, E22 i riktning mot Karlshamn
Tid: kl 13:30

Vid informationen träffas Lars Ekman, trafiksäkerhetsexpert  Trafikverket och Anders Wiklander, närpolischef i Karlskrona kommun.

Program

10.00 Det nya Pågatåget Christina Piper avgår från Ystad. Tåget går enligt tidtabell.

10.05 Avgång från Köpingebro. Tal ombord av Skånetrafikens trafikutvecklare Anna Carlson Archer samt Torgny Larsson, kommunstyrelsens ordförande, Tomelilla kommun och Carl Piper, anhörig till Christina Piper.

10.13 Ankomst Tomelilla. Dopceremonin hålls. Dopceremonin är avslutad i och med att anhörig har släppt ett champagneglas mot fronten på tåget när det står still i Tomelilla. Så vill man vara med om hela dopet ska man hoppa på i Ystad.

10.18 Avfärd mot Simrishamn.

10.42 Ankomst och firande i Simrishamn. Jernbanekapellet spelar. Tal av Anders Johnsson, kommunalråd Simrishamn, Anna Wildt-Persson, enhetschef på Trafikverket och Anna Carlson Archer, Skånetrafiken. Det nya tåget är även öppet för allmänheten att titta i under stoppet i Simrishamn. Utdelning av ballonger, nya tidtabellen mm.

11.18 Avgång från Simrishamn.

11.59 Åter i Ystad.

Dag: Torsdagen den 7 juli
Tid: kl 10.00
Plats: Pågatåget  Christina Piper från Ystad till Simrishamn

Press, radio och tv hälsas välkomna!

www.trafikverket.se/50-11 
www.skanetrafiken.se

Trafikverket går nu ut med ett förfrågningsunderlag för denna entreprenad. Ett av syftena med pilotprojektet är att prova om effektiviteten ökar genom samordning av väg- och järnvägsunderhåll, att man helt enkelt får "mer underhåll" per nedlagd krona. Ett annat är att växla kunskap mellan väg och järnväg för att på så sätt kunna vidareutveckla entreprenadformerna för drift och underhåll.

För att få reda på vad entreprenörerna tycker är bra eller mindre bra med en gemensam entreprenad bjöd Trafikverket i slutet av förra året in väg- och järnvägsentreprenörer till en workshop. 

– Vi ansåg att det var mycket viktigt att entreprenörerna fick vara med och diskutera och ge sin syn på projektet i ett tidigt skede, säger Joakim Olsson, som leder pilotprojektet på Trafikverket. Marknaden har varit positiv till denna form av entreprenad och nu hoppas vi naturligtvis att vi får in många anbud.

Fakta om projektet

I projektet ingår två delar:
Väg: Driftområde Sollefteå, 985 km
Järnväg: Bandelen Forsmo – Hoting, 120 km
Tidplan:
Förfrågningsunderlag: Juni 2011
Upphandling: Hösten 2011
Kontraktsstart: September 2012
Kontraktstid: 4 år med option på förlängning 1+1 år

Läs mer:
Allego

- När ett fordon passerar en detektor så tänds de omställbara vägmärkena i båda eller den ena riktningen beroende på hur fordonet tänker svänga. Grundtanken med de variabla hastigheterna är att framkomligheten upprätthålls eftersom bashastigheten är oförändrad längs huvudvägen och enbart sänks då ett svängande fordon upptäcks. Det gör att vi samtidigt kan upprätthålla och förbättra trafiksäkerheten, säger Björnåke Sevefelt, projektledare på Trafikverket

Här införs variabel hastighet

Rytterne; korsningen väg 56/väg 252
Kungsör Östra; korsningen E20/Kungsgatan
Kungsör Södra; E20/väg 56
Bashastigheten är 90 km/h i Rytterne, 100 km/h i Kungsör Östra och Kungsör Södra.

Den aktuella bron är på väg 757.01 som går parallellt med väg 796. Den tunga trafiken leds om via väg 758. Bron går över Södra stambanan med intensiv järnvägstrafik, varför en fullständig besiktning av bron bara kan göras nattetid. Trafikverkets preliminära bedömning är dock att nedklassningen kommer att kvarstå under juli månad. Det är inga risker förknippade med att passera på eller under bron, utan nedklassningen sker i förebyggande syfte.

Program:

kl. 12.00 Lennart Andersson, Regionchef, Trafikverket Region Syd hälsar alla välkomna

Korta anföranden av: Bengt Germudsson, kommunalråd, Markaryd, Dag Ivarsson, ordförande i kommunfullmäktige, Osby, Sonja Emilsson, vice kommunalråd, Älmhult, Sven Sunesson, Södra Smålands regionförbund och Pia Kinhult, Region Skåne

kl. 12.45 Invigningsceremoni av den felande länken

kl. 13.00 Lunch serveras till alla på plats. I samband ges också möjlighet till enskilda intervjuer.

Dag: Torsdagen den 30 juni
Tid: kl 12:00
Plats: Bron över Helge å utmed väg 1951 norr om Visseltofta

För mer information om Tvärleden:
Tvärleden mellan Markaryd och Osby

Program:

kl. 12.00 Lennart Andersson, Regionchef, Trafikverket Region Syd hälsar alla välkomna

Korta anföranden av: Bengt Germudsson, kommunalråd, Markaryd, Dag Ivarsson, ordförande i kommunfullmäktige, Osby, Sonja Emilsson, vice kommunalråd, Älmhult, Sven Sunesson, Södra Smålands regionförbund och Pia Kinhult, Region Skåne

kl. 12.45 Invigningsceremoni av den felande länken

kl. 13.00 Lunch serveras till alla på plats. I samband ges också möjlighet till enskilda intervjuer.

Dag: Torsdagen den 30 juni
Tid: kl 12:00
Plats: Bron över Helge å utmed väg 1951 norr om Visseltofta

Program:

kl. 12.00 Lennart Andersson, Regionchef, Trafikverket Region Syd hälsar alla välkomna

Korta anföranden av: Bengt Germudsson, kommunalråd, Markaryd, Dag Ivarsson, ordförande i kommunfullmäktige, Osby, Sonja Emilsson, vice kommunalråd, Älmhult, Sven Sunesson, Södra Smålands regionförbund och Pia Kinhult, Region Skåne

kl. 12.45 Invigningsceremoni av den felande länken

kl. 13.00 Lunch serveras till alla på plats. I samband ges också möjlighet till enskilda intervjuer.

Dag: Torsdagen den 30 juni
Tid: kl 12:00
Plats: Bron över Helge å utmed väg 1951 norr om Visseltofta

Vägbygget har pågått under ett år och är nu klart för trafik. Med den nya gc-vägen förbättras trafiksäkerheten, tillgängligheten och tryggheten mellan Bensbyn och centrumområdet Björkskatan och centrala Luleå.

Cirka 140 elever i årskurs  1-6 går i Bensbyns skola och många elever bussas till Högstadiet på Björkskatan.  Boende i Bensbyn och Sinksundet har saknat möjligheter att på ett tryggt och trafiksäkert sätt gå eller cykla på den smala landsvägssträckan, där ca 3 000 fordon passerar per dygn.

Vägbygget har kostat 6,5 miljoner kronor. Vägsträckan får belysning, passage över väg 596 och en busshållplats.

För att kunna bedöma miljökonsekvenserna i de olika alternativen beskriver man hur boendemiljön, odlingslandskapet, rennäringen, friluftslivet och känsliga natur- och kulturmiljöer kan påverkas. I den aktuella miljökonsekvensbeskrivningen studeras bland annat buller och barriäreffekter inom delsträckans tätbebyggda områden. En annan viktig fråga som tas upp är hur järnvägen ska anpassas till det omgivande landskapet.

Miljökonsekvensbeskrivningen blir ett stöd vid beslutet om var och hur järnvägen ska byggas. Godkännandet innebär att Länsstyrelsen anser att MKB utgör ett tillräckligt underlag för en bra bedömning av den planerade järnvägens påverkan på Hälsa och miljö.

Nu pågår arbetet med att ta fram en utställningshandling för sträckan Umeå – Robertsfors som allmänheten och myndigheter ska få möjligheter att komma med synpunkter på. Trafikverket siktar på att kunna ställa ut järnvägsutredning 110 , Umeå – Robertsfors, från mitten av juli månad fram till slutet av augusti.

Norrbotniabanan är en planerad 27 mil lång ny kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå. Syftet är att öka kapaciteten för godstransporter och möjliggöra persontågstrafik efter Norrlandskusten. Den överflyttning av transporter från väg till järnväg som banan möjliggör bedöms leda till att transportsektorns utsläpp av koldioxid minskas med 80 000 ton per år. Norrbotniabanan beräknas kosta mellan 20 och 26 miljarder kronor. Norrbotniabanan är indelad i sex olika järnvägsutredningar, där delsträckan Umeå – Robertsfors ska vara klar till årsskiftet 2011/2012.

För att kunna bedöma miljökonsekvenserna i de olika alternativen beskriver man hur boendemiljön, odlingslandskapet, rennäringen, friluftslivet och känsliga natur- och kulturmiljöer kan påverkas. I den aktuella miljökonsekvensbeskrivningen studeras bland annat buller och barriäreffekter inom delsträckans tätbebyggda områden. En annan viktig fråga som tas upp är hur järnvägen ska anpassas till det omgivande landskapet.

Miljökonsekvensbeskrivningen blir ett stöd vid beslutet om var och hur järnvägen ska byggas. Godkännandet innebär att Länsstyrelsen anser att MKB utgör ett tillräckligt underlag för en bra bedömning av den planerade järnvägens påverkan på Hälsa och miljö.

Nu pågår arbetet med att ta fram en utställningshandling för sträckan Umeå – Robertsfors som allmänheten och myndigheter ska få möjligheter att komma med synpunkter på. Trafikverket siktar på att kunna ställa ut järnvägsutredning 110 , Umeå – Robertsfors, från mitten av juli månad fram till slutet av augusti.

Norrbotniabanan är en planerad 27 mil lång ny kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå. Syftet är att öka kapaciteten för godstransporter och möjliggöra persontågstrafik efter Norrlandskusten. Den överflyttning av transporter från väg till järnväg som banan möjliggör bedöms leda till att transportsektorns utsläpp av koldioxid minskas med 80 000 ton per år. Norrbotniabanan beräknas kosta mellan 20 och 26 miljarder kronor. Norrbotniabanan är indelad i sex olika järnvägsutredningar, där delsträckan Umeå – Robertsfors ska vara klar till årsskiftet 2011/2012.

Stort intresse från kommunerna

Trots krav på kommunerna att bidra med 50 procent av kostnaden för utbyggnaden har 44 av länets 49 kommuner lämnat in förslag på cykelvägar som behöver byggas ut.

Den regionala satsningen på 150 miljoner kronor möjliggör utbyggnad av ca 70 nya cykelbanor (total längd ca 80 km) runt om i länet.

– Jag är positivt överraskad över det stora intresse kommunerna visat för att bygga ut gång- och cykelvägar i länet. Vi kommer inom Västra Götalandsregionen att diskutera möjligheterna att samfinansiera ytterligare satsningar utöver de 150 miljoner som nu är klara, säger regionrådet Birgitta Losman.

• Väg 50 flyttas i sidled och höjs
• Ny påfart till väg 50 från Norra Backa-området
• Nya körfält i Backarondellen
• Ny gång- och cykelport under väg 50 mellan Norra Backa och Kupolenområdet
• Befintlig gång- och cykelport under väg 70/71 vid Backarondellen, rivs och ersätts med ny
• Ny vägport samt avfart från väg 50/70 under väg 50/70 till Norra Backa-området
• Nya busshållplatser

– Vägarna kommer i princip att vara öppna under hela byggtiden. För att undvika köer och trängsel är det bra om man kan undvika resa i rusningstid. Åk kollektivt, samåk eller promenera, alternativt välj en annan väg och undvik att passera Backarondellen för bästa framkomlighet, säger projektledare Lars-Erik Håkansson.
Lämpligaste färdväg kommer att variera utifrån resmål och utifrån vilket ombyggnadsskede som pågår. Skyltar kommer att finnas uppsatta och aktuell information finns under hela byggtiden på projektets webbplats: www.trafikverket.se/norrabacka

Trafikverket ansvarar för statliga vägar och järnvägar samt långsiktig planering av det samlade transportsystemet.

Fram tills nu har det i Kattleberg:

Sprängts ut motsvarande 6 000 friggebodar berg.

• Sprutats motsvarande 1 000 kvadratmeter trädgårdsplattor betong på tunnelns väggar.
• Borrats spränghål motsvarande sträckan mellan Göteborg och Berlin.
• Använts bergbultar motsvarande sträckan mellan Kattleberg och Trollhättan för att säkra berget.

Om projekt BanaVäg i Väst

Sedan 2004 bygger Trafikverket dubbelspår och fyrfältsväg mellan Göteborg och Trollhättan. Med fyrfältsväg ökar trafiksäkerheten och det blir bättre flyt i trafiken. Dubbelspåret gör det möjligt att köra fler pendeltåg och godståg.

För mer information om projekt BanaVäg i Väst, besök projektets webbsida www.banavag.se.

När: Onsdagen den 29 juni
Klockan: 10.00
Plats: Skvallertorget, korsningen Storgatan (väg 34)/Grönedegatan, Kisa

Medverkar gör Anders Ljung, kommunalråd, och Einar Schuch, regionchef Trafikverket Region Öst. Efter invigningen finns tid avsatt för intervjuer.

Press, radio och tv hälsas välkomna!

1. förstärkning av Fredhällsrampen
2. reparering av Fredhällstunneln
3. fogbyte på Gröndalsbron
4. omisolering av bron vid Nyboda

Arbetena pågår från 29 juni till 14 augusti. Därefter kan nattarbeten komma att utföras till oktober. Underhållsarbetena innebär mycket begränsad framkomlighet och nedsatt hastighet eftersom arbetena utförs på flera platser och i båda färdriktningarna.
– Vi lägger arbetena då de stör som minst men självklart kommer framkomligheten att begränsas. Jag önskar att trafikanterna har förståelse för detta och att de visar hänsyn, både mot vägarbetarna, men också mot medtrafikanter. Sänk hastigheten och öka säkerheten, uppmanar Joachim Jacobsson, projektledare.
 
Arbetena läggs under semesterperioden för att minimera trafikstörningar så långt som möjligt då trafikintensiteten är lägre och väderleken är gynnsammare. Dessutom är juli månad fri från trängselskatt.

Trafikanter ombeds i möjligaste mån vara ute i god tid och välja annat färdsätt eller undvika rusningstrafik för att underlätta trafiken under byggtiden. Personer på genomresa bör överväga att ta en annan väg, t.ex. väg 55 över Strängnäs, väg 53 över Eskilstuna eller väg 222 Värmdöleden.

För mer information och senaste uppdateringar

http://www.trafikverket.se/essingeleden
Karta med arbetena utlagda (pdf-fil, 1 MB, öppnas i nytt fönster)
Vill du se hur vi belägger våra vägar?
Vill du se hur vi underhåller våra broar? 

En flaskhals för tågtrafiken

Idag är den aktuella järnvägssträckan på Värmlandsbanan mellan Skåre och Kil en av Sveriges mest trafikerade enkelspårsjärnvägar och en flaskhals för järnvägstrafiken i Värmland. Trafikverket planerar att bygga ett 2, 5 km långt mötesspår för att öka kapaciteten från nuvarande 92 tåg/vardagsdygn till 112 tåg/vardagsdygn. Utbyggnaden kommer att skapa förutsättningar för bättre regional utveckling genom att det blir möjligt att köra fler tåg. Ett exempel är att möjligheterna till arbetspendling i regionen kan förbättras.

Utbyggnaden bidrar till att fler person- och godstransporter kan flyttas från väg till järnväg, vilket innebär minskad energianvändning och minskning av klimatpåverkande utsläpp.

Läs mer om projektet på www.trafikverket.se/Skare-Kil.

Trafikverket ansvarar för statliga vägar och järnvägar samt långsiktig planering av det samlade transportsystemet.

Färjeleden ska trafikeras med en timmes intervall under vintertid och med 40 minuter sommartid. Färjerederiet kommer att ansvara för driften av verksamheten på leden, vilket bland annat innebär att man tar över arbetsgivaransvaret för de som idag arbetar på leden.  Trafiken finansieras dels med biljettintäkter och dels med stöd av statsbidrag via Trafikverket.
– Vi är mycket nöjda över att detta samarbete som diskuterats under många år, nu kan komma till skott. Färjerederiet är Sveriges största rederi och har goda förutsättningar att erbjuda resenärerna en säker och effektiv tjänst! säger Ann-Mari Nilsson, kommunalråd i Jönköping.

Beslutet om entreprenadavtalet togs av Jönköpings kommunfullmäktige den 22 juni.  I och med detta kan Färjerederiet nu lägga en anbudsförfrågan på en ny färja med kapacitet för 36 bilar, till leden.
– Avtalet gäller från och med leverans av den nya färjan. Färjerederiet och kommunen har en gemensam strävan att avtalets innehåll ska verkställas skyndsamt. Det betyder också, att vi kan komma igång med ombyggnationer av färjelägen och av den befintliga färjan Ebba Brahe, säger Färjerederiets chef Anders Werner.
Den beräknade kostnaden för en ny bilfärja, för ombyggnation av färjelägen och ombyggnad av Ebba Brahe ligger på 180 miljoner kronor.

Fakta

Trafikverkets Färjerederi är Sveriges största rederi. Årligen genomförs 21 miljoner personresor och 11 miljoner fordonstransporter på vägfärjor. Färjeleden Gränna–Visingsö blir Färjerederiets fyrtionde färjeled.

Domen reglerar villkoren

Miljödomen reglerar vilka villkor som ska gälla för verksamheten, hur risken för skador ska hanteras, vilka skyddsåtgärder som ska vidtas och hur skadereglering ska ske.
Trafikverket har gjort riskanalyser för att i största möjliga mån förebygga att skador uppstår på mark eller byggnader när vägen byggs eller tas i drift. Fastigheter eller utrustning som riskerar att påverkas har inventerats och kommer längre fram i projektet att kontrolleras före, under och efter byggtiden.

Bakgrund:

Drygt 18 kilometer av Förbifart Stockholms 21 kilometer går i tunnel. Det innebär att grundvatten behöver ledas bort, i såväl byggskedet som när tunneln har tagits i bruk. Att leda bort grundvatten och att bygga anläggningar i ytvattendrag och sjöar kräver tillstånd från mark- och miljödomstolen. För att på ett miljömässigt och effektivt sätt transportera bergmassor från tunnelbygget planerar Förbifart Stockholm också att bygga tre tillfälliga hamnar varifrån massorna transporteras med båt; i Sätra och på norra och södra Lovö. Det kräver också tillstånd. I hamnansökningarna begär Trafikverket även att mark- och miljödomstolen prövar och ger tillstånd för den verksamhet som ska bedrivas i hamnarna och beslutar om hur miljökonsekvenserna av verksamheten ska regleras.

Förbifart Stockholm är en ny sträckning för E4 väster om Stockholm som ska förenkla vardagen och skapa möjligheter för fortsatt utveckling i en starkt växande region. Leden binder samman de norra och södra länsdelarna, avlastar Essingeleden och innerstaden och minskar sårbarheten i Stockholms trafiksystem.. Byggstart planeras till år 2012 och byggtiden är minst åtta till tio år.

– Det systemtänkande som Riksrevisionen efterlyser är redan riktmärke för vår nya organisation och arbetssätt, säger Trafikverkets chef för region Mitt Ingemar Frej.

Trafikverket anser däremot att det är för tidigt att redan nu dra slutsatser om hur väl Botniabanan kommer att nå upp till intentionerna.

– Botniabanan är en utpräglat långsiktig satsning som måste ses i ett betydligt längre perspektiv än trafiken bara under de första åren. Även Riksrevisionens granskning visar dock att Botniabanan är samhällsekonomiskt lönsam, trots kostnadsökningar, säger Ingemar Frej.

En stor del av Riksrevisionens granskning har fokus på Banverkets utredning av Botniabanan för 15 år sedan. Riksrevisionen anser att det hade behövts ett tydligare systemtänkande för att få med nödvändiga kringinvesteringar på bland annat Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall som behövs för att få ut den fulla nyttan av Botniabanan och få ned restiderna.

– Vi håller med om att det vore en fördel om begränsningarna på Ostkustbanan hade åtgärdats tidigare. Insatser hade behövts även om Botniabanan inte hade byggts. I grunden är det ett angenämt problem att efterfrågan på tågtrafik ökar, säger Ingemar Frej.

Enligt Banverkets samhällsekonomiska analys från 1996 visade Botniabanan mycket god lönsamhet. Riksrevisionen har lagt på den fördyring som har skett bland annat till följd av att projektet var det första som prövades enligt miljöbalken samt kostnader för kringinvesteringar. Man har även räknat ned intäkterna med anledning av att restiderna under de närmaste åren blir längre och trafiken sannolikt mindre än i den första analysen. Trots detta visar Riksrevisionens analys att Botniabanan fortfarande är ett samhällsekonomiskt lönsamt projekt.

Botniabanan är en 19 mil ny järnväg mellan Ådalen och Umeå. Banan är byggd för snabba persontåg och tunga godståg. Den ansluter i söder till Ådalsbanan och i norr till stambanenätet och bildar en länk i ett sammanhängande transportsystem efter Norrlandskusten. Bygget av Botniabanan har kostat 15 miljarder kronor i löpande priser, vilket motsvarar cirka tre miljarder mer än när banan beslutades 1997. Förändringen beror till största delen på en flera år lång miljöprövning med bland annat avgörande från EU-kommissionen. Även de statliga normerna för byggande av järnväg förändrades under planeringen. Botniabanan invigdes i augusti 2010 med begränsad trafik. Full trafikering kommer igång först när Ådalsbanan är färdig nästa vinter.

– Det systemtänkande som Riksrevisionen efterlyser är redan riktmärke för vår nya organisation och arbetssätt, säger Trafikverkets chef för region Mitt Ingemar Frej.

Trafikverket anser däremot att det är för tidigt att redan nu dra slutsatser om hur väl Botniabanan kommer att nå upp till intentionerna.

– Botniabanan är en utpräglat långsiktig satsning som måste ses i ett betydligt längre perspektiv än trafiken bara under de första åren. Även Riksrevisionens granskning visar dock att Botniabanan är samhällsekonomiskt lönsam, trots kostnadsökningar, säger Ingemar Frej.

En stor del av Riksrevisionens granskning har fokus på Banverkets utredning av Botniabanan för 15 år sedan. Riksrevisionen anser att det hade behövts ett tydligare systemtänkande för att få med nödvändiga kringinvesteringar på bland annat Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall som behövs för att få ut den fulla nyttan av Botniabanan och få ned restiderna.

– Vi håller med om att det vore en fördel om begränsningarna på Ostkustbanan hade åtgärdats tidigare. Insatser hade behövts även om Botniabanan inte hade byggts. I grunden är det ett angenämt problem att efterfrågan på tågtrafik ökar, säger Ingemar Frej.

Enligt Banverkets samhällsekonomiska analys från 1996 visade Botniabanan mycket god lönsamhet. Riksrevisionen har lagt på den fördyring som har skett bland annat till följd av att projektet var det första som prövades enligt miljöbalken samt kostnader för kringinvesteringar. Man har även räknat ned intäkterna med anledning av att restiderna under de närmaste åren blir längre och trafiken sannolikt mindre än i den första analysen. Trots detta visar Riksrevisionens analys att Botniabanan fortfarande är ett samhällsekonomiskt lönsamt projekt.

Botniabanan är en 19 mil ny järnväg mellan Ådalen och Umeå. Banan är byggd för snabba persontåg och tunga godståg. Den ansluter i söder till Ådalsbanan och i norr till stambanenätet och bildar en länk i ett sammanhängande transportsystem efter Norrlandskusten. Bygget av Botniabanan har kostat 15 miljarder kronor i löpande priser, vilket motsvarar cirka tre miljarder mer än när banan beslutades 1997. Förändringen beror till största delen på en flera år lång miljöprövning med bland annat avgörande från EU-kommissionen. Även de statliga normerna för byggande av järnväg förändrades under planeringen. Botniabanan invigdes i augusti 2010 med begränsad trafik. Full trafikering kommer igång först när Ådalsbanan är färdig nästa vinter.

Arbetena som är omfattande innebär bl.a. att avfarter från E20 och E6 till Olskroksmotet kommer att vara helt avstängda under byggtiden. För övriga vägar under bron kommer det att vara begränsad framkomlighet och helt avstängt vid flera tillfällen. Trafiken kommer t.ex. att omledas via Ullevimotet.

Sommaren 2010 utfördes målningsarbeten på den östra bron och i år repareras den västra bron. Den gamla bron i stål kommer att bytas ut till en konstruktion i betong. Fundamenten, stöden, blir kvar men renoveras. Betongbron levereras i färdiga sektioner som läggs på plats med hjälp av den ca 90 meter höga kranen som börjar monteras måndag 20 juni. Kranen ska bl.a. hantera de ca 200 ton tunga broelementen.
Läs mer på: www.trafikverket.se/brobyte_svingeln

Fotnot. Persontågsviadukten vid Svingeln byggdes på 1930-talet och har tjänstgjort som infart och utfart till Göteborg för persontågstrafik. Ca 200 tåg passerar bron per dygn och varje tåg väger mellan 100 och 200 ton.

Trafikverket bygger samtidigt om stationen i Södertälje hamn. Målet är en station som är tillgänglig för alla. Den nya stationen får nya plattformar som är anpassade till pendeltågen, uppgångar med hiss och rulltrappa samt taktila ledstråk, som underlättar för synsvaga att ta sig till och från tågen.  Plattformarna förbinds med den nya stationen med en ny gångtunnel.

Under tiden tågtrafiken är avstängd lägger SL om busslinjenätet i Södertälje, och flera linjer förlängs till Östertälje som blir en viktig bytespunkt mellan buss och pendeltåg.
Läs mer om alternativa resvägar och ersättningstrafik på SL:s webbplats (öppnas i nytt fönster)

Mer om ombyggnaden av järnvägen finns på Trafikverkets webbplats.
Till projektsidan för Södertälje centrum - Södertälje hamn

Trafikverket bjuder den 21 juni in massmedia och berättar varför utbyggnaden av dubbelspåret på NorgeVäner-banan och inkopplingen av det nya ställverket är en förutsättning för att kunna utöka tågtrafiken i regionen. Vidare informerar de om hur arbetena kommer att påverka tågtrafiken under sommaren.

Media välkomnas också till ett arbetsplatsbesök på Bana väg i västs sydligaste etapp mellan Olskroken och Agnesberg. Denna etapp omfattar cirka en mil och innebär flera utmaningar. För det första sker bygget i ett trångt område nära andra vägar och järnvägar i centrala Göteborg. För det andra byggs en pendeltågsstation i Gamlestaden för att fler resenärer ska kunna åka kollektivt i takt med att området expanderar. Vidare är det ett känsligt naturområde där speciella hänsyn måste tas, bland annat gäller det råvattenintaget i Lärje.

Trafikverket tillhandahåller skyddsskor, hjälmar och varselvästar. Anmäl senast måndagen den 20 juni klockan 16.00 om ni vill komma. Anmälan görs till Anna Hansson, pressinformatör:
E-post: anna.d.hansson@trafikverket.se eller 0738-19 47 54.

Plats: Bana väg i västs kontor på Slakthusgatan 8B
Tid: Den 21 juni klockan 10.00.

Om Bana väg i väst
Sedan 2004 bygger Trafikverket dubbelspår och fyrfältsväg mellan Göteborg och Trollhättan. Med fyrfältsväg ökar trafiksäkerheten och det blir bättre flyt i trafiken. Dubbelspåret gör det möjligt att köra fler pendeltåg och godståg. Utbyggnaden sker etappvis och efter sommaren är drygt hälften av dubbelspåret färdigt. Besök projektets webbsida: www.banavag.se

Om ställverksbytet på Göteborg Central
Det gamla ställverket är 30 år gammalt och behöver bytas ut. Den nya ställverksdatorn kommer att kunna hantera 1500 objekt, det vill säga växlar, signaler och plankorsningsanläggningar. Det finns en stor efterfrågan på mer tågtrafik och när ställverksbytet är gjort går det att köra fler tåg. Banorna kommer fram till 2015 att successivt att kopplas in i ställverksdatorn. Besök projektets hemsida: www.trafikverket.se/goteborgc

- Det finns ett akut behov av att förstärka färjeläget på Rindösidan, genom att byta ut samtliga dämpare. På så sätt är vi väl rustade att ta emot ökande trafik under midsommarhelgen och resten av sommaren, säger färjeledchef Thomas Elwinger.

Projektet North East Cargo Link II (NECL II) samlar 22 olika aktörer från Norge, Sverige och Finland. Bland annat deltar Trafikverket, Jernbaneverket, Statens Vegvesen, Mittuniversitetet, kommuner och länsstyrelser.

Den 15 – 16 juni 2011 genomförs en studieresa med tåg som startar i Sundsvalls hamn och slutar i Trondheims hamnar. Under resan studeras Mittbanan/Meråkersbanan och E 14.

Pressen inbjuds till kort information och frågestund i samband med resan.

Plats:

 Sundsvall, Järnvägsstationen Tid: 2011-06-15 kl. 10:00

Plats:

Projektet North East Cargo Link II (NECL II) samlar 22 olika aktörer från Norge, Sverige och Finland. Bland annat deltar Trafikverket, Jernbaneverket, Statens Vegvesen, Mittuniversitetet, kommuner och länsstyrelser.

Den 15 – 16 juni 2011 genomförs en studieresa med tåg som startar i Sundsvalls hamn och slutar i Trondheims hamnar. Under resan studeras Mittbanan/Meråkersbanan och E 14.

Pressen inbjuds till kort information och frågestund i samband med resan.

Plats:

Sundsvall, Järnvägsstationen Tid: 2011-06-15 kl. 10:00 

Plats:

 Östersund, Arctura    Tid: 2011-06-15 kl. 13:45

Sedan årsskiftet sköter Trafikverket statens upphandling av flygtrafik som bedöms som transportpolitiskt motiverad men inte är kommersiellt lönsam. Totalt handlar man upp flygtrafik för drygt 80 miljoner kronor per år, vilket är i nivå med tidigare.

Samma orter som idag får upphandlad flygtrafik även under nästa period. Trafiken ska i princip motsvara två dubbelturer på vardagar.  Nytt är att avtalen löper över fyra år istället för som tidigare tre. Operatörerna har haft större möjlighet att kombinera aktuella flyglinjer och på kommersiell basis mellanlanda på ett antal orter som inte ingår i upphandlingen.

– Upplägget har tydligen varit intressant för operatörerna och det har resulterat i många anbud så att vi får bra flygtrafik till rimlig kostnad, säger Gunnar Malm.

Sammanlagt 40 anbud från nio operatörer har kommit in till Trafikverket. Anbuden har bedömts utifrån pris, stolskapacitet och restid.

De linjer och operatörer som Trafikverket har valt är:

• Stockholm – Lycksele/Arvidsjaur; Next Jet AB
• Stockholm – Vilhelmina/Hemavan; Next Jet AB
• Stockholm – Gällivare; Next Jet AB som avser att även mellanlanda i
• Kramfors/Sollefteå
• Stockholm – Sveg; Avies Sverige AB som avser att även mellanlanda i Mora
• Luleå - Pajala; Avies Sverige AB
• Stockholm – Hagfors/Torsby; Avies Sverige AB
• Umeå – Östersund; Svenska Direktflyg AB som avser att flyga vidare till Luleå

Sedan årsskiftet sköter Trafikverket statens upphandling av flygtrafik som bedöms som transportpolitiskt motiverad men inte är kommersiellt lönsam. Totalt handlar man upp flygtrafik för drygt 80 miljoner kronor per år, vilket är i nivå med tidigare.

Samma orter som idag får upphandlad flygtrafik även under nästa period. Trafiken ska i princip motsvara två dubbelturer på vardagar.  Nytt är att avtalen löper över fyra år istället för som tidigare tre. Operatörerna har haft större möjlighet att kombinera aktuella flyglinjer och på kommersiell basis mellanlanda på ett antal orter som inte ingår i upphandlingen.

– Upplägget har tydligen varit intressant för operatörerna och det har resulterat i många anbud så att vi får bra flygtrafik till rimlig kostnad, säger Gunnar Malm.

Sammanlagt 40 anbud från nio operatörer har kommit in till Trafikverket. Anbuden har bedömts utifrån pris, stolskapacitet och restid.

De linjer och operatörer som Trafikverket har valt är:

• Stockholm – Lycksele/Arvidsjaur; Next Jet AB
• Stockholm – Vilhelmina/Hemavan; Next Jet AB
• Stockholm – Gällivare; Next Jet AB som avser att även mellanlanda i
• Kramfors/Sollefteå
• Stockholm – Sveg; Avies Sverige AB som avser att även mellanlanda i Mora
• Luleå - Pajala; Avies Sverige AB
• Stockholm – Hagfors/Torsby; Avies Sverige AB
• Umeå – Östersund; Svenska Direktflyg AB som avser att flyga vidare till Luleå

I Jämtland har två upphandlingar nu slutförts. Flygtrafik på linjen Sveg – Arlanda har  upphandlats för drygt nio miljoner kronor per år, totalt 37,8 mnkr till och med oktober 2015. Avtalet om flygtrafik Östersund – Umeå är värt 37,7 mnkr och omfattar samma tidsperiod.

– Det här är ett bra besked för våra inlandskommuner där vi säkrat en fortsatt god tillgänglighet, säger Ingemar Frej, regionchef, Trafikverket Region Mitt. Avtalet är ett viktigt bidrag för att människor och näringsliv ska kunna bo, verka och utvecklas i Jämtland.

Linjen Sveg – Arlanda har 5200 årspassagerare och Östersund – Umeå 8200.

Plats: Trafikverkets regionkontor på Kruthusgatan 17 i Göteborg, våningsplan 6, sammanträdesrum Rondellen.
Tid:14 juni kl 14.00.

Läs mer om projektet

– Det var ett bra besked för de berörda kommunerna och för regionen. En viktig pusselbit som säkrar en god tillgänglighet och vi kan nu se fram emot en fortsatt bra utveckling i Värmland, säger Håkan Wennerström regionchef vid Trafikverket.

Avies Sverige AB kommer att bedriva trafiken. Trafikstart 30 oktober 2011. Avtalsperioden sträcker sig till 24 okt 2015.

Fotnot. Hagfors flygplats har 3300 årspassagerare, Torsby flygplats 3000 årspassagerare.

Trafikavbrottet innebär att en stor mängd godstrafik leds om via Bohusbanan, Västra stambanan och Älvsborgsbanan. Upp till tio tåg i vardera riktningen kommer att ledas om varje dag måndag till fredag. På lördagar och söndagar kommer två till fem tåg att ledas om. Persontågen mellan Trollhättan/Vänersborg och Göteborg ersätts av bussar.

Dubbelspårsutbyggnaden har hittills inneburit fem längre trafikavbrott under somrarna. Årets avbrott är det näst sista inför den beräknade trafikstarten i december 2012. Trafikavbrottet mellan Göteborg och Trollhättan innebär inte att det är tågfritt på Norge/Vänerbanan. Arbetsfordon kommer att trafikera det avstängda spåret och det är både förbjudet och förenat med livsfara att beträda spåren.
Trafikverket har hyrt in bevakning från vaktbolag för att försöka förhindra kopparstölder under sommaren.

Om projekt Bana Väg i Väst

Sedan 2004 bygger Trafikverket dubbelspår och fyrfältsväg mellan Göteborg och Trollhättan. Med fyrfältsväg ökar trafiksäkerheten och det blir bättre flyt i trafiken. Dubbelspåret gör det möjligt att köra fler pendeltåg och godståg. Utbyggnaden sker etappvis och efter sommaren är drygt hälften av dubbelspåret färdigt.
Projektets webbsida (öppnas i nytt fönster)

Vi berättar om trafikupplägg och vilka som tilldelas kontrakten för de kommande fyra åren på en presskonferens

Chefen för Trafikverket Region Nord Arnold Vonkavaara medverkar.

Ingen föranmälan krävs.

Välkomna!

Vi berättar om trafikupplägg och vilka som tilldelas kontrakten för de kommande fyra åren på en presskonferens

Chefen för Trafikverket Region Nord Arnold Vonkavaara medverkar.

Ingen föranmälan krävs.

Välkomna!

Vi berättar om trafikupplägg och vilka som tilldelas kontrakten för de kommande fyra åren på en presskonferens

Chefen för Trafikverket Region Nord Arnold Vonkavaara medverkar.

Ingen föranmälan krävs.

Välkomna!

Vi berättar om trafikupplägg och vilka som tilldelas kontrakten för de kommande fyra åren på en presskonferens.

Chefen för Trafikverket Region Nord Arnold Vonkavaara medverkar.

Ingen föranmälan krävs.

Välkomna!

Tågtrafiken kommer att ersättas med buss följande perioder:

• Vecka 24; 13 – 19 juni: Inga tåg Ystad – Simrishamn. Bussar ersätter under hela perioden.
• Vecka 25-27;  20 juni – 6 juli: Inga tåg Tomelilla – Simrishamn under veckodagar, inga tåg Ystad – Simrishamn under helger. Bussar ersätter inställda tåg.

Resenärer uppmanas kontrollera tåg- och bussförbindelser i god tid. Detaljerad trafikinfo finns på anslag på stationen och på Skånetrafikens hemsida.

– Vi hoppas resenärer och boende har överseende med att visst bullrande arbete kan förekomma och att oförutsedda störningar i trafiken kan komma att uppstå under perioden, säger projektledare Pernilla Merkenius.

På alla stationer har det redan satts upp nya digitala skyltar för avgångsinformation och nya avgångsskyltar på plattformarna. Dessutom kommer stationerna att tillgänglighetsanpassas, bland annat med taktila stråk, som är färg- och nivåmarkeringar på plattformen för att underlätta för synskadade att ta sig fram. Efterarbete kommer att pågå under hela juli månad.

– De förlängda plattformarna gör att nya Pågatåg kan stanna vid stationerna mellan Malmö och Simrishamn. I augusti kopplas ju tågen från Simrishamn och Ystad in i Citytunneln, säger Anders Jönsson, trafikplanerare för Pågatåg på Skånetrafiken.

Fakta om projekt 50-11

Projektet att bygga om plattformar och stationer på 50 platser till 2011 är ett samarbete mellan Trafikverket, Skånetra¬fiken och Region Skåne. Eftersom det inte får plats fler tåg på spåren innan järnvägen byggts ut ytterligare, är en lösning att tills vidare förlänga plattformarna så att längre tåg med fler sittplatser kan stanna.
Projektet har också bytt ett 30-tal växlar, byggt mötesspår och anpassat signalsystem på 17 stationer i Skåne, för att effektivisera järnvägen.

Projektets webbsida
Skånetrafikens webbplats (öppnas i nytt fönster)

Tid: Söndagen 12 juni, kl 08-11 (första tåg passerar Dvardala/Graversfors enligt tidtabell ca 09.25)
Plats: Trafikverkets platskontor i Dvardala (för vägbeskrivning kontakta projektledare Ulrika Hallgren)

Tid: Söndagen 12 juni, kl 08-11 (första tåg passerar Dvardala/Graversfors enligt tidtabell ca 09.25)
Plats: Trafikverkets platskontor i Dvardala (för vägbeskrivning kontakta projektledare Ulrika Hallgren)

Kortfakta - nya väg 288
Byggstart: Februari 2010
Färdigt: Hösten 2012
Längd: 14 km
Kostnad: 355 miljoner kr
Entreprenör: Svevia
www.trafikverket.se/vag288jalla (där finns även karta över den aktuella sträckan)

Eftersom det blir ersättningsbuss uppmanas resenärer vara uppmärksamma på förändrade restider.

Nästa delprojekt inom Järnväg sydost är Växjö bangård, som kommer att börja byggas om i början av september.

Fakta om Järnväg sydost

Projekt Järnväg sydost rustar upp järnvägen i Småland och Blekinge för cirka 1, 4 miljarder kronor, fram till år 2014, för att minska restiden, höja komforten, öka säkerheten och effektivisera tågtrafiken. Den 57 km långa sträckan Emmaboda-Karlskrona rustas upp. Dessutom byggs två nya mötesspår på Kust till kustbanan, ett nytt mötesspår på Blekinge kustbana, Växjö bangård byggs om och Verköbanan i Karlskrona rustas upp.

Medfinansiärer:

• Regionförbunden i södra Småland, Blekinge och Kalmar län
• Alvesta, Emmaboda, Kalmar, Lessebo, Nybro och Växjö kommun
• EU:s regionala utvecklingsfond och Transeuropeiska transportnätverket, TEN-T

Mer information

Dubbelspårsutbyggnaden mellan Göteborg och Trollhättan sker etappvis och har pågått sedan 2004. Deletappen mellan Velanda och Prässebo omfattar cirka 1,4 mil dubbelspår och på sträckan finns tre tunnlar. Genomslaget i fredags skedde i den cirka 150 meter långa tunneln vid Stenliden söder om Slumpån. De båda andra tunnlarna ligger vid Sjökullesjön och är 130 respektive 125 meter långa. På sträckan byggs även väg- och järnvägsbroar, bland annat en cirka 400 meter lång och 30 meter hög järnvägsbro över Slumpån.

Om projekt BanaVäg i Väst

Sedan 2004 bygger Trafikverket dubbelspår och fyrfältsväg mellan Göteborg och Trollhättan. Med fyrfältsväg ökar trafiksäkerheten och det blir bättre flyt i trafiken. Dubbelspåret gör det möjligt att köra fler pendeltåg och godståg.

För mer information om projekt BanaVäg i Väst, besök projektets webbsida.
Banavägs webbplats

Gullmarsleden går mellan Finnsbo och Skår över Gullmarsfjorden strax utanför Lysekil. Den trafikeras av två färjor, och har stor betydelse för boende och besökare till Lysekil. Gullmarsleden är också den färjeled i Sverige som transporterar störst andel tunga fordon.

Den nya tidtabellen och mer information om leden hittar du här:
Gullmarsleden (Färjerederiets webbplats, öppnas i nytt fönster)

Genom att nyttja korsningen bättre med variabel hastighet och enbart sänka hastigheten vid behov ökas både trafiksäkerhet och framkomlighet.

- När ett fordon passerar en detektor så tänds de omställbara vägmärkena i båda eller den ena riktningen beroende på hur fordonet tänker svänga. Grundtanken med de variabla hastigheterna är att framkomligheten upprätthålls eftersom hastigheten fortsatt kommer att vara 100 km/h på huvudvägen och enbart sänks då ett svängande fordon upptäcks. Det gör att vi samtidigt kan upprätthålla och förbättra trafiksäkerheten, säger Björnåke Sevefelt, projektledare på Trafikverket.

Trafikverket har under vintern förberett korsningarna som nu kommer att tas i bruk v22.
Karta (jpeg-fil, 60 kB)

Genom att nyttja korsningen bättre med variabel hastighet och enbart sänka hastigheten vid behov ökas både trafiksäkerhet och framkomlighet.

- När ett fordon passerar en detektor så tänds de omställbara vägmärkena i båda eller den ena riktningen beroende på hur fordonet tänker svänga. Grundtanken med de variabla hastigheterna är att framkomligheten upprätthålls eftersom hastigheten fortsatt kommer att vara 100 km/h på huvudvägen och enbart sänks då ett svängande fordon upptäcks. Det gör att vi samtidigt kan upprätthålla och förbättra trafiksäkerheten, säger Björnåke Sevefelt, projektledare på Trafikverket.

Trafikverket har under vintern förberett korsningarna som nu kommer att tas i bruk v22.
Karta (jpeg-fil, 59 kB) 

Press, radio och TV hälsas välkomna

• Onsdagen den 1 juni 2011.
• Avresa med tåg med ordinarie avgång från Karlstad C klockan 09.09.
• Återresa från Sunne med ordinarie trafik preliminärt buss klockan 11.30, dock senast tåg klockan 12.20.
• Annars lunch och återresa tillsammans med övriga inbjudna och ankomst till Karlstad omkring klockan 14.40.

Anmälan

Vi ber er anmäla hur många som kommer från er redaktion och om ni önskar lunch. För att kunna göra beställningar så önskar vi besked i så god tid som möjligt och helst före klockan 13 dagen innan.

För ytterligare information samt anmälan, se kontaktuppgifter till höger.

- Södertörnsleden har diskuterats i många år. Ambitionen är att anpassa den efter områdets unika natur så att den inte blir en barriär utan så långt möjligt en del av landskapet, säger Per-Olov Karlsson, chef för Investering på Trafikverket i Stockholm.

Den starka utvecklingen i södra Stockholmsregionen gör Södertörnsleden till en efterfrågad väg som behövs för att korta bilkörena och möjliggöra nya satsningar i de stora kommunerna i södra stockholmsregionen. När leden är färdigbyggd kopplas den samman med Förbifart Stockholm och ger tillsammans med Förbifarten och Norrortsleden en yttre tvärled runt Stockholm. Arbetsplanerna som Trafikverket nu fastställt avser Södertörnsleden delsträckorna Botkyrkaleden och Haningeleden 1.

Med en utbyggd Södertörnsled förkortas restiden mellan E4/E20 i Vårby och väg 73 i Jordbro och en stor del av trafiken flyttas från tätbebyggda bostadsområden . Trafiksäkerheten höjs genom att Glömstavägen, Storängsleden och Lännavägen blir lokalväg för biltrafik, bussar, gående och cyklister samt att trafikmängden minskar radikalt och den tunga trafiken försvinner i princip helt från väg 259.

Den östra delen av Södertörnsleden, Haningeleden 1, går genom vackra grönområden och naturreservat. Vägen kommer här att anpassas till landskapsbilden och planeras så att omgivningarna påverkas så lite som möjligt av det intrång som en ny väg ofrånkomligen innebär. Flera miljöförstärkande åtgärder planeras längs hela sträckan, bland annat byggs passager för gående, cyklister och vilt, reningsdammar och bullerskydd.

Bygget startar under maj månad och ska vara klart innan årets slut med undantag för vissa arbeten med sidoområdena. Hastigheten kommer samtidigt att vara nedsatt på sträckan och trafikanter får räkna med en något längre restid under året.

Dessutom kommer vägen att stängas av helt under cirka 1 vecka och trafiken leds då om via Mullsjö och väg 26/47 och väg 1819.

– Avstängningen gäller inte om du bor eller har ärende längs väg 195 på delen mellan Bankeryd norra utfart och Habo södra infart, säger Henrik Lönngren. Länstrafiken, skolskjutsar, post och sophämtning kommer också att fungera normalt.

Trafikverket vill uppmana dem som pendlar att om möjligt, välja att resa med kollektivtrafiken under byggtiden. Detta för att minska biltrafiken så att risken för köbildning blir mindre. De som arbetar på vägen får också en säkrare arbetsmiljö. 

– En del störningar kan förekomma under byggtiden, men vi hoppas att trafikanterna har överseende med detta, säger Henrik Lönngren.
Läs mer om Väg 195

– Detta är en viktig och välkommen dom. Vi kommer att starta projekteringen av dessa stora projekt så snart tiden då det är möjligt att överklaga domen har gått ut, säger projektchef Riggert Anderson på Trafikverket.

Även projekteringen av bygghandlingar till trafikplatsen i Kungens kurva har överklagats. Uppdraget tilldelades Grontmij AB tillsammans med Golder Associates AB.  Ärendet väntar ännu på dom i Förvaltningsrätten.

Länsstyrelsen skriver bland annat att det är av stor vikt att arbetet med att hitta lösningar som förbättrar luftkvaliteten i tunneln fortsätter.

I dagsläget finns inga fastställda riktvärden för luftkvaliteten i tunnlar. Tillsammans med tillsynsmyndigheter, Länsstyrelsen och kommuner, kommer Trafikverket att ta fram sådana riktvärden. Trafikverket håller också på att starta ett forskningsprojekt tillsammans med miljömedicinsk expertis inom trafikområdet.
Åtgärder finns som kan säkra en luftkvalitet som även känsliga personer klarar. Störst effekt har dock en minskad dubbdäcksanvändning. Att sänka hastigheten har också stor effekt. Andra möjliga åtgärder är att välja betongbeläggning, öka ventilationen, arbeta med dammbindning och installera partikelfilter.

Den 19 maj arrangeras ett seminarium om Förbifarten på temat ”Stockholm växer - utmaningar för infrastrukturen”. Media är välkomna, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70, kl. 18.30.

Förbifart Stockholm är en ny sträckning för E4 väster om Stockholm som ska förenkla vardagen och skapa möjligheter för fortsatt utveckling i en starkt växande region. Leden binder samman de norra och södra länsdelarna, avlastar Essingeleden och innerstaden och minskar sårbarheten i Stockholms trafiksystem. Restiden för hela sträckan beräknas till 15 minuter. Av vägens 21 km går drygt 18 km i tunnel. Byggstart planeras till år 2012 och byggtiden är minst åtta till tio år.
Läs mer på www.trafikverket.se/forbifartstockholm

Trafiken även igång mellan Åstorp - Perstorp

Trafiken på Skånebanan kom igång igen vid 11:30 tiden. Det var efter att en lastbil kört in i en plankorsning strax efter sju på tisdagsmorgonen som trafiken på sträckan stod stilla under några timmar. Olyckan orsakade flera fel på anläggningen och var reparerad och besiktigad vid halv tolv. Trafiverket beklagar det inträffade men är samtidigt glada att trafiken åter är igång på sträckan.

De tåg som fortfarande går till och från Malmö beräknas ha förseningar på 10-15 minuter. Tåg som normalt går via Västkustbanan leds om via Lommabanan. Bussar ersätter tåg mellan Lund och Kävlinge.

För mer information om tågavgångar hänvisar Trafikverket till respektive järnvägsoperatör.

Stopp mellan Helsingborg och Hässleholm

En lastbil har kört in i en plankorsning mellan Klippan och Åstorp. Många delar i anläggningen har gått sönder. För närvarande är det helt stopp på skånebanan. Sedan tidigare pågår ett banarbete mellan Helsingborg och Åstorp. Nu ersätter bussar på hela sträckan mellan Helsingborg och Hässleholm.

Vi beklagar det inträffade och hoppas på att kunna ha avhjälpt felet innan rusningstrafiken drar igång.

När: Torsdag 19 maj
Var: Ockelbo station
Tid: 11.05
Press, radio och tv hälsas välkomna.

Mer information om besöket finns på Ockelbo kommuns hemsida: http://www.ockelbo.se/Besokare/Besoket-i-Ockelbo/

Mer information om Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum Gävle: www.trafikverket.se/museer

När: Torsdag 19 maj
Var: Ockelbo station
Tid: 11.05
Press, radio och tv hälsas välkomna.

Mer information om besöket finns på Ockelbo kommuns hemsida: http://www.ockelbo.se/Besokare/Besoket-i-Ockelbo/

Mer information om Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum Gävle: www.trafikverket.se/museer

Trafikverket har fått ett flertal tillstånd för att leda bort det grundvatten som tränger in i tunnlarna. För driftskedet gäller huvudtillståndet från 1992. Det tillfälliga tillståndet från 2003 gäller för byggskedet. För arbetstunneln vid mellanpåslaget gäller numera det nya tillståndet för arbetstunneln från 2007. Det tillfälliga tillståndet går ut den 14 juli 2013. För fortsatt tunneldrivning fram till trafikstarten 2015 behövs därför ett nytt tillstånd.

Om Projekt Hallandsås och Västkustbanan:

Enkelspåret över den branta Hallandsåsen med sina tvära kurvor, utgör Västkustbanans enskilt största flaskhals. Ett dubbelspår ökar järnvägskapaciteten genom Hallandsås för både person- och godstrafik. Tågens godsvikt kan fördubblas, antalet tåg öka från fyra till 24 per timme och tågens hastighet öka från 80 till 200 km i timmen. Dessutom förbättras säkerheten genom att 20 farliga plankorsningar längs sträckan byggs bort.
Läs mer om projektet

Trafikverket har fått ett flertal tillstånd för att leda bort det grundvatten som tränger in i tunnlarna. För driftskedet gäller huvudtillståndet från 1992. Det tillfälliga tillståndet från 2003 gäller för byggskedet. För arbetstunneln vid mellanpåslaget gäller numera det nya tillståndet för arbetstunneln från 2007. Det tillfälliga tillståndet går ut den 14 juli 2013. För fortsatt tunneldrivning fram till trafikstarten 2015 behövs därför ett nytt tillstånd.

Om Projekt Hallandsås och Västkustbanan:

Enkelspåret över den branta Hallandsåsen med sina tvära kurvor, utgör Västkustbanans enskilt största flaskhals. Ett dubbelspår ökar järnvägskapaciteten genom Hallandsås för både person- och godstrafik. Tågens godsvikt kan fördubblas, antalet tåg öka från fyra till 24 per timme och tågens hastighet öka från 80 till 200 km i timmen. Dessutom förbättras säkerheten genom att 20 farliga plankorsningar längs sträckan byggs bort.
Läs mer om projektet

Juryns  motivering : ”För att man med ett intressant och positivt bildspråk skapat ett icke förmanande budskap om cykelhjälm som tilltalar både unga och vuxna. Samt att det förmedlas med humor och glimten i ögat”.

Att just gymnasieungdomar erbjudits att delta med idé och produktion av en reklamfilm för ett fortsatt och ökat cykelhjälmsanvändande har varit särskilt viktigt. Många lägger cykelhjälmen på hyllan efter 15-årsdagen. Tävlingsmomentet för ungdomarna har varit att genom filmen påverka attityderna till och förståelsen för nödvändigheten av att fortsätta använda cykelhjälm även som vuxen.

Media hälsas varmt välkomna att följa prisutdelning och hedersomnämnande från respektive skolas klassrum, se följande datum:

17/5 Bryggeriets gymnasium i Malmö kl 14.00, 2:a plats, klass B2A
18/5 Christian den 4:s gymnasium i Kristianstad 10:30 ,1:a plats, klass MP2 rörligbild 2
18/5 Johannes Hedberggymnasiet  i Helsingborg 13:00, 3:e plats, filmkurs  Estetisk verksamhet
23/5 Furulundsskolan i Sölvesborg kl 13:00, Mediaprofil, hederspris för gott arbete

Juryns  motivering : ”För att man med ett intressant och positivt bildspråk skapat ett icke förmanande budskap om cykelhjälm som tilltalar både unga och vuxna. Samt att det förmedlas med humor och glimten i ögat”.

Att just gymnasieungdomar erbjudits att delta med idé och produktion av en reklamfilm för ett fortsatt och ökat cykelhjälmsanvändande har varit särskilt viktigt. Många lägger cykelhjälmen på hyllan efter 15-årsdagen. Tävlingsmomentet för ungdomarna har varit att genom filmen påverka attityderna till och förståelsen för nödvändigheten av att fortsätta använda cykelhjälm även som vuxen.

Media hälsas varmt välkomna att följa prisutdelning och hedersomnämnande från respektive skolas klassrum, se följande datum:

17/5 Bryggeriets gymnasium i Malmö kl 14.00, 2:a plats, klass B2A
18/5 Christian den 4:s gymnasium i Kristianstad 10:30 ,1:a plats, klass MP2 rörligbild 2
18/5 Johannes Hedberggymnasiet  i Helsingborg 13:00, 3:e plats, filmkurs  Estetisk verksamhet
23/5 Furulundsskolan i Sölvesborg kl 13:00, Mediaprofil, hederspris för gott arbete

Utbyggnaden är ett samarbete mellan Trafikverket, Region Skåne/ Skånetrafiken, Regionförbundet södra Småland/ Länstrafiken Kronoberg, Hässleholms kommun och Europeiska unionen.

Utbyggnaden är ett samarbete mellan Trafikverket, Region Skåne/ Skånetrafiken, Regionförbundet södra Småland/ Länstrafiken Kronoberg, Hässleholms kommun och Europeiska unionen.

Utbyggnaden är ett samarbete mellan Trafikverket, Region Skåne/ Skånetrafiken, Regionförbundet södra Småland/ Länstrafiken Kronoberg, Hässleholms kommun och Europeiska unionen.

EU-medlen kommer delvis att bekosta ombyggnationen av de befintliga bangårdarna i Karlsborgsbruk och Kalix samt tre nya mötesplatser: Sågbäcken, Bredviken och Gåsträsken på sträckan Boden-Kalix. Medlen från EU bidrar även till att finansiera byggnationen av den nya järnvägssträckan mellan Kalix och Haparanda samt en uppgradering av Haparanda bangård.

-  Det är glädjande att EU ser hur viktigt det är med fungerande godstransporter i norra Europa, säger Lars Bergdahl, projektchef för Haparandabanan på Trafikverket.

Följande åtgärder kommer att delfinansieras av EU:

Sträckan Boden – Kalix – Karlsborgsbruk

De befintliga bangårdarna i Karlsborgsbruk och Kalix kommer att uppgraderas och tre nya mötesplatser (Sågbäcken, Bredviken och Gåsträsken) byggas. Både de befintliga och nya mötesplatserna konstrueras/anpassas till 750 meter långa tåg och ett maximalt axeltryck på 30 ton.

Ny mötesplats Sågbäcken – spårkonstruktion, elektrificering, signalsystem och telekom. Stationen kommer att ha dubbelt spår plus en 200 meter lång återvändssträcka. 

Ny mötesplats Bredviken – spårkonstruktion, elektrificering, signalsystem och telekom. Denna station kommer att ha tre spår. 

Ny mötesplats Gåsträsken – markarbeten och spårkonstruktion, elektrificering, signalsystem och telekom.   Stationen kommer att ha dubbelt spår plus en 200 meter lång återvändssträcka. 

Sträckan mellan Kalix och Haparanda

Sträckan Bredviken – Haparanda, spårläggning: Arbetena omfattar byggande av en ny 42 km lång enkel sträcka mellan Bredviken – Haparanda med en ny trespårig mötesplats i Vuonoskogen.

Uppgradering av Haparanda bangård: Bangården uppgraderas till ett maximalt axeltryck på 25 ton, vilket förutsätter markarbeten, spårkonstruktion, elektrificering, signalsystem och telekomarbeten. 

Sedan tidigare har projektet beviljats 47 miljoner kronor i EU-stöd, vilket har delfinansierat bland annat arbetet med att byta ut banunderbyggnaden och spår på sträckan Boden-Kalix, kontaktledningsfundament och nya järnvägs- och vägbroar på sträckan Kalix-Haparanda.

Om Haparandabanan

Trafikverket har fått i uppdrag att rusta upp järnvägen mellan Boden och Kalix (119 km), och bygga ny järnväg mellan Kalix och Haparanda (42 km).

Totalt en investering på cirka 3,5 miljarder kronor.

Hela sträckan Boden - Kalix - Haparanda ska elektrifieras och banan kommer också förses med ett modernt standardiserat signalsystem (ERTMS). Den nya Haparandabanan kommer att ha en kapacitet som står i relation till dagens och morgondagens transportbehov.

Haparandabanan byggs främst för godstrafik och är den enda järnvägslänk som binder samman Sverige med Finland och vidare mot Ryssland.

– Bygget av den nya stationen i Sösdala har fungerat bra, säger Pernilla Merkenius som är projektledare från Trafikverket. Trots en motig start med extremt vinterväder har vi hållit tidplanen och samtidigt kunnat utföra en mängd underhållsarbeten.

På lördag startar tågtrafiken i Sösdala igen efter nära 40 års uppehåll. Då kommer Pågatågen mellan Kristianstad och Malmö att stanna en gång i timmen.

– Jag är övertygad om att denna dag i framtiden kommer att vara en historisk milsten i Sösdalas utveckling som boende och arbetsort, säger Christer Fredriksson, som representerar näringslivet i Sösdala.

– Med öppnandet av denna station och igångsättandet av Pågatåg nordost sätter vi ytterligare en pusselbit i den skånska infrastrukturen på plats. Vi ser hela Skåne och förmågan att göra Skåne till en helhet är vad som gör oss till en naturlig region och en tillväxtmotor för Sverige, säger Pia Kinhult, regionstyrelsens ordförande i Region Skåne.

Den nya stationen i Sösdala har byggts i samarbete mellan Trafikverket, Region Skåne, Skånetrafiken och Hässleholms kommun. Stationen är en av sexton nya stationer som byggs 2011-2014 för att förbättra kommunikationerna i norra Skåne och södra Småland.

Utbyggnaden är också ett samarbete med Regionförbundet södra Småland, Länstrafiken Kronoberg och EU – Europeiska regionala utvecklingsfonden. Stationerna kommer att trafikeras av Pågatåg och Krösatåg.
Läs hela invigningsprogrammet

Samtidigt med att tågtrafiken startar sker förändringar i busstrafiken.
Se skånetrafikenswebbplats för tidtabeller (öppnas i nytt fönster)

Välkommen till invigningen av den nya stationen i Sösdala!

– Bygget av den nya stationen i Sösdala har fungerat bra, säger Pernilla Merkenius som är projektledare från Trafikverket. Trots en motig start med extremt vinterväder har vi hållit tidplanen och samtidigt kunnat utföra en mängd underhållsarbeten.

På lördag startar tågtrafiken i Sösdala igen efter nära 40 års uppehåll. Då kommer Pågatågen mellan Kristianstad och Malmö att stanna en gång i timmen.

– Jag är övertygad om att denna dag i framtiden kommer att vara en historisk milsten i Sösdalas utveckling som boende och arbetsort, säger Christer Fredriksson, som representerar näringslivet i Sösdala.

– Med öppnandet av denna station och igångsättandet av Pågatåg nordost sätter vi ytterligare en pusselbit i den skånska infrastrukturen på plats. Vi ser hela Skåne och förmågan att göra Skåne till en helhet är vad som gör oss till en naturlig region och en tillväxtmotor för Sverige, säger Pia Kinhult, regionstyrelsens ordförande i Region Skåne.

Den nya stationen i Sösdala har byggts i samarbete mellan Trafikverket, Region Skåne, Skånetrafiken och Hässleholms kommun. Stationen är en av sexton nya stationer som byggs 2011-2014 för att förbättra kommunikationerna i norra Skåne och södra Småland.

Utbyggnaden är också ett samarbete med Regionförbundet södra Småland, Länstrafiken Kronoberg och EU – Europeiska regionala utvecklingsfonden. Stationerna kommer att trafikeras av Pågatåg och Krösatåg.
Läs hela invigningsprogrammet

Samtidigt med att tågtrafiken startar sker förändringar i busstrafiken.
Se skånetrafikenswebbplats för tidtabeller (öppnas i nytt fönster)

Välkommen till invigningen av den nya stationen i Sösdala!

– Bygget av den nya stationen i Sösdala har fungerat bra, säger Pernilla Merkenius som är projektledare från Trafikverket. Trots en motig start med extremt vinterväder har vi hållit tidplanen och samtidigt kunnat utföra en mängd underhållsarbeten.

På lördag startar tågtrafiken i Sösdala igen efter nära 40 års uppehåll. Då kommer Pågatågen mellan Kristianstad och Malmö att stanna en gång i timmen.

– Jag är övertygad om att denna dag i framtiden kommer att vara en historisk milsten i Sösdalas utveckling som boende och arbetsort, säger Christer Fredriksson, som representerar näringslivet i Sösdala.

– Med öppnandet av denna station och igångsättandet av Pågatåg nordost sätter vi ytterligare en pusselbit i den skånska infrastrukturen på plats. Vi ser hela Skåne och förmågan att göra Skåne till en helhet är vad som gör oss till en naturlig region och en tillväxtmotor för Sverige, säger Pia Kinhult, regionstyrelsens ordförande i Region Skåne.

Den nya stationen i Sösdala har byggts i samarbete mellan Trafikverket, Region Skåne, Skånetrafiken och Hässleholms kommun. Stationen är en av sexton nya stationer som byggs 2011-2014 för att förbättra kommunikationerna i norra Skåne och södra Småland.

Utbyggnaden är också ett samarbete med Regionförbundet södra Småland, Länstrafiken Kronoberg och EU – Europeiska regionala utvecklingsfonden. Stationerna kommer att trafikeras av Pågatåg och Krösatåg.
Läs hela invigningsprogrammet

Samtidigt med att tågtrafiken startar sker förändringar i busstrafiken.
Se skånetrafikenswebbplats för tidtabeller (öppnas i nytt fönster)

Välkommen till invigningen av den nya stationen i Sösdala!

Medverkar: Pia Kinhult, regionstyrelsens ordförande i Region Skåne, Sven Sunesson, ordförande i Trafiknämnden, Region förbundet södra Småland, Douglas Roth, kommunfullmäktiges ordförande i Hässleholms kommun, Lennart Andersson, regionchef i Trafikverket Syd, Mats Persson, ordförande för Region Skånes kollektivtrafiknämnd, Backers VD Christer Fredriksson, representant från näringslivet och Ingvar Lowén, representant från Sösdala.

Press, radio och tv hälsas välkomna!

Medverkar: Pia Kinhult, regionstyrelsens ordförande i Region Skåne, Sven Sunesson, ordförande i Trafiknämnden, Region förbundet södra Småland, Douglas Roth, kommunfullmäktiges ordförande i Hässleholms kommun, Lennart Andersson, regionchef i Trafikverket Syd, Mats Persson, ordförande för Region Skånes kollektivtrafiknämnd, Backers VD Christer Fredriksson, representant från näringslivet och Ingvar Lowén, representant från Sösdala.

Press, radio och tv hälsas välkomna!

Medverkar: Pia Kinhult, regionstyrelsens ordförande i Region Skåne, Sven Sunesson, ordförande i Trafiknämnden, Region förbundet södra Småland, Douglas Roth, kommunfullmäktiges ordförande i Hässleholms kommun, Lennart Andersson, regionchef i Trafikverket Syd, Mats Persson, ordförande för Region Skånes kollektivtrafiknämnd, Backers VD Christer Fredriksson, representant från näringslivet och Ingvar Lowén, representant från Sösdala.

Press, radio och tv hälsas välkomna!

Datum och tid: Torsdag den 12 maj, klockan 10.00.
Plats: Utställningen i Förslöv, Vistorpsvägen 96.
Anmälan: Meddela namn och mobiltelefonnummer till magnus.alm@trafikverket.se

Program:
10.00-11.00
Redovisning av kontrollprogrammet 2010, gjorda skyddsåtgärder 2010 och planerade för 2011

11.30-13.00
Avfärd till Båstad hamn, för presentation av resultaten från bottenundersökningarna i Skälderviken och Lahomsbukten.

Kaffe och smörgås serveras under dagen.

Bakgrund till programmet:

Syftet med ekologiska kontrollprogrammet är att bedöma tunnelbyggets påverkan på naturmiljön på kort och lång sikt.  Programmet bekostas av Trafikverket och utförs av bland annat Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Ekologgruppen i Landskrona och Toxicon AB. Även Bjäre Naturskyddsförening, Båstads kommun och Länsstyrelsen medverkar i planering och utvärdering. Programmet rymmer över 800 kontrollplatser för grundvattennivåer, skog, jordbruk och bottenfauna i hav och vattendrag.

Om Projekt Hallandsås och Västkustbanan:

Ett dubbelspår ökar järnvägskapaciteten genom Hallandsås för både person- och godstrafik. Tågens godsvikt kan fördubblas, antalet tåg öka från fyra till 24 per timme och tågens hastighet öka från 80 till 200 km i timmen. Dessutom förbättras säkerheten genom att 20 farliga plankorsningar längs sträckan byggs bort.

Trafikverket ansvarar för statliga vägar och järnvägar samt för långsiktig planering av det samlade transportsystemet.

Datum och tid: Torsdag den 12 maj, klockan 10.00.
Plats: Utställningen i Förslöv, Vistorpsvägen 96.
Anmälan: Meddela namn och mobiltelefonnummer till magnus.alm@trafikverket.se

Program:
10.00-11.00
Redovisning av kontrollprogrammet 2010, gjorda skyddsåtgärder 2010 och planerade för 2011

11.30-13.00
Avfärd till Båstad hamn, för presentation av resultaten från bottenundersökningarna i Skälderviken och Lahomsbukten.

Kaffe och smörgås serveras under dagen.

Bakgrund till programmet:

Syftet med ekologiska kontrollprogrammet är att bedöma tunnelbyggets påverkan på naturmiljön på kort och lång sikt.  Programmet bekostas av Trafikverket och utförs av bland annat Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Ekologgruppen i Landskrona och Toxicon AB. Även Bjäre Naturskyddsförening, Båstads kommun och Länsstyrelsen medverkar i planering och utvärdering. Programmet rymmer över 800 kontrollplatser för grundvattennivåer, skog, jordbruk och bottenfauna i hav och vattendrag.

Om Projekt Hallandsås och Västkustbanan:

Ett dubbelspår ökar järnvägskapaciteten genom Hallandsås för både person- och godstrafik. Tågens godsvikt kan fördubblas, antalet tåg öka från fyra till 24 per timme och tågens hastighet öka från 80 till 200 km i timmen. Dessutom förbättras säkerheten genom att 20 farliga plankorsningar längs sträckan byggs bort.

Trafikverket ansvarar för statliga vägar och järnvägar samt för långsiktig planering av det samlade transportsystemet.

Trafikverkets projektledare kommer att finnas tillgängliga för att informera mötesspår Klingerud-Stenåsen i Kils bibliotek, Storgatan 41, Kil den 11 maj kl 16.00-17.00. Representanter från er redaktion hälsas hjärtligt välkomna!

Utöver detta kommer representanter från Trafikverket att vara tillgängliga för allmänheten i Kils bibliotek, Storgatan 41, Kil vid två tillfällen: den 11 maj kl 17.00–19.00 och den 12 maj kl 12.00–14.00.

Under perioden 26 april 2011-17 maj 2011 ställs järnvägsplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ut på följande platser:Biblioteket, Kils kommun, Storgatan 41, Kil.

• Stadshuset, Karlstads kommun, Drottninggatan 32, Karlstad
• Trafikverket, Malmtorgsgatan 4, Karlstad
• Trafikverket, Kruthusgatan 17, Göteborg
• Projektets webbplats

En bakgrund till projektet

Idag är den aktuella järnvägssträckan en av Sveriges mest trafikerade enkelspårsjärnvägar och en flaskhals för järnvägstrafiken i Värmland. Trafikverket avser att bygga ett mötesspår för att minska risken för förseningar i tågtrafiken och för att öka kapaciteten från nuvarande 92 tåg/vardagsdygn till 112 tåg/vardagsdygn. Utbyggnaden kommer att skapa förutsättningar för bättre regional utveckling genom att det blir möjligt att köra fler tåg. Ett exempel är att möjligheterna till arbetspendling i regionen kan förbättras.

Utbyggnaden bidrar också till att person- och godstransporter ska kunna flyttas från väg till järnväg, vilket innebär minskad energianvändning och minskning av klimatpåverkande utsläpp.

Utredningen har även justerats i några partier som bland annat innebär ett återinförande av tidigare bortvalda delar. Öster om Tetberget har ett sådant område lagts till igen för att förbättra en eventuell anslutning till Rosvik. Två korridorer väster om Rosvik har dessutom slagits samman. Även korridoren Rosvikby har vidgats något med syfte att undersöka fler möjliga lägen för stationsplacering i Rosvik. Dessa justeringar har gjorts eftersom de flesta synpunkter som inkommit till Trafikverket handlar just om önskemål om regionaltågstationer.

 I Miljökonsekvensbeskrivningen har ett område runt korridorerna studerats för att kunna värdera indirekta konsekvenser på omlandet. Norrbotniabanan berör exempelvis Möröfjärden söder om Luleå. Det är ett Natura 2000-område med bland annat viktiga rastlokaler för fåglar som gäss, svanar och tranor. Under april-juni 2010 har inventeringar gjorts runt fjärdens västra och södra sida av fåglarnas rörelsemönster och nattplatser. Inventeringarna har gjorts i och runt de två korridorer som utreds närmast Möröfjärden.

- Utredningen har genomförts i dialog med bland annat Norrbottens ornitologiska förening och vår bedömning är att resultatet styrker bortvalet av det västra alternativet, säger utredningsledare Jöran Gärtner, Trafikverket .
- Vår ambition är att bedriva utredningar med öppenhet och i samråd med sakägare såväl som intresseföreningar för att få in rätt underlag i rätt skede. Allt detta ska sedan ligga till grund för MKB inom järnvägsutredning JU 150 samt kommande planeringsskeden. Den ska även kunna utgöra underlag till en Natura 2000-prövning av projektet, om en sådan blir aktuell.

Norrbotniabanan är en planerad 27 mil lång ny kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå.
Syftet är att öka kapaciteten för godstransporter och möjliggöra persontågstrafik efter Norrlandskusten. Den överflyttning av transporter från väg till järnväg som banan möjliggör bedöms leda till att transportsektorns utsläpp av koldioxid minskas med 80 000 ton per år. Norrbotniabanan beräknas kosta mellan 20 och 26 miljarder kronor. Norrbotniabanan är indelad i sex järnvägsutredningar för olika delsträckor där JU150, Piteå – Södra Gäddvik, ska vara klar till årsskiftet 2011/2012.
http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Norrbotten/Norrbotniabanan/

Utredningen har även justerats i några partier som bland annat innebär ett återinförande av tidigare bortvalda delar. Öster om Tetberget har ett sådant område lagts till igen för att förbättra en eventuell anslutning till Rosvik. Två korridorer väster om Rosvik har dessutom slagits samman. Även korridoren Rosvikby har vidgats något med syfte att undersöka fler möjliga lägen för stationsplacering i Rosvik. Dessa justeringar har gjorts eftersom de flesta synpunkter som inkommit till Trafikverket handlar just om önskemål om regionaltågstationer.

 I Miljökonsekvensbeskrivningen har ett område runt korridorerna studerats för att kunna värdera indirekta konsekvenser på omlandet. Norrbotniabanan berör exempelvis Möröfjärden söder om Luleå. Det är ett Natura 2000-område med bland annat viktiga rastlokaler för fåglar som gäss, svanar och tranor. Under april-juni 2010 har inventeringar gjorts runt fjärdens västra och södra sida av fåglarnas rörelsemönster och nattplatser. Inventeringarna har gjorts i och runt de två korridorer som utreds närmast Möröfjärden.

- Utredningen har genomförts i dialog med bland annat Norrbottens ornitologiska förening och vår bedömning är att resultatet styrker bortvalet av det västra alternativet, säger utredningsledare Jöran Gärtner, Trafikverket .
- Vår ambition är att bedriva utredningar med öppenhet och i samråd med sakägare såväl som intresseföreningar för att få in rätt underlag i rätt skede. Allt detta ska sedan ligga till grund för MKB inom järnvägsutredning JU 150 samt kommande planeringsskeden. Den ska även kunna utgöra underlag till en Natura 2000-prövning av projektet, om en sådan blir aktuell.

Norrbotniabanan är en planerad 27 mil lång ny kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå.
Syftet är att öka kapaciteten för godstransporter och möjliggöra persontågstrafik efter Norrlandskusten. Den överflyttning av transporter från väg till järnväg som banan möjliggör bedöms leda till att transportsektorns utsläpp av koldioxid minskas med 80 000 ton per år. Norrbotniabanan beräknas kosta mellan 20 och 26 miljarder kronor. Norrbotniabanan är indelad i sex järnvägsutredningar för olika delsträckor där JU150, Piteå – Södra Gäddvik, ska vara klar till årsskiftet 2011/2012.

http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Norrbotten/Norrbotniabanan/

På området visas veteranbilar, mopeder, motorcyklar och tunga arbetsfordon. Man kan även testa elcykel och segway eller prova liftkorgsuppstigning och dressincykling. Under dagen blir det även tävlingar och frågesport i Järnvägsskolans tält samt musikunderhållning.

På förmiddagen kan man få följa med ett ångtåg till Åstorp och på eftermiddagen avgår ett klassiskt eltåg till Båstad. Båda turerna är tur och retur. 

– Ångtåget dras av Sveriges Järnvägsmuseums E 902 och består av trävagnar med öppna plattformar från museiföreningen Östra Skånes Järnvägar i Kristianstad. Eltåget dras av elloket Du 109 från 1925 och består av samma vagnar som ångtåget, berättar Krister Månsson. På eftermiddagen går E 902 plus en vagn även som ångpendel på museiområdet.

I museiparken blir det aktiviteter för barnen. Här blir det ponnyridning och på minibanan kommer ett riktigt ånglok att trafikera.
I museet invigs sommarutställningen Eskader – 80 år svensk modellhistoria kl 13 av Jan Myrdal. Utställningen handlar om föremål i det lilla formatet och fokuserar dels på hobbybranschen och dels dess utveckling under åttio år.

– I utställningen finns i stort sett allt i modellväg. För de äldre finns igenkännande glädje och för de yngre finns alla dessa härliga modeller av tåg, flyg, båtar och ångmaskiner, säger Krister Månsson.

Press, radio och tv hälsas välkomna!

På området visas veteranbilar, mopeder, motorcyklar och tunga arbetsfordon. Man kan även testa elcykel och segway eller prova liftkorgsuppstigning och dressincykling. Under dagen blir det även tävlingar och frågesport i Järnvägsskolans tält samt musikunderhållning.

På förmiddagen kan man få följa med ett ångtåg till Åstorp och på eftermiddagen avgår ett klassiskt eltåg till Båstad. Båda turerna är tur och retur. 

– Ångtåget dras av Sveriges Järnvägsmuseums E 902 och består av trävagnar med öppna plattformar från museiföreningen Östra Skånes Järnvägar i Kristianstad. Eltåget dras av elloket Du 109 från 1925 och består av samma vagnar som ångtåget, berättar Krister Månsson. På eftermiddagen går E 902 plus en vagn även som ångpendel på museiområdet.

I museiparken blir det aktiviteter för barnen. Här blir det ponnyridning och på minibanan kommer ett riktigt ånglok att trafikera.
I museet invigs sommarutställningen Eskader – 80 år svensk modellhistoria kl 13 av Jan Myrdal. Utställningen handlar om föremål i det lilla formatet och fokuserar dels på hobbybranschen och dels dess utveckling under åttio år.

– I utställningen finns i stort sett allt i modellväg. För de äldre finns igenkännande glädje och för de yngre finns alla dessa härliga modeller av tåg, flyg, båtar och ångmaskiner, säger Krister Månsson.

Press, radio och tv hälsas välkomna!

När: Onsdagen den 11 maj
Klockan: 10.00.
Plats: Boglinatorpet vid Östra Stenby kyrka.

Medverkar gör landshövding Elisabeth Nilsson, kommunalråd Eva Andersson, driftchef  Fredrik Brokvist på Trafikverket Region Öst, med flera.

Vi bjuder på enkel förtäring i samband med invigningsceremonin.
Efter invigningen finns tid avsatt för intervjuer.

Press, radio och tv hälsas välkomna!

Godsstråket genom Bergslagen (Storvik–Frövi) är en enkelspårig järnväg med hög belastning. Det finns starka önskemål från näringslivet att kunna transportera mer gods på järnvägen. Trafikverket planerar nu i projektet Bana Gods i Mitt ett antal åtgärder som ska göra det möjligt att köra fler godståg genom mellersta Sverige. I förstudien för Storvik–Frövi föreslår vi elva nya mötesstationer, förlängning av sju mötesstationer, utbyggnad till tre spår på två stationer samt enklare signaltekniska förbättringar. Därigenom kan man köra längre tåg och snabba upp tågmöten, vilket ger ökad möjlighet att köra fler tåg på banan.

Trafikverket bjuder nu in allmänhet, föreningar, andra intresserade och media till träffar utomhus på dessa platser:

Torsdag den 5 maj

Ica Tor Center i Torsåker kl. 11.30
Ica Supermarket i Horndal kl. 13.00
Järnvägsstationen i Krylbo kl. 15.30
Torget i Skinnskatteberg kl. 17.00

Kort om projektet:

I projektet Bana Gods i Mitt ska Trafikverket ta fram fem förstudier på Bergslagsbanan och Godsstråket genom Bergslagen. En gäller Godsstråket genom Bergslagen: Storvik–Frövi. Syftet är att öka kapaciteten för godstransporter på järnväg. Godstrafiken genom Bergslagen är omfattande och består av både transittrafik mellan norra och södra Sverige och regional godstrafik. På banorna går även persontrafik för pendling och fjärrtrafik.

Godsstråket genom Bergslagen (Storvik–Frövi) är en enkelspårig järnväg med hög belastning. Det finns starka önskemål från näringslivet att kunna transportera mer gods på järnvägen. Trafikverket planerar nu i projektet Bana Gods i Mitt ett antal åtgärder som ska göra det möjligt att köra fler godståg genom mellersta Sverige. I förstudien för Storvik–Frövi föreslår vi elva nya mötesstationer, förlängning av sju mötesstationer, utbyggnad till tre spår på två stationer samt enklare signaltekniska förbättringar. Därigenom kan man köra längre tåg och snabba upp tågmöten, vilket ger ökad möjlighet att köra fler tåg på banan.

Trafikverket bjuder nu in allmänhet, föreningar, andra intresserade och media till träffar utomhus på dessa platser:

Torsdag den 5 maj

Ica Tor Center i Torsåker kl. 11.30
Ica Supermarket i Horndal kl. 13.00
Järnvägsstationen i Krylbo kl. 15.30
Torget i Skinnskatteberg kl. 17.00

Kort om projektet:

I projektet Bana Gods i Mitt ska Trafikverket ta fram fem förstudier på Bergslagsbanan och Godsstråket genom Bergslagen. En gäller Godsstråket genom Bergslagen: Storvik–Frövi. Syftet är att öka kapaciteten för godstransporter på järnväg. Godstrafiken genom Bergslagen är omfattande och består av både transittrafik mellan norra och södra Sverige och regional godstrafik. På banorna går även persontrafik för pendling och fjärrtrafik.

Godsstråket genom Bergslagen (Storvik–Frövi) är en enkelspårig järnväg med hög belastning. Det finns starka önskemål från näringslivet att kunna transportera mer gods på järnvägen. Trafikverket planerar nu i projektet Bana Gods i Mitt ett antal åtgärder som ska göra det möjligt att köra fler godståg genom mellersta Sverige. I förstudien för Storvik–Frövi föreslår vi elva nya mötesstationer, förlängning av sju mötesstationer, utbyggnad till tre spår på två stationer samt enklare signaltekniska förbättringar. Därigenom kan man köra längre tåg och snabba upp tågmöten, vilket ger ökad möjlighet att köra fler tåg på banan.

Trafikverket bjuder nu in allmänhet, föreningar, andra intresserade och media till träffar utomhus på dessa platser:

Torsdag den 5 maj

Ica Tor Center i Torsåker kl. 11.30
Ica Supermarket i Horndal kl. 13.00
Järnvägsstationen i Krylbo kl. 15.30
Torget i Skinnskatteberg kl. 17.00

Kort om projektet:

I projektet Bana Gods i Mitt ska Trafikverket ta fram fem förstudier på Bergslagsbanan och Godsstråket genom Bergslagen. En gäller Godsstråket genom Bergslagen: Storvik–Frövi. Syftet är att öka kapaciteten för godstransporter på järnväg. Godstrafiken genom Bergslagen är omfattande och består av både transittrafik mellan norra och södra Sverige och regional godstrafik. På banorna går även persontrafik för pendling och fjärrtrafik.

Pressvisning

Vi hälsar media välkomna till en pressvisning av utställningen. Då har ni även möjlighet att träffa Maj och Peter Langhorst.

Tid: Torsdag den 5 maj kl 15.00
Plats: Sveriges Järnvägsmuseum, Ängelholm

Pressvisning

Vi hälsar media välkomna till en pressvisning av utställningen. Då har ni även möjlighet att träffa Maj och Peter Langhorst.

Tid: Torsdag den 5 maj kl 15.00
Plats: Sveriges Järnvägsmuseum, Ängelholm

Vägen mellan skolorna är smal och i kombination med en relativt hög hastighet och trafik har den upplevts som otrygg och osäker. Den nya cykelleden ökar nu trafiksäkerheten för barn och övriga.

Cykelleden som byggts i samfinansiering mellan Trafikverket och Kristianstad kommun hoppas nu inspirera fler att välja att gå eller cykla längs sträckan, något som också bidrar till en bättre hälsa för den enskilde, ett minskat koldioxidutsläpp och därmed en bättre miljö.

Trafikverket har det övergripande ansvaret  för att skapa ett hållbart och effektivt transportsystem. I Skåne byggs årligen cirka 30 km cykelled.

Media hälsas välkomna onsdagen den 4 maj, vid Hammar skola från 10.00 då firandet av cykelleden inleds med en tipsrunda för skolbarnen. Själva invigningen sker  kl 12:30 då också representanter från Trafikverket och skolan träffas.

Den nuvarande anslutningen av väg 676, Vittulsbergsvägen, till väg 288, flyttas 200 meter närmare Uppsala och väg 676 läggs om i kanten av det gamla industriområdet. Den nya anslutningen utförs med ficka för vänstersvängande från Uppsala, passage med refuger för korsande gående och cyklister samt med nya belysta busshållplatser.

Det nya industriområdet får sin utfart till den omlagda väg 676.

Bäst av länets kommuner var Degerfors, vars 13 nyregistrerade bilar i genomsnitt släppte ut 123 g/km. I botten på listan ligger Askersund och Kumla med 166 respektive 169 g/km. Kommunerna i länet satsade främst på snåla dieseldrivna personbilar. Nära 56 procent av kommunernas nyregistrerade bilar 2010 var dieseldrivna, att jämföras med riksgenomsnittet 46 procent. Men andelen nya bensindrivna bilar var också relativt högt, över 28 procent.

Landets kommuner går i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken stavas mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen, så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

Bäst i länet var Svenljunga, vars 14 nyregistrerade bilar hade genomsnittligt utsläpp på 108 g/km. Med det hamnar kommunen på delad andra plats i hela riket. I botten på listan låg Tidaholm och Åmål. Men de kommunerna köpte bara en bil var. Mer anmärkningsvärt är att Trollhättans 33 nyregistrerade bilar hade ett så högt genomsnitt som 179 g/km.

I Göteborg köpte kommunen bilar som släppte ut mer i snitt, 155 g/km, än de bilar som privatpersoner och företag köpte. Den totala nybilsförsäljningen i Göteborg var 20 369 bilar med ett genomsnittligt utsläpp på 147 g/km.

Landets kommuner går annars i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken stavas mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen, så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

Två av kommunerna, Fagersta och Hallstahammar, köpte bilar med ett genomsnittligt koldioxidutsläpp under miljöbilsgränsen 120 g/km. Fem av länets kommuner, däribland Västerås, hamnade på ett snitt över 160 g/km.

Västmanlands kommuner har framför allt satsat på etanoldrivna personbilar. Nära 55 procent av kommunernas nyregistrerade bilar 2010 var etanolbilar. Riksgenomsnittet var 26 procent. Men etanolbilarna är inte bränslesnåla, vilket ger höga koldioxidutsläpp. Kommunerna i Västmanland köpte ändå något snålare bilar än företag och privatpersoner i länet. Det genomsnittliga koldioxidutsläppet för den totala nybilsförsäljningen i Västmanland 2010 var 154 g/km, några gram högre än värdet för de nya kommunägda bilarna.

Landets kommuner går i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken stavas mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen, så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

I länet nyregistrerades under förra året 167 personbilar med någon av kommunerna som ägare och brukare. Deras genomsnittliga koldioxidutsläpp var 144 gram per kilometer. Det placerar Västernorrland på delad 13:e plats bland de 21 länen.

Bäst i länet var Kramfors och Ånge med 112 respektive 114 g/km. I botten på listan låg Örnsköldsvik, vars 59 nyregistrerade bilar hade ett genomsnittligt utsläpp på 168 g/km. Kommunerna i länet satsade främst på dieseldrivna bilar, men också på etanolbilar. Över 33 procent av kommunernas nyregistrerade bilar 2010 kan drivas med etanol.

Landets kommuner går ändå i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken stavas mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen, så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

I Västerbottens län nyregistrerades under förra året 100 personbilar med någon av kommunerna som ägare och brukare. Deras genomsnittliga koldioxidutsläpp var 142 gram per kilometer. Det är lika med riksgenomsnittet och placerar Västerbotten på elfte plats bland de 21 länen. Dock är inte Umeå med i statistiken, eftersom kommunen inte köpte utan leasade samtliga sina personbilar.

Länets lista toppas av Norsjö kommun, vars tio inköpta bilar hade ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 123 g/km, något över miljöbilsgränsen 120 g/km. I botten på listan finns Robertsfors och Nordmaling med 187 respektive 189 g/km. Kommunerna i länet köpte förra året framförallt in dieselbilar. 69 procent av de nya kommunägda fordonen var dieseldrivna, att jämföra med riksgenomsnittet 46 procent.

Landets kommuner går i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken stavas mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen, så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

I Värmlands län nyregistrerades under förra året 287 personbilar med någon av kommunerna som ägare och brukare. Deras genomsnittliga koldioxidutsläpp var 141 gram per kilometer. Det är nära riksgenomsnittet och placerar Värmland på tionde plats bland de 21 länen.

Länets lista toppas av Årjäng, vars två inköpta bilar hade ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 108 g/km, klart under miljöbilsgränsen 120 g/km. Flest bilar köpte Karlstads kommun, 56 fordon. Karlstad hade också det sämsta utsläppsgenomsnittet av länets kommuner, 170 g/km. Kommunerna i länet köpte förra året framförallt in dieselbilar. Nära 45 procent av de nya kommunägda fordonen var dieseldrivna, vilket är ungefär som riksgenomsnittet.

Landets kommuner går i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken stavas mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen, så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

Länets lista toppas av Enköping och Heby, med 116 respektive 117 g/km, klart under miljöbilsgränsen 120 g/km. Flest bilar köpte Uppsala kommun med 70 fordon, följt av Tierp som nyregistrerade 50 bilar. Kommunerna i länet köpte förra året framförallt in dieselbilar. Över 76 procent av de nya kommunägda fordonen var dieseldrivna. 

Landets kommuner går i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken är mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

Men det är stor skillnad mellan kommunerna. Bäst var Gnesta, vars fem nyregistrerade bilar i genomsnitt släppte ut 113 g/km, långt under miljöbilsgränsen 120 g/km. I botten på Sörmlandslistan hamnade Vingåker, vars två nya bilar släppte ut 201 g/km i snitt. Det gör Vingåker till den tredje sämsta kommunen i hela Sverige. Sörmlandskommunerna köpte framförallt in dieselbilar. Nära 52 procent av de nya fordonen var dieseldrivna.

Landets kommuner går i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken stavas mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen, så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

Det är stor skillnad mellan kommunerna. Bäst var Nacka kommun, vars två nyregistrerade bilar i genomsnitt släppte ut endast 104 g/km. Den siffran placerar Nacka främst bland alla Sveriges kommuner. I botten på Stockholmslistan hamnade Ekerö, vars 19 nya bilar släppte ut 175 g/km i snitt. Andelen bensindrivna personbilar som Stockholmskommunerna köpte in förra året är ovanligt stor. Nära 44 procent av fordonen var bensindrivna, att jämföras med riksgenomsnittet 17,6 procent. Inget annat läns kommuner köper så stor andel bensinbilar.

Landets kommuner går i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken stavas mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen, så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

Men det är stor skillnad mellan kommunerna. Bäst var Svalöv, vars sju nyregistrerade bilar i genomsnitt släppte ut 109 g/km. I botten på listan hamnade Vellinge, vars två nya bilar släppte ut 187 g/km i snitt. Nio av Skånes 33 kommuner klarade gränsvärdet för miljöbil, 120 g/km. Kommunerna i länet satsade på snåla dieseldrivna personbilar. Över 52 procent av kommunernas nyregistrerade bilar 2010 var dieseldrivna, att jämföra med riksgenomsnittet 46 procent. Även andelen gasdrivna bilar var hög i Skånekommunerna, 18,1 procent.

Landets kommuner går annars i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken stavas mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen, så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

Bäst av länets kommuner var Gällivare, vars 13 nyregistrerade bilar i genomsnitt släppte ut 112 g/km. Bra värden hade också Älvsbyn och Piteå, med 118 respektive 120 g/km (120 = gränsvärdet för att räknas som miljöbil). I botten på listan ligger Haparanda, Överkalix och Övertorneå.

Kommunerna i länet satsade på snåla dieseldrivna personbilar. Nära 73 procent av kommunernas nyregistrerade bilar 2010 var dieseldrivna, att jämföras med riksgenomsnittet för kommunägda fordon på 46 procent.

Landets kommuner går i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken stavas mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen, så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

I länet nyregistrerades under förra året 117 personbilar med någon av kommunerna som ägare och brukare. Deras genomsnittliga koldioxidutsläpp var 144 gram per kilometer. Det placerar Kalmar på delad 13:e plats bland de 21 länen.

Markaryds kommun står ut från de övriga. Kommunens 33 nyregistrerade bilar släppte i genomsnitt ut 120 g/km, vilket också är gränsvärdet för att klassas som miljöbil. Ett relativt bra värde hade också Ljungby, vars 20 nyinköpta bilar släppte ut 132 g/km i snitt. I botten på listan ligger Alvesta och Tingsryd. Kommunerna i länet valde att satsa på etanoldrivna personbilar. Över hälften av kommunernas nyregistrerade bilar 2010 kan drivas med etanol. De köpte också jämförelsevis många bensindrivna bilar, medan andelen dieseldrivna var relativt liten.

Landets kommuner går ändå i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken stavas mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen, så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

Bäst i länet var Emmaboda kommun, vars enda nyregistrerade bil släpper ut 120 g/km. Ett bra värde hade också Hultsfred, vars sex nyinköpta bilar släppte ut 124 g/km i snitt. I botten på listan ligger Nybro, Högsbo och Kalmar. Kommunerna i länet satsar på etanoldrivna personbilar. Nära 72 procent av kommunernas nyregistrerade bilar 2010 var etanoldrivna, vilket är den högsta andelen av samtliga län.

Landets kommuner går ändå i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken stavas mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

Bästa värdena i länet har Aneby och Vaggeryd, båda med 114 g/km. I botten på listan ligger Eksjö, Habo och Nässjö. Flest bilar registrerade Jönköpings kommun, vars 56 fordon i snitt släppte ut 151 gram koldioxid per kilometer. Kommunerna i länet satsar jämförelsevis mycket på gas- och etanoldrivna personbilar. Nära 27 procent av kommunernas nyregistrerade bilar 2010 var etanoldrivna, vilket är strax över riksgenomsnittet. Över 25 procent kommunernas nya bilar var gasdrivna, vilket är den högsta siffran i hela landet.

Sveriges kommuner går ändå i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken är mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

Allra sämst är Ronneby med 170 g/km för kommunens nya bilar. Bäst i länet är Karlshamn med 156 g. Det placerar samtliga länets fem kommuner på den sämre halvan av listan för hela riket.

Blekinges kommuner har framför allt satsat på etanoldrivna personbilar. Två av tre bland kommunernas nyregistrerade bilar 2010 var etanolbilar. Det är den näst högsta siffran i landet, bara kommunerna i Kalmar län hade större andel etanolbilar. I landet som helhet var en ny kommunal bil av fyra etanoldriven. Men etanolbilarna är inte bränslesnåla, vilket ger höga koldioxidutsläpp.

Företag och privatpersoner i Blekinge köpte snålare bilar än kommunerna. Det genomsnittliga koldioxidutsläppet för den totala nybilsförsäljningen i Blekinge 2010 var 153 g/km. De släppte alltså i snitt ut mindre än de bilar kommunerna köpte in. Blekinges kommuner är dock inte typiska. Det är bara i Östergötland som det ser likadant ut. I alla andra län köper kommunerna mer klimatsmart än företag och privatpersoner.

Landets kommuner i övrigt går alltså i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken är mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

I Dalarna nyregistrerades under förra året 230 personbilar med någon av kommunerna som ägare och brukare. Deras genomsnittliga koldioxidutsläpp var 126 gram per kilometer. Det placerar Dalarna på andra plats bland Sveriges alla län.

I länet toppar Orsa och Säter kommunlistan, med 108 respektive 109 g/km. I botten finns Malung-Sälen, Smedjebacken och Hedemora. Dalakommunerna satsar framför allt på diesel när de köper personbilar. Över 80 procent av dalakommunernas nyregistrerade bilar 2010 var dieslar. Det är den högsta siffran i landet, riksgenomsnittet är 46 procent.

Kommunerna går alltså i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken stavas mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

På Gotland nyregistrerades under förra året 94 personbilar med kommunen som ägare och brukare. Deras genomsnittliga koldioxidutsläpp var 127 gram per kilometer. Det placerar Gotland på tredje plats bland länen och på delad 20:e plats bland kommunerna. Gotlands kommun satsar framför allt på diesel när den köper personbilar. Över 71 procent av kommunens nyregistrerade bilar 2010 var dieslar. Det är en hög siffra, riksgenomsnittet är 46 procent.

Landets kommuner går i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken är mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

I Gävleborgs län nyregistrerades under förra året 142 personbilar med någon av kommunerna som ägare och brukare. Deras genomsnittliga koldioxidutsläpp var 143 gram per kilometer.

Gävle kommun var bäst i länet med 132 g/km, medan Hofors nya kommunbilar släppte ut 172 g/km i genomsnitt. Kommunerna i Gävleborg satsar framför allt på diesel när den köper personbilar. 62 procent av kommunernas nyregistrerade bilar 2010 var dieslar. Riksgenomsnittet är 46 procent. Över 21 procent av de nya kommunägda bilarna var etanolbilar.

Landets kommuner går i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken är mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

I Halland nyregistrerades under förra året 164 personbilar med någon av kommunerna som ägare och brukare. Deras genomsnittliga koldioxidutsläpp var 124 gram per kilometer. Det placerar Halland i topp bland länen i landet.

I länet toppar Halmstad och Falkenberg kommunlistan, med 116 respektive 118 g/km, följda av Varberg med 125 samt Kungsbacka och Laholm med 127 g/km. Hylte kommun köpte inga nya bilar under 2010. De halländska kommunerna satsar framför allt på diesel när de köper personbilar. Över 80 procent av kommunernas nyregistrerade bilar 2010 var dieslar. Det är den näst högsta siffran i landet, riksgenomsnittet är 46 procent.

Landets kommuner går överlag i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken är mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

Bästa värdena i länet har Krokom och Strömsund, med 132 respektive 140 g/km. Sämst är Härjedalen som bara nyregistrerade en bil under 2010, men den hade hög bränsleförbrukning och släppte ut 198 gram koldioxid per kilometer. De jämtländska kommunerna köpte jämförelsevis många bensindrivna personbilar. Över 36 procent av kommunernas nyregistrerade bilar 2010 var bensindrivna. Det är den näst högsta siffran i landet, riksgenomsnittet är 17,6 procent.

Landets kommuner går ändå i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken är mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

Ingen kommun i länet hade ett genomsnittligt koldioxidutsläpp under miljöbilsgränsen 120 g/km. Allra sämst var Norrköping, vars 76 nyregistrerade bilar hade ett genomsnittligt utsläpp på 169 g/km. Sex av länets 13 kommuner, förutom Norrköping också Linköping, hade värden över 160 g/km. Östergötlands kommuner har framför allt satsat på etanoldrivna personbilar. Mer än hälften av kommunernas nyregistrerade bilar 2010 var etanolbilar. Riksgenomsnittet var 26 procent. Men etanolbilarna är inte bränslesnåla, vilket ger höga värden.

Företag och privatpersoner i Östergötland köpte snålare bilar än kommunerna. Det genomsnittliga koldioxidutsläppet för den totala nybilsförsäljningen i Östergötland 2010 var 151 g/km. De släppte alltså i snitt ut mindre än de bilar kommunerna köpte in.

Östergötlands kommuner är dock inte typiska. Det är bara i Blekinge som det ser likadant ut. I alla andra län köper kommunerna mer klimatsmart än företag och privatpersoner. Landets kommuner i övrigt går alltså i täten för utvecklingen mot klimatvänligare fordon. Nyregistrerade kommunägda personbilar hade förra året ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 142 g/km. Kommunerna i Halland toppar listan med ett snitt på 124 g/km.

– Det är glädjande att kommunerna ger en tydlig signal om att de vill vara föregångare. Men det går utan tvekan att nå ännu längre med en tydligare politisk förankring av fordonsfrågorna vilket inte minst variationerna kommunerna emellan visar, säger Trafikverkets miljö- och hälsodirektör Lars Nilsson.

Men kommunerna står bara för en liten del, 1,7 procent, av alla nyregistrerade personbilar. Företag och privatpersoner svarar för merparten. Totalt registrerades över 290 500 personbilar i Sverige 2010. Utsläppen från dem var i genomsnitt 153 gram per kilometer, vilket är 7,5 procent mindre koldioxid än året före. Men än släpper nya bilar i Sverige ut mer än i EU som helhet, där genomsnittet är 146 g/km.

Trots den positiva trenden för nya bilas utsläpp ökar de sammanlagda utsläppen från vägtrafiken. Orsaken stavas mer trafik. 2010 ökade vägtrafikens utsläpp med nästan en procent eller cirka 100 000 ton. Den största ökningen står de tunga lastbilarna för. På personbilssidan äts de nya bilarnas minskade utsläpp upp av trafikökningen, så att utsläppen där är ungefär oförändrade.

– Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå de trafikpolitiska målen. Här kan kommunerna liksom andra aktörer spela en viktig roll. Inte minst handlar det om att påverka de tunga transporterna, säger Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets enhet för styrmedel klimat och luft.

Möjligheten att köra på alternativa drivmedel varierar kraftigt i landet, något som också påverkar kommunernas bilval. Andelen bilar som drivs med gas eller etanol blir därför lägre ju längre upp i landet man kommer. För gas finns för närvarande bara ca 120 tankställen i landet.

– Råvaran till gas i form av slam och hushållsavfall finns dock i hela landet. Därför vore det önskvärt med fler kommunala initiativ för lokal produktion av biogas för fordonsdrift. På så sätt skulle lokala transporters klimatpåverkan kunna minskas, säger Carl Magnus Berglund, utredare på Konsumentverket.

- De fördjupade studierna har tyvärr visat att det inte med 100 procents säkerhet går att garantera sjöfarten vid stränga isvintrar, säger projektledaren Malin Fahller.
Vi håller fortfarande det östliga broalternativet öppet, men konstaterar också att det västliga alternativet kommer att fungera bra.

Utredningen har genomförts i samarbete med Sjöfartsverket och Luleå hamn. Den svåraste frågan handlar om att båtar till Victoriahamnen och Malmhamnen måste kunna garanteras ytor som det går att vända fartygen på vid svåra isförhållanden. De senaste vintrarna har visat hur svårbedömd den frågan är.
 
Trafikverket är villiga att ta den högre kostnaden för broalternativet inklusive kompensationsåtgärder för sjöfarten. Men idag finns det ingen vedertagen metod att visa om åtgärderna är tillräckliga. Samtidigt blir konsekvenserna för industrin stora om det skulle uppstå problem med sjöfarten.

- Vi har ibland fått kritik för att utredningarna tar för lång tid, säger Tomas Gustafsson projektansvarig för Norrbotniabanan. Men det här visar hur viktigt det är att inte hasta fram beslut i långsiktiga samhällsplaneringsprojekt.

I det västliga alternativet ansluts Norrbotniabanan till befintlig järnväg vid Notviken med ett dubbelspår mot Luleå och ett spår mot Boden. Det är en mycket bra lösning för godstrafiken och ok för merparten av alla tågresenärer. Men för de resenärer som åker kortare sträckor, till exempel mellan Piteå och Sunderby sjukhus, innebär alternativet en återvändsgränd eftersom tågen måste åka in till Luleå C och vända.

-Finansiering till byggnation av Norrbotniabanan saknas och med tanke på att det är oklart när projektet fortsätter så vore det idag dumt att utesluta en östlig lösning, avslutar Tomas Gustafsson.

Trafikverkets beslut kommer att tas under 2011.

Kontakt:
Tomas Gustavsson, 070-377 52 31
Malin Fahller 070-377 52 93
Trafikverkets pressjour 0771 – 31 15 00

- De fördjupade studierna har tyvärr visat att det inte med 100 procents säkerhet går att garantera sjöfarten vid stränga isvintrar, säger projektledaren Malin Fahller.
Vi håller fortfarande det östliga broalternativet öppet, men konstaterar också att det västliga alternativet kommer att fungera bra.

Utredningen har genomförts i samarbete med Sjöfartsverket och Luleå hamn. Den svåraste frågan handlar om att båtar till Victoriahamnen och Malmhamnen måste kunna garanteras ytor som det går att vända fartygen på vid svåra isförhållanden. De senaste vintrarna har visat hur svårbedömd den frågan är.
 
Trafikverket är villiga att ta den högre kostnaden för broalternativet inklusive kompensationsåtgärder för sjöfarten. Men idag finns det ingen vedertagen metod att visa om åtgärderna är tillräckliga. Samtidigt blir konsekvenserna för industrin stora om det skulle uppstå problem med sjöfarten.

- Vi har ibland fått kritik för att utredningarna tar för lång tid, säger Tomas Gustafsson projektansvarig för Norrbotniabanan. Men det här visar hur viktigt det är att inte hasta fram beslut i långsiktiga samhällsplaneringsprojekt.

I det västliga alternativet ansluts Norrbotniabanan till befintlig järnväg vid Notviken med ett dubbelspår mot Luleå och ett spår mot Boden. Det är en mycket bra lösning för godstrafiken och ok för merparten av alla tågresenärer. Men för de resenärer som åker kortare sträckor, till exempel mellan Piteå och Sunderby sjukhus, innebär alternativet en återvändsgränd eftersom tågen måste åka in till Luleå C och vända.

-Finansiering till byggnation av Norrbotniabanan saknas och med tanke på att det är oklart när projektet fortsätter så vore det idag dumt att utesluta en östlig lösning, avslutar Tomas Gustafsson.

Trafikverkets beslut kommer att tas under 2011.

Kontakt:
Tomas Gustavsson, 070-377 52 31
Malin Fahller 070-377 52 93
Trafikverkets pressjour 0771 – 31 15 00

Lokal: Världsarvet

Projektledaren Malin Fahller och projektansvarige Tomas Gustavsson finns på plats för att informaera om järnvägsutredningen när det gäller Norrbotniabanans infart till Luleå.

Lokal: Världsarvet

Projektledaren Malin Fahller och projektansvarige Tomas Gustavsson finns på plats för att informaera om järnvägsutredningen när det gäller Norrbotniabanans infart till Luleå.

Det finns flera fördelar med mobil datainsamling av stereobilder. En stor fördel är att det inte uppstår någon trafikstörning då all mätning sker från bilen jämfört med manuell mätning.
Stereobild (jpeg-fil, 58 kB)

Trafikverket sökte tillstånd för att få bygga i vatten redan 2009 hos miljödomstolen och efter dagens dom kan man påbörja arbetet. Under hösten och vintern har Trafikverket dels gjort klart arkeologiska utgrävningar och dels gjort förarbeten i form av ledningsdragningar och annat. Det innebär att man omedelbart kan inleda arbetet med järnvägsbroarna.

Beslutet från Högsta domstolen gäller domarna Ö 3667-10 och Ö 3666-10, HD medger inte prövningstillstånd av beslut i tidigare instans.

Under tiden får trafiken gå via Jönköping. Boende utmed sträckan kan nå sina fastigheter från Tenhult eller Huskvarna.
 – Man måste räkna med längre restid under dessa dagar, säger Mikael Hårrskog som är projektledare från Trafikverket. Men vi hoppas att man har överseende med detta.

På grund av vägavstängningen trafikerar linje 31 endast sträckan Kaxholmen-Huskvarna-Bråneryd t/r enligt gällande tidtabell. För ytterligare information se www.jlt.se eller kontakta Trafikupplysningen på telefonnummer 0771-444 333.

Andra etappen av arbetet görs sommaren–hösten 2012. Då sätts nya kontaktledningsstolpar och ny kontaktledning upp. Även då kommer banan att behövas stängas av och tågen ersätts med buss.

– Det är en välbehövlig upprustning för banan och som vanligt kommer en mängd underhållsarbeten att passa på att nyttja de tider i spår vårt arbete medför. Förhoppningsvis kommer arbetena gå planenligt och vi gör allt vi kan för att minimera störningar, säger projektledare Pernilla Merkenius.

Kontaktledningen på sträckan Åstorp – Hässleholm kommer också att bytas ut, men det är ännu inte klart när det blir.

Ny tidtabell för 18 april – 26 juni finns på stationerna och på Skånetrafikens webbplats.
Till Skånetrafikens webbplats (öppnas i nytt fönster)

Mer information om projektet

Pressvisning

Tid: tisdag den 12 april klockan 10.00 – 12.00
Plats: Fatbursgatan 1, Södermalm i Stockholm i Trafikverkets lokaler på plan 1
Antalet platser är begränsat. Föranmälan krävs och först till kvarn gäller!

Citybanan en 6 kilometer lång pendeltågstunnel

Den nya pendeltågstunneln sträcker sig mellan Tomteboda och Stockholms södra och kommer att ha två nya stationer vid Odenplan och T-Centralen. När Citybanan är klar 2017 fördubblas spårkapaciteten genom Stockholm och alla tåg kan gå tätare och punktligare. Byten går snabbare tack vara de nya stationernas närhet till buss och tunnelbana. Trafikverket bygger Citybanan i samarbete med Stockholms stad och Stockholms läns landsting genom SL.

Beläggningsarbeten gör man företrädesvis från april till september. Det är under den perioden som luften och underlaget håller tillräcklig varm temperatur för att resultatet ska bli bra på lång sikt.

 – Vägen mellan Önsvalarondellen i Staffanstorp fram till Kyrkheddinge är en så kallad 2+1 väg med mitträcke. Det kommer att ta en dryg månad innan vi är färdiga med arbetet. Samtidigt kommer det att medföra begränsad framkomlighet och risk för trafikstörningar, säger Johan Högström.
 
För att undvika bilköer kan det vara en idé att planera sin körning och även vara ute i god tid. Alternativ väg till och från Malmö under beläggningsarbetet är väg 16 från Dalby via Lund och E22 till Malmö samt omvänt från Malmö väg E22 via Lund och väg 16 till Dalby.

- Det är ett mycket viktigt steg som tagits i och med denna överenskommelse. Att lösa Ekerö kommuns behov av en robust trafiklösning som gynnar kollektivtrafiken liksom att besluta om Förbifart Stockholms anslutning till Ekerövägen och samtidigt säkerställa att världsarvet Drottningholm och natur- och kulturmiljön på Lovön inte skadas, har krävt omfattande samråd och analyser. Nu har vi funnit lösningar som alla parter är överens om och kan gå vidare i vårt arbete. Det kommer att förbättra trafiksituationen betydligt för Ekeröborna. Och när Förbifarten är byggd kommer trycket att minska på Ekerövägen, säger Riggert Anderson, Trafikverkets projektchef för Förbifart Stockholm.

Flera tungt vägande intressen har stått i fokus och vägts mot varandra under arbetet. Drott­ningholms slottsanläggning uppfördes på Unescos världsarvslista 1991. Världsarvet Drott­ningholm måste tryg­gas utan att skadas av ökande trafik i en växande region. Samtidigt ex­panderar Ekerö kommun och behöver en långsiktigt hållbar trafiklösning. Boende i Ekerö kommun har idag bara Ekerövägen, väg 261, som enda vägförbindelse med omvärlden. För­bifart Stockholm kommer att ansluta till Ekerö­vägen, vilket innebär att trafiken förbi Drott­ningholm kommer att avlastas.

Anslutningen mellan Förbifart Stockholm och Ekerövägen har utvecklats i flera omgångar i samråd med berörda myndigheter och boende. Sedan de olika intressena vägts samman har Trafikverket valt att gå vidare med ett alternativ som innebär en cirkulationsplats vid Edeby Gård och en vid Tillflyk­ten, båda på Lovö. Cirkulationsplatserna med tillhörande vägar ska utformas så att de i största möj­liga mån smälter in i landskapet. Det fortsatta arbetet ska ske i nära samverkan mellan överenskom­melsens parter och samordnas med Länsstyrelsens på­gående arbete med att skapa ett natur- och kulturreservat för Lovö/Kärsö.

När Ekerövägen byggs om ska den anpassas till världsarvsområdet och dess omgivande natur- och kulturmiljöer. Historiska, visuella och funktionella samband inom området ska förstärkas. Fyra smala körfält mellan Ekerö Centrum och Nockeby på Ekerövägen kommer att inne­bära påtagliga förbättringar för trafiken, i synnerhet för kollektivtrafiken, och vägen ska utformas så att världsarvet, byggnadsminnet och riksintresset inte hotas. Trafikverket ska också analysera trafikflödena sedan Förbifart Stockholm öppnats, och vid behov medverka till ytterligare åtgärder som minskar trafikflödet från Förbifart Stockholm genom Drottningholms världsarvsområde. 

Länk till överenskommelsen (PDF-fil, 3 MB), öppnas i nytt fönster

Pressvisning

Vi hälsar media välkomna till en pressvisning av utställningen. Då har ni även möjlighet att samtala med konstnären.

Tid: Fredagen den 8 april kl 13.00
Plats: Sveriges Järnvägsmuseum, Ängelholm

Pressvisning

Vi hälsar media välkomna till en pressvisning av utställningen. Då har ni även möjlighet att samtala med konstnären.

Tid: Fredagen den 8 april kl 13.00
Plats: Sveriges Järnvägsmuseum, Ängelholm

Fakta:

Rikstrafiken ingår sedan årsskiftet i Trafikverket. Uppdraget är att sörja för en effektiv och hållbar transportförsörjning i landet genom kollektivtrafik med buss, båt, flyg och tåg.

Trafikverkets ersättning för 2011 är 12 miljoner kronor. Avtalet sträcker sig fram till 2013-06-30.

Elektrifiering av banan var klar 2007 till en kostnad av en knapp miljard kronor. Resandeutvecklingen sträcker sig från 200 000 resor 1992 till 1 200 000 år 2005, och efter elektrifieringen nästan 1 600 000 resenärer år 2010.