Till flygbilderna

• Den sydöstra påfartsrampen till trafikplatsen öppnar.
• Den nya infarten till Bohus öppnar.
• Lokalvägen mellan Bohus och norra Surte öppnar.
• Rondellen på trafikplatsen tas i bruk till viss del. (Framkomligheten är dock begränsad vilket innebär att trafikanter norrifrån som ska in till Bohus behöver köra via rondellen på andra sidan Jordfallsbron eller via norra Surte.)
• Trafikanter som ska söderut från Jordfallsbron och vice versa åker även fortsättningsvis norrut till Stora Viken och vänder.
• In- och utfarten vid Skårdal söder om Bohus stängs natten mellan onsdag och torsdag 23-24 maj. Då försvinner även trafikljuset på E45.

Antal byggda ringar i det västra tunnelröret är 1145, motsvarande 2517 meter. Om man har följt veckrapporterna så har det ökat med en ring trots att maskinen står still för underhåll. Det beror på att borrning till av den sista ringen genomförts men att betongsegmenten nu monterats och den då registreras som färdig.

Underhållet av tunnelborrmaskinen är klart och Åsa kommer att starta den sista etappen mot Båstad i slutet av veckan.

Norra arbetsplatsen, Båstad

Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Frysningen sker i två steg. I ett första steg har 85 meter frysts ner. I det frysta området pågår arbetet med att spränga ut en mindre tunnel, en så kallad pilottunnel. I slutet av pilottunneln placeras sedan utrustning för frysborrning av resterande 115 meter. Arbetet med pilotunneln har kommit cirka 50 meter.

Läs mer om frysningen här

Förberedelser har påbörjats inför liningarbeten i de bergtunneldelar som färdigställdes under 1990-talet. Förberedelserna innefattar vissa sprängningsarbeten för att vidga bergtunnlarna, så kallad strossning. Strossningsarbetena förväntas pågå tills sommaren.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 är kammare uttagna i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering, dvs cement trycks in och tätar berget, att göras etappvis 150-250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsas framdrift genom dessa områden underlättas genom att man behöver göra färre antal stopp för att förbehandla berget.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 5 & 6 pågår.

Läs mer om tvärtunnelarbetena här

Södra arbetsplatsen, Förslöv

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Arbetet med det yttre betongskiktet är nu klart och montering av det vattentäta membranet kommer att inledas.

Två körfält för genomfartstrafiken i norrgående
Det tidigare avfartskörfältet mot St Eriksplan kan du som trafikant även använda för att fortsätta E4/E20 fram. Liksom tidigare är det två körfält för genomfartstrafiken i norrgående körriktning. Avfarten mot St Eriksplan är öppen som vanligt.

Minsta möjliga störning
Att bygga Norra länken är en utmaning eftersom den nya trafikleden byggs i några av Sveriges mest trafikerade områden; Norrtull, Frescati, Roslagstull och Värtan. Under hela byggtiden, som är åtta år lång, ska trafiken kunna flyta som vanligt samtidigt som byggarbetet pågår. Avancerade trafikanalyser, noggrann planering och erfarenheter från bland annat Södra länken, gör att vi kan bygga Norra länken med minsta möjliga störning för trafikanter.

Norra länken bygger vi bland annat för att förbättra trafiksituationen i Stockholm och för att genomfarten för dig som trafikant ska gå smidigare.

Norra länken öppnar 2015
I slutet av 2015 öppnar Norrtull - Frescati - Värtan, inklusive sträckan söderut mellan Norrtull - Tomteboda. Under 2017 öppnas norrgående Tomteboda - Norrtull och under 2019 öppnar Värtabanans tunnel.

Mer trafikinformation hittar du på: www.trafiken.nu/stockholm (extern webbplats)

Bro- och vägarbeten
Bergsarbetena i området med borrning och sprängning är i huvudsak avslutade. Några mindre sprängningar kan dock förekomma. Vi tackar närboende och verksamma i området för visat tålamod. Nu fortsätter broarbeten samt arbeten med vägar och tillhörande på- och avfartsramper till och från nya E4.

Inom två veckor startar pålningsarbeten för bron över Tunavägen och håller på en bit in på hösten. Pålning sker för såväl bron över Tunavägen som för den 380 meter långa landbron som sträcker sig över åkrarna söder om Tunavägen.

– Det här ger en påtaglig förbättring för resenärerna genom att det blir betydligt kortare restider samtidigt som det skapar nya möjligheter att ta tåget till och från Sundsvall och Härnösand där nattåget tidigare inte har gått, säger SJ Norrlandstågs chef Björn Nilsson.

Installationer och testkörningar pågår

Den egentliga trafikstarten på Ådalsbanan är planerad till 1 augusti. Slutinstallationer av det nya trafikstyrningssystemet och provkörningar har pågått sedan vintern och fortsätter med hög intensitet. Flera moment och tester återstår och en del kompletterande arbeten ska göras i några tunnlar på Ådalsbanan och Botniabanan.

I princip är det möjligt att köra nattåg på banan redan nu, men det skulle i så fall medföra avbrott en period i juni och därför har det bedömts som lämpligare att börja med trafiken i juli när de arbetena är klara.

– Vårt huvudfokus ligger på den egentliga trafikstarten i augusti. Det ser ut att hålla även om det finns risk för inkörningsproblem den första tiden. Men det känns bra att kunna få igång trafik med nattåg på Ådalsbanan tidigare än så, säger Trafikverkets regionchef Ingemar Frej.

Första persontågen som går utmed kusten till Umeå

Viss godstrafik går redan på Ådalsbanan och längre norrut trafikeras sedan september 2010 Botniabanans norra halva mellan Umeå och Örnsköldsvik. När nattågstrafiken kommer igång på Ådalsbanan betyder det att tågen även går på Botniabanans södra del. Därmed går för första gången någonsin persontåg efter hela Norrlandskusten upp till Umeå.

Ett nattåg per dygn kommer dock enligt nuvarande avtal fortfarande att köra den gamla vägen via stambanan längre in i landet.

- Gjutningen sker med en så kallad gjutvagn, som flyttas fram efter varje etapp. Vi gjuter först tre mittstycken, för att komma åt att montera den bakre delen av vagnen, som ytterkanterna ska gjutas med, berättar Janne Johansson, projektledare för vägen och bron.

Nästa fas i vägtunnelarbetet har börjat och installationerna av fläktar, el och VVS har startat på flera platser, bland annat vid Norrtull samt i tunnlarna under Lill-Jansskogen.
Läs mer om vad vi installerar

Norra länken öppnar för trafik 2015.

Montage av kabelstege i en av Norra länkens tunnlar.

Ett intensivt arbete har pågått i Skönsberg för att sätta ihop den drygt 100 meter långa och 350 ton tunga bro som ska ersätta bron för Skönsbergsvägen under byggtiden av nya E4. Bron är en så kallad beredskapsbro, och skälet till att entreprenören har valt den lösningen är främst att den snabbare kommer på plats vilket minimerar tiden för vägavstängningar.

Nu skjuts den första delen på plats till det försat stödet. Arbetet påverkar inte trafiken i detta skede.

E4-trafik leds om natt under två nätter

Bron lanseras, det vill säga skjuts ut, från Hagasidan över E4 mot Skönsberg.

– När det första delen av bron lanseras på plats fram till det första av fyra brostöd påverkar vi inte trafiken. Däremot när delarna över E4 lanseras senare i veckan måste vi leda om E4 ur säkerhetssynpunkt, förklarar Björn Sjölund.

Nätterna mellan den 11 och 12 maj samt 14 till 15 maj mellan ca 22.00 – 05:00 kommer E4 därför att ledas om via Trafikgatan – Skönsbergsvägen – Gillebergsgatan – Ortviksvägen/Heffnersvägen. Såväl lanseringsarbetet som omledningen kan innebära störningar för boende i området.

– Med över 30 000 fordon som passerar på E4 genom Skönsberg varje dygn måste en del arbeten tyvärr ske nattetid då det är då som det är minst trafik, säger Björn Sjölund.

Bron öppnas i mitten av juni

Den provisoriska bron väger 350 ton och är över 100 meter lång. Den har två körfält och en separerad gång- och cykelväg och högsta tillåtna hastighet är 30 km/timmen.

Den bro som nu kommer på plats rymmer både fordonstrafik samt separata gång- och cykelvägar och hastigheten kommer att vara 30 km/timmen. I mitten av juni kommer den provisoriska bron att tas i bruk och ska sedan användas under resten av den ca två år långa byggtiden för E4 genom Skönsberg.

Senare i sommar rivs den nuvarande Skönsbergsbron, och därefter inleds bygget av en helt ny bro. Anledningen till att Skönsbergsbron måste ersättas är att E4 både kommer att flyttas i sidled samtidigt som den sänks. Den nya Skönsbergsbron blir dessutom både längre och bredare än den nuvarande bron.

Redan i februari kom den första provisoriska bron, "Kattbergsbron", på plats som ersätter den gångtunnel som gick under E4 i Skönsberg. Till skillnad mot Skönsbergsbron som lanseras, skjuts ut över E4, lyftes Kattbergsbron på plats med hjälp av mobila kranar.

Ons 16 maj 20.00 – mån 21 maj 05.00
Fre 1 juni 20.00 – mån 4 juni 05.00
Fre 17 aug 20.00 – mån 20 aug 05.00 (prel.)

Större karta (gif-bild, 188 Kb)

Så här kör du från city mot Lidingö: kör höger in på Tegeluddsvägen, ta vänster vid Tegeluddsviadukten och sedan vänster på Södra och Norra Hamnvägen. När du kör tillbaka mot city gäller samma sträcka.

Hjorthagen nås från Gasverksvägen.

Fotgängare och cyklister berörs inte av avstängningarna.

Har du frågor? Kontakta Magnus Enblom, projektledare, tel 010-123 86 34, e-post: magnus.enblom@trafikverket.se eller Åse Malm, informationsansvarig, tel 010-123 87 89, e-post: ase.malm@trafikverket.se

Antal byggda ringar i det västra tunnelröret är 1145, motsvarande 2517 meter. Om man har följt veckrapporterna så har det ökat med en ring trots att maskinen står still för underhåll. Det beror på att borrning till av den sista ringen  genomförts men att betongsegmenten nu monterats och den då registreras som färdig.

Underhållet av tunnelborrmaskinen fortsätter ett antal dagar till innan Åsa kommer att starta den sista etappen mot Båstad.

Norra arbetsplatsen, Båstad

Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Frysningen sker i två steg. I ett första steg har 85 meter frysts ner. I det frysta området pågår arbetet med att spränga ut en mindre tunnel, en så kallad pilottunnel. I slutet av pilottunneln placeras sedan utrustning för frysborrning av resterande 115 meter. Arbetet med pilotunneln har kommit cirka 50 meter.

Läs mer om frysningen här

Förberedelser har påbörjats inför liningarbeten i de bergtunneldelar som färdigställdes under 1990-talet. Förberedelserna innefattar vissa sprängningsarbeten för att vidga bergtunnlarna, så kallad strossning. Strossningsarbetena förväntas pågå tills sommaren.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 är kammare uttagna i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering, dvs cement trycks in och tätar berget, att göras etappvis 150-250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsas framdrift genom dessa områden underlättas genom att man behöver göra färre antal stopp för att förbehandla berget.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 5 & 6 pågår.

Läs mer om tvärtunnelarbetena här

Södra arbetsplatsen, Förslöv

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Arbetet med det yttre betongskiktet är nu klart och montering av det vattentäta membranet kommer att inledas.

Stationen i Nödinge är den sista av de fem nya pendeltågsstationerna i Ale kommun att få gångbron över vägen på plats. I december 2012 beräknas stationerna börja trafikeras.

För att inte riskera skador och olyckor stänger vi av de normala filerna på E4:an. Tidvis stänger vi bara av enstaka körfält. Tidvis leder vi om trafiken via på- och avfartsramperna vid trafikplats Kista. Det går alltså att passera arbetena men framkomligheten är begränsad.

Det är vid trafikplatsen i Kista som framkomligheten på E4:an begränsas under helgen.

Det är broarna som ska bli en nya på- och avfarter från E4 som vi nu ska börja gjuta överdelarna på. Tidigare under året har vi skjutit de två stålbroarna på plats med  hjälp av motordrivna domkrafter. Traditionellt gjuter man broar av betong men här har vi valt en annan metod som ger en säkrare arbetsmiljö och minimerar störningarna i trafiken. Nu när broarna är på plats ska vi gjuta betongöverdelen som sedan asfalteras.

Bygget av E4 Sundsvall blir nu mer och mer påtagligt i de centrala delarna av Sundsvall. Tillfälliga avstängningar och trafikomledningar kommer att ske av och till under hela byggtiden.

Arbetet med den ca 800 meter långa och provisoriska E4-sträckningen mellan Bygatan och Skönsbergsvägen har pågått sedan december förra året. De senaste veckorna har entreprenören lagt ett förstärkningslager i form av grus på provisoriet och nu är det dags för asfaltering. Det första asfaltlagret av totalt tre. Vid månadsskiftet juni/juli ska vägen vara klar och E4-trafiken flyttas över.

Två körfält är avstängda under asfalteringsarbetet vid anslutningarna mellan nuvarande E4 och provisorisk E4 genom Skönsberg.

Två körfält stängs av tillfälligt

– När asfaltering pågår vid anslutningarna mellan nuvarande E4 och provisorisk E4-sträckning måste vi stänga av två körfält. Ett norrgående och ett södergående körfält stängs av i norr strax innan Bygatan och strax innan Skönsbergskurvan. Det är ett måste för att garantera säkerheten för vår entreprenör som jobbar vid vägbygget, förklarar Mats Lögdahl.

Den provisoriska E4-sträckningen kommer att fungera som E4 under den ca två år långa byggtiden i Skönsberg.

Totalt ska tre lager asfalt läggas på den provisoriska E4-sträckningen som öppnar i slutet av juni.

Möte med 140-åring på Södermalm

1800-talets första stora tunnelprojekt i Stockholm var sprängningen av järnvägstunneln under Södermalm. Arbetena påbörjades hösten 1864 och tunneln stod färdig 1870. I början av april sprängde vi bort den sista biten berg mellan vår tillfartstunnel och den drygt 140 år gamla järnvägstunneln.

Berget mellan Citybanans tillfartstunnel och SJ:s gamla järnvägstunnel har täckts in med tunga skyddsmattor för att förhindra att sten och grus sprätter iväg när vi spränger.

Två entreprenader och två genomslag i City

I City möttes entreprenörerna Strabag och NCC när de sista bergpluggarna i två av Citybanans tunnlar under Norrmalm sprängdes bort i början av april.

Nu är det öppet i pendeltågstunneln hela vägen från Observatorielunden i norr till Tegelbacken i söder, sånär som på lite återstående bergbitar i plattformsrummen under T-centralen. I servicetunneln är det öppet från Observatorielunden ända ner till Riddarholmen.

I början av april blev vår pendeltågstunnel öppen hela vägen från Observatorielunden till Tegelbacken.

Två genomslag återstår innan hela tunnelsystemet under Normmalm är öppet. I maj räknar vi med att varafärdiga med sprängningarna för station Stockholm City.

Massor med massor

Under byggnationen av Citybanan transporteras totalt 300 000 lastbilslass med bergmassor ut ur tunnlarna. Sammanlagt ger Citybanan upphov till 4,3 miljoner ton utsprängt berg. Massorna motsvarar ungefär volymen av 30 Hötorgsskrapor och skulle kunna fylla Globen två och en halv gånger om.

Bergmassorna är en värdefull naturresurs. Vi har avtalat med våra entreprenörer att de får ta hand om dem och tillgodoräkna sig värdet. De transporterar massorna till anläggningar där de krossas till grus och sten – så allt material kommer till användning igen. Den totala mängden berg från hela Citybanan motsvarar bara cirka 15 procent av det årliga behovet av naturgrus och bergkross för byggverksamheten i Stockholmsregionen.

I början av april hade vi sprängt ut 72 procent av Citybanans totala bergvolym.

De fastighetsägare som berörs kommer Trafikverket att kontakta via brev.

Markundersökningarna kommer att göras inom följande områden:

Geotekniska undersökningar i Akalla

Geotekniska undersökningar kommer att genomföras på ett område mellan Finlandsgatan, Vandagatan och Hanstavägen i Akalla. Arbetet är en del i förberedelserna för Förbifart Stockholm och syftet är att fastställa markförhållandena och hur djupt berget ligger i området. Undersökningarna görs bland annat med borrbandvagnar och gör ingen åverkan på området.

Undersökningar sker dagtid och startar under vecka 18 (måndag den 30 april) och pågår i varierande omfattning till och med vecka 25.

Geofysiska- och geotekniska undersökningar i Vinsta industriområde

Undersökningarnas syfte är att fastställa markförhållandena och är en del av förberedelsen inför bygget av arbetstunneln vid Skattegårdsvägen i Vinsta Industriområde.

Undersökningarna sker dagtid och beräknas pågå i varierande omfattning till och med vecka 24.

Den geofysiska undersökningen medför minimal påverkan på omgivningen och utrustningen transporteras med vanlig personbil. Den geofysiska undersökningen innebär att mätutrustning placeras på markytan som mäter ljudvågor genom jord och berg.

Den geotekniska undersökningen sker med hjälp av en borrvagn som transporteras med lastbil. Dessa undersökningar har anpassats till att ge så lite påverkan på omgivningen som möjligt.

Kärnborrning i Sätra

Det är med så kallad kärnborrning som vi kommer undersöka berget. Vi borrar ett kärnborrhål, ca 50 m djupt och syftet är att öka Trafikverkets kunskap om bergets kvalitet och egenskaper. Borrningen kommer att ske alldeles i utkanten av bostadsområdet Brosätra. Förberedande arbeten inför borrningen har redan genomförts.

Arbetet kommer att starta vecka 18 (2 maj) 2012 och pågå i drygt en vecka.

Arbetena sker på dagtid mellan kl. 8.00-17.00. När borrningen är klar kommer vi att göra undersökningar och mätningar i borrhålet som tar cirka en vecka.

Bilden visar utrustningen som används vid kärborrning.

Kärnborrningar i Häggvik

Borrningar och mätningar görs på E4 vid Häggviksavfarten. Undersökningarna sker med radar (GPR) för att bedöma lagerstrukturen i asfalten/marken. Efter radarmätningarna genomförs kärnborrning för att kunna analysera radarmätningarna.

Undersökningarna kommer att ske nattetid.

Fältundersökningar och geotekniskiska undersökningar vid Hansta Naturreservat och öster om Akallalänken

Flera olika sorters markundersökningar kommer att genomföras för att få svar på mark och bergförhållanden i området. Utrustning som kommer att användas är borrvagn för geoteknik, maskiner för kärnborrning, geofysiska instrument och grävmaskiner för provgropar.

Arbetena sker dagtid och kommer att pågå upp till 5 veckor.

Buller kan förekomma i maskinernas närhet och borrvagnen kan lämna mindre spår efter sig i terrängen.

Vägundersökningar i Bredäng-Sätra och Smista

Geotekniska och miljötekniska markundersökningar och provtagningar kommer att genomföras i området Bredäng-Sätra och Smista.

Undersökningar sker dagtid och beräknas starta under vecka 20 (från måndag den 14 maj) och pågår i varierande omfattning till och med vecka 26. Vägarbetena på E4:an kommer i huvudsak att ske under dagtid men även under kortare perioder nattetid mellan klockan 22:00-05:00. Det innebär att framkomligheten begränsas i och med att körfält temporärt måste stängas av nattetid på den aktuella sträckan. De fastighetsägare som berörs har fått information via brev från Trafikverket.

Dessutom kommer det under denna period och fram till hösten 2012 utföras diverse andra arbeten i olika delar av Kungens Kurva området bland annat berg- och grundvattenmätningar.

Under samma period pågår E4-bygget för fullt. Därför väljer vi att kommunicera gemensamt.

Passa på att träffa oss och ställ frågor om våra arbeten på Skönsbergs vårmarknad.  Du kan även titta på kartor och film och få en bild av hur Skönsberg ser ut om några år.

VÄLKOMNA!

I slutet av april hade Gustav Vasaskolan temadag igen tillsammans med dem som håller i samarbete med Citybanan, Stockholms Stadsmuseum och Spårvägsmuseet. Temadagarna är ett resultat av att skolan deltar i projektet: Barn och ungdomar dokumenterar Citybanan. Barnen får själva berätta hur byggandet berör dem. Allt: deras frågor, tankar, funderingar och teckningar dokumenteras och sparas i Stadsmuseets arkiv. Piamaria Hallberg, antikvarie på Stockholms Stadsmuseum berättar att hon varit nere och tittat i arkiven och inte hittat något med barns eget perspektiv skildrat medan de fortfarande är barn men en del där vuxna ser tillbaka på sin barndom.

Fast barnen vet massor om borrning och sprängning har de fortfarande många frågor de vill ha svar på. Hur kommer maskinerna ner i den djupa gropen? Är det jobbigt att jobba? När är den klar? 2017 svarar Pia och undrar hur gamla de kommer att vara då, efter att ha räknat på fingrarna blir svaret 12 år.

Får Citybanan sin egen vandringssägen en dag?

I skolans bibliotek kittlar Spårvägsmuseets pedagog Pernilla Lindmark fantasin med det som skapar vandringshistorier i storstaden på temat "Underjorden: Tunnelbanenätet, kropp och sinne, läskigt". På landet finns det stora skogar, sjöar, hav och historier om skogsrået, vildvittror och näcken. I storstaden är det tunnlar och bergrum under jorden som sätter igång fantasin. Det finns en vandringssägen om Silverpilen, ett tunnelbanetåg i aluminium med åtta vagnar som trafikerade den röda linjen i Stockholms tunnelbanenät under åren 1966-1996. Det sägs att de som åkte med tåget var levande döda och att levande resenärer berättat att en resa kändes som en hel livstid.

En vandringshistoria känns igen på att det sällan är någon som upplevt den själv utan det är någons kompis brorsas pappas jobbarkompis som har berättat. Pernilla ger råttan i pizzan och den stulna dasstunnan i tv-kartongen som exempel. Hon avslutar med att säga att Citybanan med sin 6 km långa tunnel kanske får sin egen vandringshistoria en dag.

Vad händer om vattnet tar slut?

I 2Bs klassrum råder full aktivitet. Barnen får själva mäta vattennivån med hydrolog Sabine Näslunds nivåmätare och alla väntar otåligt på att det ska bli deras tur att mäta. Sabine berättar om vattnets kretslopp och hur vattnet tränger ner i alla små sprickor även i berg. Det gör att Citybanan måste täta berget genom att borra en massa hål som fylls igen med cement innan vi spränger våra tunnlar för att det inte ska komma in en massa vatten i tunneln.

För att se om grundvattnet påverkas av byggandet av Citybanan mäter Sabine nivån i mer än 120 mätrör i Vasastan varje vecka. Barnen tycker att det är konstigt att de inte ser några sådana rör i staden och Sabine berättar att rören sitter i gatubrunnar och ställen där de inte syns för att ingen ska snubbla på dem. En pojke undrar vad som händer om det är för lite vatten när Sabine mäter och hon berättar att då får hon fylla på vatten till rätt nivå igen. En annan undrar vad som händer om vattnet tar slut? Sabine berättar om vattnetskretslopp - att det alltid regnar igen och snöar igen och så går det runt, runt.

Vem håller vibrationsmätaren så still som möjligt?

I Skolans paviljong får barnen hjälpa vibrations- och bullexperterna Thomas Eriksson och Michael Morge att ta reda på om de tillsammans kan låta högre och skaka mer än Citybanans sprängningar. Utmaningen antas med full entusiasm. Först får de skrika så högt de kan och de kommer upp i 108 decibel, ljudvolym som på ett diskotek och betydligt högre än det ljud Citybanans sprängningar åstadkommer.

Läraren i klassen får barnen att göra ett experiment. Först ska de i smågrupper prata i normal samtalston, om Gröna Lund föreslår hon och Michael mäter ljudet till 70 decibel. Sedan ska de prata så att bara de i den lilla gruppen hör och Michael mäter igen och den här gången är nivån 50 decibel. En ökning av ljudstyrkan med 6-8 decibel gör att ljudnivån upplevs som dubbelt så hög. Så när klassen pratar i normal samtalston istället för att viska så ökar den upplevda ljudnivån med ungefär 300 %!

Sedan är det dags att se om det blir större vibrationer när alla i klassen hoppar samtidigt, än när Citybanan spränger. På Thomas signal hoppar alla och utslaget blir 85 mm/sekund. När vi spränger blir det bara 30-40 mm/sek säger Thomas.

Sedan delar han ut en manick som ser ut som en upp och nervänd mikrofon till några av barnen och ber dem hålla den i 2 sekunder. Det är en vibrationsmätare och den som hållit den mest still visar 6,25 mm/sek och den som inte lyckats lika bra ligger på 13,25 mm/sek. Alla barn vill försöka och tävlingen i att sitta så stilla som möjligt är i full gång. Nu när de vet vad det går ut på blir det bästa resultatet 1,25 mm/sek.

Om 100 år kan vi visa vad barnen själva tyckte om byggandet av Citybanan

Alla barn är intresserade och ivriga när Piamaria Hallberg, antikvarie på Stockholms Stadsmuseum berättar och visar 100 år och 200 år gamla kartor över hur det såg ut vid Odenplan och Karlbergsvägen där deras skola Gustav Vasa ligger. Hon visar att kvarteren har blomnamn och det har de för att den första Bergianska trädgården låg här för drygt 100 år sedan.

Barnen tycker det är roligt att se bilderna på hur skolan såg ut då den var nybyggd 1886 och är förvånade över att den ser ut att ligga på landet och inte mitt i staden. Piamaria visar en bild från invigningen av Odenplans tunnelbanestation 1961 och berättar att hon bara hittat två tanter bland alla herrar på bilden och att det kommer att vara annorlunda när Citybanan invigs. Vi hoppas få träffa barnen på invigningen också, de har redan fått en särskild inbjudan.

Piamarias bilder och berättelser ger barnen en bild av sin historia, för att öka förståelsen för här och nu år 2012. Genom bilder och berättelser får barnen chansen att resa hundra år tillbaka i tiden och på så sätt förstår de hur viktig dokumentationen av Citybanan som de  själva gör är. En unik skatt som kommer att förvaras i Stadsmuseets arkiv så att någon om 100 år och 200 år kan berätta, visa modeller, teckningar och bilder för barnen som går i Gustav Vasaskolan då om hur det var när Citybanan sprängde sig fram under deras skola.

Det var vid ett seminarium som Naturskyddsföreningen anordnat där missförståndet uppstod. Det resonemang Trafikverket förde var rent hypotetiskt utifrån om planeringsförutsättningarna varit annorlunda och enbart miljömålen skulle varit styrande.

 - Vårt uppdrag är bredare än så. Stockholm behöver nya spår och nya vägar. Därför behöver vi bygga både Citybanan och Förbifart Stockholm. Och när vi gör det ska vi ta hänsyn till miljö och säkerhet, säger Helena Sundberg.

Även om vägnätet i stort förmodligen kommer ha samma grundstruktur i framtiden som idag behöver det ständigt utvecklas. Det kan handla om att optimera användningen, till exempel genom att komplettera med kollektivtrafikkörfält, införa reversibla körfält eller att bredda vägar. Men en utveckling av vägnätet innebär också nyinvesteringar av väglänkar som ger ökad kapacitet och därmed bättre framkomlighet. Några sådana exempel är just Förbifart Stockholm, men också satsningarna på Norra länken och E18 Hjulsta-Kista.

Inte ens dessa satsningar räcker för att möta framtidens behov i en expansiv storstad. Kapacitetsbristen kan inte byggas bort. Såväl väg- som järnvägsnätet måste fortsätta utvecklas. Fler måste också välja att resa kollektivt och att cykla och gå för att minska trängseln. Något som även gynnar miljön.

- Vi föreslår en mix av åtgärder som ska sättas in där de gör störst nytta för att Stockholm ska kunna fortsätta en expansiv utveckling på ett effektivt och hållbart sätt. En hög tillgänglighet i trafiksystemet är en förutsättning för människors möjlighet att bo och verka i och kring Stockholm, vilket i sin tur skapar tillväxt och välfärd, säger Helena Sundberg.

Egentillverkad betong ger miljövinster

Trafikverkets entreprenör Peab, ansvarig för E4-sträckan Myre-Skönsmon, har nu börjat med gjutningen av vägbanan för bron över Tellusvägen. Arbetet inleddes klockan 03.00 natten mot onsdag, och beräknas pågå i nästan två dygn. Totalt ska 850 kubikmeter betong fyllas upp i den gjutform för vägbanan som konstruerats och som består av nära 170 ton armering.

- Betongen till denna bro är den första som gjuts med betong som tillverkats i betongstationen mellan Hemmanet och Stockvik. Entreprenören är helt självförsörjande med material till vägbygget och det bidrar till både minskade koldioxidutsläpp och mindre trafik på E4 och lokala vägar under E4-bygget, säger Anders Westlund.

Bro för byggtrafik

Bygget av den nya bron startade i höstas och planeras vara klart i sommar. När bron har gjutits ska gjutformen senare rivas och ett omfattande arbete startar med att leda om vatten- och avloppsledningar kring bron. Så småningom ska en vägbank byggas upp på båda sidor om bron och Tellusvägen flyttas tillbaka till sitt rätta läge under bron.

- Entreprenören kommer att använda den nya E4-bron för transporter av berg- och schaktmassor för den nya motorvägen. De kommer att fortsätta med borrnings- och sprängningsarbeten i området fram till försommaren. Massorna ska sedan krossas innan de återanvänds längs väglinjen från Myre till Skönsmon, förklarar Anders.

Två av trettiotre broar

Bron över Tellusvägen blir den andra av totalt 25 broar längs sträckan Myre-Skönsmon som gjutits klar. På sträckan pågår ytterligare åtta broarbeten. Totalt för hela projekt E4 Sundsvall ska det byggas 33 broar längs den tjugo kilometer långa nya E4-sträckan.

Gjutningen tog ca 40 timmar och 170 ton armering och 850 ton kubikmeter betong användes.

Gjutningen är nu klar och inom kort ska formarna rivas.

BanaVäg i Väst är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt. Sedan 2004 byggs dubbelspår och fyrfältsväg mellan Göteborg och Trollhättan. Utbyggnaden sker etappvis i sammanlagt 16 deletapper. Detta för att kunna utföra arbetet i den takt som det funnits medel för utbyggnaden och som den demokratiska processen tillåtit. Den första etappen öppnade för trafik 2006 och i december 2012 beräknas hela sträckan av både väg och järnväg öppna.

Flera utmaningar

Projektet innebär flera utmaningar. På många håll sker utbyggnaden i tätbebyggda områden, vilket är komplicerat ur trafiksynpunkt. Andra utmaningar är de komplicerade geotekniska förutsättningarna med djupa lerlager som kräver omfattande markstabiliserande åtgärder.

Inom projektet genomförs också ett omfattande miljöarbete i och med att utbyggnaden på flera håll sker på gammal industrimark som är kraftigt förorenad. Området längs Göta älv präglas också av känsliga miljöer med ett speciellt växt- och djurliv.

Fokus på effektiva lösningar

På deletappen mellan Alvhem och Kärra är det intensiv aktivitet. Så sent som i höstas kunde arbetet där påbörjas och det innebär ett tajt schema och fokus på effektiva lösningar. På sträckan byggs flera nya broar, varav två går över järnvägen i närheten av Lödöse.

För att få broarna på plats används en metod som kallas lansering. Det innebär att bärbalkar, träform och armering byggs vid sidan om järnvägen. Väl klar skjuts sedan hela den färdiga konstruktionen på plats i sitt slutliga läge över spåren.

– Med tanke på den tid vi har på oss att bygga färdigt broarna hade det inte gått att stänga av järnvägen i den utsträckning som hade krävts för att bygga på ett mer traditionellt sätt med ställningar direkt över järnvägen, förklarar projektledare Erik Lööv.

Sex veckors förberedelser

I sex veckor har arbetet med bron pågått vid sidan av spåren innan det är dags för lanseringen. Klockan är två natten mellan lördag och söndag när arbetet inleds. Tillfället är noga valt för att passa in den tid på dygnet när det går så få tåg som möjligt på banan.

Steg för steg skjuts den 95 meter långa bron ut över spåret. Innan den landar mot brostödet på andra sidan hänger runt 40 meter trä och stål rakt ut i luften, endast uppburet av sin egen konstruktion och de vajrar som används för att dra bron framåt. För att bron ska kunna skjutas över till andra sidan vilar den på teflonstöd och för att få ännu bättre glid används vanlig såpa.

Lyckad arbetsnatt

Ett par timmar senare vilar bron tryggt mot brostöden på andra sidan. Betongen gjuts under det trafikavbrott som görs på järnvägen i sommar.

– Allt gick bra och nu är det bara att fortsätta arbetet med blicken riktad mot december, konstaterar en nöjd Erik Lööv efter nattens arbeten.

Antal byggda ringar i det västra tunnelröret är 1144, motsvarande 2517 meter.

Sedan genombrottet vid mellanpåslaget gör tunnelborrmaskinen Åsa ett stopp för renoverings- och underhållsarbeten. Borrningen beräknas återupptas i mitten av maj.

Norra arbetsplatsen, Båstad

Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Frysningen sker i två steg. I ett första steg har 85 meter frysts ner. I det frysta området pågår arbetet med att spränga ut en mindre tunnel, en så kallad pilottunnel. I slutet av pilottunneln placeras sedan utrustning för frysborrning av resterande 115 meter.

Läs mer om frysningen här

Förberedelser har påbörjats inför liningarbeten i de bergtunneldelar som färdigställdes under 1990-talet. Förberedelserna innefattar vissa sprängningsarbeten för att vidga bergtunnlarna, så kallad strossning. Strossningsarbetena förväntas pågå tills sommaren.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 är kammare uttagna i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 150-250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsas framdrift genom dessa områden underlättas.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 5 & 6 pågår.

Läs mer om tvärtunnelarbetena här

Södra arbetsplatsen, Förslöv

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord. Ovandelen för det yttre skalet kommer att färdigställas under veckan.

– Min uppgift var att se till att det byggdes i tid och att vi höll budget. Dessutom var samarbetet mellan alla inblandade tvunget att fungera, inte minst när det gäller allmänheten som vi störde på olika sätt, förklarar Björn Terstad.

Irriteras de som bor i närheten för mycket blir det ”ett helsike i media med den lille mannen mot den stora myndigheten”. Fortsätter missnöjet vaknar politikerna och undrar vad som försiggår.

Och mitt i smeten stod Björn Terstad.

Läs artikeln på DN:s webbplats:
http://www.dn.se/ekonomi/jobb/man-ser-att-det-blir-nagonting (extern webbplats, öppnas i nytt fönster)

Sigvard Pålsson, som bor på Verkstadsvägen strax intill de nya  järnvägsbroarna över kanalen och strömmen, tycker inte alls att han varit störd av bygget, trots att just Verkstadsvägen varit avstängd närmare ett år nu. -  Jag har inte blivit störd ett dugg. Tvärtom! Jag är imponerad. Och jag kommer hit två gånger om dagen för att följa bygget. Nu vill jag gärna se bron ovanifrån.

Foto: Annika Johansson och Elisabeth Walther Lindqvist, Trafikverket

Antal byggda ringar i det västra tunnelröret är 1144, motsvarande 2517 meter.

Sedan genombrottet vid mellanpåslaget gör tunnelborrmaskinen Åsa ett stopp för renoverings- och underhållsarbeten. Borrningen beräknas återupptas i mitten av maj.

Norra arbetsplatsen, Båstad

Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Frysningen sker i två steg. I ett första steg har 85 meter frysts ner. I det frysta området pågår arbetet med att spränga ut en mindre tunnel, en så kallad pilottunnel. I slutet av pilottunneln placeras sedan utrustning för frysborrning av resterande 115 meter.

Läs mer om frysningen här

Förberedelser har påbörjats inför liningarbeten i de bergtunneldelar som färdigställdes under 1990-talet. Förberedelserna innefattar vissa sprängningsarbeten för att vidga bergtunnlarna, så kallad strossning. Strossningsarbetena förväntas pågå tills sommaren.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 är kammare uttagna i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 150-250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsas framdrift genom dessa områden underlättas.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår.

Injektering av tvärtunnel 15 har påbörjats.

Läs mer om tvärtunnelarbetena här

Södra arbetsplatsen, Förslöv

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord. Ovandelen för det yttre skalet pågår.

Grimsta

Borrningen utförs alldeles intill Grimsta IP och kommer att ta cirka en vecka.

Vi planerar för att kunna börja borra under maj 2012. Arbetet sker på dagtid, mellan kl. 8.00-17.00. När borrningen är klar kommer vi att göra undersökningar och mätningar i borrhålet som tar en vecka.

Sätra

Borrningen kommer att ske alldeles i utkanten av bostadsområdet Brosätra. Förberedande arbeten inför borrningen har redan genomförts. Arbetet kommer att starta vecka 18 (2 maj) 2012 och pågå i drygt en vecka.

Arbetena sker på dagtid mellan kl. 8.00-17.00. När borrningen är klar kommer vi att göra undersökningar och mätningar i borrhålet som tar en vecka.

Skärholmen

Borrningen kommer att ske intill Skärholmsvägen, söder om Gillsätra. Arbetet startar vecka 17 (23 april) 2012 och pågår i cirka en vecka.

Arbetet sker på dagtid kl. 8.00-17.00. När borrningen är klar kommer vi att göra undersökningar och mätningar i borrhålet som tar en vecka.

Trafikavbrottet innebär inte att det är tågfritt på banan. Arbetsfordon trafikerar det avstängda spåret och det är som alltid förbjudet och förenat med livsfara att beträda spåren.

Vägen stängs för att det övre gruslagret, det så kallade bärlagret, ska kunna läggas ut. Under juni månad ska vägen sedan asfalteras. Även om en del av nya E45 då färdig-ställs kommer den inte kunna öppnas för trafik förrän i december 2012 när hela den nya sträckan är färdig. Under hösten 2012 ska räcken monteras, linjer målas och slänterna längs E45 färdigställas varför det inte heller är möjligt att öppna väg 2002 igen efter det att den har stängts.

Kollektivtrafik

I samband med att Tungevägen stängs den 1 maj 2012 kommer skolbussens rutt att förändras. Mer information om vad det innebär kommer från trafikoperatören och Lilla Edets kommun.

Sträckningen för Västtrafiks linjer förändras inte förrän nya E45 öppnas för trafik i december 2012.

Från den 1 juni 2012 flyttas befintliga E45 till en provisorisk sträckning över den nybyggda porten i Kärra. Detta görs för att lokalvägnätet kring Kärra ska kunna byggas klart. Flytten medför att Trafikverket och NCC i samarbete med Västtrafik kommer att stänga hållplatsen Kärra S, förutom redan stängda Kärra N och Tungetorp, från och med den 1 juni 2012. Ni som reser från dessa hållplatser hänvisas istället till hållplasterna Tunge samt Glässnäs. Mer information hittar du på Västtrafiks hemsida www.vasttrafik.se

Av säkerhetsskäl ber Trafikverket och NCC er att observera och respektera att det är förbjudet att befinna sig inom eller passera via arbetsområdet.

Dessutom:

• Hallå där Veli Taatila, projektledare Bohus-Nödinge, med anledning av den sista stora trafikomläggningen som sker i Bohus i mitten av maj.
• Tungevägen stängs i höjd med Tunge Bygdegård
• Rondeller i Surte tas bort
• Västtrafik lyfter sista bron i Nödinge
• Trafikavbrott Göteborg–Trollhättan 5-6 maj

Projektaktuellt april 2012 (pdf-fil, 1 MB, öppnas i nytt fönster)

Den 15 maj kan busstrafiken börja gå på lokalvägen mellan Bohus och södra Surte. Någon gång i maj beräknas även rondellen i norra Surte kunna tas bort och trafiken leds då istället via den nya trafikplatsen.

Nästa vecka inleds beläggningsarbeten som påverkar trafiken på E45 mellan södra och norra Surte under cirka två veckor. I början av juni beräknas sedan vägen öppna i slutligt fyrfiligt utförande.

– Den sydöstra påfartsrampen till trafikplatsen och den nya infarten till Bohus öppnar. I anslutning till det stängs även den tillfälliga infarten vid Skårdal, vilket innebär att trafikljuset på E45 tas bort. Vid Skårdal fortsätter vi sen bland annat med ledningsarbeten och byggnation av bullerskärmar. Även lokalvägen mellan Bohus och norra Surte öppnar

Blir det besvärligare för någon?

– De som kommer norrifrån och ska in till Bohus kommer behöva ta en extra sväng, antingen till rondellen på andra sidan Jordfallsbron eller till norra Surte. Det beror på att det på grund av arbetsområdet på trafikplatsen inte går att göra en så snäv sväng i rondellen som annars skulle behövas.

Hur blir det med svängen upp till Stora Viken?

– De som ska söderut från Jordfallsbron och vice versa åker även fortsättningsvis norrut och vänder. Även de som kommer från Bohus och ska söderut åker via Stora Viken, om de inte tar lokalvägen till Surte.

Något annat du vill tillägga?

– Jag vill ännu en gång tacka för det tålamod och den förståelse för arbetet som boende och resenärer visar. Nu börjar vi närma oss sluttampen och i november kan vi äntligen se fram mot en helt färdig väg och trafikplats.

Entréerna stängs och plattformen töms

Innan sprängningen stängs entrédörrarna i markplan och resenärerna får vänta utanför - alternativt välja ett annat färdsätt. Resenärer som redan befinner sig på plattformen får åka iväg med de tåg som kommer och när stationen är tom stoppas tunnelbanetrafiken vid intilliggande stationer. Sedan utför vi sprängningen och kontrollerar att allt har gått bra innan vi släpper på trafiken igen.

Den totala tiden som stationen stängs för inpassage är cirka 20 minuter. Tunnelbanetrafiken stoppas i cirka 10 minuter.

Möjlighet att spränga tre gånger varje vardag

Vi har möjlighet att spränga på helgfria vardagar klockan 09.54, 19.54 och 21.33, men vi använder sällan alla sprängtiderna. Sommaren 2013 är vi klara med sprängningarna i området runt Odenplan.

Broar inget självklart val

Att arbeta med broar var inget självklart val. Men när han 1994 började arbeta som broförvaltare blev han fast. Som broförvaltare ansvarade Anders för både inspektioner och reparationsarbeten. Ofta åkte han själv ut och inspekterade broarna, men på t.ex. höga kusten bron hyrdes speciellla höghöjdsinspektörer in.

2010, när Trafikverket bildades, gick Anders över till projekt E4 Sundsvall där han som biträdande projektledare har ansvar för de 25 broarna mellan Myre och Skönsmon. Alla broar byggs inte samtidigt, som mest pågår arbeten vid sju platser samtidigt.

- När jag blev erbjuden det här jobbet kunde jag helt enkelt inte låta bli att tacka ja. Utmaningen att få jobba i ett så här pass stort projekt med flera olika typer av brokonstruktioner kittlade byggaren i mig, säger Anders.

– Det var ett varierande arbete som lade en bra grund för att arbeta vidare med vägfrågor, säger Anders.

Läs mer om förslaget

Läs mer om Roslagstull

Tid och plats

Torsdag den 3 maj kl. 18.30
Trafikverkets visningslokal (Björneborgsg. 41, Skönsmon)

Vi informerar om

• vägfrågans formella handläggning
• förslag till utformning av den nya bron
• förslag till omledning av Vapelbäcken 

I årsrapporten berättar vi om våra åtgärder

I "Citybanan och kulturmiljön – Årsrapport 2011" redogör vi för arbetet med dessa byggnader. Vi beskriver även de åtgärder som vi har genomfört för flera andra byggnader. I rapporten finns dessutom en beskrivning av det "Program till skydd för kulturmiljön och kulturhistoriska byggnader" som handlar om projektets arbetssätt för framtagande av byggnadsspecifika kontrollprogram.

Här hittar du rapporten i sin helhet. I kolumnen till höger finns en länk till rapporten.

Febril aktivitet på nya uppspårsbron
I maj kommer det att vara febril aktivitet på bron, då vår järnvägsentreprenör Balfour Beatty Rail kommer att lägga makadam, slipers, spår samt montera kontaktledningar. Signaler och signalkabel ska också på plats.

Trafikpåsläpp i juni
Allt ska vara klart för trafikpåsläpp vecka 23. Den 165 meter långa bron är en viktig pusselbit för att optimera flödet i trafiken, och därmed förbättra punktligheten för pendeltågstrafiken.

Bilister som färdas till eller från området Södra, hänvisas till Verkstadsvägen. Bussar kommer att ledas om och även gång- och cykeltrafik leds om till gång och cykelväg norr om Hertig Carls väg.

Avstängningen görs för att lägga om VA-ledningar i området och i samband med byggandet av dubbelspår mellan Södertälje centrum och Södertälje hamn.

Vi bjuder på information och fika.

Tid

Tisdag den 24 april 16.00-19.00. Området öppnar 15.45. Begränsade parkeringsmöjligheter. Gå eller cykla gärna.

Guidade visningar

Biljetter hämtas vid biljettältet.

Begränsad tillgänglighet på visningarna

Byggarbetsplatsen kan vara svår att gå på, ta oömma skor. Det går dessvärre inte att ta sig fram med rullator/rullstol/barnvagn på visningarna.

OBS! Av säkerhetsskäl, och för att alla ska höra och se bra, släpper vi endast in grupper om 25 personer i taget på byggarbetsplatsen. Därför kan det bli väntetider. Passa på att ta en fika och prata med oss som arbetar med dubbelspårsbygget under tiden.

Plats

Parkeringen söder om Platensgatan, mellan väg 50 och järnväg 

Välkommen!

Trafikverket med samarbetspartners

Ett första möte

I början av februari träffades de två klasserna för första gången. Pia Gillsäter, områdesinformatör hos oss, berättade om bygget av Citybanan och barnen fick bekanta sig med varandra. I klassrummet fick de sedan måla på två stora papper som tejpats fast på golvet. Konstpedagogen Saadia Hussain gav barnen vägledning i form av ord, till exempel ”resa”, ”känslor”, ”hem” och ”godis”. Barnen fick sedan måla fritt utifrån orden. Efter en stund bytte barnen plats med varandra och fortsatte på ”kompisens” teckning.

 
En utflykt till byggplanket vid arbetsområdet på Odenplan ingick också. 

Gemensamt tema för målningen

När konstverken var färdiga begav sig de 45 eleverna till Odenplan för att inspektera planket och arbetsplatsen där. Nu fortsätter arbetet i respektive klass fram till slutet av april. Bland annat ska eleverna enas om ett tema för den framtida målningen. Men innan dess ska Gustav Vasaskolans klass besöka sina nya vänner i Askebyskolan, något som de allihop ser fram emot. Torsdagen den 26 april ska de börja måla på plats på Odenplan för att sedan fortsätta under torsdagar och fredagar maj månad ut.

Den konstnärliga utsmyckningen av planket på Odenplan görs i ett samarbete mellan Projekt Citybanan, Stockholm konst, Förorten i Centrum, Askebyskolan i Rinkeby och Gustav Vasa skola i Vasastan.

- Vi har handlat upp ridhuset från Temahallen AB i Vinslöv som både konstruerar och bygger upp det. Om allt går som det ska kommer det nya ridhuset att monteras mellan maj och juni.Tillsammans med en arkitekt från Sweco tittar vi just nu på utformningen av läktare och samvaroutrymmen i ridhuset, berättar Agneta Holmgren, Ryttareföreningens ordförande.

Lättillgänglig anläggning

Bygget av nya E4 innebär störningar under byggtiden men en positiv förändring när den är klar. Då har ridklubben inte bara ett nytt ridhus utan även nya ridvägar, nya hagar och betesmark. För klubben innebär också nya E4 ett utökat upptagningsområde som även omfattar Sundsvall storstad. Ridanläggningen blir lättillgänglig via en avfart från nya motorvägen vid Nolby trafikplats.

- Med vårt fördelaktiga läge vid E4 satsar vi på att kunna erbjuda ridning i två ridhus varav ett nytt fullstort isolerat, en ökad tillgänglighet till vecko- och månadstränare av kvalité. Vi vill också utöka vår tävlingssida med fler tävlingar som vänder sig till ekipage i högre klasser, säger Agneta.

Det nya ridhuset planeras vara klart att användas när höstterminens kurser startar.

- Vi lever nu i en expansiv fas, precis som hela södra Sundsvallsområdet, tack vare de stora infrastrukturändringar som pågår i och med bygget av nya E4, avslutar Agneta. 

Järnvägsplanen är sista steget i planeringen av utbyggnaden av Mälarbanans etapp 1. Den beskriver  i detalj hur vi ska bygga och vårt behov av mark för spår och fastigheter under byggtiden.

Under 2011 fastställdes järnvägsplanen av Trafikverket, men den överklagades till Regeringen. Nyligen beslutade Regeringen att de inte tar upp eller prövar de överklaganden som kommit in. Det betyder att Trafikverkets beslut att fastställa planen är oförändrat och järnvägsplanen vinner laga kraft.

FAKTA OM PROJEKTET
Vad: Två spår blir fyra på sträckan Tomteboda–Kallhäll, totalt cirka 20 km.
Varför: Pendeltågen separeras från övrig tågtrafik. Det ger tätare turer, bättre punktlighet och kortare restid.
Tidplan: Barkarby–Kallhäll, planerad byggstart 2012. Klart 2016.
Tomteboda–Barkarby, vi utreder och planerar.
Kostnad: Barkarby–Kallhäll 4,2 miljarder kronor (2011 års prisnivå). 

Järnvägsplanen är sista steget i planeringen av utbyggnaden av Mälarbanans etapp 1. Den beskriver  i detalj hur vi ska bygga och vårt behov av mark för spår och fastigheter under byggtiden.

Under 2011 fastställdes järnvägsplanen av Trafikverket, men den överklagades till Regeringen. Nyligen beslutade Regeringen att de inte tar upp eller prövar de överklaganden som kommit in. Det betyder att Trafikverkets beslut att fastställa planen är oförändrat och järnvägsplanen vinner laga kraft.

FAKTA OM PROJEKTET
Vad: Två spår blir fyra på sträckan Tomteboda–Kallhäll, totalt cirka 20 km.
Varför: Pendeltågen separeras från övrig tågtrafik. Det ger tätare turer, bättre punktlighet och kortare restid.
Tidplan: Barkarby–Kallhäll, planerad byggstart 2012. Klart 2016.
Tomteboda–Barkarby, vi utreder och planerar.
Kostnad: Barkarby–Kallhäll 4,2 miljarder kronor (2011 års prisnivå). 

Broar av pinnar och pepparkaksdeg

Väl inomhus byggde barnen broar av pinnar och kottar, de målade egna broar och till jul bakades en pepparkaksbro som dekorerades med glitter i alla dess färger. I mars träffade de oss på E4 Sundsvall i vår visningslokal och fick veta mer hur man bygger den drygt 2 km långa bron. Mest spännande tyckte barnen det var att lyssna till  hur bropelarna ska byggas ute i vattnet med hjälp av stora stållådor.

 Teknik och matematik

Gunnel Wisten och Agneta Andersson, pedagoger på Robäckens förskola.

– Vi har vävt in teknik och matematik i temat. Vi har räknat kottar och pinnar. En dag gav vi oss ut på promenad då vi mätte upp bron med hjälp av ett snöre. Den två kilometer långa promenaden gav barnen ett hum om hur lång bron är och de tyckte det var roligt, säger Gunnel och Agneta.

Barnen har målat E4 Sundsvalls brodrake Dubbelkrum. Den 18 april bjöd förskolan in till ett vernissage och visade upp sin alster.

När bro över Sundsvallsfjärden står klar hösten 2014, kommer dessa 17 barn att börja i årskurs 2 och får då äntligen chans att promenera och åka över den nya bron som de lärt sig så mycket om! 

– Förbifart Stockholm är en enorm utmaning som det känns kul och spännande men också hedrande att leda. Jag känner mig väldigt trygg att komma till denna organisation med positiva och kompetenta människor. Mitt jobb blir att driva ett väl fungerande och kompetent projektgäng vidare, säger Johan Brantmark.

Johan Brantmark är väg- och vattenbyggnadsingenjör från Lund. Han har doktorerat inom bergteknik på KTH. Han har arbetat två år vid vattenkraftverksbygget Uri i Kashmir i Indien och som platschef i Hong Kong vid ett stort motorvägs- och tunnelbygge. I Sverige har Johan bland annat arbetat inom Skanska och vid Citytunneln i Malmö där han ansvarade för de borrade tunnlarna.

Kenneth Nordstrand som varit tillförordnad projektchef, tar åter vid som produktionschef i projektets ledning samtidigt som han är projektchef på Ådalsbanan. 

Antal byggda ringar i det västra tunnelröret är 1144, motsvarande 2517 meter.

Sedan genombrottet vid mellanpåslaget gör tunnelborrmaskinen Åsa ett stopp för renoverings- och underhållsarbeten. Borrningen beräknas återupptas i mitten av maj.

Norra arbetsplatsen, Båstad

Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Frysningen sker i två steg. I ett första steg har 85 meter frysts ner. I det frysta området pågår arbetet med att spränga ut en mindre tunnel, en så kallad pilottunnel. I slutet av pilottunneln placeras sedan utrustning för frysborrning av resterande 115 meter.

Läs mer om frysningen här

Förberedelser har påbörjats inför liningarbeten i de bergtunneldelar som färdigställdes under 1990-talet. Förberedelserna innefattar vissa sprängningsarbeten för att vidga bergtunnlarna, så kallad strossning. Strossningsarbetena förväntas pågå tills sommaren.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 är kammare uttagna i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 150-250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsas framdrift genom dessa områden underlättas.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår.

Injektering av tvärtunnel 15 kommer att påbörjas under veckan.

Läs mer om tvärtunnelarbetena här

Södra arbetsplatsen, Förslöv

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord. Ovandelen för det yttre skalet pågår.

Läs hela pressmeddelandet här.

Läs slutrapport och beslut här.

Utifrån undersökningarna kan åtgärder föreslås som minskar de trafikproblem som kan uppstå under byggtiden. Hit hör att stimulera trafikanterna att välja alternativa ressätt, exempelvis att få fler resenärer att antingen samåka eller välja hållbara färdmedel som kollektivtrafik, gång och cykel. Arbetet är ett led i projekt Förbifart Stockholms arbete med Mobility Management.

Undersökningarna görs genom att bilarnas registreringsskyltar filmas.  Via registreringsskyltarna kan Trafikverket se i vilka postnummerområden fordonen är registrerade och därmed kunna göra uppföljande resvaneundersökningar i dessa områden. 

Det är enbart bilarnas registreringsskyltar som filmas och inte de personer som sitter i dem. Inga personuppgifter som kan kopplas till ett enskilt fordon kommer att identifieras.

Här görs undersökningarna 

Det är bara ett körfält som filmas. Filmningen sker under morgonens högtrafik mellan 07.00 – 09.00 och vid ett tillfälle per plats.

Tisdag den 17 april - Trafikplats Kungens kurva (trafik mot Stockholm)
Onsdag den 18 april - Länk mellan Bergslagsplan/Skattegårdsvägen (norrgående trafik )
Onsdag den 18 april - Akallalänken (norrgående trafik)
Torsdag den 19 april - Trafikplats Häggvik, efter Norrortsleden (trafik mot Stockholm)

Läs mer om Mobility Management

På sträckan mellan Nol och Älvängen byggs sex kilometer ny fyrfältsväg och dubbelspår, en ny pendeltågsstation och tre nya trafikplatser. Samtliga plankorsningar ersätts med säkrare, planskilda korsningar.

Gjutningsarbetet kommer pågå under hela dagen, och utförs av en arbetsstyrka på ca 10 personer.

Kommande vecka inleds arbetet med landfästets bropelare som kommer bli knappt ca 20 meter höga.

Bron som är drygt 10 meter har gjutits i sin helhet, såväl brostöd som vägbana. 50 ton armering och 300 kubikmeter betong har gått åt. För att på ett bra sätt smälta in i miljön har krav ställts på att bron visuellt ska harmoniera med Njurunda kyrka. Därför har gjutformarna byggts så att de synliga delarna av betongen får en stenstruktur. 

Flera broarbeten pågår

Förutom den stora bron över Sundsvallsfjärden pågår ytterligare sex brobyggen längs nya E4. Ytterligare tre kommer att starta innan sommaren. Dessa är en viltbro mellan Solberg och Åmon, en bro över Tunavägen vid framtida trafikplats Nolby samt en bro vid framtida trafikplats Stockvik.

Redan i maj planeras nästa bro bli klar, och det är bron över Tellusvägen i övre Bredsand.

- Vi har försökt vara tydliga med att projektet kommer att påverka trafiken under byggtiden.
I vår kommer E4 behöva stängas av helt vissa nätter, andra perioder kan det räcka med att begränsa antalet körfält, berättar Trafikverkets projektchef Magnus Lundberg.

E4 genom Skönsberg ska sänkas med som mest sex meter i befintlig sträckning, och en ny bro byggs för att öka tillgängligheten mellan områden Haga och Skönsberg. Under byggtiden leds trafiken om på en provisorisk E4-sträckning som nu byggs mellan nuvarande E4 och Trafikgatan.  Den provisoriska sträckan beräknas öppna i månadsskiftet juni/juli.

Egna vägval

Genom aktiva val kan den som reser i Sundsvall bidra till att störningarna under byggtiden av nya E4 lindras. Har man möjlighet att planera sin resa går det att undvika köer och trängsel. Enkla tips är att om möjligt undvika att köra på E4 vid rusningstid på morgon och eftermiddag, välja en annan väg än E4 eller att åka kollektivt, samåka eller cykla.

- Vad som är den bästa vägen att ta sig fram i Sundsvall under byggtiden kommer variera utifrån resmål, tid på dygnet samt vilket byggskede som pågår. Även om inte alla har möjligheten att välja innebär ändå varje fordon som väljer en annan väg eller en annan tid en minskad störning säger Christer Karlsson, projektledare för ökad framkomlighet under byggtiden.

Under byggtiden vill vi uppmana dig som trafikant att ta det lugnt, ha tålamod och vara omtänksam mot både medtrafikanter och de som har vägen som sin arbetsplats. Glöm inte att ta till extra restid.

En viss spänning låg trots allt i luften, både bland Trafikverkare, entreprenörer och åskådare. Ett hundratal nyfikna hade samlats runt Göta kanal i Motala för att följa lyftet. Den 163 ton tunga och 35 meter långa järnvägsbron skulle baxas ut mellan träd och hus, svängas runt och läggas på plats med centimeterprecision.

Det största som hänt på många år

"Det här är det största som har hänt Motala på många år!", konstaterade en äldre man belåtet när det timslånga lyftet inleddes. En timme senare, när den stora bron låg perfekt på plats, var det många som höll med.

Nu ligger bron där den ska - den enda dubbelspåriga, öppningsbara svängbron för järnväg i Sverige. Om ett par veckor ska den vara "körklar" och kunna öppnas för båttrafiken på kanalen.

 














Kranen lyfter vanligen vindkraftverk och kan som mest ta 750 ton. Dagens 163 ton var alltså en "lätt" last. Som motvikt låg ca 250 ton, motsvarande 11 långtradare.
I förarhytten har kranföraren hjälp av en kraftfull dator som ger data hela tiden under lyftet.

Parallellt med modern lyftteknik fungerar det också bra med rep.

I bakgrunden går tåget på den gamla bron, som kommer att monteras ner under hösten. Den nya bron läggs ner med centimeterprecision och åskådarna var imponerade.

Nytt dubbelspår över Göta kanal! Och Sverige har fått sin första dubbelspåriga, öppningsbara svängbro - med hydraulik från Motala verkstad.

Foto: Anneli Weiner

Antal byggda ringar i det västra tunnelröret är nu 1144, motsvarande 2517 meter.

Efter genombrottet vid mellanpåslaget gör tunnelborrmaskinen Åsa just nu ett sju veckor långt stopp för renoverings- och underhållsarbeten.  

Här kan du läsa en intervju med Trafikverkets projektchef Per med anledning av genombrottet.

Se filmen från genombrottet på vår YouTube-kanal.  

Norra arbetsplatsen, Båstad

Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Frysningen sker i två steg. I ett första steg har 85 meter frysts ner. I det frysta området pågår arbetet med att spränga ut en mindre tunnel, en så kallad pilottunnel. I slutet av pilottunneln placeras sedan utrustning för frysborrning av resterande 115 meter.

Läs mer om frysningen här  

Förberedelser har påbörjats inför liningarbeten i de bergtunneldelar som färdigställdes under 1990-talet. Förberedelserna innefattar vissa sprängningsarbeten för att vidga bergtunnlarna, så kallad strossning. Strossningsarbetena förväntas pågå tills sommaren.   

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 är kammare uttagna i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 150-250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsas framdrift genom dessa områden underlättas.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår.

Läs mer om tvärtunnelarbetena här    

Södra arbetsplatsen, Förslöv

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord. Ovandelen för det yttre skalet pågår.

- Det är inte som när man bygger modelljärnväg, att man bara lägger ihop olika delar. Det är ett komplicerat arbete som kräver mycket planering för att alla bitar ska passa, berättar Per-Eric Metso, projektledare för Citybanans delprojekt Järnväg.

Trafiken rullade som vanligt på tisdagsmorgonen

- Arbetet var omfattande men det gick som vi hade tänkt oss. Vi hann göra allt som vi hade planerat och klockan 05.00 imorse rullade tågen som vanligt igen, säger Per-Eric Metso.

Förutom växelarbetet monterade vi även sex stora kontaktledningsbryggor och gjorde markarbeten på flera ställen längs sträckan. I Årstaberg borrade vi för en stödmur och sprängde bort berg för brostöden. I Mariagårdstäppan förstärkte vi marken genom att borra ner pålar längs med järnvägen. Vi gjorde även en del kabelarbeten inne på Stockholms södra.

Ökat fokus på samverkan mellan olika parter

Efter problem vid en inkoppling i höstas, då tågtrafiken inte kunde släppas på som planerat, förändrade våra entreprenörer sitt sätt att arbeta. Den här gången las extra fokus på samverkan mellan entreprenörer, byggledning och projektledning.

- Det fungerade väldigt bra i alla led, vilket det oftast gör. De flesta av våra arbeten går bra och blir färdiga i tid, men ibland har vi haft otur. Det är väldigt komplicerade arbeten och det gäller att allt stämmer när det kommer till maskiner och personal, säger Per-Eric Metso.

Varför avstängt just under påsken?

Under hela året gör vi arbeten på nätter och helger, men ibland behöver vi en längre sammanhängande tid att arbeta på. Många arbeten kräver dessutom att det inte är för kallt när man utför dem och därför är påskhelgen en lämplig helg. Vi gör även arbeten på somrarna men det är svårt att göra många arbeten samtidigt på grund av tekniska och resursmässiga begränsningar.

- Vi förstår att det blir besvärligare att resa med tåg under påsken på grund av våra arbeten, men vi blir inte klara med Citybanan i tid om vi inte kan stänga av trafiken ibland, säger Per-Eric Metso.

Mellan Älvsjö och Årstaberg river vi sex kontaktledningsbryggor och monterar tre nya, lägger i två nya växlar och på en 150 meter lång sträcka schaktar vi och gör markarbeten.

Vi borrar och spränger i Årstaberg

I området norr om den blivande järnvägsbron ska vi bygga en 150 meter lång stödmur. Innan vi kan börja med själva stödmuren behöver vi bygga en spont (en stödkonstruktion som används för att ta upp jordtryck vid schaktningsarbeten).

Innan vi kan gjuta de brostöd som ska stå intill Årstalänken och Årstabergsvägen behöver vi spränga bort berg för att få en bra grund för brostöden. I samband med sprängningarna stängs vägtrafiken av och därmed samtliga infarter till Södra länken under ca 10 minuter.

Arbetena gör vi bland annat för att anpassa spåren till den nya 1,4 kilometer långa järnvägsbron som byggs i Årsta. Bron är enkelspårig och ska användas av den norrgående fjärr-, regional- och godstrågstrafiken.
Här kan du läsa mer om påskarbetena i Årstaberg.

Vi arbetar dygnet runt med markförstärkning vid Stockholms södra

I närheten av station Stockholms södra förstärker vi marken genom att borra ner pålar längs med spåren i Mariagårdstäppan. Vi gör även en del kabelarbeten inne på stationsområdet.
Här kan du läsa mer om påskarbetena vid Stockholms södra.

Våra arbeten kräver att vi stänger av tågtrafiken i påsk

Järnvägen mellan Stockholm Central och Älvsjö är en av Sveriges mest trafikerade sträckor. Här rullar omkring 550 tåg per dygn och det finns inte plats för fler. Flera av Citybanans arbeten kräver att tågtrafiken stängs av helt – både för att kunna utföra arbetet rent praktiskt, men också för att arbetsmiljön ska vara säker.

Tider för avstängning
Från 22.00 på skärtorsdagen 5 april till 04.00 tisdagen 10 april stänger vi av all tågtrafik mellan Älvsjö och Stockholms Central.

På grund av det begränsade utrymmet kan gång- och cykeltrafiken inte ledas på något annat sätt i detta skede med tanke på säkerheten. Vi ber om överseende med de olägenheter detta medför.

Klart till hösten

Arbetet i Bohus beräknas vara helt färdigt i november. Då öppnar hela trafikplatsen i sin slutliga utformning och gång- och cykeltrafiken kan passera via rondellen upp på bron.

I mitten av maj är det dags för den sista stora trafikomläggningen för biltrafiken i Bohus. Mer information om detta kommer i slutet av april.

Läs senaste restidsmätningen (pdf-fil, 698 kB, öppnas i nytt fönster)

Tunnelborrmaskinen Åsa har idag brutit igenom vid mellanpåslaget. Antal byggda ringar i det västra tunnelröret är nu 1138, motsvarande 2503 meter. Åsa gör nu ett sju veckor långt stopp för renoverings- och underhållsarbeten.  

Här kan du läsa en intervju med Trafikverkets projektchef Per Rydberg.

Se filmen från genombrottet på vår YouTube-kanal.

Här kan media ladda ner foton, grafik, filmklipp och informationstexter.  

Norra arbetsplatsen, Båstad

Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Frysningen sker i två steg. I ett första steg har 85 meter frysts ner. I det frysta området pågår arbetet med att spränga ut en mindre tunnel, en så kallad pilottunnel. I slutet av pilottunneln placeras sedan utrustning för frysborrning av resterande 115 meter.

Läs mer om frysningen här  

Förberedelser har påbörjats inför liningarbeten i de bergtunneldelar som färdigställdes under 1990-talet. Förberedelserna innefattar vissa sprängningsarbeten för att vidga bergtunnlarna, så kallad strossning. Strossningsarbetena förväntas pågå tills sommaren.   

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 är kammare uttagna i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 150-250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsas framdrift genom dessa områden underlättas.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår.

Läs mer om tvärtunnelarbetena här    

Södra arbetsplatsen, Förslöv

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord. Ovandelen för det yttre skalet pågår.

Naturpåverkan

Grundvattennivåerna i Flintalyckeområdet är nu återhämtade

Sedan vi inledde borrningen av det återstående tunnelröret förra våren har vi haft en mycket bra framdrift. Förra året blev med sina 1900 meter färdigbyggd tunnel faktiskt ett rekordår i projektet. Samtidigt innebär Åsas ankomst till mellanpåslaget att det nu återstår ungefär 15 procent att borra av huvudtunnlarna. Och allt detta tycker vi är värt att fira, så det kommer vi göra med en personallunch på platsen.

När Åsa kommer fram till mellanpåslaget så kan man också säga att det markerar att hon nått sin sista kontrollstation inför slutsträckan mot Båstad. Bergrummet vid mellanpåslaget utgör det enda tillfället som vi får en möjlighet att göra större reparations- och underhållsarbeten på Åsa. Så därför kommer hon nu att göra ett sju veckor långt stopp.

Samtidigt poängterar du att den återstående sträckan inte är någon raksträcka.
Ja, vi har faktiskt den geologiskt mest komplicerade sträckan framför oss. Bland annat väntar Möllebackzonen med den besvärligaste kombinationen av dåligt berg, vatten och vattentryck. För att kunna borra säkert här fryser projektet ner en sträcka på 200 meter. Ett annat vatten- och sprickrikt område är Lya, där vi tätar berget genom att förbehandla ett avsnitt på cirka 800 meter.

Parallellt med borrningen av huvudtunnlarna kommer även flera andra arbeten att tillkomma i projektet vilket skapar en ökad komplexitet. Vi har ju till exempel inlett byggnation av tvärtunnlarna, som i framtiden ska fungera som teknikrum och utrymningsvägar. Förberedelser kommer också att inledas för järnvägsinstallationerna. Och dessa nya arbeten skapar bland annat logistiska utmaningar inne i tunneln.

Men det ska vi lösa. Och ser vi på själva tunnelbyggnationen så har vi ju genom borrningen av det första tunnelröret visat att vi har en fungerande metod. Det är ju de goda erfarenheterna därifrån som gör att vi nu utökar frysningen och förbehandlingarna. Den goda framdriften har även lett till en snabbare grundvattenåterhämtning. Så sammantaget känner vi en kombination av tillförsikt och respekt. 

Borrningen av de båda huvudtunnlarna, beräknas vara avslutad om knappt två år. Eftersom det färdiga tunnelröret används vid byggnationen av det återstående västra röret, kommer järnvägsinstallationerna att påbörjas först när båda tunnlarna är färdiga. Det första tåget beräknas passera genom Hallandsås 2015.

Intervjun är genomförd av Magnus Alm, informatör Projekt Hallandsås.

Om mellanpåslaget

Mellanpåslaget togs ut på 1990-talet när tunnelbyggarna öppnade upp fler fronter för att påskynda tunnelbygget. Nu utgör mellanpåslaget ett viktigt tillfälle längs med tunnelsträckningen att utföra större reparations- och underhållsarbeten.

Om Projekt Hallandsås

Det nuvarande enkelspåret över Hallandsåsen utgör den enskilt största flaskhalsen på Västkustbanan, som idag till 85 procent är utbyggd till dubbelspår. Med ett dubbelspår genom Hallandsås ökar järnvägskapaciteten för både person- och godstrafik. Tågens godsvikt kan fördubblas, antalet tåg öka från fyra till 24 per timme och tågens hastighet öka från 80 till 200 km i timmen. De första tågen beräknas rulla genom Hallandsås 2015.

Besökaren ser inte så mycket av Citybanans arbeten i kyrkan. Och det är precis så församlingen vill ha det. Gudstjänster, förrättningar, konserter och andra verksamheter ska löpa på som vanligt under byggtiden. Framför byggnadsställningen hänger ett screentryck som avbildar altaruppsatsen i naturlig skala.

Precisionskontroll med ny teknik för konst

Trafikverkets kulturarvsexperter har tagit fram ett program för övervakning och kontroll av kyrkan och dess inventarier under tiden bygget av Citybanan pågår. Det finns ett program för hela byggnaden och ett specifikt för altaret.

Med mikroskop kontrollerar konservatorerna om förändringar skett i de förgyllda dekorationerna.

Kontrollprogrammen bygger på regelbundna besiktningar av konservatorer, kombinerade med sofistikerad och finkänslig teknisk utrustning anpassade för historiska objekt. Utrustningen används för att spåra eventuella förändringar i konst och ytskikt i ett tidigt skede. Exempel på detta är ultraljud som kompletterar det ögat kan se. Metoden informerar om sprickor och materialförsvagningar sker bakom ytan.

Anna leder det internationella teamet

Arbetet med att skydda kulturmiljön i kyrkorna leds av Anna Henningsson som har en lång erfarenhet av att ta om hand äldre byggnader och dess konst. Anna leder det internationella teamet på 10 personer som besiktigar, kontrollerar och skyddar Gustaf Vasas altare och de fem andra kyrkorna som berörs av Citybanebygget. Teamet består av konservatorer, materialtekniker och konstruktörer med olika materialspecialiseringar inom kulturvård.

Altarets konstruktion besiktigas i Gustaf Vasa kyrka.

Inför sprängningarna jobbar konservatorerna nu aktivt med förebyggande åtgärder. Ett exempel är att man säkrar förgyllningen. Med hjälp av fästmedel som med fina sprutor injiceras in bakom de förgyllda ytorna ökar man förgyllningens tålighet för rörelser i underlaget.

Den förgyllda ytan säkras genom att ett specialframtaget lim sprutas in bakom guldflagorna.

Citybanan tar ny kulturarvskunskap till Sverige

Kontrollprogrammet ger en god beredskap för att skydda konsten i kyrkorna. "Man kan säga att det är teknik särskilt framtagen för konstverk som skyddar konstföremålen och de historiska ytskikten i kyrkan under tiden som Citybanan byggs. Flera av de metoder som Citybanan använder är sedan länge praxis för att övervaka konst och kulturbyggnader internationellt men tillämpas nu genom projektet Citybanan för första gången i Sverige", berättar Anna Henningsson.

Vid sidan av traditionella fysiska åtgärder som att leda om trafik arbetar Förbifart Stockholm med så kallad Mobility Management för att underlätta människors resande under tiden som förbifarten färdigställs. Genom att uppmuntra och hjälpa människor att ändra sina resvanor kan trängsel och köer minskas kring trafikplatserna.

Konkret handlar det om att hjälpa människor att hitta alternativa ressätt och att effektivisera och minska bilanvändningen till förmån för kollektivt resande och gång- och cykeltrafik. Ett exempel kan vara informationskampanjer för att få fler människor att samåka eller cykla till jobbet. Andra exempel är att sätta in extrabussar och att införa kollektivtrafikkörfält som gör att fler väljer bort bilen. Ett tätt samarbete med andra aktörer som kommuner, arbetsgivare, åkerier och trafikbolag är viktigt för att insatserna ska bli lyckade. 

Med Mobility Management-åtgärder kan resan eller transporten påverkas innan den börjat. Trafikverket har nyligen undersökt i vilken omfattning Förbifart Stockholm behöver hantera störningarna i trafiken i byggskedet. Tillsammans med konsulterna WSP utreds nu lämpliga åtgärder. Utredningen kommer att pågå till sista oktober och ska bland annat kartlägga stockholmarnas resvanor för att ta fram en nulägesbild av trafiken och utifrån den komma med förslag på åtgärder.

Vassbränningen utförs av sakkunnig expertis och räddningstjänsten är informerad. Att vassen hålls tillbaka gynnar gräsvegetationen som är en förutsättning för det rika fågellivet på strandängarna längs Göta älv. Vassbränningen genomförs inom ramen för projekt BanaVäg i Västs miljöarbete.

Läs mer om BanaVäg i Västs miljöarbete

I december påbörjades arbetet med Sveriges näst längsta vägbro i form av grundläggningsarbeten vid norra och södra brofästet. I sommar anländer de första brodelarna från Tyskland och Polen men redan nu i april ska arbetena i vattnet komma i gång då totalt åtta brostöd ska grundläggas.

Farleden förändras under byggtiden

För att kunna bedriva brobygget på ett säkert sätt märks arbetsområdet ut i vattnet. Uppmärkningen innebär att farleden in till Sundsvalls inre hamn begränsas något men det kommer alltid att finnas en öppen farled in till inre hamnen under den drygt två år långa byggtiden.

– Vi har ett gott samarbete med Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Sundsvalls hamn och Oljehamn. Vi har under en längre tid diskuterat hur farleden ska hållas öppen byggtiden. I dagarna har vi också skickat ut information om hur farleden påverkas av broarbetet till båtklubbarna i länet, berättar Jörgen Stenersen.

Arbetsområdets gräns markeras med gula bojar, medan gröna och röda bojar visar farledens placering. I mitten av Sundsvallsfjärden lämnas en ca 90 meter bred öppning som under brobyggets gång kommer att flyttas i sidled.

Farleden i Sundsvallsfjärden kommer alltid att vara öppen under byggtiden.
Se skiss till höger på sidan.

– Från södra Surte, ungefär i höjd med Halal kött, och 1,3 kilometer söderut ska vägen göras i ordning till samma standard som övriga delar. Vi ska också säkra berget längs med vägen. Det gör vi genom att ta bort löst berg och en del vegetation, stärka upp med bultar och sätta upp nät.

Var går den södra gränsen för utbyggnaden?

– Den går strax norr om infarten till rastplatsen vid Agnesberg. Det är också den södra gränsen för hela vägutbyggnaden inom projekt BanaVäg i Väst. Korsningen vid Agnesberg ingår inte i projektet och påverkas alltså inte.

Hur påverkas trafiken?

– Det kommer att bli 1+1 körfält från det att arbetet drar igång i början av april fram till sista november. Orsaken till det är framför allt att vi måste ha ett säkerhetsavstånd till arbetet med berget.

Gång- och cykeltrafiken kommer att kunna ta sig fram men vi ber om överseende med att det på grund av det begränsade utrymmet kan vara något svårframkomligt.

Det är ju inte långt kvar till trafiköppningen i december. Hinner ni klart?

– Ja. Vi har kortat byggtiden så mycket det går för att minimera störningarna för trafiken, men vi hinner klart.

Läs senaste restidsmätningen (pdf-fil, 741 kB, öppnas i nytt fönster)

Så en samling journalister fick den 29 mars möjlighet att följa med till ett av dessa sänktunnelelement. Turen gick från Söder Mälarstrand ut till TE1, som det första av de tre tunnelelementen kallas. Vi gick ombord på taket och tog oss via en manlucka, stege och trappa ned i elementet.

Inuti gav ljusarmaturer ett tillräckligt bra ljus för att man skulle kunna studera de väldiga ballasttankarna i stål på närmare håll. Med hjälp av dessa kommer tunnelelementen, som idag flyter av egen kraft, att på ett kontrollerat sätt att kunna sänkas ned på de stöd som förberetts på botten.

- Det är en häftig upplevelse att komma ner i det som 2017 ska bli den färdiga pendeltågstunneln, tyckte Peter Jonsson, projektledare på Citybanan vid Trafikverket.  

Nu återstår att få på dubbla tätskikt på tunnelelementens betongtak.

- Vi lägger på 2 x 2,5 millimeters sprayat membran i ett syntetiskt material. Ovanpå det sedan 50 millimeter skyddsbetong och därefter ett lager med 5 millimeter stål. Slutligen lägger vi på ett 150 millimeter tjockt lager av skyddsbetong, förklarar Thomas Lindberg, projektchef på JVS, som bygger sänktunneln på uppdrag av Trafikverket.

När arbetet med anslutningarna i bägge ändar på Riddarholmen och Söder Mälarstrand sedan är klart kan hela konstruktionen monteras på plats med en långsam, kontrollerad sänkning. Men då är vi alltså framme vid sommaren 2013.

Sedan fler veckor tillbaka har ett omfattande arbete med riskbedömning gjorts av Trafikverket, företaget Bergsäker och Sveriges Glasmuseum.  Vibrationsmätare kommer att finnas i museet och ett värde har tagits fram som reglerar sprängsalvornas storlek. Efter varje sprängning och borrning i berget på bangården kommer mätarna att läsas av och glaset att ses över.

Michael Petersson framför montern med det värdefulla glaset från glasbruket på Kungsholmen i Stockholm. Glaset tillverkades 1688-1815.

- Vi kommer att ha en väktare på plats under hela påsken eftersom vi behöver komma in och läsa av vår mätinstrument och se till att glaset klarat sig säger Michael Pettersson.

På Sveriges glasmuseum har personalen främst arbetat med att flytta de allra mesta värdefulla glaspjäserna till ett arkiv i en annan del av Växjö. En samling 1600-talsglas från Kungsholmen är speciellt sköra eftersom de drabbats av glassjuka.

- Ja, det gör att de helt enkel spricker sönder och faller ihop av en stöt eller knuff berättar glasantikvarie Björn Arfvidsson.

Glasantikvarie Björn Arfvidsson intervjuas av Sveriges Radios reporter Sandra Skeppar. Intresset från massmedia har varit stort.

 För glasmuseets personal återstår nu arbetet med att gå genom källarens arkiv med ca 20 000 glaspjäser i långa rader på hyllor.

- Vi kommer att lägga ner de som står ostadigt, plasta in en del och se till att inget glas står ute på hyllkanten. Minst 10 cm in ska de puttas har man räknat ut avslutar Björn Arvidsson som har bråda dagar framför sig.

Sprängningsarbetena på Växjö bangård ingår i ett större upprustningsprojekt av järnvägen i Sydost. I Växjö byggs hela bangården om och får ett nytt spår, nio nya växlar och ett nytt signalställverk. För resenärerna byggs nya perronger och väderskydd och gångbron över spåren rustas upp. Runt om bangårdsområdet planerar Växjö kommun för många stora investeringar som nya busshållplatslägen, parkeringshus och nya bostäder.

 Växjö station får ett nytt spår, totalt fyra, nya växlar och ett nytt signalställverk. Arbetet ska vara färdigt under våren 2013.

För att trafiken över Jordfallsbron ska kunna flyta under byggtiden har utbyggnaden gjorts i flera etapper. I mitten av maj görs den sista trafikomläggningen i Bohus, då sker också flera förändringar som underlättar framkomligheten.

Infarten till Bohus öppnar

Projektledare Veli Taatila liknar de olika etapperna vid tårtbitar.

– I maj är alla tårtbitar, förutom den närmast påfarten till Jordfallsbron, färdiga. Det innebär att vi kan öppna den sydöstra rampen och in- och utfarten till Bohus. Även lokalvägen mellan Bohus och norra Surte öppnas för trafik. I anslutning till detta stängs även den tillfälliga infarten vid Preem i Skårdal.

Begränsad framkomlighet

Även om rondellen på trafikplatsen börjar trafikeras i mitten av maj kommer det att vara trångt och framkomligheten, framför allt på delen närmast Jordfallsbron, kommer vara mycket begränsad.

– Det kommer vara extra trångt där det arbetas närmast anslutningen till bron men vi  försöker att lösa trafiken där så bra som möjligt, säger Veli Taatila.

Arbeten påverkar gång- och cykeltrafik

Redan tisdagen den 10 april påbörjas arbeten som innebär att gång- och cykeltrafiken inte längre kommer kunna ta sig mellan Bohus och Jordfallsbron via rondellen på trafikplatsen.

Från Bohus behöver de istället ta sig norrut via lokalvägen, över Ekabron som korsar vägen och järnvägen och därefter ta sig via trappan upp på Jordfallsbron. I och med att de då hamnar på rätt sida uppe på bron tas trafikljuset vid trappan bort.

– Vi förstår att det här försvårar för dem som går och cyklar, men på grund av det begränsade utrymmet kan vi med tanke på säkerheten inte leda gång- och cykeltrafiken på något annat sätt i detta skede, förklarar Veli Taatila.

Klart till hösten

Arbetet i Bohus beräknas vara färdigt i november. Då öppnar den sista rampen och hela trafikplatsen i sin slutliga utformning. Mer information om omläggningen i mitten av maj kommer i Alekuriren och här på webbsidan i slutet av april.

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 1119 ringar i det västra röret, motsvarande 2462 meter. 19 ringar återstår innan genombrottet vid mellanpåslaget, vilket beräknas ske nästa vecka.

Vid ring 1125 och 1135 kommer barriärer att sättas. Barriärer byggs för att minska längsgående vattenflöden på utsidan av liningen.    

Norra arbetsplatsen, Båstad

Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Frysningen sker i två steg. I ett första steg har 85 meter frysts ner. I det frysta området har arbetet inletts med att spränga ut en mindre tunnel, en så kallad pilottunnel. I slutet av pilottunneln placeras sedan utrustning för frysborrning av resterande 115 meter.

Läs mer om frysningen här  

Förberedelser har påbörjats inför liningarbeten i de bergtunneldelar som färdigställdes under 1990-talet. Förberedelserna innefattar vissa sprängningsarbeten för att vidga bergtunnlarna, sk strossning. Strossningsarbetena förväntas pågå tills sommaren.   

Mellanpåslaget

Förberedelser för betonglining av tvärtunnel 9 pågår.

Förberedelser görs för Åsas ankomst. Till exempel gjuts betongstöd som Åsa ska vila på när hon anländer till mellanpåslaget.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 är kammare uttagna i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 150-250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsas framdrift genom dessa områden underlättas.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår.

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord. Ovandelen för det yttre skalet pågår.

Läs mer om tvärtunnelarbetena här    

Naturpåverkan

Grundvattennivåerna i Flintalyckeområdet är nu återhämtade.

Inga tåg går

Avstängningen innebär att inga tåg kan gå på sträckan. Pendeltågstrafiken stängs av mellan Spånga och Bålsta. Fjärrtågstrafiken leds om eller ersätts med buss på vissa sträckor.

Vänd dig till SL och SJ för att få information om ersättningstrafik och alternativa resvägar under avstängningen.

Om våra avstängningar

Vi planerar att göra två längre avstängningar om året, en på hösten och en på våren (under den planerade byggtiden för sträckan Barkarby-Kallhäll, 2012-2016).

Det är många resenärer som påverkas av avstängningarna och därför arbetar vi dygnet runt för att bli klara med våra arbeten.

I möjligast mån planerar vi avstängningarna till de dagar då så få som möjligt störs, till exempel i anslutning till helger eller nätter.

Inga tåg går

Avstängningen innebär att inga tåg kan gå på sträckan. Pendeltågstrafiken stängs av mellan Spånga och Bålsta. Fjärrtågstrafiken leds om eller ersätts med buss på vissa sträckor.

Vänd dig till SL och SJ för att få information om ersättningstrafik och alternativa resvägar under avstängningen.

Om våra avstängningar

Vi planerar att göra två längre avstängningar om året, en på hösten och en på våren (under den planerade byggtiden för sträckan Barkarby-Kallhäll, 2012-2016).

Det är många resenärer som påverkas av avstängningarna och därför arbetar vi dygnet runt för att bli klara med våra arbeten.

I möjligast mån planerar vi avstängningarna till de dagar då så få som möjligt störs, till exempel i anslutning till helger eller nätter.

Det är den rödmarkerade bron som börjar skjutas på plats vecka 13. Bron ska bli en ny påfart till E4:an från Kymlingelänken .

Ena änden av vajern är fäst i bron och andra änden i domkraften. I princip så drar man bron på plats.

Så här såg det ut när förra bron skjöts på plats över E4:an i januari.

För att minimera transportvägen monteras bron, som med sina 58 meter den längsta av gångbroarna, i direkt anslutning till själva pendeltågsstationen. Den nuvarande infarten till Bohus, i Skårdal, berörs inte av avstängningen.

Dessutom:

• Hallå där Lars Sjögren, projektledare Agnesberg–Bohus, med anledning av att byggnationen på den sydligaste vägetappen snart påbörjas.
• Västtrafik lyfter bro till stationen i Bohus
• Reparation av Bohusbron i Kungälv

Kika gärna in på sidan: E4 Sundsvall för de mindre

Under vecka 13 (26-30 mars) börjar entreprenören Peab med borrnings- och sprängningsarbeten i höjd med Fläsians Camping för att sedan arbeta sig norrut mot Kubal.

Parellellt med sprängningarna i Fläsian inleds borrning och sprängning i höjd med Kubal i början av april.

Totalt ska cirka 1,2 miljoner ton berg sprängas bort på sträckan mellan Kubal och Fläsian. Sprängningarna planeras pågå under cirka ett års tid.

Kortare stopp på E4

En del sprängningar kommer att påverka nuvarande E4 och innebär kortare stopp under ett par minuter. Dessa  stopp sker inte under rusningstrafik.

Sprängningar

Alla sprängningar föregås av en upprepad signal (_ _ _ ), därefter hörs en knall och slutligen en lång signal (_______) som markerar att sprängningen är avslutad.

Enorma brosektioner

Varje del som lämnar fabriken är ca 25 meter lång, 6 meter bred och 3-4 meter hög. I Szczecin i Polen har en montageplats och flera kajplatser ställts i ordning för den blivande E4-bron. Här ska delarna svetsas samman till större enheter, hela brospann, som blir mellan 120-170 meter långa och upp mot 2500 ton tunga. Dessa enormt stora brosektioner anländer till Sundsvall sommaren 2013.

Provisoriska kajer byggs i Sundsvall

I Sundsvall startade brobygget i december 2011 med grundläggningsarbeten för landfästen och brostöd på både norra och södra sidan av Sundsvallsfjärden. Senare i vår börjar även arbetena för brons åtta brostöd i fjärden.

– Just nu håller entreprenören på att förbereda bygget av två provisoriska kajer vid norra och södra brofästet. Kajerna ska användas för att bland annat kunna ta emot brodelarna från Polen. Ju mer av materialet till bron som kan transporteras på båt desto mindre påverkar vi den ansträngda trafiksituationen i Sundsvall under byggtiden, förklarar Magnus Borgström.

– Senare i sommar anländer delarna till brospannen över land, vid norra och södra brofästet till Sundsvall som ska sättas ihop och monteras här på plats. Då tror jag det blir tydligare hur stort projektet är! Det kommer att bli ett häftigt bygge att följa för både Sundsvallsbor och turister säger Magnus Borgström.

 
Provborrningar inför bygget av provisoriska kajer vid södra och norra landfästet.

Högbron i Motala
På bilden ser du balkarna från den södra stranden. Lanseringen av stålbalkar från norra sidan är klar. Nu byggs en gjutvang direkt ovanpå bron. Från den ska körbanan i betong gjutas på etappvis, norrifrån och söderut. Gjutningarna sker i sjudagars-cykler.

På södra sidan pågår förarbetena för den fortsatta lanseringen. Alla balkar från stålverket i Finland är nu på plats i Motala och L-balkarna svetsas samman till de U-balkar som utgör brons stomme. Under våren kommer lanseringen att fortsätta.

Järnvägsbroarna vid Göta kanal och Motala ström
Nu kan vi se resultatet av de omfattande gjutningarna. Flera av landfästena och bropelarna har tagit form och är nästan klara. Om några veckor kommer en stor mobilkran att byggas vid Göta kanal. Den ska lyfta den öppningsbara järnvägsbron på plats i mitten av april.

Den nya vägporten vid Taltrastvägen
Vi planerar att stänga plankorsningen vid Taltrasvägen i Motala i slutet av april. Biltrafik, cyklister och fotgängare kommer då att ta vägen under järnvägsspåren.

Längs spåret här pågår arbeten med kontaktledningen och under våren inleds arbetena med bullerskärmar.
Fram till sommaren är det mycket som blir klart intill spåren I området från Taltrasvägen och fram till Gästisgatan. 

Tillfälliga omledningsvägar blir ofta extra känsliga då de inte konstrueras på samma sätt som en ”riktig” väg när det gäller bland annat beläggning och dagvattenhantering.

Fram till dess asfaltsverken öppnar åtgärdas det mest akuta, och senare i vår kommer det att bli mer omfattande reparationsarbeten.

Inför den kommande 800 meter långa provisoriska sträckningen genom Skönsberg har projektet tagit extra höjd för att klara även milda vintrar. Sträckan byggs helt enkelt som om det skulle bli en permanent väg.
- Därför gör vi bedömningen att vi inte att vi kommer få samma problem med sprickor och sättningar där, oavsett hur de närmaste vintrarna blir avslutar Mats.

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 1095 ringar i det västra röret, motsvarande 2409 meter. 43 ringar återstår innan genombrottet vid mellanpåslaget.

Vid ring 1100 kommer en barriär att sättas. Barriärer byggs för att minska längsgående vattenflöden på utsidan av liningen.    

Norra arbetsplatsen, Båstad

Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Frysningen sker i två steg. I ett första steg har 85 meter frysts ner. I det frysta området inleds denna vecka arbetet med att spränga ut en mindre tunnel, en så kallad pilottunnel. I slutet av pilottunneln placeras sedan utrustning för frysborrning av resterande 115 meter.

Läs mer om frysningen här  

Förberedelser har påbörjats inför liningarbeten i de bergtunneldelar som färdigställdes under 1990-talet. Förberedelserna innefattar vissa sprängningsarbeten för att vidga bergtunnlarna, sk strossning. Strossningsarbetena förväntas pågå tills sommaren.   

Mellanpåslaget

Förberedelser för betonglining av tvärtunnel 9 pågår.

Förberedelser görs för Åsas ankomst. Till exempel gjuts betongstöd som Åsa ska vila på när hon anländer till mellanpåslaget.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 är kammare uttagna i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 150-250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsas framdrift genom dessa områden underlättas.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår.

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord. Ovandelen för det yttre skalet pågår.

Läs mer om tvärtunnelarbetena här    

Naturpåverkan

Sedan TBM under hösten 2011 passerade Flintalyckeområdet har nu grundvattennivåerna börjat återhämta sig. Det kvarstår dock en bit innan området är helt återhämtat. I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen.

Vi har förståelse för att denna händelse har orsakat stora störningar och att många har haft det svårt att ta sig fram. Vi kommer nu att montera ner kranen och utreda orsaken.

Mellan 17 mars - 29 juli kommer arbete med den nya Solnabron att ske på lördagar och söndagar mellan kl 09.00 - 19.00.

Arbetet med bron beräknas inte medföra bullrande moment och innebär formsättning, armering och gjutning av bropelare för den nya Solnabron.

För mer information om arbetena, kontakta:
Gudio Thyssen,  Hochtief, tel. 072-220 77 90
Jan-Erik Andersson, byggledare Trafikverket, tel. 070-420 03 46

 I morse spårade en av lyftkranarna, i höjd med Tensta, ur vid ett lyft. Det finns en risk att kranen välter och därför stängs trafiken på E18 mellan trafikplats Hjulsta och Rissnekorset.

Webbkamera över kranen (den röda)

Webbkamera över kranen (den röda)

Borrningarna nattetid pågår vardagsnätter 22:00–05:00 på en sträcka som startar strax söder om Heron city och löper cirka 450 meter söderut. Det innebär att framkomligheten begränsas i och med att körfält måste stängas av under vissa perioder . Personal kommer att finnas i vägområdet.

Borrningarna dagtid kommer att ske vid sidan av vägområdet och innebär inga störningar för trafiken. Målet med borrningarna är dels att undersöka markens geotekniska förutsättningar och jordlagerföljden, dels att ta reda på mer om eventuella föroreningar i marken.

Dessutom påbörjas vecka 13 arbetet med att installera grundvattenrör och pumpbrunnar inför kommande mätningar av till exempel grundvattennivåer. Mätningarna kommer att ske i området kring Kungens kurva och Smista på båda sidor om E 4. Arbetet tar cirka två veckor.

Gjutformen monteras på brostöden

I mitten av mars räknar vi med att påbörja monteringen av gjutformen. Den första delen, en 30 meter lång och 4 meter hög stålbalk, ska då lyftas på plats ovanpå de färdiggjutna brostöden i den södra änden av bron, strax söder om Älvsjö godsbangård. Monterad på de 6 meter höga brostöden reser sig formen ungefär 10 meter över mark. Under de kommande veckorna lyfts sedan ytterligare delar av gjutformen på plats och när den är färdigmonterad blir gjutformen runt 70 meter lång och 11 meter bred.


Gjutningarna görs i en så kallad formvagn, en gjutform som flyttas fram etappvis vartefter gjutningarna blir klara. Formvagnen lyftes på plats nattetid i mitten av februari.

När en del av brobanan har gjutits klart flyttas gjutformen norrut och gjutningen av nästa del av brobanan kan påbörjas. Så fortsätter proceduren tills den 1,4 kilometer långa brobanan är färdig.

En stödmur för bron vid Årstaberg

I området precis norr om den nya järnvägsbron ska vi bygga en 150 meter lång stödmur. Innan vi kan börja med stödmuren behöver vi bygga en spont, en stödkonstruktion som används för att ta upp jordtryck vid schaktningsarbeten. Från vecka 11 till och med vecka 15 borrar vi ned stålrör för sponten. Arbetet utförs från klockan 08.00 till 15.00 och kan bullra en del.

Tillfällig avstängning av Årstalänken

Innan vi kan gjuta de brostöd som ska stå intill Årstalänken och Årstabergsvägen behöver vi spränga bort berg för att få en bra grund för brostöden. Sprängningarna utförs under påskhelgen, samt vecka 16 och 26, och de medför att vissa körfält behöver stängas av under kortare perioder.

Området som undersöks ligger på höger sida om E4/E20 i södergående riktning mellan E 4/E20 och Skärholmsvägen i höjd med Heron city. Undersökningarna beräknas pågå till mitten av vecka 13.

Innan trafiken börjar gå på det nya spåret i augusti 2012 ska makadam läggas ut och ytterligare justeringar av spårets slutläge göras. Även arbeten med el, signaler och kontaktledningar kvarstår liksom att inreda den nya tunneln med informationstavlor och säkerhetsutrustning.

Totalt byggs 7,6 kilometer dubbelspår mellan Hede och Älvängen, 1,8 kilometer av detta går genom den nya tunneln i Kattleberg. På sträckan byggs även en pendeltågsstation i södra Lödöse. Samtliga plankorsningar på sträckan ersätts med säkrare, planskilda korsningar.

Barriärelementen är tillverkade av betong och ökar säkerheten i tunnlarna. Vid eventuell krock kommer fordonet att glida längs det släta elementet och ge en mjukare inbromsning innan det till slut stannar.

Barriärelementen fyller även en estetisk funktion. De är målade i en beige färg och var tionde meter kommer ett blått streck. De blå strecken ska ge oss en känsla av hur fort vi kör. Runt utrymningsvägarna finns en betongportal i blått. De är målade för att de ska vara lätta att hitta.

Att tillverka barriärelement är ett riktigt hantverksarbete. Varje element gjuts i betong i en form. Därefter slipas de släta och målas med färgat expoxilim för hand. Färgen är utprovad för att klara 50 års drift och underhåll.

Betongelementen finns i många olika storlekar för att kunna passas in i tunneln. Det största elementet väger 4,5 ton, är 4, 5 m långt och 1,6 m högt. Totalt går det åt ca 8500 element i hela Norra länken.

Att Norra länken skulle gå i tonen blått beslutades det om i det så kallade Dennispaketet från 1990-talet.  Södra länken fick en gul färg i dekorelementen och om Österleden byggs kommer den att få en grön färg.

Från en ”basker” töms betongen ner i en form på ett skakbord och får torka över natten. På morgonen dagen efter öppnas formen och elementet tvättas ren från formolja.

Elementet får härda ytterligare ett dygn. Efter det fylls porer och hål igen innan elementet slipas slätt.

Bärelementet härdar ett dygn till och målas därefter två gånger med vattenbaserat epoxilim.

Den femte dagen är elementet klart för transport till ett lager inför vidare transport till exempelvis Norra länken.

Varje element skruvas fast i väggen med en bult.

Det är stora krav på passning.

Portalomfattningarna som sitter runt utrymningsvägarna tillverkas på samma
sätt som barriärelementen.

Under helgen gör vi förberedande arbeten vid trafikplats Kista för att nästa vecka kunna börja montera ännu en stålbro över E4:an.

Den rödmarkerade avfarten stängs under helgen

Inga tåg mellan Stockholm Central och Älvsjö

Från 22.00 på skärtorsdagen 5 april till 04.00 tisdagen 10 april stänger vi därför av all tågtrafik mellan Stockholm Central och Älvsjö. Vid station Stockholms södra förstärker vi marken längs med spåren i Mariagårdstäppan. Vi gör även en del kabelarbeten.

Mellan Årstaberg och Älvsjö river vi sex kontaktledningsbryggor och monterar tre nya, lägger i två nya växlar och på en 150 meter lång sträcka schaktar vi och gör markarbeten.

Påskens arbeten gör vi bland annat för att anpassa spåren till den nya järnvägsbron som byggs i Årsta och för att öka flexibiliteten i den framtida pendeltågstrafiken.

Ersättningstrafik

Så påverkas SJ:s tågtrafik (länk till SJ:s webbplats, öppnas i nytt fönster)

Så påverkas SL:s pendeltågstrafik (länk till SL:s webbplats, öppnas i nýtt fönster)

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 1060 ringar i det västra röret, motsvarande 2332 meter.  

Norra arbetsplatsen, Båstad

Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Förberedelser har påbörjats inför liningarbeten i de bergtunneldelar som färdigställdes under 1990-talet. Förberedelserna innefattar vissa sprängningsarbeten för att vidga bergtunnlarna, sk strossning. Strossningsarbetena förväntas pågå tills sommaren.   

Mellanpåslaget

Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 pågår.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.
I tvärtunnel 5 och 6 är kammare uttagna i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 150-250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsas framdrift genom dessa områden underlättas.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord. Ovandelen för det yttre skalet är påbörjad.      

Naturpåverkan

Sedan TBM under hösten 2011 passerade Flintalyckeområdet har nu grundvattennivåerna börjat återhämta sig. Det kvarstår dock en bit innan området är helt återhämtat. I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen.

Trafikplats Skönsberg tar form

Massorna till återvinning

– Jo det känns helt rätt. Nu är alla uppdrag igång och de omfattande projekteringarna har startat. Nu behövs någon som kan följa detta långa projekt under byggskedet. Och det är inte jag, eftersom jag planerar att gå i pension om ett par år. Men det har varit underbart att få vara med om att forma detta otroliga projekt, intygar Riggert Anderson.

Successivt går han nu över till Trafikverkets verksamhetsområde Samhälle. Här kommer han som senior rådgivare att använda sin erfarenhet i arbetet med planeringen av framtidens infrastrukturprojekt.

Kenneth Nordstrand tar över

Tillförordnad projektchef är Kenneth Nordstrand. I egenskap av produktionschef är han redan väl insatt i Förbifart Stockholm. Han tar över i ett skede där många tillstånd så småningom ska bli klara efter möjlighet till överklaganden och anpassningar.

Hur ser då Kenneth Nordstrand på läget just nu?

– Under 2012 är processerna kring arbetsplanen, miljödomarna och kommunernas detaljplaner allra viktigast. Det handlar om komplexa processer med många inblandade och olika ansvariga parter. Vi planerar för att kunna starta bygget hösten 2013 om vi fått de tillstånd som krävs för att kunna påbörja våra arbeten.

Förberedande arbeten beräknas kunna starta 2012. Parallellt med att vi jobbar med tillstånden ska också alla bygghandlingar projekteras. Vi har kommit igång med Kungens Kurva, Akalla/Häggvik och tunnelarbetena. Under våren kommer vi även att handla upp projekteringen av Hjulsta.

Ett tålamodsprövande arbete alltså. Rekryteringen av den efterträdare som ska ta Förbifart Stockholm genom projekteringen och få fart på byggandet är i full gång.

Äldre nyhetsbrev och övrigt informationsmaterial hittar du under rubriken Informationsmaterial i menyn till vänster eller följ länken nedan:

Informationsmaterial

– Ja, det är klart. Med tanke på att BanaVäg i Väst har haft en påtaglig närvaro i området känns det extra viktigt att avsluta på ett positivt sätt och tacka för det tålamod och den samarbetsvilja som boende och resande i området har visat.

Jag vill dock påpeka att det återstår en del kompletterande arbeten även under 2013. Men i december 2012 öppnar vi hela huvudstråket för trafik, och det tycker vi är värt att fira!

Hur ser planerna ut?

– Vi har möten med kommunerna så att vi tillsammans kan fira in regionens nya transportstråk. I övrigt kan jag nämna att vi försöker få med både vägen och järnvägen i planerna och att vi tittar på några olika upplägg för hur vi ska få det att gå ihop rent tidsmässigt.

Om man har förslag gällande invigningen som man vill föra fram går det bra att skicka dem till mig via e-post.

Kommer kungen?

– Kungahuset har fått information av Trafikverkets generaldirektör, men vi vet inget om hovets planer inför hösten.

Vilket datum är det som gäller?

– Det blir någon gång i första delen av december, men exakt när är inte bestämt ännu. Vi behöver fortfarande komma lite längre i planerna och väntar på ytterligare några besked innan vi kan spika datum. Mer information kommer under året.

Särskilda krav i kylan

Nu börjar gjutningsarbetet. Allra först ska tunneltaket färdigställas. Att arbetet görs i kalla februari ställer särskilda krav. När betongen pumpas ut måste gjutformen och armeringen hålla en temperatur på mellan +5 och +15 grader. Den här morgonen, när den allra första gjutningen ska göras, visar termometern alltså på 20 minusgrader. Även de föregående dagarna har varit kalla och därför har tre stora värmeaggregat fått gå under huset i tre dygn. Det är 300 kubikmeter som ska gjutas under dagen, vilket är ungefär en tredjedel av tunneltakets totala storlek under huset. Betongen pumpas ut över ett rutnät av armering, sedan vibreras den ut för att den ska flyta ut jämnt. Slutligen slätas ytan ut så att den blir jämn och slät. Åtta personer jobbar i ett trångt utrymme, med balkar ovanför huvudet, på vissa håll är det omöjligt att stå rak.

– 300 kubikmeter är inte särskilt mycket i min värld men förutsättningarna här under huset gör jobbet krångligt, konstaterar byggledare Kjell Lindersson.

Gjutning i etapper

Som mest gjuter vi ett tunneltak med en tjocklek av 1,70 meter, som grundast är det 1,20 meter. Gjutningen görs etappvis. Det är viktigt att hålla koll på betongen. Den får inte stelna för mycket eller för snabbt, det skulle påverka kvaliteten. Under den kommande kvällen och natten, när gjutningsarbetet är klart, kommer betongen att härda men det dröjer flera veckor innan den har nått sin fulla styrka.

Hela tunneltaket kommer att vara klart under våren. När det är färdigt vilar husets last på tunneltaket. Sedan schaktar vi ut grus- och jordlagret under tunneltaket. Vi schaktar oss ner hela vägen tills vi är i nivå med det som ska bli tunnelns bottenplatta. När bottenplattan är klar gjuter vi tunnelväggarna.

En nöjd byggledare

Där är vi dock inte riktigt än, en hel del arbete återstår under Stiftelsen Konung Oscar I:s minne, ett arbete med särskilda förutsättningar.

– Jag är jättenöjd med hur det har gått hittills med gjutningarna och det är roligt att vi äntligen har kommit igång och börjat bygga tunnel här, säger Kjell Lindersson.

Stiftelsens södra flygel i tvärsnitt stående på Citybanans betongtunneltak. Det gröna under huset markerar Citybanans tunnlar. Stambanans befintliga tunnel syns i bildens mitt.  

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 1045 ringar i det västra röret, motsvarande 2299 meter.  

Norra arbetsplatsen, Båstad

Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Förberedelser har påbörjats inför liningarbeten i de bergtunneldelar som färdigställdes under 1990-talet. Förberedelserna innefattar vissa sprängningsarbeten för att vidga bergtunnlarna, sk strossning. Strossningsarbetena förväntas pågå tills slutet av sommaren.   

Mellanpåslaget

Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 pågår.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.
I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsas framdrift genom dessa områden underlättas.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 pågår.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord. Ovandelen för det yttre skalet är påbörjad.      

Naturpåverkan

Sedan TBM under hösten 2011 passerade Flintalyckeområdet har nu grundvattennivåerna börjat återhämta sig. Det kvarstår dock en bit innan området är helt återhämtat. I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen.

I visningslokalen får du aktuell information om pågående arbeten. De lite yngre besökarna kan dessutom måla sin egen brodrake, eller prova sina kunskaper om E4 i en liten frågesport med chans att vinna priser.

Välkomna!

– Vi räknar med att hålla tidplanen så att trafiken kan komma igång på hela huvudstråket mellan Göteborg och Trollhättan i december, därefter återstår kompletterande arbeten med lokalvägar och toppbeläggning på
delar av E45, säger Sara Distner, projektchef BanaVäg i Väst.

Bättre framkomlighet i söder

Men redan innan sommaren märks förändringar som förbättrar framkomligheten, framför allt i de södra delarna.

– I maj öppnar infarten vid Bohus centrum och infarten vid Skårdal stängs. I början av juni är den nya trafikplatsen i norra Surte klar och därmed försvinner de tillfälliga rondellerna vid norra och centrala Surte. I samband med det blir det också fyrfiligt hela vägen från södra Surte och förbi Bohus, undantaget vid Jordfallsbron där det fortsatt är en fil i vardera riktningen, fortsätter Sara Distner.

Pendeltrafik i december

I augusti börjar tågen gå genom den nya tunneln i Kattleberg, men det är först när dubbelspåret längs hela sträckan är färdigt som det märks på restiderna.

– I december trafikeras de nya pendeltågsstationerna och det är också då vi kan se restider på ner mot 30 minuter mellan Göteborg och Trollhättan, avslutar Sara Distner.

Tidplan för deletapperna

• Agnesberg–Bohus (dubbelspår och fyrfältsväg)
  Planeras öppna för trafik i december 2012.
• Agnesberg–Olskroken (dubbelspår)
  Planeras öppna för trafik i december 2012.
• Alvhem–Kärra (fyrfältsväg)
  Planeras öppna för trafik i december 2012.
• Bohus–Nödinge (dubbelspår och fyrfältsväg)
  Planeras öppna för trafik i december 2012.
• Hede–Älvängen (dubbelspår)
  Planeras öppna för trafik i augusti 2012.
• Kärra–Torpa (fyrfältsväg)
  Planeras öppna för trafik i december 2012.
• Nol–Älvängen (dubbelspår och fyrfältsväg)
  Planeras öppna för trafik i december 2012.
• Nödinge–Nol (dubbelspår och fyrfältsväg)
  Deletappen är öppen för trafik sedan 4 december 2010.
• Prässebo–Torbacken (dubbelspår)
  Deletappen är öppen för trafik sedan 31 juli 2006.
• Stenröset–Trollhättan (fyrfältsväg)
  Planeras öppna för trafik sommaren 2012.
• Torbacken–Hede (dubbelspår)
  Deletappen är öppen för trafik sedan 21 december 2008.
• Torpa–Stenröset (fyrfältsväg)
  Planeras öppna för trafik i december 2012.
• Trollhättan–Velanda (dubbelspår)
  Deletappen är öppen för trafik sedan 29 juli 2009.
• Velanda–Prässebo (dubbelspår)
  Planeras öppna för trafik i december 2012.
• Älvängen–Alvhem (fyrfältsväg)
  Planeras öppna för trafik i november 2012.

Väcka intresse för E4 bland barn och unga

Elins uppgift under den 10 veckor långa praktiktiden hos E4-informatörerna är bland annat att väcka intresset för projektet hos barn och unga.

– Jag skapar egna sidor på E4 Sundsvall hemsida där barnen kan hitta pyssel som frågesport. De kan även måla sin egen brodrake, berättar Elin.

Elin skriver även artiklar samt gör inbjudningar och faktablad. Hon brinner för kommunikation via webb och sociala medier men är även intresserad av grafisk form och event.

– Jag tycker det är spännande att se vilken kanal som förmedlar budskap på bästa sätt. Hur till exempel affischer eller andra trycksaker kan fånga människors intresse beroende på hur de är utformade, säger Elin.

.
Elin ute i väglinjen. Här är hon i Solberg tillsammans med Trafikverkets byggledare Stefan Åberg . I bakgrunden skymtar Njurunda kyrka.

Guidning på Ikea i Haparanda och Jokkmokks marknad

Uppvuxen i en syskonskara med tre systrar – varav Elin mellanbarnet – har gett henne en god grund för kommunikation och medling.

– Jovisst var det kiv mellan oss som det kan vara mellan syskon, skrattar Elin och fortsätter:
 – I dag är vi de bästa vänner och storasyster läser grafisk design i Borlänge medan lillasyster läser gymnasieprogrammet inriktning Friluftsliv i Skellefteå.

Under gymnasietiden, då hon läste Handelsprogrammet med inriktning turism på hemmapla,n blev det att guida många resor resor till Ikea i Haparanda och Jokkmokks marknad. Ett roligt jobb som hon lärde sig mycket från. Som liten hade Elin högtflygande drömmar om att bli flygvärdinna men intresset för webb och grafisk form tog överhanden på senare år. Vilket gjorde att hon sökte sig till Informations- och PR-programmet på Mittuniversitetet istället.

 London väntar

 – Jag trivs väldigt bra i Sundsvall och med min utbildning. Det är en bra mix mellan teori och praktik. Jag trivs även bra här på Trafikverket. Jag har fått ett uppdrag som passar mig som hand i handsken - att skapa webbsidor!, säger Elin, som tycker det är roligt med en uppgift som kommer till nytta för Sundsvalls barn och unga.

På sin fritid gillar Elin att vara med sina nyvunna studiekompisar och titta på film och promenera. Sitt sista år hoppas hon på en utlandspraktik i London och studera grafisk design vilket hon är helt inställd på kommer att bli en del i det framtida yrkesvalet. 

Bro över Solbergsvägen

I höjd med Njurunda Kyrka fortgår bygget av bron över Solbergsvägen. Entreprenören planerar att gjuta bron i sin helhet, såväl brostöden som farbanan, nu under mars. Förhoppningarna är att det nya betongstationen vid grustäkten i Hemmanet blir klar till denna gjutning.

Bro för vilt och elljusspår

Mellan Solberg och Åmon pågår förberedande sprängningsarbeten och schaktning av sprängsten inför kommande bygge av en viltbro över nya E4. Bron ska också fungera som en förlängning av elljusspåret i Njurunda.

Broar i Åmon

I området kring Åmon pågår bygget av framtida trafikplats Njurunda med på- och avfarter till nya E4. Här schaktas det för två broar, en 160 meter lång landbro över Ängomsvägen och en bro över nya väg 551, som ska ansluta till E4 via Njurunda trafikplats. En stor pålkran finns på plats i området och pålningen för de båda broarna beräknas pågå till juli. 

Bro över Ljungan

Strax norr om Åmon, vid Ljungan, pågår pålning för de tre brostöden i vattnet. Pålningen av den 400 meter långa bron över älven beräknas pågå fram till april/maj  Betongarbetena för bron har inletts med gjutning av bottenplattan för brons landstöd vid norra landfästet. 

Bro för Västbovägen

Vid Västbovägen mellan Nolby och Ljungan ska Västbovägen gå på bro över nya E4. Här pågår förberedande arbeten såsom spränging och schaktning inför brobygget. Om allt går enligt planerna så ska entreprenören börja bygga gjutformar för brostöden under mars. 

Bro över Tellusvägen

I Bredsand börjar den nya E4-bron över Tellusvägen att ta sin form. Brostöden är gjutna och gjutformen för brons farbana sträcker sig halvägs över brostöden. Om allt går som det är tänkt så kan farbanan gjutas i maj och bron börja användas för byggtrafik denna sommar.

När du ringer informationsnumret kopplas du automatiskt till en telefonsvarare där sprängledaren har läst in vilken tid och i vilket område sprängningar kommer ske under dagen. Nya meddelanden läses in varje morgon strax före kl.07:00.

Det finns också information på vår hemsida under områdesinformation, där hittar du en övergripande tidsplan med information om under vilken period sprängningarna kommer pågå.

Informationsnumret du ringer är: 070-277 52 11
Observera att tiderna är cirkatider med reservation för ändringar.

- När berget är fritt från jordmassor ska entreprenören börja borra och spränga i berget. Som mest ska de spränga sig ner 10-12 meter för att hamna i rätt nivå för nya E4, berättar Bengt-Erik Eriksson, Trafikverkets byggledare för markarbetena längs delen Myre - Skönsmon.

Totalt ska cirka 1,2 miljoner ton berg sprängas bort på sträckan mellan Kubal och Fläsian. Sprängningarna börjar vi med i slutet av mars/början av april och då kommer de att pågå under cirka ett års tid.

Buller och störningar

Kontinuerliga bullermätningar genomförs även under byggtiden för att kontrollera att Naturvårdsverkets gällande riktlinjer för byggbuller inte överskrids.

Kross av berg

En mobil krossanläggning ska sättas upp på sträckan mellan Kubal och Fläsian som ska krossa det sprängda berget. För att minimera störningar från krossen placeras den i en bergskärning.

Krossningen beräknas starta under april och det krossade bergmaterialet transporteras söderut via en ny byggväg längs den blivande väglinjens västra kant.

Arbetet med den drygt 90 meter långa och 50 ton tunga gång- och cykelbron har pågått sedan december förra året. Bron lyftes på plats den 8 februari. De senaste veckorna har brons sidor täckts med träskivor för extra säkerhet och den har även försetts med belysning.

Sundsvalls kommun kommer i samband med att Trafikverket öppnar bron, färdigställa en provisorisk gång- och cykelväg i direkt anslutning till Linneagatan. Den vägen kommer att vara grusad under vårvintern.

Gångtunneln under E4 stängs

När bron öppnas, torsdagen den 1 mars, stängs gångtunneln under E4 från Skönsbergs centrum till Trafikgatan ett par dagar senare.

– Entreprenören ska fortsätta med bygget av en provisorisk E4, mellan Trafikgatan och nuvarande E4 och behöver därför komma åt marken kring gångtunneln, förklarar Mats Lögdahl.

När gångbron öppnas skapas en möjlighet att följa de kommande två årens arbete med nya E4 från första parkett. Genom Skönsberg kommer E4 att sänkas med som mest sex meter i befintlig sträckning. Det innebär att E4-trafiken behöver ledas om till en provisorisk väg som får två körfält jämfört med dagen motorväg som har fyra körfält. Den provisoriska sträckningen är planerad att öppna i månadsskiftet juni/juli och kommer därefter att vara bruk under hela byggtiden.

Gång och cykelbrons läge - den enda lösningen

 Det har kommit in synpunkter på att ramperna, backarna, som leder upp till den provisoriska gång- och cykelbron är för branta. Enligt Trafikverkets ritningar är lutningarna ungefär likadana som för dagens gångtunnel men backarna är mycket längre, vilket gör att de upplevs brantare.

– Läget är det bästa vi har kunnat hitta och det går tyvärr inte att bygga bron på något annat ställe eftersom omgivningen, topografin, ser ut som den gör med höga berg. Dessutom måste bron finnas i ett naturligt stråk från Haga till Skönsbergs centrum. Till sommaren kommer vi att placera ut bänkar på båda sidor om bron, berättar Mats Lögdahl.

Övriga gång- och cykelvägar från Haga till Skönsberg

Andra gång- och cykelvägar till Skönsbergs som kommer att vara öppna under byggtiden är Bygatan, som förblir orörd, samt Skönsbergsvägen. Bron för Skönsbergsvägen kommer även den att få en provisorisk lösning, både för fordonstrafik och gång- och cykel, under E4 Sundsvalls byggtid. Monteringen av den provisoriska bron påbörjas under våren och den ska öppnas under maj månad. 

 
Den provisoriska gång- och cykelbron öppnades den 1 mars och ska vara i bruk under den två år långa byggtiden av E4 genom Skönsberg.

Dessutom:

• Tidplan för deletapperna
• Hallå där Mona Huovinen, informationsansvarig BanaVäg i Väst, om invigningsplanerna
• Sprängningar söder om Alvhem
• Vatten- och avloppsarbeten i Surte klara i februari
• Västtrafik lyfter broar i Bohus och Nödinge

Min titel är maskiningenjör, eller metodingenjör, och mitt jobb handlar om att ta hand om tunnelborrmaskinen (TBM). Jag gör också en hel del inköp åt mekaniska avdelningen. När de behöver material är det ofta jag som gör ritningar och beräkningar.

Mitt arbete handlar också om att följa upp underhållsarbetet, till exempel kutterbyte, maskiner, motorer mm. Jag för ett register över allting vi gör och så att vi vet när det är tid att göra det igen. Var 400-500:e ring stannar vi och gör ett större underhåll på borrhuvudet. Det görs för att undvika stopp på grund av maskinskada och för att maskinen ska kunna jobba utan avbrott. Underhållsarbetet leds av vår avdelning, maskin och verkstadsavdelningen på svenska, men här på Projekt Hallandsås kallar vi det för Plant&Equipment.

Plant&Equipment är ansvariga för all utrustning på arbetsplatsen (TBM, vattenreningsverket, transportband, vagnpark osv). Det betyder att Plant&Equipment köper utrustning, planerar och gör underhåll, köper och sköter reservdelar och löser problem när det uppstår stopp på grund av maskinskada.
Som en del av mitt jobb, tillsammans med mina kollegor, testar jag också nya idéer och lösningar som sedan blir arbetsinstruktioner till de andra mekanikerna.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Jag brukar komma till jobbet vid halv åtta (men det har en tendens att bli senare mot slutet av veckan) och då gör jag pappersarbete, ritningar och liknande. Sedan åker jag till tunnelborrmaskinen med Joel eller Patrick, som är chefsmekaniker, och kollar att allting är bra med maskinen.

På eftermiddagen gör jag ritningar, arbetsinstruktioner och test. Jag arbetar inte skift, jag gör ”normala” arbetsveckor, fast jag jobbar lite fler timmar per vecka. För att kompensera åker jag till Frankrike ungefär en gång i månaden.

Det bästa med jobbet?

Det är inget kontorsjobb och jag tycker det är väldigt skönt att jag inte behöver sitta framför datorn hela dagarna. Jag trivs också med att ha mycket kontakt med de olika avdelningarna på projektet, säkerhet, produktion, miljö osv. Tidigare gjorde jag praktik i en mycket specialiserad arbetsmiljö då jag jobbade med bilmotorer och det var mycket fokus på bara en sak. Det är mycket trevligare här när det är variation.

Hur ser din framtid ut?

Jag kommer lämna projektet om några månader (efter 3,5 år här) för att börja jobba på Vinci’s huvudkontor i Paris. Det kommer att vara ett kontorsjobb men det är på maskinavdelningen. Där kommer jag att få möjlighet att jobba med alla Vinci’s projekt, över hela världen. Det kommer definitivt bredda min erfarenhet. Min målsättning senare kommer att vara att åka till ett annat projekt som maskinchef.

Personlig fakta

Född? 1985 i Marseille, Frankrike
Favoritmat? Anka med persika
Saker jag tycker om att göra? I Marseille tyckte jag om att dyka och kite surfa. Men det är för kallt här. Så jag umgås med vänner, går på bio, spelar fotboll med kollegorna. Jag är också intresserad av fotografi och tar en hel del bilder.
Bästa film? Jag såg nyligen The Dark Knight, Batmanfilmen. Den var jättebra.
Saker jag ogillar? Jag kan faktiskt inte komma på så mycket. Om jag måste säga något skulle det vara att jag inte tycker om att gå upp tidigt på morgonen.

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 1020 ringar i det västra röret, motsvarande 2244 meter. Vid ring 1040 kommer en barriär att byggas. 

Norra arbetsplatsen, Båstad

Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget

Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 pågår.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.
I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsas framdrift genom dessa områden underlättas.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 pågår.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord. Ovandelen för det yttre skalet är påbörjad.      

Naturpåverkan

Sedan TBM under hösten 2011 passerade Flintalyckeområdet har nu grundvattennivåerna börjat återhämta sig. Det kvarstår dock en bit innan området är helt återhämtat. I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen.

Skönsberg

Till dagboken för Skönsberg

Bron över Sundsvallsfjärden

Bredsand

• Vatten- och avloppsarbeten påbörjas under nästa vecka.
• Arbetet med bron över Teelusvägen fortsätter. Nu pågår arbetet med själva broöverbyggnaden.

Till dagboken för Bredsand

Nolby

• Schaktning, borrning, sprängningar och krossning pågår efter väglinjen.

Till dagboken för Nolby

Njurunda

• Totalt har entreprenören fyra broarbeten igång i Njurundaområdet: Bron i Solberg, två broar i Åmon och den 400 meter långa bron över Ljungan.
• I veckan påbörjades det första gjutningsarbetet för bron över Ljungan.
  Läs artikeln

Till dagboken Njurunda

Parallellt med gjutningen pågår pålningsarbeten för de tre brostöden i vattnet. Totalt ska 275 betongpålar slås ner i tre så kallade spontlådor. Lådor som byggts upp i vattnet av långa ihopfogade plåtar. Pålningen planeras pågå fram till mitten av april.

Betongpålarna slås ner i "spontlådan" med hjälp av en 63 ton tung pålmaskin.

Nästa steg är sedan att gjuta en helt tät betongplatta i lådans botten. Med plattan på plats kan kvarvarande vatten pumpas ut ur lådan, och då har man till slut en torr arbetsyta där de ca 15 meter höga brostöden kan byggas upp.

För att komma ut i vattnet och bygga bron har en 250 meter lång arbetsbrygga byggts. Arbetsbryggan vilar på drygt 700 träpålar och den rivs när bron över Ljungan är klar. 

Den nya E4 bron beräknas i sin helhet stå klar nästa år, 2013, och då har 800 ton armering och 6400 kubikmeter betong använts.

Avstängningen görs med anledning av arbetet med den cirka 6 kilometer långa utbyggnaden av E45 mellan Torpa och Stenröset, en av deletapperna inom projekt BanaVäg i Väst. Vi ber om överseende med de olägenheter som arbetet medför och tackar för visat tålamod.

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 1014 ringar i det västra röret, motsvarande 2231 meter. Vid ring 1020 kommer en barriär att byggas. 

Norra arbetsplatsen, Båstad

Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget

Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 pågår.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.
I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsas framdrift genom dessa områden underlättas.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 pågår.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord. Ovandelen för det yttre skalet är påbörjad.      

Naturpåverkan

Sedan TBM under hösten 2011 passerade Flintalyckeområdet har nu grundvattennivåerna börjat återhämta sig. Det kvarstår dock en bit innan området är helt återhämtat. I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen.

– Entreprenören har maskiner redo för att forsla bort eventuella stenar som hamnar på vägbanan, så även igår. Men på grund av den stora mängden sten drog röjningsarbetet ut på tiden, säger Erik Lööv, projektledare Trafikverket.

Sprängningarna i området kommer att pågå ytterligare två månader och ska vanligtvis ske utanför rusningstid.

– Vi förbereder så noggrant som möjligt, men vi spränger så nära vägen att det inte helt går att garantera att oförutsedda stopp inte inträffar igen, avslutar Erik Lööv.

För att undvika trafikstörningar sker borrningarna nattetid och pågår vardagsnätter 22:00-05:00, jämna veckor mellan vecka 2 och 10. Det innebär att framkomligheten begränsas i och med att körfält måste stängas av på en sträcka av cirka 300 meter i höjd med Heron City mot IKEA. Personal kommer att finnas i vägområdet.

Arbetena kan medföra att stomljud i närliggande fastigheter uppkommer. De fastighetsägare som kan beröras har Trafikverket kontaktat via brev.

Victor Stenberg och Joel Bergkvist går igenom borrhålsplanen med samordnaren Paul Bandak i mitten. RTK-GPS-instrumentet som Victor håller i garanterar att hålen hamnar där de ska.

E4:an är bitvis avspärrad i samband med borrarbetena men arbetena pågår nära den förbipasserande trafiken.

Vattenspolning underlättar sonderingen i berget, men med rådande kyla är kompressorluft det enda alternativet.

Projektledare Patrik Hamberg, infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, tf platschef på Veidekke Tommy Rykarv och E18:s projektchef Eva Nordberg. Foto: Kenneth Hellman 

På projektkontoret i Kista fick ministern först en kort presentation om projektet.Vi berättade även om projektets utmaningar och måluppfyllelse.

Tio minuter längre tunnelbanefärd

Citybanans tunnelfront har nu kommit så pass nära tunnelbanan att vi måste stoppa trafiken tillfälligt när vi spränger. Tillsammans med SL har vi kommit överens om tre tider då vi får spränga i Citybanans tunnlar i närheten av tunnelbanan mellan Sankt Eriksplan och Odenplan: 09.54, 19.54 och 21.33. Eventuellt blir det ytterligare ett tillfälle per dag.

- Det gick bra med sprängningen och trafikuppehållet på tio minuter – allt gick som vi hade planerat, säger Per Lunde, projektledare för Citybanans delprojekt Norr efter att den första avstängningen har avklarats. 

Tunnelbanetrafiken påverkas i perioder

När vi påverkar SL:s tunnlar fortsätter vi att använda dessa sprängtider och gör tillfälliga uppehåll i tunnelbanetrafiken i perioder. Fem minuter före tio-kaffet, fem i åtta på kvällen och en halvtimme innan 22-nyheterna spränger vi under Vasastan. Då körs inga tåg mellan Odenplan och Sankt Eriksplan under cirka tio minuter. Tiderna kan dock komma att ändras.

Krigslida station – ombyggd plattform
Plattformen för stationen Krigslida har byggts om för det kommande dubbelspåret och utrustats med bland annat nya väderskydd och ny belysning.

Tungelsta - nya planskilda korsningar
En ny vägbro vid Tungelsta har färdigställts och ersatt plankorsningen vid Stavsvägen och en ny gångbro vid Håga har ersatt plankorsningen. En så kallad ”skyddsportal” har byggts för den nya bron vid Mulstavägen. Skyddsportalen gör det möjligt att bygga bron utan att påverka pendeltågstrafiken.

Nynäsgård - ny mötesstation
Nynäsgård station har byggts om till en mötesstation med två nya spår. Nu kan tågen mötas i Nynäsgård vilket är viktigt för att vi ska få en mer pålitlig trafik som är mindre känslig för störningar.

Förutom nya spår har Nynäsgård station fått nya plattformar, plattformsbommar, kontaktledningssystem, signalsystem och växlar.

Fler bullerskydd och markförstärkningar
Trafikverket har även förberett för flera bullerskydd längs med hela sträckan och gjort förstärkningar för att minska vibrationer i marken.

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 991 ringar i det västra röret, motsvarande 2180 meter. Vid ring 1000 kommer sonderingsborrning att göras.

Norra arbetsplatsen, Båstad

Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget

Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 pågår.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.
I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsas framdrift genom dessa områden underlättas.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 pågår.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord.    

Naturpåverkan

Sedan TBM under hösten 2011 passerade Flintalyckeområdet har nu grundvattennivåerna börjat återhämta sig. Det kvarstår dock en bit innan området är helt återhämtat. I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen.

Viktigt att berätta om våra åtgärder

Blekingetrafiken och Trafikverkets personal delade idag ut informationspåsar på sex stationer till resenärerna på Blekinge kustbana. Påsarna innehåll information och godishjärtan dagen till ära.

Foto: Ingmar Elofsson, ComSouthEast

– Det är viktigt att berätta om vad vi ska göra på banan. Det gör att man har större förståelse för trafikstörningarna, säger projektets informatör Eva Oskarsson på Trafikverket.

Förkortad restid och bättre flyt med nya mötesspår

– De nya mötesspåren kommer att underlätta mycket för den befintliga trafiken, det kommer att flyta på bättre, menar Trafikverkets projektledare Jan Magnusson.

Byggandet av mötesspåren på Blekinge kustbana ingår i ett större järnvägsprojekt i Sydost med en total budget på 1,3 miljarder. Sen i december förra året pågår en total upprustning av banan mellan Emmaboda och Karlskrona och byggandet av flera mötesspår längs med Kust till kustbanan mellan Växjö och Kalmar.

– Upprustningen görs för att öka säkerheten, höja komforten och effektivisera järnvägen, säger Jan Magnusson.

När arbetet med de nya mötesspåren i Blekinge är färdigt i augusti 2012 kommer trafiken på Blekinge kustbana att gå smidigare. Tåguppehållet på 10 minuter på Karlshamns station försvinner och restiden blir kortare för den som reser sträckan mellan Karlskrona/Ronneby och Malmö/Köpenhamn.

En ny arbetsplan för lokalvägen vid Kärra togs därefter fram och ställdes ut. Den 3 januari 2012 fastställdes den nya planen och den 11 februari 2012 vann planen laga kraft.

Deletappen Alvhem-Kärra omfattar cirka 12 kilometer fyrfältsväg, en trafikplats (Lödösemotet) samt elva broar. Sträckan beräknas öppna för trafik i december 2012.

Läs mer om deletappen Alvhem-Kärra

Tjänstemän från Trafikverket och Mjölby kommun medverkar

Varmt välkommen

Analysen visar att vägprojekten kommer att påverka världsarvet.  Om påverkan är positiv eller negativ, beror på flera faktorer. Störst påverkan har trafiken genom världsarvet.  Redan idag är trafikvolymerna högre än 1991 när Drottningholm togs upp på världsarvslistan.

Stockholmsregionen växer kraftigt och det gör även Ekerö kommun och trafiken till och från Ekerö. Kommunens enda förbindelse med omvärlden, Ekerövägen, är hårt belastad, i synnerhet i rusningstid.  En förstudie har gjorts som syftar till att förbättra framkomligheten på Ekerövägen genom att skapa en smal fyrfältsväg med busskörfält i båda riktningarna.

Trafikverket kommer att utreda hur effekterna av trafiken kan förändras på lång och kort sikt. När Förbifart Stockholm är byggd, får Ekeröborna två nya förbindelser med omvärlden, en norrut och en söderut. Det innebär att trafiken förbi Drottningholm beräknas minska med omkring 20 procent.

Kulturarvsanalysen, HIA, visar också att anslutningen av Förbifart Stockholm på Lovö kommer att påverka genuiniteten i landskapet runt omkring världsarvet, dvs. de gårdar och byar som bland annat utgjort grund för slottets försörjning.  Beroende på hur cirkulationsplatserna för Förbifart Stockholm med tillhörande vägar utformas kan påverkan minskas så att de i största möjliga mån smälter in i landskapet.

För att säkerställa att världsarvet Drottningholm och natur- och kulturmiljön på Lovön inte skadas, bereds utformningen av Ekerövägen och anslutningarna till Förbifart Stockholm i ett nära samarbete mellan Trafikverket, Ekerö kommun, Statens fastighetsverk och Riksantikvarieämbetet. Det sker i enlighet med den överenskommelse som parterna tecknade under 2011 efter omfattande samråd. Arbetet samordnas med Länsstyrelsens pågående arbete med att skapa ett natur- och kulturreservat för Lovö/Kärsö. Målsättningen är att historiska, visuella och funktionella samband inom området ska förstärkas.

Bakgrund: Kulturarvskonsekvensbedömningen innebär att föreslagna åtgärder och förändringar bedöms mot kvaliteter som ligger till grund för Drottningholms världsarvsstatus. Påverkan på världsarvets värde av föreslagna förändringar beskrivs och åtgärder som kan bli aktuella tas fram.

*) ICOMOS, International Council on Monuments and Sites, är Unescos expertgrupp på världsarv.

Läs gärna mer om:
Arbetet med kulturarvskonsekvensbedömning, Heritage Impact Assessment, HIA, och rapport för världsarvet Drottningholm (pdf-fil, 59 kB)

Presentation HIA, Katri Lisitzin, 2 februari 2012 (pdf-fil 1 MB)

Bron över Sundsvallsfjärden

Ledningsarbeten pågår vid det norra brofästet. Mellan den 11 februari kl. 10.00 och den 13 februari kl. 07.00 kommer Lagergatan i Skönsberg att vara avstängd. Orsaken till avstängningen är tjäl-tining inför nedgrävningen av en dagvattenledning som ska korsa Lagergatan.

På måndag den 13:e februari påbörjas själva grävningsarbetet. Under den vecka som arbetet beräknas pågå kommer ett körfält på Lagergatan att hållas öppet förbi arbetsområdet.

Till dagboken för bron

Skönsberg

Den provisoriska gång- och cykelbron är nu på plats. Själva lyftet finns även dokumenterat i en film som kan ses på Trafikverkets Youtube-sida. 

Till dagboken för Skönsberg

Till filmen om brolyftet

Bredsand och Nolby

Enteprenören arbetar vidare med schaktning, borrning och sprängningar efter väglinjen. För information om kommande sprängningar finns nu möjligheten att ringa ett informationsnummer, 070-277 52 11, för att dagligen lyssna av ett förinspelat meddelande som anger när sprängningar kommer att ske under dagen.

Observera att tiderna som anges är cirkatider med reservation för ändringar.

Till dagboken för Bredsand

Till dagboken för Nolby

Njurunda

Vid Ängoms- och Åhvägen har nu vägen letts om så att trafiken kan passera brobygget.  Peab har börjat schakta för ett brostöd på platsen.

Vid Ljungan har pålningen i sponten för brostöd fyra, ett av tre brostöd ute i älven, påbörjats.

Till dagboken Njurunda

Se filmen på E4 Sundsvall spellista på Youtube:

E4 Sundsvalls spellista

Vi har kameror utplacerade på ungefär femtio platser i Göteborgsområdet. Mätningarna görs i samarbete med Göteborgs kommun och kamerorna sitter både på Trafikverkets och på kommunens vägar.

Kamerorna identifierar nummerplåtarna bak på bilarna. Viktigt att poängtera är att informationen om nummerskyltarna krypteras med en gång. Vi har inget intresse av att följa vilka fordonen är, bara av att veta när fordonet passerar nästa kamera. Motsvarande system som bygger på samma tekniska lösning finns även i Stockholm och Malmö.

Vad används statistiken till?

Dels används den för att ge information i realtid till trafikanter via de trafikinformationsskyltar som finns uppsatta utmed vissa vägar och dels används den till Trafikverkets webbtjänst Läget på vägarna. Dessutom används statistiken av Trafikverkets trafikledningscentral och för att följa upp framkomlighetssituationen i allmänhet.

De enskilda byggprojekten, som till exempel BanaVäg i Väst, kan använda statistiken för att följa upp till exempel trafikomläggningar och hur informationen kring dessa fungerar. Och sedan använda det som underlag för det fortsatta arbetet.

BanaVäg i Väst följer kontinuerligt upp restiderna på E45 mellan Älvängen och Lilla Bommen och varje månad publiceras mätningarna på www.banavag.se.

- Tag plats, dags för avgång ropade Lars Yngström vd för Tågåkeriet i Bergslagen AB som har kämpat för elektrifieringen ända sen 1986.

Tåget rullade iväg från Kristinehamns station till Ställdalen via Storfors, Nykroppa, Grythyttan och Hällefors. Ombord fanns politiker från kommunerna längs hela sträckningen, tjänstemän, entreprenörer och näringsfolk.

Det var i juni 2010 som infrastrukturministern Åsa Torstensson tog det första spadtaget som inledde starten på arbetet som skulle pågå i ett och ett halvt år. Under denna tid har en ny bro byggts i Nässundet, kurvrätning utförts i Sjöändan och spårupprustning gjorts i Storfors. Även trädsäkring har utförts längs hela sträckan och som nu är inne i slutskedet.  Därtill har alltså den nästan fyra mil långa sträckan elektrifierats.

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 978 ringar i det västra röret, motsvarande 2152 meter.

Norra arbetsplatsen, Båstad

Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget

Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 pågår.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.
I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsas framdrift genom dessa områden utderlättas.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 pågår.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord.    

Naturpåverkan

Sedan TBM under hösten 2011 passerade Flintalyckeområdet har nu grundvattennivåerna börjat återhämta sig. Det kvarstår dock en bit innan området är helt återhämtat.
I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen.

Till de broarna har vi nu gjutit bottenplattor till stöden närmast järnvägsspåret, och gjutit ett av brostöden. Vägbanan på broarna kommer att vara på cirka 8 meters höjd över järnvägsspåret (fri höjd 6,7m). Arbetet med att gjuta bottenplattor och brostöd fortsätter under våren. Helt klar ska bron vara våren 2013.

– Med den trafikmängd som E45 har och med tanke på att lokalvägen och gång- och cykelbanan är avskild, så har vi bedömt att LED-belysning passar bra, säger Bo Björklund, projekteringsansvarig BanaVäg i Väst.

Extra belysning förstärker

LED-belysningen placeras på mitträckesstolparna med ett avstånd på cirka 50 meter och lyser i båda färdriktningarna. Som stöd för trafikanten finns också reflexer på sidoräckena.

På platser där det är mycket folk i rörelse, som till exempel vid pendeltågsstationerna, förstärks belysningen ytterligare med belysningsstolpar placerade i vägens mitt. Även avfarter förstärks med vanlig gatubelysning precis som lokalväg, gång- och cykelbana och cirkulationsplatser.

– Mellan Nödinge och Nol kan man redan nu få en bild av hur den nya belysningen fungerar, men förhoppningsvis blir upplevelsen ännu bättre när slutlig belysning är tagen i drift längs hela sträckan, säger Bo Björklund.

Färgat sken

Belysningen längs vägen har ett vitt sken. För att förtydliga är skenet gult vid avfarter och på rampbroarna. Rött sken på baksidan markerar felaktig färdriktning.

– E45 blir säkrare med ombyggnaden. Att vi har fullgod belysning är en viktig del, men kanske ännu viktigare är att vi sätter upp mitträcken, bygger bort plankorsningar och separerar lokalväg och gång- och cykelbana från E45, avslutar han.

– Det känns så klart bra att nästan alla känner till projektet och tycker att det innebär en positiv utveckling i regionen, både vad gäller framkomlighet och säkerhet. Vi ser även att många efterfrågar tidplaner och uppdateringar om utvecklingen av bygget och projektet och vi ska göra vårt bästa för att vara tydliga med hur läget är på de olika etapperna, säger Sara Distner, projektchef BanaVäg i Väst.

Trots att de flesta är positiva till utbyggnaden uppger ändå mer än hälften av de som bor i Ale och Lilla Edet och fyra av tio i Trollhättan att de påverkas negativt under själva byggtiden, främst genom längre restider och begränsad framkomlighet.

– Att många nämner att de påverkas av längre restider och sämre framkomlighet är förståeligt med tanke på att vi nu bygger intensivt på samtliga kvarvarande deletapper och att bygget på många ställen sker i direkt anslutning till trafiken. I ett projekt av den här storleken går det inte att helt undvika störningar, men vi tar till oss synpunkterna om att det ibland upplevs som rörigt och att skyltningen kan vara svår att förstå. Det är något vi måste jobba vidare med och ta med oss i samtalen med våra entreprenörer, avslutar Sara Distner.

Sammanfattning av resultatet 

• Kännedomen om projektet är hög – i Ale kommun känner samtliga tillfrågade till att utbyggnaden gäller både E45 och järnvägen. Framförallt nämner de spontant bättre framkomlighet som den främsta orsaken till utbyggnaden.
• De flesta är klart positiva eller mycket positiva till utbyggnaden.
• De som är negativa uppger att de tycker att det är rörigt, dåligt planerat och dåligt skyltat.
• Mer än hälften av de som bor i Ale och Lilla Edet och fyra av tio i Trollhättan upplever att de påverkas negativt under byggtiden, främst genom att det tar längre tid att resa och att det är svårare att ta sig fram.
• Nästan alla har nåtts av information om Bana Väg i Väst, framförallt via media men även direkt från Trafikverket (via webb, informationsmöten eller direkt i brevlådan).
• Projekttidningen är den direktinformation från Trafikverket som har fått störst genomslag.
• I Ale har 88 procent av de tillfrågade uppmärksammat annonserna i Alekuriren. I Lilla Edet är motsvarande siffra 55 procent.

Trafikverket uppmuntrar initiativet och  påminner om möjligheterna att undvika trängsel genom att antingen arbeta hemifrån hela dagen eller att välja en del av dagen så att man undviker rusningstrafiken.

E18-projektet kommer särskilt att mäta trafiken runt Kista för att se om uppmaningen ger något genomslag i trafikflödena. 

Över 90 meter lång med belysning

Bron som kommer vara belyst är över 90 meter lång och 3 meter bred monteras i två delar. Den första delen som korsar E4 lyfts på plats natten mellan den 7 och 8 februari. Den återstående delen som korsar Trafikgatan innan anslutningen till Linneagatan, monteras dagtid den 8 februari. Trafikgatan stängs då av tillfälligt för att undvika olyckor.

Så snart bron är på plats och anslutningarna är klara kommer den att öppnas för gående och cyklister. 
– Förhoppningen är att bron ska kunna öppnas senare i februari. Då stänger vi samtidigt gångtunneln under E4 från Skönsbergs centrum till Trafikgatan eftersom entreprenören behöver komma åt marken. De ska fortsätta med bygget av en provisorisk E4, mellan Trafikgatan och nuvarande E4, förklarar Mats Lögdahl.

Den provisoriska gång- och cykelbron är en så kallad beredskapsbro och har monterats under veckan.

E4 får färre körfält under byggtiden

Med gångbron på plats skapas en möjlighet att följa de kommande två årens arbete med nya E4 från första parkett. Genom Skönsberg kommer E4 att sänkas med som mest sex meter i befintlig sträckning. Det innebär att E4-trafiken behöver ledas om till en provisorisk väg som får två körfält jämfört med dagen motorväg som har fyra körfält.

Den provisoriska sträckningen är planerad att öppna i månadsskiftet juni/juli och kommer därefter att vara bruk under hela byggtiden som är beräknad till två år.

Under maj kommer ytterligare en provisorisk bro att byggas i området. Det är bron för Skönsbergsvägen som också den måste ersättas under byggtiden. Även i det fallet blir det beredskapsbroar som lyfts på plats för att minimera tiden för vägavstängningar.  
Bilden visar sänkningen där den är som störst , ca sex meter, i höjd med bangolfbanan i Skönsbergs centrum.

Bakgrund inom industri och anläggning

– Det är fantastiskt att få vara med och arbeta med bron! Brons storlek och konstruktion gör projektet särskilt intressant på flera sätt. Sedan är det mycket inspirerande att få arbeta med så många duktiga människor inom olika områden. 
Hon har varit i väg- och anläggningsbranschen sedan i mitten av 90-talet. Då började hon som mätare på ett stort industriprojekt och har sedan arbetat som projektingenjör samt kvalitets- och miljösamordnare.

– Erfarenheterna från produktion på entreprenadsidan är mycket värdefulla. Det ger en ökad förståelse för entreprenörens situation i projektet, något som är bra att ha med sig i många olika sammanhang. Det är viktigt att skapa ett nära och bra samarbete eftersom vi alla har en gemensam målsättning, att projektet ska stå klart 2015.

Positiv inverkan på vardagen

– Arbetet som projektingenjör innefattar bl.a. att tillsammans med projektledarna hantera handlingar och ekonomi kring Bron över Sundsvallsfjärden. Även andra arbetsuppgifter utanför ansvarområdet gör att funktionen får en variation som bidrar till nya utmaningar och erfarenheter. Det är något av tjusningen med att arbeta i projekt, tycker Cecilia.

– Projektet kommer att ha en positiv inverkan på Sundsvallsbornas vardag genom att det skapar en ökad framkomlighet och säkerhet samt en bättre miljö. Att få medverka till det på hemmaplan är jättekul, avslutar Cecilia.

Text och foto: Elin Boström, praktikant projekt  E4 Sundsvall 

Betongstationen ger kortare transportvägar

Det är i anslutning till en befintlig grustäkt mellan Stockvik och Hemmanet som Peab har fått tillstånd från Sundsvalls kommun att sätta upp en betongstation. Stationens placering nära bygget gör transportvägarna kortare.

Betongstationen håller på att etableras vid Sjöbergs täkt, mellan Stockvik och Hemmanet. I mars planeras betongtillverkningen starta.

– Det finns många positiva aspekter på placeringen av betongstationen. Dels hamnar den i ett område där den inte stör närboende och så slipper man transportera betong från Birsta, säger säger Ulrika Sundgren och fortsätter.
– I sommar kommer även E4-trafiken i Skönsberg att ledas om till en provisorisk E4 med två körfält istället för dagens fyra och då är det bra att inte betongbilarna belastar ett sårbart trafiknät ytterligare.

Självförsörjande på bergmaterial

Entreprenören Peab som bygger 17 km av den 20 km nya E4 är helt självförsörjande på bergmaterial till bygget från Myre till Skönsmon. Totalt sprängs 80 000 ton berg per vecka och med hjälp av mobila krossverk kan allt berg tas tillvara. En del återanvänds till att förstärka mark och vägbankar men även till betong- och asfaltstillverkning.

Det pågående brobygget vid Solberg, en av 27 broar på sträckan Myre-Skönsmon. Njurunda kyrka skymtar i bakgrunden.

Viktigt med  goda relationer

– Det är viktigt för oss i projektet att upprätthålla relationen med närboende och verksamma i områdena närmast bygget. Många tycker också att det känns bra att kunna få svar direkt från oss och våra entreprenörer. Dessutom får vi ofta bra synpunkter från de som kommer på mötena, säger Ulf Carlsson, informationsansvarig E4 Sundsvall. 

Fler möten under våren

Målsättningen i projektet är att hålla ett informationsmöte per halvår i områdena Skönsberg, Skönsmon, Bredsand, Nolby och Njurunda. Under våren kommer möten att arrangeras i Bredsand, Nolby och Skönsberg.

Bilder med en sammanfattning från mötena 

 

Det första mötet på året ägde rum i Skönsbergs skolans matsal och var anpassat för företagare i Skönsberg och Haga. Mötet arrangerades gemensamt av Trafikverket E4 Sundsvall, Sundsvall kommun och MittSverige Vatten. 

Bakgrunden till detta gemensamma möte är att alla tre aktörer kommer utföra arbeten i Skönsberg under 2012. MittSverige Vatten drar nya VA-ledningar i Skönsbergs centrum, Sundsvalls kommun anlägger nya gång- och cykelvägar i stort sett samma sträckning och Trafikverket har påbörjat bygget av nya E4.

Förutom gemensamma informationsmöten, digitala nyhetsbrev ut till företagare och nyckelpersoner i området samt har fyra har skyltar tagits fram som nu sitter uppe i Skönsbergsområdet. 

Bild 1: Göran Kempe, Telia till vänster och kvällens moderator Erland Solander, ordförande Stadsbyggnadsnämnden, Sundsvalls kommun.
Bild 2: Mats Lögdahl, Trafikverkets projektledare för E4-delarna Skönsmon och Skönsberg.

En viktig fråga under mötet var vad som händer om kablar grävs av och internet- och telefonuppkopplingar bryts. Göran Kempe, kundansvarig från Telia, medverkade på mötet och förklarade att som företagare måste man först kontakta sin leverantör för felsökning och åtgärd. Telia har även tillhandahållit modem som kan användas vid eventuella kabelbrott.

De har även tagit fram ett "nödnummer" som drabbade företagare kan ringa och koppla om butiksnumren till sina mobiltelefoner. Även Servanet medverkade på mötet och berättade om vad som gäller vid brott på fiberkablar. 

MittSverige Vatten berättade om sin tidplan för VA-arbetet i Skönsberg centrum. I mitten av januari stängdes Medborgargatan av och omledning sker nu via Högalidsgatan.
Mer om arbetena på MittSverige Vattens hemsida (öppnas i nytt fönster).

Sundsvalls kommun redogjorde för satsningarna på nya gång- och cykelvägar där Skönsberg är först ut i 50 -miljoners satsningen under åren 2012.-2015. Skälet för förturen är att de nya vägarna ska kunna användas under E4 Sundsvalls byggtiden.
Läs mer på Sundsvalls kommuns hemsida (öppnas i nytt fönster).

Till sist berättade Trafikverkets projektledare för E4-delarna Skönsberg respektive Bron över Sundsvallsfjärden i stora drag om tidplanen under 2012. Mer information finns i respektive byggdagbok för Skönsberg och Bron över Sundsvallsfjärden

14 januari Skönsberg: öppet hus för allmänheten



Lördagen den 14 januari var det dags för allmänheten att ta del av information om pågående och kommande arbeten från Trafikverket, MittSverige Vatten och Sundsvalls kommun.

Över 200 besökare kom till Folkets hus och lyssnade och bjöds på fika och en pratstund med representanter från oss som utför arbeten i Skönsbergsområdet. Många förundrades över hur annorlunda Skönsberg kommer att se ut 2015 när E4-projektet är klart.

24  januari Njurunda:  Möte för allmänheten
Schaktning för ett av brostöden för den 160 meter långa landbron i Åmon.

Den 24 januari kom turen till Njurunda där mötet hölls på Kyrkmons skola. Över 80 personer kom och lyssnade på Trafikverkets projektledare och entreprenörens Peabs projektchef. De berättade om hur arbetet kommer att fortskrida kring Åmon där bland annat en 160 meter lång landbro som ska byggas. De redogjorde också för hur arbetet med bron över Ljungan fortlöper. Besökarna visade stort intresse för brobygget över Ljungan. 
Läs mer i byggdagboken för Njurunda 

26 januari: utställning av järnvägsplan vid Kubikenborg
Ulrika Sundgren, projektledare Trafikverket berättar om järnvägsplanen

Vid Kubikenborg kommer nya E4 Sundsvall att passera under järnvägen. Omläggningen av spåret på en 1 kilometer lång sträcka gör det möjligt att bygga korsningen utan att störa tågtrafiken. Omläggningen är ett delprojekt inom E4 Sundsvall. Järnvägssträckan ingår i Peabs entreprenad - deln Myre-Skönsmon.

Järnvägsplanen ställdes ut redan förra vintern 2011, men efter en del revideringar ställdes den ut igen den 26 januari på Trafikverkets visningslokal på Björneborgsgatan. Cirka 30 personer kom och lyssnade på Trafikverkets representanter. Läs mer om projektet och delar av järnvägsplanen.
Till järnvägsprojektet

Jorun Storeng, miljöspecialist vid Trafikverket E4 Sundsvall samtalar med närboende kring Kubikenborg om den blivande järnvägsdragningen.

Gott betyg till informationsarbetet

Undersökningarna genomförs i form av telefonintervjuer där Sundsvallsbor mellan 18 och 74 år besvarar ett 20-tal frågor.  2011 års undersökning pågick mellan den 14 november och 5 december. För att kunna se eventuella skillnader har de som rings upp fördelats lika över sju olika områden; Njurunda, Nolby, Bredsand, Centrum, Skönsmon, Skönsberg och övriga Sundsvall.

– Undersökningen är ett viktigt verktyg i projektets informationsarbete. Den ger oss en direkt återkoppling på vad som kan förbättras, eller förtydligas. Att ändå 4 av 5 upplever att informationen kommer i rätt tid, och att den både är trovärdig och begriplig tar vi som ett gott betyg för de insatser vi gjort under året säger Ulf Carlsson, informationsansvarig på projektet.

Hög kännedom och fler positiva

Den senaste undersökningen visar att kännedomen om projektet fortfarande är mycket hög.  Andelen positiva har dessutom ökat med mer än tio procentenheter, från 73 till 84 procent. Samtidigt har andelen negativa mer än halverats till årets mätning, från 14 till 6 procent.

Högst andel positiva till E4 Sundsvall återfinns i Njurundaområdet, och den lägsta andelen positiva återfinns i centrum och Skönsberg/Haga. I Bredsand är andelen positiva lika som genomsnittet, men däremot är andelen negativa något högre än i övriga områden. 

Mer än hälften av de tillfrågade är positiva till hur projektet genomförts, och endast fem procent säger sig vara negativa. Störst andel kritiska röster finns i Bredsand och Skönsberg/Haga, men andelen negativa är inte större än 10 procent i något område.

Närboende uppskattar Informationsblad i brevlådan 

– Det ska bli mycket spännande att se hur svaren kommer se ut i nästa mätning i slutet av 2012. Främst med tanke på att arbetet med bron över Sundsvallsfjärden då är i full gång samtidigt som trafiken på både E4 och kommunala vägar påverkats i betydligt större utsträckning än hittills. Så det är något av en utmaning att behålla vårt nuvarande goda betyg från Sundsvallsborna, avslutar Ulf Carlsson.

Slutsatser och analys

Under hösten och vintern har förberedande arbeten för Stockviks framtida trafikplats pågått. Jord- och bergmassor har schaktats bort. Stora stenblock har sprängts och knackats isär. Dumprar har åkt i skytteltrafik med både jord- och bergmassor. 

Svarttjärnsbäcken vid Stockvik.

Bäcken dras längre norrut 

I de förberedande arbetena ingår även en omledning av den värdefulla Svarttjärnsbäcken. En bäck som kommer från Svarttjärn cirka tre kilometer uppströms från trafikplatsen och som sedan mynnar ut i havet. Totalt har 425 meter av bäcken fått en ny dragning.

Börje Israelsson, Peabs arbetsledare för trafikplats Stockvik.

– Vi har flyttat bäcken lite längre norrut än det tidigare var tänkt. Det gör att vi fick en bra lutning och en kortare trumma, 75 meter i stället för 106 meter, säger Sundsvallsbon Börje Israelsson som är Peabs arbetsledare.

– En kortare trumma minskar intrånget i den naturliga miljön. Det är viktigt att vi tänker på miljön och bygger för framtiden. Med omledningen har vi underlättat vandringsmöjligheterna för fisk och andra vattenlevande organismer berättar Jorun Storeng, miljöspecialist vid Trafikverket E4 Sundsvall.

Gynnsam passage   

Men det är inte bara vattenlevande organismer som Trafikverket och entreprenören har att ta hänsyn till.
– Parallellt med den stora trumman läggs även en mindre så kallad torrtrumma som gör att exempelvis uttrar kan ta sig förbi nya E4 på ett säkert sätt, säger Jorun.

– Vi har nyss släppt på vattnet i bäcken och det flyter på bra. Till våren kan det bli aktuellt med mindre justeringar när vi ser hur bäcken hanterar vårfloden, säger Börje.

Området för bäckens nya läge har utformats så naturligt som möjligt. Bäckens botten har fyllts med natursten, den slingrar sig fram och längs bäckens slänter finns det möjlighet för vegetation att växa

Jorun Storeng, miljöspecialist vid Trafikverket och Börje Israelsson, platschef för trafikplats Stockvik, Peab är ute och inspekterar Svarttjärnsbäcken.

Brobygge startar i april

Nu när bäcken har flyttats så kan bygget av trafikplatsen i Stockvik komma igång. Trafikplatsen blir en på – och avfart till nya E4. Strax norr om fabriken Akzo Nobel syns en avverkad gata genom skogen. Den ska bli den väg som knyter samman nya E4 med dagens E4 via blivande trafikplats Stockvik.

– I april börjar vi med grundläggning av en cirka 60 meter lång tre-spanns bro för trafikplatsen, avslutar Börje.

Sprängning fortsätter under våren

Mindre sprängningar kommer att utföras vid den del av Tellusvägen som går under brobygget. Där ska Tellusvägen sänkas så att den kommer i rätt nivå under den nya bron. Den sista bropelaren ska snart gjutas och en formställning för gjutning av brons vägbana börja byggas. Till sommaren planeras bron att vara färdig och ska börja användas av byggtrafik. Tellusvägen kommer flyttas tillbaka till sitt ursprungliga läge.

Från Stockvik och norrut mot Bredsand pågår sprängningar som beräknas vara avslutade i mars/april. Här är det en sträcka på cirka 300-400 meter kvar att spränga.  Även schakt av jord pågår i Stockvik. Jordmassorna transporteras till övre Bredsand där en bullervall byggs för att skydda boende mot framtida trafikbuller från nya E4.

Via en av projektets webbkameror kan man följa arbetet med bron över Tellusvägen.

Här förbereds lanseringen genom att ett tillfälligt torn av stål monteras och svetsas ihop. Stållådorna skjuts ut med hjälp av vajerdomkrafter.

Förutom nya järnvägsspår ska vi bygga två nya broar, ny pendeltågsstation och bussterminal i Barkarby. Klart 2016.

Kartan visar alternativa gång- och cykelvägar

Förutom nya järnvägsspår ska vi bygga två nya broar, ny pendeltågsstation och bussterminal i Barkarby. Klart 2016.

Kartan visar alternativa gång- och cykelvägar

Belysningen tändes på eftermiddagen.

En liten framtidsglimt av hur Skönsmons trafikplats kommer att vara belyst 2015

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 pågår.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 pågår.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord.    

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till Bösketorpsbäcken har upphört, eftersom bäcken har återfått ett stabilt flöde nedströms Flintalyckeområdet.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

– Lösningen är rätt gestaltning. Arkitekter har funderat över hur man inreder tunneln så att den känns intressant och trygg att färdas i. Men fungerar det som vi tänkt? Det prövar vi nu genom att placera testpersoner i en stor ”låda”, försedd med stora bildskärmar i tre dimensioner. Testpersonerna kör själva ”sin” bil under mycket realistiska förhållanden, berättar Nils Outters, Trafikverkets projekteringsledare för tunnlar.

En omväxlande och intressant gestaltning hjälper föraren att orientera sig och hålla sig alert under jord. Samtidigt får inte utformningen distrahera på ett sätt som äventyrar säkerheten.

– Vi går en balansgång. För det är skillnad på trygghet och säkerhet. Trygghet är en subjektiv upplevelse medan säkerhet kan mätas objektivt. Det som känns tryggt behöver alltså inte vara säkert och vice versa. Och säkerheten kan vi inte tumma på.

Två tester ger svar

Det första testet undersöker gestaltningens inverkan på föraren och körningen när han eller hon kör gestaltningsprogrammet. Andra gången helt utan färg- och formgivning i ett grått rör med en enkel, rak belysning. Förarens beteende och reaktioner registreras och analyseras i de båda situationerna och jämförs.

I det andra testet prövas återigen den tänkta gestaltningen, men nu släpps medtrafikanter in. Detta för att mäta trafikantens beteende och förmåga att samverka i en trafiksituation.

– I båda fallen får förarna redogöra för sina subjektiva upplevelser av orientering, variation, skyltning och trygghetskänsla. Samtidigt mäts prestationerna och handlingarna objektivt i simulatorn. Till och med ögonrörelserna registreras av kameror, förklarar Nils Outters.

Är vi på rätt spår?

24 försökspersoner medverkar i testet, lika många män som kvinnor i åldrar mellan 25 och 65 år. Nils Outters är förväntansfull:

– Visst blir det spännande att se resultatet. Är vi på rätt spår eller behöver vi tänka om kring gestaltningsprogrammet? Viktigast med testet är att vi försäkrar oss om att gestaltningen inte har någon negativ inverkan på säkerheten. Samtidigt hoppas vi att den kan öka trafikantens upplevelse av trygghet för en lugn och behaglig resa längs Förbifart Stockholm.

Simulatorstudien ska slutrapporteras innan sommaren.

– Spårbyggnation med tillhörande signal-, el- och telearbeten kommer att pågå intensivt hela tiden fram till och med mitten av november. Därefter görs en omfattande drift- och kapacitetsbelastning på spåret innan det tas i full drift i december.

Vilka arbeten ligger närmast i tiden?

– Spåren i Velanda södra ska byggas ihop, elinstallationer ska göras i Varpemossen och allteftersom markentreprenörerna är klara sätts kontaktledningsstolpar upp. Det sista längre trafikavbrottet, som är i sommar vecka 28 till 32, kommer att användas till förberedande arbeten i anslutning till befintligt spår.

Vad ser du som den största utmaningen?

– Tiden. Entreprenören som bygger själva spår- och kontaktledningsanläggningen får tillträde till hela sträckan först den 1 april och har då drygt sju månader på sig att bygga cirka 1,4 mil dubbelspår. Att markentreprenaderna blir klara i tid är därför en viktig milstolpe. Eftersom det är snäva byggtider är alla som är inblandade i bygget tacksamma för det hittills uteblivna vintervädret.

Vad är roligast med jobbet som projektledare?

– Att få vara delaktig i de beslut som fattas och att få vara med i utformningen och styrningen av projektet och bygget.

Resenärer och trafikanter berörs

 Även om våra sprängningar är relativt små så påverkar de omgivningen. Bland annat stänger vi den tillfälliga trappan och hissen under själva sprängningen, vilket innebär att resenärer får använda de ordinarie uppgångarna på Karlbergsvägens norra sida istället. Det är också troligt att vi stoppar vägtrafiken på Karlbergsvägen vid sprängningen.

- Sprängningarna i gropen kommer att märkas för de som befinner sig i närheten - nere på gröna linjens plattform eller uppe på Odenplan, säger Per Lunde, projektledare för Citybanans delprojekt Norr.

Tunnelbanans och Citybanans personal kommer att finnas på plats vid sprängningar för att informera och vägleda resenärer.

Även tunnelsprängningar påverkar

Sprängningarna i gropen kommer att pågå till hösten 2012, men det är inte bara i gropen vi borrar och spränger för Citybanan. Både servicetunneln och spårtunnelns fronter närmar sig Odenplan norrifrån och under våren kommer de så nära att vi tillfälligt måste stoppa tunnelbanetrafiken och utrymma stationen under vissa sprängningar.
- Det handlar om cirka 20 minuter upp till några gånger om dagen under ungefär ett år framöver, berättar Per Lunde.

Våra arbeten med den nya biljetthallen under mark är samtidigt grundläggning för den nya entrébyggnaden ovan jord. Redan 2013 öppnar den nya entrébyggnaden för tunnelbanans resenärer.

Dessutom:

• Hallå där Mikael Fischer, ny projektledare för deletappen Velanda–Prässebo
• Begränsad framkomlighet i Stora Viken helgen 28-29 januari
• Trafikomläggningar vid Älvängen centrum
• Västtrafik: "Kvartstrafik på Alependeln!"

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 pågår.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 pågår.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord.    

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till Bösketorpsbäcken har upphört, eftersom bäcken har återfått ett stabilt flöde nedströms Flintalyckeområdet.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Man kan säga att en blockchefs viktigaste uppgift är att samordna arbetet mellan de olika skiften och avdelningarna utanför tunnelborrmaskinen.

En dag på jobbet?

En vanlig arbetsdag börjar kl 06.00 och till att börja med utreder man vad som hänt under natten. Klockan 06.20 kommer skiften in för en skiftöverlämning till dagskiftets arbetsledning. Blockchefen har det övergripande ansvaret och bestämmer vilka huvudsakliga arbetsuppgifter som ska göras. Det är också hans ansvar att se till att information förs vidare från ett skift till ett annat. Detta är särskilt viktigt när ett nytt skift börjar, vilket sker var tredje dag. Fem skift arbetar året om, dag och natt, enligt rullande schema.

Arbetet handlar också om att förbereda arbetsinstruktioner, beställa material, kommentera handlingar gjorda av kollegor och skriva den så kallade TBM ordern, som sammanfattar allt arbete som ska göras på maskinen. 

På kvällen är det dags för nästa skiftöverlämning för det skift som kommer ut strax efter sju. En vanlig arbetsdag är alltså från kl 06.00 till cirka 20.00 på kvällen. Arbetet rullar på så för blockchefen i 8 arbetsdagar innan det är avlösning och dags för en viloperiod.

Vad är största utmaningen med jobbet?

Det viktigaste är att inse riskerna, förutse vad som kan hända och vad som blir konsekvensen av vårt agerande, t.ex. att stanna framdriften av tunnelborrmaskinen när vi har instabilt berg är bland det sämsta en blockchef kan beordra. Den typen av förutseende kräver en hel del erfarenhet. Dessutom måste man lyssna noga på vad folk säger för att fånga upp och tolka de intryck som är viktiga för beslut. Planeringen är också viktig, så att arbetet kan flyta på utan att blockera andra arbeten och därmed få en så effektivt produktion som möjligt.

Hur ser din bakgrund ut? 

Jag har jobbat inom Skanska i princip hela min karriär. Stundtals har jag varit utlånad till konsortium likt Skanska Vinci. Jag började som husbyggare, då hade jag bara gymnasieingenjörsutbildning. Men jag fick tipset att börja plugga av en av mina chefer så jag läste till ekonomiingenjör med maskininriktning på högskolan i Skövde.

Sedan ville jag utomlands och hittade via Skanskas utlandsavdelning ett jobb i Bangkok där jag jobbade med rörtryckning för elledningar och avloppsledningar. Dessa mindre tunnlar byggdes i alla möjliga diametrar med hjälp av egentillverkade tunnelborrmaskiner, samtidigt som vi använde Herrenknecht’s maskiner för de större dimensionerna. Under ett antal år där hände det ganska mycket med den organisationen inom Skanska, det var bl. a. uppköp av konkurrenter, följt av försäljning av det bolag jag arbetade inom. Så när jag fick ett erbjudande från Skanska att komma till Projekt Hallandsås för att arbeta med fördesignen av tunnelborren tog jag den.

Till en början pendlade jag till Frankrike där maskinen specificerades. När det blev bestämt att tunnlarna skulle borras från södra påslaget flyttade jag och min familj till Förslöv och slog ner våra bopålar här. Under de första åren arbetade jag som metodingenjör, men när produktionen startade på riktigt fick jag ansvar för kvalitets- och miljökontroll parallellt med metodbeskrivningar och tillhörande ritningsarbeten. Så småningom kunde jag avancera och fick tjänsten som blockchef, det är nu drygt 3 år sedan.

Hur är det att arbeta här?

Att arbeta på Projekt Hallandsås är olikt alla andra arbetsplatser inom Skanska, speciellt med tanke på projektets längd och den mångkulturella arbetsmiljön. Det goda samarbetsklimatet mellan Skanska och Vinci, och inte minst Trafikverket, gör att man gärna stannar kvar här och att man t o m. kan göra en karriär på ett och samma projekt. Man kan med stolthet tala om för andra att man arbetar på Projekt Hallandsås och samhörighetskänslan med kollegorna på projektet är mycket stark, det känns tydligt att vi alla arbetar mot samma mål.

Fakta om Björn Johansson

Familj: Gift med Pimjai och har två barn, Erik 9 år och Simon 5 år.
Född: 1969.
Intressen: Stort engagemang för barnen som fotbollstränare samt ishockeypappa. Ett förflutet som fotbollspelare. Tränar löpning, innebandy och fotboll med arbetskamraterna.
Favoriträtt: Thailändskt som ”Ka-phrao Moo Sapp” (stekt fläskfärs med färsk Helig Basilika), Yum Pla Dook Foo (friterad kattfisk) och Paneng Gong (Räkor i röd curry), dessert är helt klart Pannacotta smaksatt med äkta vaniljstång, toppad med syrlig vinbärssaft.
Bästa film: Ingen speciell men tycker om filmer som; ”The Scarlet Pimpernel”, ”När lammen tystnar” och ”Titanic”.
Jag blir irriterad av: Otacksamhet och människor som inte kan resonera om skiljaktigheter.
Jag blir glad av: När ett barn stolt talar om vad för något nytt som det lärt sig under dagen.
Tycker mycket om att: Resa, speciellt att hyra en bil och utforska nya länder med hjälp av en ”Lonely Planet” bok.

SL har byggt ett nytt stationshus och Trafikverket har byggt om en av plattformarna. Dessa förbinds med en ny och bredare gångtunnel och uppgångarna har försetts med trappa, rulltrappa och hiss. På stationen finns också taktila ledstråk, en förbättreing för synsvaga. Materialval har gjorts för att vara hållbara och lätta att underhålla. De många glaspartierna skapar en öppenhet som bidrar till resenärerna kan känna sig trygga i miljön.

- I projektet som helhet återstår ännu mycket arbete, framförallt med dubbelspår och järnvägsbroarna. Detta är en liten pusselbit i projektet, men en som vi hoppas att resenärerna till och från Södertälje hamn ska uppskatta, säger Tomas Flyckt, projektledare på Trafikverket.

På stationen i Södertälje hamn fortsätter nu arbetena med den andra plattformen och en fortsättning på den nya gångtunneln. Dessa arbeten planeras bli klara hösten 2012. Hela utbyggnaden ska vara klar under försommaren 2013. 

Pålningsarbetet för stöd 2 beräknas pågå under 10 arbetsdagar. Drygt 120 pålar kommer slås ner i marken bara för detta brostöd med hjälp av en 65 ton tung pålkran vars hammare väger ca 4 ton.

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 pågår.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 är påbörjad.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord.    

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Mellan Velanda och Prässebo byggs 1,4 mil dubbelspår. I etappen ingår även en cirka 400 meter lång och 30 meter hög järnvägsbro över Slumpån och tre järnvägstunnlar, en cirka 150 meter lång tunneln vid Stenliden söder om Slumpån och två tunnlar vid Sjökullesjön,130 respektive 125 meter långa.

Samtliga plankorsningar ersätts med säkrare, planskilda korsningar. Trafikstart på det nya dubbelspåret beräknas ske i december 2012.

Tid och plats
Torsdagen den 26 januari kl. 18.00-20.00
Björneborgsgatan 41 (Trafikverkets visningslokal)

Mötet är öppet för alla. Välkommen!

Foto: Kenneth Hellman

Läs senaste restidsmätningen (pdf-fil, 413 kB, öppnas i nytt fönster)

Hål i berget

Många representanter från medierna var på plats när den sista biten berg sprängdes bort och vi fick ett för tunnelbygget speciellt genomslag. När salvan hade gått och röken vädrats ut fick samtliga gå ner i tunneln för att skåda ljuset. Före sprängningen kvarstod några meter berg ut mot Söder Mälarstrand. Efteråt gapade ett stort hål i pendeltågstunnelns övre del.


Finansborgarråd Sten Nordin och infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd framför genomslaget.

Infrastrukturministern tyckte att det var fascinerande att få besöka Projekt Citybanan. Och hon var entusiastisk efter sprängningen:

– Det ni har varit med om i dag är historiskt. Jag ska spara den här rosa tändtråden som ett minne på mitt rum, sade hon till den samlade presskåren.

Stockholm stads finansborgarråd, Sten Nordin, gratulerade projektet till genomslaget och konstaterade att vi har många svårigheter att tampas med.

– Det här är ett komplext projekt och ni klarar av det på ett bra sätt, sade han.

Citybanans medarbetare hyllades

Även generaldirektör Gunnar Malm hyllade projektet när de tre stod nere i tunneln och tittade upp mot genomslaget.

– Jag känner en stor glädje och stolthet över den professionalitet som våra medarbetare visar upp här, sade han.

Nu fortsätter arbetet med att färdigställa tunneln och bygga anslutningen till sänktunneln som ska förbinda Södermalm med Riddarholmen.

Om du störs mycket av våra arbeten är du välkommen att ringa vår störningsjour på 08-762 40 40.

Eventuellt kommer nattarbete att ske även mellan fredag den 13 januari och lördag den 14 januar kl. 22.00-05.00.

Har du frågor kontakta:

Guido Thyssen, Arbetsledare, Hochteif, 073-092 28 94
Henrik Åslund, Arbetsledare, Svevia, 070-539 89 10
Peter Rydell, Byggledare, Trafikverket, 070-420 03 04

Tider för avstängningen:

Natten till lördag (13-14 januari) mellan klockan 22.00 och 08.00.
Natten till söndag (14-15 januari) mellan klockan 20.00 och 08.00

Framkomligheten på E4 vid trafikplats Kista är begränsad under de båda nätterna.

Läs mer om monteringen av bron

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 pågår.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 påbörjas denna vecka.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut.   

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Brofundament till den öppningsbara bron över Göta kanal.

Unik bro med totalentreprenad

Besöket inleddes vid bygget av högbron över Motalaviken, där projektledare Janne Johansson, Trafikverket, bland annat berättade om den i sitt slag unika högbron:
- Vi har en totalentreprenad med drift och underhåll i 20 år. Och högbron, som byggs i stål och betong har ett ovanligt långt brospann och bara två stöd i vattnet.

Unikt riksvägsreservat

Även det så kallade riksvägsreservatet är unikt: att Motala kommun var så förutseende att man redan i början av 1940-talet beslutade att reservera marken tvärs genom utkanterna av staden för att kunna dra vägen just här. Något som Catharinga Elmsäter-Svärd höll med om var fascinerande.


Janne Johansson, projektledare väg 50, Einar Schuch, regionchef Trafikverket, Camilla Egbert, kommunalråd Motala.

Intresset för projektet från omvärlden är stort

Ministern ställde frågor om standardiseringar, som har som syfte att få ut så mycket infrastruktur som möjligt för pengarna. Hon undrade också om det är många privatpersoner som är intresserade av bygget:
- Kommer de in på platskontoret och ställer frågor? undrade hon.

- Vi har många besökare, framför allt i vår utställningslokal i centrala Motala, men också på våra arrangemang för allmänheten som t ex Öppen arbetsplats, svarade projektchef Andreas Hult, som också berättade att projektet även tar emot en stor mängd studiebesök från framför allt skolor.


Stållådor, som ska utgöra den färdiga brons "ryggrad", klara att lanseras.

Vidare undrade ministern varför stållådorna hämtas från Finland och fick svaret att det är en fråga om både pris, kunskap och kompetens, men att det är något som Trafikverket inte kan påverka direkt, eftersom det är entreprenören som upphandlar underleverantörer.

Snäva tidsramar och intressanta arkeologiska fynd

Vid bygget av järnvägsbroarna över Motala Ström och Göta kanal fick ministern och hennes delegation veta mer om det komplicerade grundläggningsarbetet, de tuffa tidsramarna som uppstått i samband med överklaganden, de omfattande arkeologiska undersökningar och att maskineriet i den öppningsbara bron är tillverkad lokalt, på Motala verkstad.

------------------------------------------------------------------------------------------------------ 

Deltog i besöket gjorde, förutom infrastrukturministern, landshövding Elisabeth Nilsson; länsråd Magnus Holgersson; politisk sakkunnig på Näringsdepartementet, Caroline Karlsson; regionchef på Trafikverket, Einar Schuch; ordförande i Regionförbund Östsam, Jan Owe Larsson; chefsjurist Kristina Samuelsson, arkeolog Magnus Djerfsten, informationschef Mariethe Larsson och länsarkitekt Jan Persson från Länsstyrelsen i Östergötland.  Från Motala kommun deltog kommunalråd Camilla Egbert, kommunchef Peter Ingesson och tekniske chefen Leif Sjögren.
De som från Trafikverkets sida tog emot ministern var projektchef Andreas Hult, projektledarna Janne Johansson och Rolf Fredriksson, byggledare Jan-Ola Sundin samt Anneli Weiner, informationsansvarig.

Foto: Annika Johansson
Text: Elisabeth Walther Lindqvist

Till projektets webbkameror

Nya filmer

Nu finns filmen  "En ny väg. 1000 nya möjligheter" som presenterar projekt E4 Sundsvall. Filmen som är 18 minuter lång har fram tills nu endast visats i projektets visningslokal på Björneborgsgatan 41.

En annan filmnyhet är ett klipp hämtad från den fartygssimulering som gjordes hösten 2011. Länkar till projektets filmer återfinns under menyn Informationsmaterial, fliken Filmer. Filmerna kan också ses på projektets spellista på Youtube

E4 Sundsvalls spellista på Youtube

Mellan Alvhem om Kärra byggs 12 kilometer ny fyrfältsväg med motorvägsstandard. På sträckan byggs även en ny trafikplats samt flera nya broar över och portar under vägen.

De fastighetsägare som berörs kommer Trafikverket att kontakta via brev.

Markundersökningarna kommer att göras inom följande områden:

• Skärholmen, vid Skärholmsvägen/Smistavägen.
• Edeby, på Lovön i närheten av väg 261.
• Lunda, vid Jehanders anläggning. 
• Sätra, vid Sätra varv. 
• Hägerstalund, vid golfklubben.

Ytterligare undersökningar:

• Från norra delen av Akalla upp till trafikplats Häggvik kontrolleras bergets kvalitet och jordprover kompletteras.
• Norra Akalla. Vid Akallalänken kontrolleras bergets kvalitet och  jordprover kompletteras.
• Norra Lovö, geotekniska undersökningar av  Kulturvägen.
• Kungens kurva. På E4 vid Heron City och Ikea utförs geotekniska och miljötekniska markundersökningar och provtagningar.  

Undersökningarna beräknas pågå i första hand under vinter/våren 2012.

För mer information:
Louise Melander, informationschef, 070-724 55 60

Vi börjar arbetena med att skjuta bron på plats på onsdagen (11/1) men gör sedan ett uppehåll i några dagar. När stålbron ska skjutas ut över E4 leds trafiken på motorvägen om. De arbetena gör vi därför nattetid under helgen 13-16 januari. Men information om det nästa vecka.

Den rödmarkerade bron är den som ska skjutas på plats. I bakgrunden syns Kista.

Den här synen kommer att möta bilisterna på E4 under vecka 2 

Under tiden våra arbeten pågår i Skönsberg koordinerar vi våra kommunikationsinsatser. Förutom gemensamma informationsmöten/öppna hus för boende och verksamma i Haga och Skönsberg, gör vi gemensamma informationsutskick och annonser. Vi kommer även att sätta upp fyra byggskyltar med en övergripande informationskarta, i Skönsberg.

Trafikverket E4 Sundsvall i samarbete med:

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 görs.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 kommer att göras under vintern.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut.   

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Efter en lite skumpig resa med tåget landar de hos Jonni Höglind, kutterrenoverare med egen verkstad belägen bakom förrådet. Hit kommer kuttrarna när de är nedslitna med mer än 15 mm.

Jonni berättar att han först och främst kontrollerar om kuttern roterar, det vill säga om kullagret fungerar. Kullagret går sönder om vatten och grus kommer in i kuttern. Det sitter en skyddande ring, kallad blue seal, som ska skydda kullagret men eftersom kuttrarna utsätt för stora påfrestningar kan det gå sönder och läckage uppstår.

- Det finns två typer av reparationer, antingen den enklare då jag häller ut oljan i kuttern (varje kutter är fylld med 2,4 liter olja). Sedan testar jag att den snurrar, mäter om de är täta. Sedan fyller jag på med ny olja och byter ut ringen runt om den är nedsliten. Om kuttern inte snurrar måste den plockas sönder. Då använder jag pressen, säger Jonni.

För att få loss ringen runt hubben hettas ringen upp till 160 grader med hjälp av ett värmemunstycke. Den tas sedan bort från hubben. Sedan ska axellåsningen slås bort. Axeln plockas bort och allt demonteras. Sedan rengörs den med en roterande stålborste.

- Allting måste rengöras väldigt noga innan det kan sättas tillbaka. Det är det största arbetsmomentet, rengöringen, det är jobbigast och tar mest tid, säger Jonni.

När alla delar är rengjorda monteras kuttern återigen ihop och då måste ringen värmas upp igen med hjälp av en induktionsvärmare för att utvidgas och sedan träs på. Innan kuttern kan återmonteras testas det först om den är tät med hjälp av en manometer. Då utsätts kuttern för 0,7 bar i tio minuter.

Om kuttern är tät fylls den med 2,4 liter olja och monteras sedan ihop igen.

Enkelt uttryckt kan man säga att jag gör en felsökning, säger Jonni. Jag kontrollerar kuttern för tio olika potentiella fel och sedan fyller jag i vilka av dessa som fanns på kuttern. Varje kutter har också ett nummer och varje reparation dokumenteras och på så sätt kan man enkelt veta exakt vad som har gjorts med just den kuttern.

Varje kutter kostar omkring 50 000 kr. Så det är väl investerade pengar att renovera dem.

Det känns som att det finns många farliga arbetsmoment här?

Nej, det är inte så farligt. Förvisso är kuttern 195 kg tung och jag har många arbetsmoment men jag är noga med att använda de hjälpmedel som finns här, klor och lyftanordningar, så att jag inte behöver bära själv.

Hur lång tid tar det att renovera en kutter?

Det kan ta allt från 1,5 timme till en halv dag. Svårt att säga exakt. Flyter allt på och går bra så tar det inte så lång tid.

Hur länge har du varit på projektet?

Jag har jobbat här i fem år. Tidigare hade jag eget plåtslageri.

Bergsvacka med sten, grus och sand

Mariaberget bildar en svacka under kyrkogården. I stället för berg består marken här av sten, grus och sand från istiden. Citybanan går på en sträcka av cirka 30 meter genom detta område. Ett tak av betong byggs där berg saknas. Arbetet är tekniskt komplicerat och måste göras försiktigt, inte minst av hänsyn till den känsliga miljön ovan mark.
Allra först förstärks jorden där tunneltaket ska byggas. Horisontella rör borras in i jorden med tätt avstånd. 
 
Stålrören bildar, tillsammans med stålbågar, nät och sprutbetong, en stabiliserande skärm kring det utrymme där betongtunnel sedan byggs. Här jobbar man enligt ursprunglig metod och detta moment återupptogs i början av januari 2012.

Kompletterande förstärkningsåtgärder

När den stabiliserande skärmen av stålrör är på plats förstärks området närmast över stålrören med cement. Man sprutar in cement i jordmaterialet så att det löst lagrade sand- och grusmaterialet binds samman. Cementen sprutas in under högt tryck för att kunna tränga in i omgivande material. Arbetet med den metoden, som kallas jetgrouting, startar i början av februari 2012.

Den kompletterande förstärkningsmetoden granskas av Trafikverkets granskningsorganisation och även av extern expertis från Statens geotekniska institut. 
Den lågtrycksinjektering som tidigare utfördes bedömdes vara tillräcklig utifrån det man kände till om jordmaterialet i svackan. Man hade undersökt jordlagren, men det visade sig att det fanns ett område med mer lös sand som man inte hade tillräcklig kunskap om. Den kompletterande metoden säkerställer att även den typen av jordmaterial får tillräcklig täthet och hållfasthet, så att man kan gå vidare och bygga en permanent betongtunnel.

Tunneldrivning under granskning och kontroll

De kompletterande åtgärderna granskas alltså av både internt och extern expertis innan godkännande. Under hela den följande tunneldrivningen kommer området och förstärkningen att genomgå kompletterande kontroller och provtagningar, så att man får ett kvitto på att cementen har trängt in i jordlagret som den ska.

Liksom tidigare följer vi upp våra arbeten under Maria Magdalena kyrkogård med kontinuerlig kontroll, bland annat med både automatisk och manuell avvägning. På så sätt får vi hela tiden information om att kyrkobyggnaden, gravar och andra fasta föremål inte får några rörelser.

Vi beräknar att vara genom bergsvackan under Maria Magdalena kyrka till sommaren 2012.

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 görs.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 kommer att göras under vintern.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut.   

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Renarna har nu drivits ner från fjället till vinterbetet som sträcker sig från Kiruna ner mot Vettasjärvi och Masugnsbyn.  Nästa gång renarna ska över viltpassagen blir till våren, mellan april-maj, då det är dags för vårbete. Men ända in i juni kommer man att ta över de sista strövrenarna. 


Renarna på väg över viltpassagen som är byggd över nya järnvägen i Kiruna.               Foto: Tom Hiltunen

Fler renar på väg över viltpassagen.                                                                       Foto: Tom Hiltunen

Läs tidigare nyhetsbrev här

Visningslokalen på Björneborgsgatan kommer vara stängd för mindre uppdateringar, och under tiden hänvisar vi dem som vill följa arbetet till vår hemsida. Visningslokalen öppnar på nytt den 10 januari.

Arbeten under ledigheten

På byggsidan gör sprängnings- , krossningsarbetet- och pålningsarbeten ett uppehåll mellan jul och nyår. Däremot pågår mindre arbeten längs väglinjen även under mellandagarna, bland annat broarbeten i Bredsand.

Redan under första veckan på det nya året är E4 Sundsvall i full gång igen!

Många fastighetsägare har hört av sig till Trafikverket och domstolen med frågor om ansökningsprocessen. Vi ger här svar på de mest förekommande frågorna.

Till Frågor & svar

Har du frågor är du välkommen att kontakta:
Åse Malm, informationsansvarig Norra länken, 08-627 41 20 eller
Kent Eriksson, projektledare, Norra länken, tel. 08-627 41 69

Öppna hela kartan (PDF, öppnas i nytt fönster, 413 kB)

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 görs.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 kommer att göras under vintern.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut.   

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Visningslokalen finns på Björneborgsgatan 41 och är öppen tisdagar mellan kl mellan kl 13 och 18. Där kan Du kan se en film om E4 Sundsvall i vårt biorum, kika på hur den nya vägen ska gå på en stor golvmatta och ställa frågor till oss om projektet. Det finns även en mängd kartor att förkovra sig i.

God Jul och Gott Nytt År önskar E4 Sundsvall!

Dessutom:

• Förbjuden u-sväng och höga hastigheter i Bohus
• Gång- och cykelvägen mellan Bohus och Surte öppnar innan jul
• BanaVäg i Väst-entreprenad får arbetsmiljöpris

Äldre nyhetsbrev och övrigt informationsmaterial hittar du under rubriken Informationsmaterial i menyn till vänster eller följ länken nedan:

Informationsmaterial

Kraven på tunnlars täthet gör injektering till en hörnsten inom tunnelbyggnation. Tätning av berg är ofta en förutsättning för att klara givna miljötillstånd för vattenbortledning och för att uppnå ett minimalt dropp i driftskedet. 

Den extremt sprick- och vattenrika Hallandsåsen, kombinerat med höga grundvattentryck, gör att man inom Projekt Hallandsås arbetar internsivt med injektering. För att effektivisera injekteringmetodiken samarbetar projektet med bland annat Chalmers Tekniska Högskola.

Injektering intar även en framträdande plats inom Trafikverkets andra stora projekt där det också samlas stor kunskap. Samtidigt sker det omfattande forskning vid Chalmers och KTH, och utveckling av injekteringsbruk och tillsatsmedel hos materialleverantörer.

−Och nu ville vi sammanföra de tongivande aktörerna inom området för att utbyta erfarenheter, säger Jan Hartlén, teknisk chef på Projekt Hallandsås.

Därför bjöd Projekt Hallandsås den 1 december in till ett seminarium om injektering i berg. Programmet var indelat i blocken: teori, design, produkter, erfarenheter och upphandling. Uppslutningen var synnerligen god, och den samlade reaktionen var att dagen hade givit ett stort och viktigt erfarenhetsutbyte där man fick ta del av det senaste inom forskning och produktutveckling

−Presentationerna visade på områdets bredd och diskussionerna ledde fram till flera gemensamma ståndpunkter. Det klargjordes också vilka krav som kommer att ställas på leverantörerna. Lika viktigt blev det utvidgade nätverket som deltagarna fick med sig hem, säger Kenneth Rosell, projektledare tunnel på Projekt Hallandsås.

Många av de medverkande har efter seminariet framfört betydelsen av att genomföra liknande seminarier för att tillvarata kompetens inom områden som rör stora infrastrukturprojekt, till exempel isolerade dräner.

Erfarenheterna från seminariet kommer nu att sammanställas och spridas.  Trafikverket, BEFO och leverantörer kommer också att gå vidare med insatser inom injekteringsområdet.

Förutom Trafikverkspersonal medverkade forskare, producenter, entreprenörer och konsulter. Trafikverket representerades bland annat av medarbetare på Projekt Hallandsås, Citybanan, Norra länken, Bana/Väg i Väst. Bland övriga deltagare återfanns: KTH, Chalmers, Veidekke Entreprenad AB, Skanska-Vinci, NCC, BESAB, Norcem, Tyréns, SWECO, GeCon, Cementa, BASF, Petro Team Engineering AB, Intergrund, Triodev, Sika Sverige AB. 

Intensivt planeringsarbete

Sedan kontraktet med det dansktyska konsortiet Joint Venture Sundsvallsbron skrevs under i våras har all tid ägnats åt att projektera och planera för den knappt tre år långa byggtiden. Arbetsområdet inhägnades i oktober och då stängdes även Industrigatan, från Heffnersvägen mot Lagergatan, av.

Pålning påbörjas under vecka 51

Schaktning inför pålningen av stöd ett av landfästet. Pålningen påbörjas i början av vecka 51.
 

Se film om Emmabodabanan på Youtube (1 min, öppnas i nytt fönster)

Han berättade bland annat om i vilket skede projektet befinner sig i nu. Dels ska arbetsplanen sändas till Trafikverkets huvudkontor för att fastställas, vilket beräknas kunna ske under det kommande året. Dels har ansökningar om tillstånd lämnats in till mark- och miljödomstolen om att få leda bort grundvatten och bygga tillfälliga hamnar.

Deltagarna fick en genomgång av processen i mark- och miljödomstolen.

- Ni kommer att kunna lämna synpunkter flera gånger under hela processen, sa Lena Bergmark, funktionsansvarig för fastighet och avtal i Förbifart Stockholm.

Gun-Britt och Owe Rydell, boende på Kungshatt, lyssnade uppmärksamt eftersom de är oroliga för hur deras borrade brunn påverkas av tunnelbygget.

- Vi är här för vi vill ha råd om hur vi ska skriva vår inlaga till domstolen så att den blir rätt och går att förstå.

Många hade frågor om buller och stomljud som kan uppstå när tunneln ska byggas. När det gäller vibrationer och stomljud har Trafikverket föreslagit att domstolen sätter ramarna för vilka villkor som ska gälla. När det gäller detaljer är kommer en överenskommelse att träffas mellan Trafikverket och den aktuella kommunen som har tillsynsansvar.

- Men när det gäller bortledning av grundvatten hanterar domstolen prövningen fastighetsvis, sa Ola Landin, hydrogeolog i Förbifart Stockholm.

Han  lovade också att informera mark- och miljödomstolen om att flera sakägare har tillkommit under processen gång och som måste komma in i listan.
 
Se powerpoint-bilderna som visades på mötet, (pdf-fil, 2 MB)

För mer information:
Louise Melander, informationschef, 070-724 55 60

Fotnot: Vi som jobbar med vägprojekt Förbifart Stockholm vill föra en löpande dialog med dig som bor längs med Förbifart Stockholms tänkta sträckning. Du som boende har stor kunskap om ditt närområde att dela med dig av. Ett sätt för projekt Förbifart Stockholm att föra denna dialog är genom fokusgrupper.

Strävan är att fokusgrupperna har några träffar per år för att diskutera olika frågeställningar. Det finns sex fokusgrupper, en för varje trafikplats, där varje grupp består av 5-15 personer. Grupperna ska inte ses som formella samrådsgrupper.

Är du inte redan med i någon av våra fokusgrupper är du välkommen att anmäla dig.

Klicka här för att anmäla dig

– Det känns väldigt roligt att få vara med och driva projektet i mål. Vi har ett intensivt och spännande år framför oss, säger hon.

Tar över Västlänken

Bo Larsson axlar vid årsskiftet istället rollen som projektchef för Trafikverkets projekt Västlänken, en ny tågtunnel under centrala Göteborg som ska binda samman pendeltågstrafiken till genomgående linjer och ge nya stationer i staden. 

– Jag vill passa på att tacka alla som arbetar med och bidrar till projekt BanaVäg i Väst och jag vill också rikta ett stort tack till alla boende och resenärer för det engagemang, intresse och tålamod de har visat under arbetets gång, säger Bo Larsson.

Intensivt sista år

I december 2012 ska hela huvudstråket, både väg och järnväg, mellan Göteborg och Trollhättan öppna för trafik.

– Det blir så klart tufft. De sista arbetsplanerna blev godkända så sent som i våras och den sista byggnationen påbörjades efter sommaren. Men vi har en kompetent organisation och stor tilltro till entreprenörernas arbete, så vi räknar med att bli klara i tid, säger Sara Distner.

Även Bo Larsson är övertygad om att det kommer att gå vägen.

– Projektet har ett intensivt och viktigt år framför sig med många utmaningar och jag vet att det kommer att slutföras planenligt och med gott resultat under Saras ledning, avslutar han.

Generellt gäller att nivån på hastighetsbegränsningarna bestäms av tre aspekter:

• Trafiksäkerhet – till exempel vägens linjeföring (kurvor och lutningar)
• Uppfattbarhet – till exempel storlek på skyltar, av- och påfarters utformning
• Miljö – till exempel buller och luftföroreningar

Förutom förbudsskyltarna med tvingande hastigheter, som kommer att finnas vid påfarter och andra strategiska platser, kommer det också att finnas ljusskyltar i tunneln med rekommenderade hastigheter. Informationen på skyltarna kan anpassas efter omständigheterma. Är det till exempel tät trafik i tunneln eller ett hinder, ska en sådan skylt visa rekommenderad hastighet för att ge förarna en indikation om lämplig hastighet för att trafiken ska flyta.

En viktig fråga blir vilka riktvärden som ska gälla som acceptabel nivå av partiklar i tunneln.

- Eftersom det inte finns riktvärden idag måste vi, tillsammans med tillsyndsmyndigheten, ta fram sådana riktvärden.

Att det inte blir 90 kilometer i hela tunneln, kommer det att påverka hur lång tid det tar att köra hela sträckan? 

- Nej, de variabla hastigheterna kommer inte att ha några nämnvärda effekter på körtiden – eftersom det blir såväl en sänkning som en höjning av hastigheten, säger Ulf Eriksson.

Fotnot: Det finns variabla hastighetsgränser på ett tjugotal vägsträckor i Sverige. Variabla hastighetsgränser gör att trafikanterna bättre anpassar hastigheten till trafiksituationen än vid traditionell utmärkning. På sträckor med variabla hastighetsgränser har olycksrisken minskat, tempot har blivit lugnare, och framkomligheten har förbättrats något.

Måste vidta åtgärder

Omläggningen har dock resulterat i två orosmoment. Istället för att använda den tänka vändslingan vid Stora Viken kör en del trafikanter in via lokalvägen i Djupedal och gör en förbjuden u-sväng, vilket har gett upphov till flera farliga situationer.

– Det tar inte ens längre tid att använda den tänkta vändslingan, trafikljusen är trimmade så att korsningen i Stora Viken släpper ut bilarna från lokalvägen direkt medan de i Djupedal måste vänta mellan en och två minuter, säger Veli Taatila.

Om inte de olagliga u-svängarna upphör är projektledningen tvungna att vidta åtgärder. Till exempel genom att sätta ner ljusintervallen på lokalvägen vid Djupedal eller genom att be polismyndigheten om hjälp med kontroller. I värsta fall kan korsningen behöva stängas över vintern.

Vill värna framkomligheten

Det andra orosmomentet är hastigheterna, både på Göteborgsvägen genom Bohus och vid högersvängen över det nya övergångsstället på Jordfallsbron. På båda platserna kan det därför bli aktuellt med någon typ av fysiskt hinder, som gupp eller liknande.

– Det är tråkigt om vi behöver begränsa tillgängligheten när det har varit så trångt och bökigt i Bohus i två år. Vi vill värna om framkomligheten men säkerheten väger tyngst och vi måste ta vårt ansvar, avslutar Veli Taatila.

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 görs.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 kommer att göras under vintern.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut.   

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Provkörningen gick bra och detta gör att projektet känner sig trygga i att trafiken kan läggas om till den nya järnvägen ifall funktionen på den befintliga järnvägen skulle försämras.
- Det är en milstolpe i projektet och vi känner oss väldigt glada över detta, säger Alf Karlsson, biträdande projektledare BEST, Kirunaprojektet.

- Tack vare att vägen byggts ut får vi även ett bättre grundvattenskydd längs sträckan, berättar Janne Johansson. Vid grundvattentäkten vid Mjölbyfältet sätter vi mycket kraftiga sidoräcken och vi har byggt täta diken.

2013 byter vägen numrering från 32 till 50, då allt ska stå klart.

Kontaktpersoner:
Trafikverket: Janne Johansson, projektledare; 036-19 20 84
NCC: blockchef väg, Christer Jansson, 070-293 85 26

Förhoppningsvis leder detta till vissa förbättringar i trafikflödet.

     – Jag har inte räknat dem, men det är runt 300 bitar skulle jag tro. Om någon vill räkna så får de gärna, det vore intressant att veta, skrattar Anna Molander.

Hon har arbetat med konstverket under lång tid.

     – Först skissade jag länge med papper och penna. Sedan la jag in skissen i ett program i datorn, så att en datorstyrd maskin kan skära ut alla delarna med vatten och sand.

Det är mycket att tänka på, många olika delar som ska samverka när man skapar ett konstverk för offentliga miljöer.

     – Rummet är viktigt. Konstverket ska korrespondera med rummets form. Och ljusinsläppet, är också viktigt, hur ljuset spelar i materialet. Utifrån vilka material man väljer händer det olika saker med rummet. Det är en sober miljö här inne med den vackra Slitekalkstenen som väggarna är klädda med. Det får inte bryta av i stilen. Taket är välvt i en båge och jag ville följa den formen i en uppgående rörelse så att taket inte känns nedtyngande.

Inspirationen kom från Motala, vad Anna förknippar med staden.

     – Radioutrop, det var det första som jag associerade Motala med. Radiovågor som försvinner ut i etern, ut i luften. Och sedan tänkte jag även på vatten, vågor och solglitter. Vatten som är genomskinligt så att man skymtar botten under. Eller vågor när det blåser och stormar. Jag tänkte mig vågformer, och det rostfria stålet och stenen som vattenblänk och luft. Jag har inte bestämt namn på konstverket än, men arbetsnamnet är vågor.

– Det är kul att det arbete vi gör syns och uppskattas. Vi har haft ett gemensamt perspektiv med Trafikverket och lägger stor vikt vid en säker arbetsmiljö och arbetar systematiskt med den här typen av frågor, säger Lars Elmegård, platschef E.Pihl & Søn AS.

Blev ni överraskade?

– Det blir man alltid. Vi har inte planerat vad vi ska göra med prispengarna men det blir något utöver det vanliga. 

Läs senaste restidsmätningen (pdf-fil, 413 kB, öppnas i nytt fönster)

– Med det nya mötesspåret så kan 475 m långa tåg mötas i Åryd. Nu när det är klart får vi ytterligare ett mötesspår på Kust till kustbanan och på så sätt kan punktligheten förbättras. Det innebär också att ett antal tågmöten kommer att flyttas från Hovmantorp till Åryd, berättar biträdande projektledare Michael Petersson.

Totalt byggs drygt åtta kilometer ny fyrfältsväg på deletappen Stenröset–Trollhättan. På den återstående delen mellan Stenröset och Sjuntorpsvägen pågår ännu byggnation och den sträckan beräknas öppna för trafik sommaren 2012.

Om deletappen Stenröset-Trollhättan

• Tre nya cirkulationsplatser ersätter tidigare signalregleringar
• Två nya signalregleringar vid Lasarettsvägen och Göteborgsvägen
• Ny gång- och cykelport vid Holmsvägen
• Ny bro mellan Lextorp och Sylte för bil-, cykel- och gångtrafik
• Ny gång- och cykelbana mellan Sjuntorpsvägen och Holmsvägen
• Ny lokalväg förbinder Holmsvägen med Lextorpsvägen
  

 Fasadskylten började monteras efter lunch den 8 december.

Senare på eftermiddagen var skylten uppsatt och belysningen installerad. 

Jag fungerar som projektets förlängda arm ute på byggarbetsplatsen och arbetar nära entreprenörerna för att stödja och säkerställa en effektiv produktion. I samverkan med entreprenören ser jag till att arbetet planeras och genomförs enligt planerna och kontrakt.

Beskriv en vanlig dag på jobbet

En vanlig arbetsdag är jag delvis ute i fält och träffar entreprenörer för att diskutera fram lösningar på problem av olika art. Dagarna delas av kontorsarbete, möten och arbete i fält. Att både få vara ute i produktionen där stora förändringar sker dagligen och samtidigt ha en sammanhållande funktion passar mig väldigt bra.

Vad är den största utmaningen i ditt arbete?

Den största utmaningen är att hela tiden hitta effektiva metoder, både ekonomiskt och tekniskt, för att på ett så snabbt och bra sätt bygga Mälarbanans nya spår och stationer.

Vad är det bästa med Projekt Mälarbanan tycker du?

Varför är Mälarbanan viktig för resenärerna?

Jag fungerar som projektets förlängda arm ute på byggarbetsplatsen och arbetar nära entreprenörerna för att stödja och säkerställa en effektiv produktion. I samverkan med entreprenören ser jag till att arbetet planeras och genomförs enligt planerna och kontrakt.

Beskriv en vanlig dag på jobbet

En vanlig arbetsdag är jag delvis ute i fält och träffar entreprenörer för att diskutera fram lösningar på problem av olika art. Dagarna delas av kontorsarbete, möten och arbete i fält. Att både få vara ute i produktionen där stora förändringar sker dagligen och samtidigt ha en sammanhållande funktion passar mig väldigt bra.

Vad är den största utmaningen i ditt arbete?

Den största utmaningen är att hela tiden hitta effektiva metoder, både ekonomiskt och tekniskt, för att på ett så snabbt och bra sätt bygga Mälarbanans nya spår och stationer.

Vad är det bästa med Projekt Mälarbanan tycker du?

Varför är Mälarbanan viktig för resenärerna?

Under tiden som räddningsinsatsen pågick var väg E45 avstängd för trafik.

Entreprenören Svevia har avverkat, schaktat och har fyllt på med grus. Förhoppningen är att kunna gjuta brofundamenten innan jul. I februari/mars ska bron lyftas på plats och ersätta den gång- och cykeltunnel som idag finns från Medborgargatan,och under E4 med anslutning till Trafikgatan.

Schaktning och fyllning med grus på Kattberget inför brofundamentet.


Gång - och cykelbron ska anläggas vid Linneagatan på Hagasidan.

Bron ska anläggas vid Högalidsgatan på Skönsbergssidan.

Avverkningen är klar.

Schaktning klar. Nu ska det läggas på grus, singel.

Fredagen den 25 november uppstod en mindre bräddning och ett körfält under bron fick tillfälligt stängas av. Trafikverket säkerställde tillsammans med entreprenören (PEAB) att en vall byggdes utmed bäcken för att förhindra nya översvämningar. Tyvärr visade det sig lördagen den 3 december att vallen inte var tillräcklig för att förhindra en ny översvämning. Den provisoriska pumpstationen under bron klarade inte att pumpa undan de stora vattenmängderna och vattnet steg till cirka en halvmeter över vägbanan.

E45 fick stängas av helt, en avstängning som varade i 9 timmar. Trafiken leddes om till alternativa vägar samtidigt som omedelbara åtgärder vidtogs. Dessa bestod i att gräva ett överdike parallellt med östra sida på E45 för att leda vattnet förbi det kritiska stället. Åtgärden lyckades och vattnet kunde länsas undan.

För att minska risken för framtida översvämningar kommer vallen att höjas ytterligare så att denna tillsammans med överdiket kan förhindra bräddning till dess att dräneringar och trummor är inkopplade. Även kapaciteten hos den permanenta pumpstationen, som ska kopplas in den 22 december, kommer att ses över.

I Citybanans tunnel under Södermalm fanns dagen till ära ett altare gjort av ett bergblock från tunneln prytt med blommor, ljus och en statyett av Sankta Barbara. På väggen hängde ett belyst kors och tunnelarbetarnas symbol – en hacka och en slägga. Ceremonin förgylldes av musik och en fanfar av Linnékvartetten från Uppsala.

Komminister Maria Jacobs från Maria Magdalena församling berättade legenden om skyddshelgonet och fader Klaus Dietz från katolska kyrkan höll ett anförande innan han välsignade Barbara med bön och vigvatten. Förutom entreprenören Züblins anställda och tjänstemän från Projekt Citybanan var Maria Magdalenas församlingsorganisation samt ett stort antal intresserade församlingsbor där.


Ceremonin avslutades med en symbolisk sprängning i tunneln. På bilden syns bland andra komminister Maria Jacobs, fader Klaus Dietz och Citybanans projektledare Lars Lindholm.

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 görs.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 kommer att göras under vintern.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut.   

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Det är tre rejäla pjäser som ligger förankrade i Söderström. Varje tunneldel, ett så kallat tunnelelement, är omkring 100 meter långt, 10 meter högt och 20 meter brett. Vart och ett av dem väger cirka 20 000 ton när det är färdiggjutet.

Vi bygger ballasttankar

För närvarande pågår invändiga gjutningsarbeten i tunnelelementen. Alla tre elementen är inne i slutfasen, vad gäller den här delen av arbetet. Samtidigt bygger vi tre ballasttankar i varje tunnelelement. Vid nedsänkningen fylls dessa med vatten för att balansera och tynga ner tunneldelarna, och för att styra elementen till rätt position används vinschar. Sänktunnelns delar placeras på pålade stöd nere på botten.

När tunnelelementen är på plats lägger vi ett metertjockt lager bergkross på tunneltaket. Då kan vi pumpa ut vattnet ur ballasttankarna och gjuta med ballastbetong inuti tunnelelementen för att ytterligare tynga ned dem.

En trestegsraket

Den stora nedsänkningen är planerad till sommaren 2013. Vi börjar med elementet vid Söder Mälarstrand och kopplar det till en platsgjuten anslutningsdel. Sedan är det dags att sänka ned elementet vid Riddarholmen på samma sätt. Därefter sänks det sista tunnelelementet ned mellan dessa och slutligen kopplas de tre elementen samman till en hel och tät tunnel.

2017 kan så pendeltågsresenärerna färdas genom Söderströmstunneln, en 300 meter lång sänktunnel, som är en del av Citybanan.

Vill du veta mer om bygget av Söderströmstunneln? Titta på vår populära film om det spektakulära bygget på Youtube.

Schaktning och bortforsling av jordmassor

Även Svevia, som upphandlats för delen genom Skönsberg, kommer att påbörja sina arbeten i december. De inledande arbetena bedöms inte innebära några större störningar för varken trafik, boende eller verksamma i området.

– Det känns bra att äntligen komma igång i Skönsberg. Nu i december börjar vår entreprenör med schaktarbeten mellan Trafikgatan och nuvarande E4 inför bygget av en provisorisk E4. De jordmassor som grävs bort kommer användas till en ny bullervall efter Hulivägen. Att bygga en ny E4 i en stadsmiljö som Skönsberg innebär oundvikligen störningar, men vi kommer löpande att informera om våra arbeten. När det gäller trafi k på E4 kommer den inte att påverkas förrän sommaren 2012 när den provisoriska sträckningen öppnar.

Full fart till våren

Våren 2012 startar bygget fullt ut i när en kilometer ny E4 och flera broar, inte bara den över Sundsvallsfjärden, börjar byggas. Arbetet med nya E4 i Skönsberg beräknas pågå till hösten 2014.

 - Det är i Skönsberg som våra arbeten kommer få störst påverkan på både trafik och närboende. Genom att vi själva finns på plats kan vi få en direkt återkoppling på om våra åtgärder för att minimera störningar fungerar berättar Christer Karlsson, samhällsplanerare och och E4 Sundsvalls projektledare för framkomlighetsfrågor under byggtiden.

God dialog blev en bra lösning

Tillsammans med Trafikverket har Georg och Njurunda SK fört en dialog angående lösningar för elljusspåret. Resultatet blev en omdragning av spåret som idag står klart i väntan på mer snö.
- Vi har haft en positiv dialog med Trafikverket och jag tycker att det har gått väldigt smidigt. Vi har aldrig sett oss förbisedda, säger en nöjd Georg och blickar ut över det snötäckta elljusspåret.
- Flytten innebär att elljusspåret under byggtiden av nya E4 har förkortats med ca 700 meter. Men när den nya E4 är klar kommer elljusspåret passera över vägen på en bro, vilket för att spåret då mer eller mindre återfår sin tidigare längd berättar Bengt-Erik Eriksson, byggledare vid Trafikverket.

Flitigt använt

I spåret kommer Kerstin Sellbom från Njurunda som är ute på stavgång längs det nya elljusspåret.
- Här har jag åkt skidor många gånger och jag tar ofta promenader längs elljusspåret, säger Kerstin glatt och stavar vidare.

Det är inte bara Njurundabor och skidklubbens medlemmar som använder elljusspåret. När skidsäsongen har börjat används spåret också av barnen på Kyrkmons skola och Heliås.
- Det känns skönt att det gick att ordna så att spåret blev klart innan vintern, säger Georg som själv ser fram emot en skidtur i spåret.

Pålmaskinen på arbetsbryggan över Ljungan

Med hjälp av en 63 ton tung pålmaskin har de drygt 700 träpålar som arbetsbryggan vilar på slagits ner. Nu i början av december är arbetsbryggan i det närmaste klar, vilket innebär att själva broarbetet kan inledas. 

För brostöden i Ljungan inleds arbetet med att så kallade spontlådor byggs upp av långa hopfogade plåtar som vibreras ner i älvbotten. Inuti lådorna grävs sedan löst material bort, och därefter slås ett stort antal betongpålar ner i marken. Nästa steg är sedan att gjuta en helt tät betongplatta i lådans botten.

Med plattan på plats kan kvarvarande vatten pumpas ut ur lådan, och då har man till slut en torr arbetsyta där de ca 15 meter höga brostöden kan byggas upp.

Buller och vibrationer

Broarbetet över Ljungan kommer pågå till hösten 2013, och när bron är klar river man arbetsbryggan. Arbetena med bron över Ljungan innehåller flera moment med bullerstörande arbeten. Där det är möjligt försöker Trafikverket tillsammans med entreprenören att minimera störningarna. Bland annat testas ett gummiskydd som ska dämpa bullret när betongpålarna ska slås ner i älvens botten.

Passager för fotgängare och båtar

Ljungan är ett populärt friluftsområde som används av såväl fotgängare som av båttrafikanter. Under byggtiden kommer det till exempel finnas passagemöjligheter så att båttrafik kan passera längs Ljungans södra sida. Samtliga passager skyltas och märks upp. 

Frågor om bygget

Bygget är i full gång, något som även märks av i receptionen. Fler personer ringer och har frågor om bygget.

– I början var det mycket frågor om rivningar av fastigheter från personer som var intresserade av allt från inredning till buskar. Idag handlar det mest om sprängningar och besiktningar av fastigheter. Dessa frågor hanteras i huvudsak av våra byggledare som svarar så fort de kan, berättar Bettan.

Eliasbeth med E4-kollegorna vid arbetsplatsen för bron över Ljungan.

Projekt E4 Sundsvalls ambition att det ska vara lätt att få kontakt med projektet och att få information. Bettan har en viktig roll att ta hand om de ärenden som kommer in.

Projektorganisationen flyttar till Skönsberg

– Jag trivs med att hjälpa andra och lösa problem. Jag gillar ordning och reda.
Ordning och reda gäller det att ha när projektkontoret i december flyttar till före detta Bravidahuset i Skönsberg.  Bettan är med och samordnar flytten.

– Att flytta ett projektkontor är inte ”bara”. Det kräver både tid, planering och en hel del tankeverksamhet. Den största utmaningen för mig har varit IT-frågorna.

Med flytten hamnar projektkontoret mitt i bygget med utsikt över bygget i Skönsberg och bron över Sundsvallsfjärden.

- Att få delta i ett sådant här stort projekt gör man bara en gång i livet så det är spännande och utmanande. Det är väldigt annorlunda mot mina tidigare uppdrag i växel och som sälj- och ekonomiassistent, avslutar Bettan som ska hem och assistera sin 17-årige son som mekar i  garaget med sin Epa-traktor.

Under slutet av 2013 blir vi färdiga med de nya trafikplatserna vid Kista.

Så här kör du efter trafikomläggningen den 10-11 december 2011:
1. Från E4 till Kista – infart via Hanstavägen.
2. Till E4 från Kista – utfart via Torshamnsgatan
3. Från Rinkebyhållet till Kista – infart via Torshamnsgatan
4. Mot Rinkebyhållet från Kista – utfart via Hanstavägen.
Vägen mellan Igelbäcksgatan i Ärvinge och Hanstavägen stängs av.

Så här kommer nya trafikplats Ärvinge att se ut när vi är klara i slutet på 2013.
Se illustrationen i större format (pdf, 330kB, öppnas i nytt fönster) 

 
Trafikplats Kista efter 2013
Öppna kartan i större format (pdf, 272kB, öppnas i nytt fönster) 

På plats i ekbacken

Stenarna ligger nu skyddat i ekbacken på Lädersättra bytomt och besökare kan lätt se stenarna från gång- och cykelvägen intill.

En arkeolog kommer nu att göra rent stenarna och markera skålgroparna med vit färg. Till våren sätter vi upp en skylt med information om stenarna och deras historia.

På plats i ekbacken

Stenarna ligger nu skyddat i ekbacken på Lädersättra bytomt och besökare kan lätt se stenarna från gång- och cykelvägen intill.

En arkeolog kommer nu att göra rent stenarna och markera skålgroparna med vit färg. Till våren sätter vi upp en skylt med information om stenarna och deras historia.

Fyller flera funktioner

Tanken med webbkamerorna är att de ska fylla flera funktioner. E4-trafikanter kan nyttja dem vid reseplanering för att avgöra vilken väg man bör välja i rusningstid.  Trafikverkets trafikledningscentral i Härnösand kan använda kamerorna som ett  kompletterande arbetsredskap för att övervaka trafiksituationen, vädret och akuta störningar.

Bild från kameron som är uppsatt på en av cisternerna vid oljehamnen i Skönsmon samt bild från kameran monterad på taket av f.d. Bravidahuset i Skönsberg. Kamerorna ger en bra bild över trafiksituationen.

Kamerorna viktiga vid E4-avstängningen i Skönsberg

Den längsta delen av den nya E4-sträckningen går i skogsmark men vägbygget kommer att påverka några mycket trafiktäta sträckor, framförallt genom Skönsberg. Trafikmängden på E4 i genom centrala Sundsvall är den största norr om Uppsala med drygt 30 000 fordon per dygn, vilket leder till köbildning på E4 i rusningstid.

Sommaren 2012 stängs E4 i Skönsberg av mellan Skönsbergsvägen och Bygatan, och trafiken leds om till en provisorisk E4-sträcka  mellan Trafikgatan och nuvarande E4.

– När trafiken flyttas till den provisoriska E4:an med två körfält istället för dagens fyra, och en sänkt hastighet från 90 till 50 kilometer i timmen, spelar kamerorna en viktig roll. De kommer att ge en god bild av trafiksituationen för allmänhet, blåljusorganisationer men även för vår trafikledningscentral, berättar Christer Karlsson, samhällsplanerare och projektledare för framkomlighetsfrågor under E4 Sundsvalls byggtid.

Kamerorna ska så småningom kompletteras med kövarningssystem och digitala informationsskyltar som varnar trafikanter vid längre köer i samband med oväntade stopp vid olyckor. Trafikanterna ges då möjlighet att i god tid välja en annan väg.

Ger en bra bild av E4-bygget på distans

– Jag tror och hoppas att många, inte bara Sundsvallsbor, tar chansen och följer E4-bygget via kamerorna under den nästan fyra år långa byggtiden. Eftersom den 2109 meter långa bron över Sundsvallsfjärden är det största broprojekt som byggstartats i Europa efter millennieskiftet tror jag det finns ett stort intresse, tillägger Ulf Carlsson.

– Det är fruktansvärt när en sådan här olycka händer. Vi tar det på största allvar och avvaktar polisens rapport och resultatet av Trafikverkets utredning för att få en klarare bild av händelsen. Vi arbetar kontinuerligt med att både avspärrningar och skyltning ska vara så tydliga som möjligt och vi kommer nu att göra en extra översyn i området, säger Lars Preinfalk, Trafikverkets projektledare i Lilla Edet.

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 görs.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 kommer att göras under vintern.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut.   

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Efter cirka klockan 21.15 börjar vi successivt att släppa på trafiken i den nya rondellen. Räkna med begränsad framkomlighet under hela helgen.

Under cirka 15 minuter stängs Kymlingelänken, E18, Enköpingsvägen, Ulvsundavägen, Rinkeby allé och Kvarnvägen vid de röda markeringarna

Läs mer om den nya trafiklösningen 

– Citybanan är så mycket mer än berget. Vi har många utmaningar att klara av; sänktunneln i Söderström, vi ska bygga landets två största stationer vad gäller antalet resenärer, vi ska bygga själva järnvägen och testköra så att allt fungerar innan vi är i drift, säger projektchef Kjell-Åke Averstad.

Viktiga miljötillstånd

Det saknas med andra ord inte utmaningar i projektet. Viktigast och svårast inför byggstarten, säger han, har varit att säkra tillstånden för att bygga Citybanan, något som skedde 2008.

– Tillstånd, planer och avtal var avgörande för att vi skulle kunna säkra vår tidplan. De innebar en väldig massa förhandlingar som tog lång tid. De överenskommelser som träffades då och de beslut som togs krävde omfattande underlag. Det var en svår sak att klara av, och som vi lyckades med.

En annan utmaning har varit att se till att projektet bemannades på rätt sätt. Det handlar om cirka 180 personer i projektledningsorganisationen och totalt är ungefär 2500 personer involverade i bygget av Citybanan.

– Vi såg det som en risk för projektet, att vi inte skulle lyckas hitta och engagera de här personerna. Det är nog det som jag tycker är roligast hittills: att vi har lyckats bygga upp en projektorganisation med så duktiga medarbetare.

Acceptans för projektet viktigt

En annan risk är att omgivningen tröttnar på att det låter under deras hus, att de tvingas ta nya resvägar till jobbet och att det är trångt på tunnelbanans perronger. De undersökningar som har gjorts visar dock att människor har stor acceptans för bygget av Citybanan, de förstår behovet av att förbättra spårkapaciteten i Stockholm för att lösa de flaskhalsar som finns i systemet.

– Fast vi inser att acceptansen och förtroendet för våra arbeten är färskvara, det är något vi måste jobba med hela tiden. Nu har vi klarat av hälften av bergtunneln, den andra halvan kommer att gå snabbare. Bergsprängning, borrning och transporter är det som stör människor mest. Sedan tar installationer och annat vid, och de kommer inte att påverka på samma sätt, säger Kjell-Åke Averstad.

En fråga som han ofta får är om bygget av Citybanan kommer att vara klart i tid. Deadline är satt till december 2017.

– Citybanan kommer att bli klar i tid, trots de utmaningar som väntar framöver. Vi har en måltidplan som vi är överens om och som vi jobbar mot.

Projektet håller budget

En annan vanligt förekommande fråga är om projektet håller sin budget, och även där har Kjell-Åke Averstad ett positivt svar.

– Prognosen är att vi just nu ligger något under budget. Vi har producerat för 45 procent av vår budget och kontrakterat drygt 60 procent, så det börjar kännas någorlunda tryggt, men mycket kan hända.

Kostnaden för att bygga Citybanan är beräknad till 16,8 miljarder kronor (enligt prisnivån för 2007). Det är en summa som, om något, indikerar projektets omfattning. Men det är inget som avskräcker, vare sig nu eller den där dagen när Kjell-Åke Averstad fick erbjudandet om att tjänsten som projektchef.

– Det är utmanande och kräver en väldig massa arbete men framför allt är det kul. När jag ser på vad vi har gjort hittills känner jag mig stolt. Vi håller tidplan och budget och har tillräcklig acceptans. Det driver mig framåt, säger han.  

Vi berättar om det aktuella läget och det finns möjlighet att träffa och prata med våra projektledare och specialister inom ett antal fackområden.

Vi bjuder på kaffe och thé.

Tid: 7 december 2011, kl: 18.00 – ca 20.00
Plats: Trafikverket, Sundbybergsvägen 1, i Solna. Lokal ”Filmstaden” intill receptionen.

Är du inte redan med i någon av våra fokusgrupper är du välkommen att anmäla dig

Vi som jobbar med vägprojekt Förbifart Stockholm vill föra en löpande dialog med dig som bor längs med Förbifart Stockholms tänkta sträckning. Du som boende har stor kunskap om ditt närområde att dela med dig av. Ett sätt för projekt Förbifart Stockholm att föra denna dialog är genom fokusgrupper.

Strävan är att fokusgrupperna har några träffar per år för att diskutera olika frågeställningar. Det finns sex fokusgrupper, en för varje trafikplats, där varje grupp består av 5-15 personer. Grupperna ska inte ses som formella samrådsgrupper. 

Norra länkens projektchef Björn Terstad delade ut priset till Skanskas representanter Mårten Leimar, kvalitets-, miljö- och arbetssamordnare  (KMA), projektchef Mats Alexandersson och Markus Lindén, produktionschef.

Personalen från Skanska, NL52, i Värtan.

Persnal från Skanska.

Olyckan utreddes av Arbetsmiljöverket, polis och de olika parterna. Utredningen visade att det kan ha varit ett sjukdomsfall som var orsaken till olyckan- Dörmed ledde förundersökningen som polisen gjorde inte till åtal, utan lades ned.

Sedan vägen öppnades har ett flertal bilister har hört av sig till E4 Sundsvalls projektkontor och haft synpunkter på att vägen har bristfällig belysning.

Trafikverket har tagit till sig av synpunkterna och under eftermiddagen den 29 november monterades en extra belysningsmast upp mitt på den en kilometer långa sträckan, där vägen upplevdes som mörkast. Belysningen är nu i bruk och gör att vägen blir ljusare.

Fundamentet för belysningen är på plats. Vid 14-tiden kom belysningsstolpen på plats och den är nu i bruk.

 
Den tillfälliga cirkulationsplatsen vid Skönsmon.

Belysning längs gång- och cykelvägen

Under veckan har det även monterats upp 40 belysningsstolpar längs den nybyggda gång- och cykelvägen. Inom kort ska belysningsarmaturerna monteras på stolparna. I mitten av december planeras belysningen på gång- och cykelvägen att vara i drift. Belysningen kommer att bidra till att den provisoriska E4-sträckan upplevs som ljusare.

  
Belysningen levereras av Timrå Elmontage. Totalt har 40 belysningsstolpar satts upp längs gång- och cykelvägen. Belysningen hoppas vara i bruk i mitten av december.




En liten framtidsglimt av hur Skönsmons trafikplats kommer att vara belyst 2015.

Precis på samma plats som den nuvarande korsningen ska en planskild trafikplats byggas. Trafiken på Ulvsundavägen kommer att passera under en stor rondell, där trafiken till och från Enköpingsvägen och bostadsområdena vid Rinkeby ansluter utan trafiksignaler.

Trafiken flyttas bort från dagens korsning

För att kunna bygga den nya trafikplatsen måste vi flytta bort trafiken från dagens korsning. Därför har vi byggt en tillfällig trafiklösning, en jättelik rondell, nordost om den nuvarande korsningen.  Vi öppnar den nya trafiklösningen under helgen 3-4 december och den kommer att vara i drift tills den nya trafikplatsen är färdig 2014.

Vi öppnar även upp för trafik från Rissneleden till Ulvsundavägen. I samband med trafikomläggningen så öppnas även en in- och utfart till Madenvägen från E18. 

Sörab:s återvinningscentral i området är kvar på samma ställe dvs mitt inne i rondellen. Du når centralen genom att köra in via den norra delen av rondellen.

På kartan ser du den tillfälliga rondellen som ersätter Rissnekorset.

2014 kommer den nya trafikplatsen att se ut så här 

Gång- och cykelpassagen är under utredning

Tidplan för utredning och förändring av kommunal detaljplan:

– Vi är tacksamma för det tålamod som Älvängenborna har visat. Det har varit en tuff tid under sommaren och hösten med mycket arbeten utefter vägen. Jag vill verkligen uppmärksamma den samarbetsvilja som har gjort att det ändå har fungerat så pass bra som det har gjort, säger Mats Granath, Trafikverkets projektledare i Älvängen.

På några ställen längs vägen har dock vissa upplevt att det har grävts flera gånger på samma ställe.

Vad är det som har hänt?

– Vi har haft problem med läckage på den nya ledningen, det är nu löst. Sen är det även så att hela huvudledningen grävs ner först och därefter görs påslagen till fastigheterna. Däremellan läggs alltså marken igen och då blir det ju så att det grävs på samma ställe flera gånger, berättar Mats Granath.

Hoppas vara färdiga innan jul

I projektet ingår även att bygga nya parkeringar längs Göteborgsvägen. Från vissa håll har det dock kommit frågor om parkeringsplatsernas bredd. Men platserna längs Göteborgsvägen är två meter breda, helt i enlighet med de normer som finns.

– Något som kan göra att parkeringarna uppfattas som smala är raden med småstenar som markerar var gränsen går ut mot vägen och att man då tänker sig att man ska parkera innanför den raden. Men det är den yttre kanten på parkeringen som gäller, förklarar Mats Granath.

– Vi jobbar hårt på att försöka få färdigt i stort sett alla ytarbeten på Göteborgsvägen innan jul, sen beror det lite grann på vädret om vi lyckas med det eller inte, fortsätter han.

När man har kommit så långt kommer även de tillfälliga trafikljusen kunna tas bort.

Snart öppnar nya bron

I slutet av november öppnar den nya bron över vägen och järnvägen för trafik. Ungefär en vecka senare stängs den nuvarande infarten till den provisoriska tågstationen vid museet.

– Till semestern nästa år ska E45 vara öppen och i stort sett klar. Under hösten blir även järnvägen färdig och i december 2012 börjar pendeltågen gå, säger Mats Granath.

Möten med företagarna

En annan angelägen fråga som har lyfts är hur det pågående bygget påverkar butiker och andra verksamheter i Älvängen.

– Vi har haft flera möten med fastighetsägare och näringsidkare. Nästa möte hålls den 29 november klockan 18.30 i Folkets hus. Jag ser gärna att så många som möjligt av företagarna i Älvängen kommer dit så att vi får tillfälle att prata om det pågående och fortsatta arbetet, avslutar Mats Granath.

I samband med att den nya transportvägen tas i drift kommer Hedevägen repareras och återställas i sitt ursprungliga skick. Vi tackar för ert tålamod och för visad hänsyn.

Den sista salvan sprängdes i tunneln i området under Roslagstull. Även Norra länkens projektchef Björn Terstad och Helena Söderberg, projektchef hos entreprenören Züblin-Pihl, firade denna viktiga milstolpe i projektet tillsammans med många av Norra länkens medarbetare som bjöds på kaffe och tårta.

När krutröken lagt sig fick alla sedan tillfälle att inspektera den slutliga tunnelöppningen på nära håll. Totalt har 1,3 miljoner kubikmeter berg schaktats bort i sammanlagt 13 kilometer tunnlar.

Fram till dess att den nya bron står klar kommer Trafikverket och Peab att bygga en signalreglerad gång- och cykelpassage över E45 för att förbättra trafiksäkerheten i byggskedet. Den nya passagen beräknas stå klar i månadskiftet november/december (vecka 48).

– Även inom vår egen organisation på Trafikverket har vi medvetet lagt resurser och fokus på arbetsmiljön och säkerhetsfrågorna. Vi har alltid arbetsmiljöfrågorna som en viktig punkt på dagordningen på de allra flesta mötena, dessutom har vi haft Anders Brännström på halvtid som ansvarig för arbetsmiljön. Eftersom Anders har en lång och gedigen kunskap inom arbetsmiljön har han kunnat stödja och hjälpa entreprenörerna i många frågor vilket också bidragit till att vi ännu inte haft några allvarligare olyckor eller arbetsskador i projektet, fortsätter han.
 
– Det är väldigt roligt att vårt arbete uppmärksammas, vi har verkligen försökt att fokusera på de här frågorna för att skapa en bra arbetsmiljö. I den utsträckning det är möjligt använder vi oss till exempel av prefabricering i inomhusmiljöer. Vi är väldigt glada för priset och ser det som en gemensam prestation mellan oss och Trafikverket, säger Lars Elmegård, platschef E.Pihl & Son AS.
 
Entreprenaden består av en järnvägsbro, perronger samt en gång- och cykelväg i området mellan Marieholm och Olskroken. Totalt tilldelas sju investeringsprojekt Trafikverkets Arbetsmiljöpris 2011, vars syfte är att premiera systematiskt arbetsmiljöarbete och engagemang för att uppnå en säker arbetsmiljö samt att minska antalet olyckor på arbetsplatserna. Priset består av ett diplom samt en prissumma på 25 000 kronor att användas till personalbefrämjande åtgärder inom entreprenaden.

Bullerplanket mellan Trafikverkets provisoriska trafikplats och Stora Ursvik är nu uppsatt och har fått en fin utsmyckning på båda sidorna. Sundbybergs stad, Trafikverket och aktörer i Ursvik står bakom projektet. Konstnären Anna Svensson har utsmyckat sidan mot vägen med sin konstnärliga gestaltning. I samarbete med konstnären har skolbarn från klass fem och sex i Ursvikskolan gjort sidan mot bebyggelsen fin med sin utsmyckning.

Foto: Mikael Röhr

Foto: Mikael Röhr

Planket bidrar till en bra närmiljö

Ombyggnaden av E18 på sträckan pågår fram till 2015 och innebär smidigare och säkrare lösningar för trafikanterna. Men projektet bidrar också till minskat buller för närboende och en ökad tillgänglighet till Järvafältet, samtidigt som projektet skapar förutsättningar för fler bostäder och arbetsplatser. Redan idag finns flera planer och pågående projekt i bl.a. Stockholm, Sundbyberg, Järfälla och Solna - där en ombyggd E18 varit en viktig förutsättning.

– När trafikplats Rissne utformades var designen av broar, rondeller och vägar viktig, både för kommunerna och för oss. Det här området berör förutom många bilister även cyklister och gående. En trafikplats som är väl utformad ger en bra närmiljö och goda förutsättningar för fler bostäder och arbetsplatser. Ett gott samarbete mellan Trafikverket, Sundbyberg stad och Stora Ursvik har resulterat i ett bullerplank som vi tror kommer bli ett lokalt kännetecken och ge platsen en egen identitet, säger Eva Nordberg, projektchef E18 Hjulsta–Kista.

Foto: Martin Frealdsson

Dessutom:

• Hallå där... Stellan Tengroth, trafikanalytiker hos Trafikverket
• Snart fyrfiligt under bron vid Lärje
• Ny rondell vid infart södra Surte

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 görs.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 kommer att göras under vintern.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut.   

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

När länsstyrelsen har yttrat sig kommer yttrandet, tillsammans med Trafikverkets slutliga utlåtande, att göras tillgängligt för dem som kommit in med synpunkter under utställelsen av arbetsplanen. Därefter sammanställs den slutgiltiga handlingen och sänds till Trafikverket i Borlänge där Trafikverkets chefsjurist prövar frågan om arbetsplanen kan fastställas.

Utlåtandet som innehåller synpunkter från privatpersoner publiceras ej på www.trafikverket.se med hänvisning till PuL (Personuppgiftslagen).

Bakgrund

Arbetsplanen för E4 Förbifart Stockholm har varit ute på formellt samråd under tiden 5 oktober till 10 december 2009 och även formellt varit utställd under tiden 30 maj till den 12 augusti 2011. Under båda dessa tillfällen har enskilda personer, fastighetsägare, allmänhet, organisationer, företag, myndigheter och kommuner haft möjlighet att komma in med synpunkter på projektet. I arbetsplanen finns en samrådsredogörelse som redogör för hur samrådet har genomförts och hur de synpunkter som har framförts under samrådet har bemötts.

Kontakt:

Riggert Anderson, Projektchef 
070-537 10 28
Louise Melander, Informationschef
070-724 55 60

Promenader med hundarna i höstvädret är en uppskattad sysselsättning – dock inte på våra entreprenörers arbetsplatser. Detta är från bygget vid Skönsmon.

 – Vi har identifierat många platser längs Ådalsbanan där man genar över järnvägen. Kanske tror man att man ska upptäcka tåget i tid men många omständigheter gör att man inte alltid hör och upptäcker det i tid, säger Marie Lundqvist, informatör på Trafikverket.

En farlig genväg över järnvägen vid Solbacka i Sörberge

- Vi har gjort bedömningen att genvägen över järnvägen i Sörberge är en av de farligaste längs Ådalsbanan. Här har barn genat till skolan och hockeysupportrar till och från Timrå matcherna. Därför har vi satt upp ett skyddsplank och staket, dessutom ökar tågtrafiken redan nu med testkörningar längs banan, berättar Marie.

Cirka 75 meter från genvägen finns en övervakad övergång.

Norra arbetsplatsen, Båstad
De sista förberedelserna inför påbörjandet av frysningen i Möllebackzonen pågår. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 görs.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 kommer att göras under vintern.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut.   

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Citybanans entreprenör vidtog genast säkerhetsåtgärder. Närområdet spärrades av, tunneln förstärktes och tätades ytterligare, och efter samråd med Maria Magdalena församling fylldes gropen igen.

- Vi är trygga med de åtgärder som entreprenören vidtagit. Nu är arbetet inriktat på att reda ut orsaken och tillsvidare ligger tunneldrivningen nere vid Maria Magdalena kyrka, säger Lars Lindholm, projektledare för Citybanans arbeten på Södermalm.

Speciell teknik vid tunnelarbetet intill kyrkan

Citybanans byggledning utreder tillsammans med entreprenören och geoteknisk expertis orsakerna till händelsen. Citybanans 6 kilometer långa tunnel går mestadels i berg. Men i en passage på cirka 30 meter under Maria Magdalena kyrka saknas bergtäckning. Istället för berg finns där åsmaterial i form av sten, grus och sand. Tunnelbygget intill kyrkan kräver därför en speciell teknik som Citybanans entreprenör har erfarenhet av från liknande projekt.

En temporär tunnel byggs med armeringsbågar och sprutbetong sedan åsmassorna ovantill tätats med betong och stabiliserats med hjälp tätt liggande stålrör. Arbetet görs försiktigt med små steg i taget. När den temporära tunneln är klar gjuts en permanent tunnel i betong innanför den temporära konstruktionen. (Se grafik uppe till höger.)

Hälften av den temporära tunneln klar

Hittills har cirka 15 av de 30 meterna byggts av den temporära tunneln genom grusmaterialet. Det har med undantag av fredagens incident gått mycket bra.

- Våra sättningsmätningar på kyrkan, kyrkogården och området intill ger oss kontinuerlig återkoppling och visar på eventuella förändringar över tid vartefter vi går framåt. Läget är oförändrat och helt stabilt, vi har ingen påverkan på kyrka eller övrig mark i området, säger Lars Lindholm.

 I miljöklassen står kampen mellan tre finalister och i klassen årets tunnelprojekt är sex finalister uttagna. Projekt Hallandsås är det enda skandinaviska projektet bland årets finalister.

För att medverka i tävlingen gjorde entreprenören Skanska-Vinci i samverkan med Trafikverket en ansökan under sommaren. En tävlingsjury utsåg finalisterna.

Läs mer om nomineringen här.

Läs mer om tjänsterna här

Huvuddelen av Norra länkens bergtunnlar är projekterade av Sweco. Därför var det säkert extra intressant att få göra ett studiebesök och se projektet i verkligheten. Gruppen bestod av alla kategorier medarbetare från olika avdelningar runt om i Sverige.

Geotekniker Anders Grunéus var en av de guider som visade runt och besvarade en rad kluriga frågor från Sweco-medarbetarna.

Läs senaste restidsmätningen (pdf-fil, 413 kB, öppnas i nytt fönster)

Trafikverkets ställningstagande innebär att i första hand det västliga alternativet (alt V) ska ligga till grund för den fortsatta planeringen av Norrbotniabanan i Luleå. Med dagens förutsättningar är alternativ Väst det mest hållbara.

- Vi har en fungerande lösning, säger projektchefen Tomas Gustavsson, Trafikverkets projektledare.  Samtidigt håller vi en dörr öppen för det östra alternativet via flygplatsen och Hamnholmen. En anledning till det är osäkerheten om när projektet kommer att genomföras. Den viktigaste anledningen till att behålla det östliga alternativet är att ett flertal intressenter pekat på att alternativet ger större regionala effekter.
Trafikverket är överens med Luleå kommun att det östliga alternativet bör finnas kvar i kommunens pågående arbete med en ny översiktsplan. Alternativet kommer tills vidare även att bevakas som ett riksintresse för en framtida järnväg av Trafikverket.

- Så länge omvärlden är intresserad av en östlig lösning, så tycker även vi att det är värt att bevara möjligheten, säger Tomas Gustavsson. Men från Trafikverket vill vi vara tydliga med att vi inte kommer att driva frågan vidare.

Orsaken till osäkerheten om det östra alternativet är att en järnvägsbro mellan Hamnholmnen och SSAB-kajen hindrar fartyg att gå längre in i Stadsfjärden i Luleå. Där är fjärden bred och djup och det finns stora ytor för att vända fartyg. Utanför broläget, i själva hamnområdet, är ytorna begränsade. Vid stränga vintrar kan det bli svåra isförhållanden. För att lösa problemet krävs omfattande investeringar. Även om åtgärderna antas bli genomförda kan inte Trafikverket garantera att dessa räcker för att säkerställa vintersjöfarten.

Trafikverkets ansökningar gäller tillstånd att leda bort grundvatten liksom att bygga och driva tre tillfälliga hamnar. Tillstånd, som enligt miljöbalken, krävs för att kunna starta bygget av Förbifart Stockholm.

En miljödom reglerar vilka villkor som ska gälla för verksamheten, hur risken för skador ska hanteras, vilka skyddsåtgärder som ska vidtas och hur skadereglering ska ske.

Trafikverket har gjort riskanalyser för att i största möjliga mån förebygga att skador uppstår på till exempel mark eller byggnader när vägen byggs eller tas i drift. Fastigheter eller anläggningar som riskerar att påverkas har inventerats och kommer att kontrolleras före, under och efter byggtiden.

När domstolen anser att frågorna har utretts tillräckligt, kallar den till en huvudförhandling som är öppen för alla och som så småningom resulterar i en dom. Detta förväntas ske under hösten/vintern 2012/2013. När domstolen ger Trafikverket tillstånd kan bygget starta. Först måste dock arbetsplanen ha vunnit laga kraft.

Bakgrund

Drygt 18 km av Förbifart Stockholms 21 km går i tunnel. Det innebär att grundvatten behöver ledas bort, i såväl bygg- som driftskedet, d.v.s. när tunneln har tagits i bruk. Att leda bort grundvatten och att bygga anläggningar i ytvattendrag och sjöar kräver tillstånd från mark- och miljödomstolen. För att på ett miljömässigt och effektivt sätt transportera bergmassor från tunnelbygget planerar Förbifart Stockholm också att bygga tre tillfälliga hamnar varifrån massorna transporteras med båt; i Sätra och på norra och södra Lovö. Det kräver också tillstånd. I hamnansökningarna begär Trafikverket även att mark- och miljödomstolen prövar och ger tillstånd för den verksamhet som ska bedrivas i hamnarna och beslutar om hur miljökonsekvenserna av verksamheten ska regleras.

Här kan du läsa Trafikverkets ansökningar till mark- och miljödomstolen

Förbifart Stockholms dokumentsida

Nacka tingsrätt, Mark- och miljödomstol

Trafikverkets information till fastighetsägare som berörs av arbetet med Förbifart Stockholm
Läs mer i foldern

Kontakt:

Louise Melander, Informationschef
070-724 55 60

Priset avser en entreprenad i området vid Karolinska Institutet där Svevia genomför en breddning av E4/E20.

Motiveringen är att ”Svevia har en bra ordning och miljökontroll på arbetsplatsen och med en modern maskinpark bidrar detta till en god miljö. Svevia har också lyckats visa att det går att förena energi- och miljövinster med stora tids- och kostnadsbesparingar genom att tillverka prefabricerade betongelement inom arbetsområdet.”

Ett hedersomnämnande gick till Skanska för att de på ett målmedvetet och strukturerat sätt effektiviserat transportarbetet vid entreprenaden vid trafikplats Värtan.

Läs hela motiveringen  (Pdf öppnas i nytt fönster, 752 kB)

Syfte med miljöpriset är att:

• Premiera miljöengagemang och sytematiskt miljöarbete
• Minska antalet miljöolyckor och miljötillbud på entreprenaderna
• Premiera god ”miljöordning” på arbetsplatserna

Hela arbetslaget får nu glädje av både äran och prispengarna.

Norra länken avser att dela ut ett miljöpris varje år t.o.m. 2015.

Sedan nybyggnationen och upprustningen av Ådalsbanan kom igång 2003 har två nummer per år givits ut och skickats till samtliga hushåll i kommunerna Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors och Sollefteå.

- Vi har även prenumeranter från hela Sverige, från Luleå i norr till Ljungby i söder. Det är roligt att det finns ett intresse för projektet även utanför de kommuner som Ådalsbanan passerar, säger Marie Lundqvist informatör, Trafikverket projekt Ådalsbanan.

Nu har sista tidningen från projektet kommit i brevlådan och vi hoppas att du som läsare haft både nytta och nöje av tidningen. 

Den nya bron är cirka 400 meter lång och 30 meter hög. Deletappen mellan Velanda och Prässebo omfattar cirka 1,4 mil dubbelspår och förutom bron över Slumpån byggs även tre järnvägstunnlar på sträckan. En cirka 150 meter lång tunneln vid Stenliden söder om Slumpån och två tunnlar vid Sjökullesjön,130 respektive 125 meter långa. Samtliga plankorsningar ersätts med säkrare, planskilda korsningar. Trafikstart på det nya dubbelspåret beräknas ske i december 2012.

Trafikverket har sedan 2009 arbetat med att bygga om E18 på sträckan Hjulsta–Kista för att minska köer och antalet olyckor. Den nya trafikplatsen Hjulsta ska ersätta det gamla ”Hjulstakorset”. Tack vare ett väl genomfört arbete – där man lyckats bli klara innan ett nödvändigt vinteruppehåll – kan öppnandet ske ett halvår tidigare än tidplanen.

- Vi är glada över att denna del av projektet gått så bra, samarbetet mellan Trafikverket och entreprenören har fungerat väl och vi kan nu öppna en trafikplats som kommer att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten i närområdet, säger Anna Sandahl biträdande projektchef för Trafikverkets projekt E18 Hjulsta–Kista.

Några av dem som varit med och byggt den nya trafikplatsen i Hjulsta

I december blir det fler trafikomläggningar

När Trafikplats Hjulsta nu står färdig löper arbetet vidare i de övriga delarna av projektet. Närmast på tur står två större trafikomläggningar, dels vid Kista, dels vid Rissne. I december blir det nya in- och utfarter till Kista och vid Rissne byggs en stor temporär rondell. Syftet med trafikomläggningarna är att minimiera störningarna för trafikanterna samtidigt som vi skapar utrymme för att kunna bygga de nya trafiklösningarna i en betydligt säkrare arbetsmiljö. För trafikanterna innebär det relativt stora förändringar.

Projektet bidrar till lokal och regional utveckling

Ombyggnaden av E18 på sträckan pågår fram till 2015 och innebär smidigare, säkrare och smartare lösningar för trafikanterna. Genom projektet medverkar Trafikverket också till minskat buller för närboende och en ökad tillgänglighet till Järvafältet, samtidigt som projektet skapar förutsättningar för fler bostäder och arbetsplatser. Redan idag finns flera planer och pågående projekt i bl.a. Stockholm, Sundbyberg, Järfälla och Solna - där en ombyggd E18 varit en viktig förutsättning.

Vy över trafikplats Hjulsta. I bakgrunden syns Hjulsta och Tensta. Några av anslutningarna till rondellen kommer att se annorlunda ut inledningsvis.

– Allt gick som planerat. Det tog totalt elva timmar att gjuta den första bropelaren, berättar Jenny Johansson, byggledare i Citybanans delprojekt Årsta.

Speciella stöd där bron ska korsa befintliga spår

När betongen har härdat i ett par dygn tas gjutformen bort från den första pelaren och flyttas dit nästa pelare ska gjutas. Där har vi förberett genom att göra grundläggningsarbeten och montera armeringsjärn som gjutformen ska placeras runt. Så fortsätter vi till den punkt där järnvägsbron ska korsa de befintliga järnvägsspåren ett par hundra meter längre norrut. Då tar en ny teknik vid:

– Där bron ska korsa över järnvägsspåren kan vi inte bygga vanliga bropelare utan bygger istället så kallade spårportar bestående av spårportaler - revbensliknande brostöd, förklarar Jenny Johansson.

Vid Älvsjö godsbangård, där bron ska korsa de befintliga järnvägsspåren, byggs den södra spårporten.

Den södra spårporten består av 36 spårportaler och den norra spårporten, som ska byggas norr om Årstabergs station, består av 17 spårportaler. Delar av portalerna gjuts vid sidan om spåren och lyfts på plats med portalkran, sedan gjuts hela portalerna färdigt när de är placerade över spåren.

Stålkärnepålar ger en stabil grund

För att skydda de befintliga järnvägsspåren och de tåg som går där medan vi bygger spårportarna, har vi sedan tidigare byggt skyddsportaler över dem. På båda sidor om den södra skyddsportalen pågår nu grundläggningsarbeten med stålkärnepålar som en förberedelse för de spårportaler som ska byggas där.

– Där vi har långt ner till berget, till exempel för att det är täckt av ett tjockt lager av lera, använder vi oss av stålkärnepålar för att få en stabil grund. Principen är att vi först borrar ner foderrör i marken och sedan monterar stålkärnor i rören. Mellan foderrören och stålkärnorna gjuter vi sedan betong, berättar Jenny Johansson.

De största foderrören har en omkrets på drygt 27 centimeter och i dessa monteras stålkärnepålar med en diameter på 18 centimeter.

Nu återstår demonteringen av gjutformen från den första bropelaren, sedan fortsätter gjutningsarbetena med de återstående 37 bropelarna och de 53 spårportalerna. Dessutom ska ett landfäste byggas i vardera änden av bron och inte minst - själva brobanan.

Hela bron beräknas stå färdig 2014, därefter lägger vi spår och installerar trafiksystem innan den sätts i drift tillsammans med resten av Citybanan 2017. Den nya enkelspåriga järnvägsbron ska enbart användas av den norrgående fjärr-, regional-, och godstågstrafiken. Bron behövs för att vi ska kunna leda om spåren så att alla pendeltåg kan gå på den västra Årstabron över Årstaviken och ner i Citybanans tunnel som mynnar vid station Stockholms södra.

Norra arbetsplatsen, Båstad
I mottagningskammaren i det östra tunnelröret är arbetet med så kallad platsgjuten lining färdigt. Gjutningsformarna är nedmonterade och flyttade till söder i det östra röret. Där kommer en sträcka framför den lining som tunnelborrmaskinen har byggt att få platsgjuten lining.

Frysrörsinstallationen i Möllebackzonen fortsätter. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Foderrör inför den kommande injekteringen kommer att börja installeras i kammaren vid tvärtunnel 6.

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Följer läroplanen

Hon säger att det var lätt att jobba med projektet inom alla ämnen och samtidigt tillgodose läroplanens krav på undervisningen.

– När vi pratar om Citybanan inkluderar det vårt närområde och det väcker tankar om historia, nutid och framtid. Hur såg det ut i Vasastan förr, hur tog man sig fram? Vad hade man för yrken? Hur ser det ut nu och hur kommer det att bli när barnen är vuxna – det var några frågor som vi arbetade med, berättar Kersti Karasalo.

Axel och Virginias visioner om hur stationerna skulle kunna se ut.

En av Kerstis elever tog en dag med sig en artikel som beskrev att Citybanan kommer att passera under sex kyrkor. Efter det gjorde klassen en utflykt till Gustav Vasa kyrka, som ligger vid Odenplan.
 
– Vi studerade konsten och pratade om hur man kan bevara den och skydda det som är ömtåligt i kyrkan medan sprängningsarbetet pågår.

En gemensam bok

Kersti föreslog för sina elever att de skulle göra en gemensam bok av dokumentationsarbetet. Boken skulle sedan lämnas vidare till Stadsmuseet.

– Den idén ratades helt först, minns Kersti och skrattar.

Barnen ville hellre göra egna böcker, så kompromissen blev att göra en gemensam bok och sedan fick varje elev en kopia på sina arbeten. Barnen ritade, skrev och kom med förslag på Citybanans utformning.

En utflykt till arbetsområdet vid Matteus kyrka startade nya tankegångar. På Dalagatan pågick ett arbete med att flytta elledningar och andra ledningar i gatan. Tillbaka i skolan undersökte barnen vad som leder ström. De gjorde experiment med vatten, plast, metall och papper. Allt dokumenterades i ett protokoll som sedan fick vara med i boken.

Ett arbete som engagerar

Det här är bara en bråkdel av allt som Kersti Karasalo och hennes elever hann med under läsåret. De studerade även kartor, promenerade längs en del av Citybanans sträckning, utformade förslag till de blivande stationerna, pratade om konsten i Citybanan, besökte Spårvägsmuseet och diskuterade den stora frågan hur mycket 16,8 miljarder kronor egentligen är (kostnaden för att bygga Citybanan).


Leo Viking och Assars förslag till konstnärlig utformning på stationerna.

– Det var ett roligt arbete och barnen var väldigt engagerade i och med att de känner av Citybanans arbeten i sina hus och får informationsblad och bygget hem i brevlådorna.

Boken är klar och klassen har lämnat ifrån sig den. Nu väntar de på att museet ska göra en utställning så att de kan åka och titta på sin bok. Diskussionerna om Citybanan lär fortsätta länge än.

Vid den plats där tunnelbanan kommer ut ur tunneln vid Kista har vi behövt förlänga tunneln. Anledningen till det är att vi breddat vägen (Kymlingelänken) ovanpå tunneln. Nu är vi färdiga med breddningen och ska riva gjutformen som använts för arbetena. Medan vi river gjutformen måste tunnelbanetrafiken vara avstängd av säkerhetsskäl.

Deletappen mellan Velanda och Prässebo omfattar cirka 1,4 mil dubbelspår. På sträckan byggs även en cirka 400 meter lång och 30 meter hög järnvägsbro över Slumpån och tre järnvägstunnlar: en cirka 150 meter lång tunneln vid Stenliden söder om Slumpån och två tunnlar vid Sjökullesjön,130 respektive 125 meter långa. Samtliga plankorsningar ersätts med säkrare planskilda korsningar. Trafikstart på det nya dubbelspåret beräknas ske i december 2012.

Mätningar med GPS och ekolod

För att kunna ta hänsyn till en lekplats för sik genomfördes i oktober GPS- och ekolodsmätningar cirka 200 meter nedströms från brobygget. Resultatet från mätningarna blir en terrängbild (3D-bild) av botten som visar hur det ser ut idag. När bron är färdig ska nya mätningar göras som sedan jämförs med mätningarna från i år.

Mätningarna av Ljungans botten ingår som en del av det kontrollprogram Trafikverket använder för att verifiera/fastställa att brobygget inte kommer få någon negativ påverkan för de fisk- och kräftarter som lever och leker i Ljungan.

Mätningarna gick bra och svanarna var de enda åskådarna.

Norra arbetsplatsen, Båstad
I mottagningskammaren i det östra tunnelröret är arbetet med så kallad platsgjuten lining färdigt. Gjutningsformarna är nedmonterade och flyttade till söder i det östra röret. Där kommer en sträcka framför den lining som tunnelborrmaskinen har byggt att få platsgjuten lining.

Frysrörsinstallationen i Möllebackzonen fortsätter. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget
Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

Arbeten fortsätter denna vecka i tvärtunnel 6 med att etablera för den förbehandling som ska utgå därifrån.

I tvärtunnel 5 & 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Två entreprenader möttes under jord

Den ena entreprenaden sträcker sig från Gamla Brogatan och fram till Riddarholmen i söder. Där ingår även den nya stationen Stockholm City. Bergmassorna från denna del tas ut via arbetstunneln på Bangården intill Stockholm Central. Den andra entreprenaden går från Gamla Brogatan och fram till Observatorielunden i norr och är en ren bergtunnelentreprenad. Berget tas här ut via en arbetstunnel på Torsgatan. Det var ett bergsprängarlag från denna entreprenad som höll i spakarna vid genomslaget.

– Innan hela bergtunneln är klar kommer vi att ha ett stort antal genomslag - men det första mellan två olika entreprenader känns naturligtvis speciellt. Det här är en viktig händelse för oss och bra för alla som längtar efter att vi ska bli klara med bergarbetena, säger Kjell-Åke Averstad, projektchef för Citybanan.

Tony Lennartsson, Ulf Helsing och Jiri Englén beskådar genomslaget.

Det var Citybanans service- och räddningstunnel som blev föremål för genomslaget. Den löper parallellt med själva pendeltågstunneln och fyller, som namnet antyder, en viktig funktion för hela den färdiga anläggningen.

Pendeltågstunneln förgrenar sig i fyra olika tunnlar

Citybanans pendeltågstunnel är en dubbelspårstunnel som förgrenar sig i två enkelspårstunnlar där den övergår till stationsutrymme med ett spår på vardera sidan av plattformen (se kartan). Station Stockholm Odenplan förbereds för och Stockholm City byggs från start med två plattformar för extra kapacitet. Det innebär att vi bygger kortare sträckor av Citybanan i form av fyra enkelspårstunnlar. Enkelspårstunnlarna under Gamla Brogatan står nu på tur för genomslag.

Det handlar bland annat om vilka provtagningar och kontroller som kommer att ske i samband med vägbygget, vilka åtgärder på enskilda fastigheter som kan bli aktuella och vilka myndigheter som kommer att vara inblandade i arbetet.

Läs mer i foldern

Trafikverkets system för montering av inklädnasvalv i bergtunnlarna, som Veidekke utfört, har inneburit omfattande besparingar i projektet.

Se Veidekkes film för montering av inklädnadsvalv i bergtunnlarna  (wmv-fil, speltid 7 minuter)

Milstolpen i projektet firades med alkoholfritt bubbel.

Dessutom information om:

• Lyftet av gångbron till pendeltågsstationen i Älvängen
• Ny rondell vid infart Älvängen centrum
• Reparation av E45 vid Alvhem
• Begränsad framkomlighet vid Lärje

Byggs med tvärfall

– För att vatten ska kunna rinna av vägen byggs nya E45 med stort tvärfall. Vilket innebär att den sluttar utåt. Även gamla E45 hade tvärfall när den byggdes på sent 1960-tal. Den var dock inte förstärkt och på grund av sättningar på upp till en meter, har vägen bitvis plattats ut genom åren. Det är också den främsta orsaken till de översvämningar som har inträffat i höst, berättar Jan Ekström, geotekniker hos projekt BanaVäg i Väst.

Räknar med sättningar

Även den nya vägen och järnvägen kommer att sätta sig. Det finns med i beräkningarna och väg och järnväg har höjts även med hänsyn till detta.

– Vi räknar med att järnvägen sätter sig 20 centimeter och vägen 30 centimeter under de kommande 40 åren. Anledningen till att vi måste räkna med framtida sättningar är att leran är lös. På grund av alla belastningar som finns på leran i form av hus, vägar och olika typer av uppfyllnader pågår det redan i dag sättningar på upp till någon centimeter per år. Det skulle kosta ofantligt mycket att bygga helt sättningsfritt med tanke på att lerlagret är mellan 10 och 40 meter djupt och på vissa ställen som till exempel runt Älvängen uppemot 100 meter, säger Jan Ekström.

Omfattande förstärkningar

För att begränsa sättningar används olika förstärkningsåtgärder, framför allt används kalkcementpelare som når ner i leran till över 20 meters djup. På några ställen är förstärkningarna även till för att förbättra stabiliteten och därmed förebygga ras och skred.

Stråk av kvicklera

Längs sträckan, framför allt norr om Grönån, finns områden med tjocka lager av så kallad kvicklera.

– Kvickleran är speciell för att om den blir omrörd så blir den flytande, ungefär som yoghurt. Problemet är därför att om det väl blir ett första skred så blir leran i skredets brottyta i princip flytande och rinner bort. Då blir det kvar en ny slänt som är instabil och så kan det fortsätta med ytterligare ett skred och ytterligare ett och så vidare. Det innebär risk för att större områden påverkas och det vill vi undvika. Leran har dock inte sämre stabilitet och det rasar inte oftare bara för att det är kvicklera. Men vi har ändå extra hög säkerhet och därmed även mer förstärkningsåtgärder, förklarar Jan Ekström.

Mats Lögdahl projektledare på Trafikverket projekt E4 Sundsvall om samrådet och sakägarsammanträdet.

- Det var ett bra möte. Det huvudsakliga syftet med mötet är att informera om det nya förslaget och att ta in synpunkter från alla närvarande, sakägare, indirekt berörda och övriga intresserade. Synpunkterna protokollfördes under mötet och vi fick några frågor och synpunkter som vi tar med oss.

Vilka synpunkter kom fram?
- Den största frågan var hur vi ska lösa passagen mellan friskolan Heliås gul och röd och Njurunda SK. Skolan är uppdelad i två hus (gul och röd) och vägen planeras passera mellan dem. Där vill man ha en säker gångpassage/gångtunnel mellan skolorna.

Vad händer med synpunkterna?
- Vi tittar närmare på inkomna synpunkter och ser om det är möjligt att genomföra dessa. Sedan ställs förslaget ut så att alla kan ta del av det och lämna sina synpunkter.

När kan bygget komma igång?
- Om förslaget vinner laga kraft våren 2012 kan bygget komma igång hösten samma år. Först när väg 551 vunnit laga kraft kan Njurunda trafikplats börja byggas.

Sänkt hastighet förbi arbetsområdet

– Hastigheten på den provisoriska E4:an kommer att sänkas till 50 kilometer i timmen eftersom vägen passerar E4 Sundsvalls arbetsområde. Vi ber därför trafikanterna att respektera hastigheten för att vår entreprenör ska kunna bedriva sitt arbete på ett tryggt och säkert sätt, säger Mats Lögdahl.

För att minska påverkan på trafiken har det byggs en tillfällig cirkulationsplats i korsningen där Björneborgsgatan och oljehamnen idag ansluter till E4.

 
Den tillfälliga cirkulationsplats som har byggts. På måndag kväll monteras trafiksignalerna ned och  trafiken leds om på den nya vägen och genom cirkulationsplatsen istället.

– Vår förhoppning är cirkulationsplatsen kommer att ha en positiv inverkan på framkomligheten under byggtiden. Men i rusningstid morgon och eftermiddag kommer det att vara ungefär lika långa köer som det är i dag, beskriver Mats Lögdahl.

Efter E4-trafiken har flyttats den 31 oktober börjar entreprenören med schaktning inför bygget av trafikplats Skönsmon. Trafikplatsen innefattar en större och en mindre cirkulationsplats med tillhörande anslutningar till E14/Björneborgsgatan, oljehamnen och den tillfälliga E4-sträckningen som blir kvar som lokalväg när E4 Sundsvall står klar 2015.

2+2 körfält norr om Jordfallsbron

Från och med imorgon blir det även två norrgående körfält norr om Jordfallsbron, hela vägen förbi Stora Viken. Det mycket begränsade utrymmet innebär dock att körfälten (framför allt det vänstra) blir smala och vi vill därför uppmana alla trafikanter att anpassa hastigheten därefter.

Läs mer om trafikomläggningarna

Informationsblad om trafikomläggningarna (pdf 403kB, öppnas i nytt fönster)

Tipsslinga på den nya vägen

På öppet hus bjöds det på fika och besökare passade även på att gå en klurig tipsslinga på den nybyggda vägen. Många ställde även frågor till våra projektmedlemmar som fanns på plats.



Mats Lögdahl, projektledare E4-delarna Skönsmon och Skönsberg och Öivind Petersson, arbetschef Svevia berättade om det arbetet som genomförts på Skönsmon sedan bygget började i mars i år.

– Det har varit ungefär 30 personer som har jobbat här i Skönsmon sedan i våras. När E4-trafiken flyttats över till den nybyggda vägen kommer vi att börja riva den del av E4 som ska byggas om. Till våren påbörjas schaktning inför den nya trafikplatsen som består av en större och en mindre cirkulationsplats, berättade Öivind Petersson som även nämnde att Svevias andra E4-entreprenad Skönsberg startar under våren 2012.

Cirkulationplats för bättre flyt

Mats Lögdahl, projektledare E4-delarna Skönsmon och Skönsberg.

– Vägen vi står på idag ska vara E4 under byggtiden och kommer att ha nedsatt hastighet till 40 kilometer i timmen så i rusningstid kan det bli lite längre restid. För att undvika allt för långa köer,  har vi byggt en tillfällig cirkulationsplats vid E4:s anslutningar till E14 Björneborgsgatan och oljehamnen. Trafiksignalerna kommer därmed att tas bort, beskriver Mats Lögdahl, Trafikverket.

De arbeten som återstår med den nya vägen förbi oljehamnen är bland annat  målning av väglinjer och montering av vägräcken.

Norra arbetsplatsen, Båstad
I mottagningskammaren i det östra tunnelröret är arbetet med så kallad platsgjuten lining färdigt. Gjutningsformarna är nedmonterade och flyttade till söder i det östra röret. Där kommer en sträcka framför den lining som tunnelborrmaskinen har byggt att få platsgjuten lining.

Frysrörsinstallationen i Möllebackzonen fortsätter. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget
Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

Arbeten fortsätter denna vecka i tvärtunnel 5 & 6. Vid båda dessa tvärtunnlar kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Vid tvärtunnel 6 inleds under veckan etablering för den förbehandling som ska utgå därifrån.

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

I samband med onsdagens förändringar flyttas även trafiken på E45 över till delar av den nya vägen, 2+1 körfält.

- Högbron i Motala är ett uppmärksammat bygge och nu är vi ett steg närmare att skapa det här landmärket. Bron kommer att vara den största i sitt slag i Sverige, när den är färdig, berättar Jan Johansson, Trafikverket, projektledare för vägbygget.. 

Svetsning och lansering i Motala

Motalaborna har sett de första balkarna till bron anlända på långtradare under sommaren. Flera transporter väntas under hösten och vintern. De kommer från RUUKKIs fabrik i Finland.  I Motala svetsasbalkarna ihop till den "låda" som skjuts ut över vattnet. Det görs med vajerdomkrafter och såpa till hjälp. Hastigheten är ca 7-12 meter per timme när allt fungerar bra. Metoden kallas för lansering och totalt är det 3 000 ton stålkonstruktion som ska på plats.

- Lansering är en beprövad metod vid brobygge, säger Anders Spåls, utvecklingsdirektör på företaget RUUKKI som har levererat ståldelarna.
- Väder och vind kan vara en utmaning, men montage av stålbroar är noga planerade aktiviteter och vi gör kontinuerliga riskavvägningar.

I den korta filmen nedan ser vi lite av förberedelserna inför lanseringen.

Nästa steg är körbana i betong

Entreprenören NCC gjuter på körbanan i betong, när hela stålkonstruktionen är lanserad. Det blir någon gång under våren 2012. De karaktäristiska, v-formade brostöden ska också byggas, på plats, under brospannet. Enligt planerna ska bron och den nya sträckningen av väg 50 stå klara på hösten 2013.
 

Kontaktpersoner
 

Anders Gustavsson, byggledare, Trafikverket, 070-604 06 26

Anders Spåls, utvecklingsdirektör, RUUKKI, 010-78 78 854 
 
Anneli Weiner, informationsansvarig, Trafikverket, 0706-15 20 46 

Under de drygt 100 timmar som vi stängde av Mälarbanan arbetade vi dygnet runt längs järnvägen. Vi gjorde förberedande arbeten i Barkarby och Kallhäll inför utbyggnaden av Mälarbanans två spår till fyra.

Under avstängningen bytte Trafikverket även växlar och spår på några ställen och SL lyfte på en bro över järnvägen i Sundbyberg. För att störa så lite som möjligt samlade Trafikverket ihop flera arbeten på sträckan samtidigt och avstängningen skedde i anslutning till en helg, då det är färre som reser på järnvägen.

Barkarby

Vi tog bort spåren, grävde och sprängde under banan. Sedan lade vi en ny järnvägstrumma under spåret för att kunna lägga om ledningar. Vi flyttade även teknikhus och signalteknik.

Kallhäll

Vi flyttade signalteknik till det nya teknikhuset som vi monterat upp.

Under de drygt 100 timmar som vi stängde av Mälarbanan arbetade vi dygnet runt längs järnvägen. Vi gjorde förberedande arbeten i Barkarby och Kallhäll inför utbyggnaden av Mälarbanans två spår till fyra.

Under avstängningen bytte Trafikverket även växlar och spår på några ställen och SL lyfte på en bro över järnvägen i Sundbyberg. För att störa så lite som möjligt samlade Trafikverket ihop flera arbeten på sträckan samtidigt och avstängningen skedde i anslutning till en helg, då det är färre som reser på järnvägen.

Barkarby

Vi tog bort spåren, grävde och sprängde under banan. Sedan lade vi en ny järnvägstrumma under spåret för att kunna lägga om ledningar. Vi flyttade även teknikhus och signalteknik.

Kallhäll

Vi flyttade signalteknik till det nya teknikhuset som vi monterat upp.

Via en arbetstunnel kunde besökarna gå ner och inspektera en del av de två tunnelrören vid Norrtull, som går i riktning mot Värtan respektive Essingeleden.

Representanter från Stockholms stad fanns också på plats för att informera om den nya stadsdelen Hagastaden, som ska byggas ovanpå tunnlarna vid Norra Stationsområdet mellan Norrtull och Solnabron.

OBS: nu är fri höjd 3m under järnvägsviadukten.

Med hjälp av spelledaren Thomas Bengtsson från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) Sandö – samtalar deltagarna om larmgången och vilka resurser man har att tillgå vid en olycka som den här.

Totalt har 100 personer från polis, räddningstjänst, ambulans, försvaret, länsstyrelse, Botniatåg och SJ deltagit i övningarna.

Karin Magnusson, ansvarig för riskhantering i projekt Ådalsbanan berättar att intresset för övningearna har varit stort.
– Längre järnvägstunnlar som plats för krisövning är en ny företeelse i regionen och alla aktörer inser värdet att få öva samverkan i samband med en olycka.

De längsta tunnlarna längs Ådalsbanan har parallella service- och räddningstunnlar för självutrymning, men det måste ändå finnas en beredskap om det värsta händer. Karin Magnusson vill poängtera att olyckor i tunnlar är extremt osannolika, men att vi ändå måste ha en beredskap eftersom konsekvenserna vid en olycka kan bli väldigt stora. Sådana här övningear i samverkan är ett viktigt steg i den beredskapen.
– Övningarna syftar till att alla ska mötas och lära av varandra, säger hon.

Deltagarna jobbar vidare i tvärgrupper med nya frågeställningar och går in i tunneln för att bättre föreställa sig situationen. Efter en timme samlas alla igen och nya frågor ventileras: Kommer resurserna att räcka? Var förlägger vi ledningsplatsen? Hur får vi spontanevakueringen att bli ordnad? Ska vi prioritera bland de skadade? Hur kommunicerar vi med varandra? Och så vidare.

I många av frågorna finns olika uppfattningar och förslag på lösningar. Och bland annat räddningstjänsten inser att man inte har tillräckligt med resurser i närområdet att kalla in om liknande olycka skulle inträffa. En insikt som naturligtvis är bra att få i samband med en övning.

Erfarenheterna från övningarna kommer att sammanställas i en rapport och presenteras vid ett utvärderingsseminarium.

Vi ska lyfta en ny gång- och cykelbro på plats över Enköpingsvägen och måste då stänga av vägen av säkerhetsskäl.

Den röda markeringen visar var avstängningen blir.

Se kartan i större format (jpg-fil, 1,7Mb, öppnas i nytt fönster)

Magnus och hundarna trivs i fjällen. Bilden till vänster är från Sylarna och den till höger från Kebnekaise
- För mig och många i projektet är det en livsdröm att få möjlighet att genomföra ett så stort vägbygge som får betydelse för så många, säger Magnus.

Drygt sju månader har gått sedan bygget av nya E4 startade. Hur har de första månaderna gått?
- Inledningsvis är det extra mycket att göra. Inte minst för de entreprenadformer där entreprenören projekterar själv och där vi sedan ska godkänna de tekniska lösningarna som entreprenören presenterar. Men jag räknar med att vi är klara med den delen till årsskiftet.

När projekteringen är klar går projektet in i ett genomförande skede och då kommer bygget igång på allvar . Under tre år kommer många maskiner och människor att finnas längs bygget av den 20 kilometer nya motorvägen.

- Under 2012 och 2013 är det som mest byggintensivt. Då räknar vi med att upp emot 1000 personer arbetar med bygget av nya E4, berättar Magnus.

Vilka utmaningar ser du?
- Ett sådant här stort projekt innebär många olika utmaningar. Tid och kostnad är självklart oerhört viktiga mål, men att förebygga störningar och hinder är också stora frågor.

- Att få alla inblandade att samverka mot ett gemesamt mål, och även känna glädje och stolthet för det vi ska åstadkomma ser jag som nyckeln till ett lyckat projekt.

Magnus Lundberg på E4 Sundsvalls första spadtag den 2 februari 2011 på Stora torget.

Tag med kameran!

Taltrastvägen stängd för trafik under en kort period
Söndag 23 oktober kl 04.00-14.00 är Taltrastvägen i Motala avstängd vid järnvägskorsningen. Nya slipers och räls läggs på plats och vi arbetar med bommarna. Ingen trafik kan passera.

Öppnande av Gästisgatan

Gästisgatan i Motala öppnas för trafik igenom järnvägsviadukten. Den kommer att stå öppen fram till i våren 2013. Den gamla bron rivs våren 2013, och därefter kan den nya bron färdigställas. 

OBS nu är fri höjd 3m under järnvägsviadukten vid Gästisgatan.

Norra arbetsplatsen, Båstad
I mottagningskammaren i det östra tunnelröret är arbetet med så kallad platsgjuten lining färdigt. Nedmontering av gjutningsformarna pågår. Dessa kommer nu att flyttas till söder i det östra röret. Där kommer en sträcka precis innan liningen som tunnelborrmaskinen byggt att få platsgjuten lining.

Frysrörsinstallationen i Möllebackzonen fortsätter. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget
Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

Arbeten fortsätter denna vecka i tvärtunnel 5 & 6. Vid båda dessa tvärtunnlar kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Tågtrafiken är inställd på sträckorna Lessebo – Emmaboda – Kalmar samt Emmaboda – Karlskrona under tiden torsdag 6 oktober kl. 22.40 till måndag 10 oktober kl. 4.10. Bussar ersätter tågtrafiken. Räkna med längre restid när du reser med ersättningsbuss.

Under den 77 timmar långa avstängningen under helgen byggs bland annat en ny växelförbindelse mellan spår 1 och spår 2. Arbetet pågår dygnet runt och kan medföra en del buller.
- Vi hoppas på överseende från de som eventuellt kan störas av arbetet, säger Stefan Källberg.

Trafikverkets projekt Emmaboda-Karlskrona påbörjades 2009. Den 57 kilometer långa banan kommer att rustas upp, både med nya mötesspår och med en ny station; Vissefjärda, på sträckan. Byggarbetena startade oktober 2010. Banan tas ur drift den 11 december 2011, då tågtrafiken ersätts med buss. Arbetet pågår fram till juni 2013 då banan åter tas i drift. Totalkostnaden för projektet är 950 miljoner kr, varav EU-medel 155 miljoner kr.

När allt är klart kommer tågresan att bli bekvämare och punktligheten att öka. Dessutom ökar säkerheten både för resenärer och för bilister. Arbetet ingår i den större järnvägssatsningen ”Järnväg Sydost”, www.trafikverket.se/jarnvagsydost.

Läs mer om ombyggnaden

På torsdag den 20 oktober öppnas Blå linjen åter för trafik. Då finns representanter från både MTR (som ansvarar för underhåll och drift av tunnelbanan) och Projekt Citybanan på plats vid T-Centralen, uppgång Sergels torg, mellan klockan 08.00 och 10.00.

– Vi kommer att dela ut broschyrer om Citybanan och vi svarar gärna på frågor om de arbeten vi har utfört under sommarstoppet, säger Jenny Stenis, informatör i Projekt Citybanan.

Dagen innan, onsdagen den 19 oktober, finns representanter från MTR utplacerade vid ett flertal stationer längs Blå linjens sträckning och informerar om öppnandet av Blå linjen dagen därpå. De kommer även att dela ut tablettaskar som en gest för att tacka resenärerna för att de har stått ut under tiden sommarstoppet har pågått.

Frågor om avstängningen?

– Att ersätta de trafiksignaler som nu finns i korsningen bedömer vi kommer få en positiv inverkan på framkomligheten under resten av byggtiden berättar Christer Karlsson, samordnare för framkomlighetsfrågor på projekt E4 Sundsvall.

Beläggningsarbete påverkar inte E4-trafiken

Sedan den 21 september har arbetet pågått med att färdigställa och koppla in den kilometer provisoriska sträckningen av E4 förbi oljehamnen. Det beläggningsarbete som nu inleds idag kommer inte påverka E4-trafiken. Den 2 november planeras sträckan kunna öppnas för trafik.

– På den nya provisoriska E4-sträckningen kommer den högsta tillåtna hastighet bli 50 km/tim eftersom sträckan passerar nära våra arbetsområden för E4 och för bron över fjärden. Men förutom den förändringen bedömer vi inte att det
ska innebära några störningar eller förlänga restiden mellan Sundsvall och Njurunda, säger Christer Karlsson.

Öppet hus för allmänheten den 22 oktober

.

Läs senaste restidsmätningen (pdf-fil, 413 kB, öppnas i nytt fönster)

– Utan sådana här stora byggprojekt skulle vi inte få tillfälle att få fram den information som vi nu har fått, konstaterar Marcus Hjulhammar, projektledare och intendent vid Sjöhistoriska museet.

Förutom ankaret och ett flertal mynt har man även hittat ett dockhuvud i porslin, en sparbössa i lera och delar av människoskelett. Det mest intressanta föremålet är enligt Marcus Hjulhammar en snusdosa i mässing som tack vare sin inskription och med hjälp av kyrkoböcker har kunnat härledas till sin ägare. Läs mer om snusdosan i vårt senaste nyhetsbrev. (Öppnas i nytt fönster.)

Marcus Hjulhammar, projektledare vid Sjöhistoriska museet, visade upp de fynd som gjorts vid utgrävningen.

Om marinarkeologerna hade hittat större föremål vid utgrävningarna hade det funnits en risk för att Citybanans arbeten vid Riddarholmen hade blivit försenade, men så är nu alltså inte fallet.

– Samarbetet med Sjöhistoriska har gått jättebra. Vi är i huvudsak klara med jordschakterna både vid Riddarholmen och på Söder Mälarstrand. Nu återstår arbeten med bergschakten då vi ska ta oss ner ytterligare 12 av de totalt 24 meterna på Riddarholmssidan, berättar Peter Jonsson, projektledare för Citybanans sänktunnel i Riddarfjärden.

I schaktgropen vid Riddarholmens södra kaj är vi nu nere på bergnivå och har 12 meter kvar till det slutliga djupet på 24 meter.

Samtidigt som vi schaktar i groparna på båda sidor om Riddarfjärden, där sänktunneln ska anslutas till bergtunneln, utför vi gjutningsarbeten i det sista av de tre tunnelelementen som bildar själva sänktunneln. 

– Om tre veckor är vi klara med gjutningarna. Efter det ska vi färdigställa de ballasttankar som vi sedan ska använda för att sänka de tre tunnelelementen på plats, säger Peter Jonsson.

Hela sänktunneln ska vara på plats på Riddarfjärdens botten under 2013.

För Sjöhistoriska museet återstår nu att göra en sammanställning av alla fynd i en teknisk rapport som ska lämnas till Trafikverket och Riksantikvariet i början av nästa år.

Ollonvägen (som går på bron vid Sylte) öppnar för gång-, cykel- samt motortrafik. Trafikanter från Sylte som ska ut på E45 norrut kör Ollonvägen, över nya bron, och vänster i Ollonrondellen ut på den  nya påfartsrampen. Trafikanter från Sylte som ska ut på E45 söderut får ta vägen via Bergkullevägen till rondellen Holmsvägen/Bergkullevägen.

Busshållsplatserna Humlan flyttas ner till korsningen Ollonstigen, Myrtuvevägen, Ollonvägen.

Se bilden ovan i större format (jpg-fil, 158 kB, öppnas i nytt fönster)

Av säkerhetsskäl kommer det att bli kortare stopp på E4 och Tellusvägen i samband med sprängningarna.

Alla sprängningar föregås av en upprepad signal (_ _ _ _), därefter hörs smällen och slutligen en lång signal (________ )som markerar att sprängningen är avslutad.

Bevakningspersonal finns på plats för att se till att ingen vistas inom området under sprängningarna.

Bygge av ny E4 genom Bredsand

Den nya E4-sträckningen ska passera mellan dagens E4 och övre Bredsand. Trafikverkets entreprenör Peab har påbörjat arbetet i övre Bredsand där en bro för nya E4 ska byggas över Tellusvägen. Arbetena innebär förutom sprängningar bland annat schaktning av jordmassor för att göra det möjligt att påbörja grundläggningen av det första brostödet.

Under byggtiden av bron ska ett körfält på Tellusvägen hållas öppen för trafik till och från övre Bredsand. Bron över Tellusvägen planeras vara färdig i maj 2012. Fler arbeten kommer sedan att fortgå i området, bland annat bygget av en ny gång- och cykelväg. 

Vi ber om överseende med de störningar som uppstår innan nya E4 är färdigbyggd.

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 685 ringar i det västra röret, motsvarande 1507 meter. Vid ring 685 byggs en barriär och en injekteringsskärm kommer att borras. Åsa befinner sig i ett område med dåligt berg och mycket vatten, men efter ring 700 väntas friskare berg och mindre vatten.

Norra arbetsplatsen, Båstad

I mottagningskammaren i det östra tunnelröret pågår arbete med så kallad platsgjuten lining. Det innebär att ett yttre och ett inre lager av betong ska gjutas. Mellan dessa lager placeras ett tätande plastmembran.

Det yttre skalet är färdiggjutet och membranet är på plats. Gjutningen av bottenpartiet i det inre skalet är genomförd. En sektion av överdelen återstår att gjutas. 

Frysrörsinstallationen i Möllebackzonen fortsätter. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget

Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

Arbeten fortsätter denna vecka i tvärtunnel 5 & 6. Vid båda dessa tvärtunnlar kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Naturpåverkan

Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

E4 sänks som mest sex meter

Nedsänkningen strax nedanför Skönsbergs centrum där den är ca sex meter.

Ombyggnaden av E4 betyder att vägens nivå kommer att sänkas med som mest sex meter. Längs sänkningen kommer en upp till 7 meter hög och 700 meter lång stödmur att byggas. Den nuvarande bron för Skönsbergsvägen rivs och ersätts med en ny längre bro. En ny bro byggs även från Medborgargatan med anslutning till Trafikgatan och Haga. Bron ersätter den gång- och cykeltunnel som går under E4 idag, men kommer också vara öppen för biltrafik. Arbetet kommer att utföras i en intensiv trafikmiljö med 30 000 passerande fordon per dygn.

– Vi tycker att det blev en bra lösning med samma entreprenör för de delar som ska anslutas till bron över Sundsvallsfjärden. Svevia har utfört sitt uppdrag i Skönsmon på ett professionellt och bra sätt som vi är nöjda med, säger Magnus Lundberg, projektchef vid Trafikverket E4 Sundsvall.

E4 flyttas under byggtiden

Eftersom nya E4 genom Skönsberg till stor del byggs i befintlig sträckning kommer E4-trafiken flyttas över till en tillfällig väg med två körfält istället för motorvägens fyra körfält. Den tillfälliga vägen byggs väster om befintlig E4, mellan Trafikgatan och nuvarande E4.

Stärkta med kaffe, saft och bullar kunde besökarna vandra in i delar av de nya trafiktunnlarna. Även räddningstjänsten var på plats för att prata tunnelsäkerhet. Att få gå in i en riktig ambulans och studera en brandbil på nära håll var en spännande upplevelse särskilt för de yngre besökarna. Några vågade sig även fram för att bekanta sig med tunneltrollen Ture och Tora. Vid Värtan var kön lång till grävmaskinerna. Där fick barnen turas om att ösa sand med riktiga grävmaskiner.

Tunnlarna mellan Norrtull, Roslagstull, Frescati och Värtan beräknas öppna för trafik i slutet av 2015.

Orienteringskarta

Tunnelmingel

Ballonger och godis!

Klara färdiga gå - med pannlampor på!

 
Många fick svar på sina frågor

Så bra när någon kan förklara...

Tunneltrollen Tora och Ture välkomnade alla barn

Lyckan är att få köra grävmaskin!

Skönt med en fikapaus


Fantasifull specialbelysning gjorde tunneln riktigt vacker!


Nästa generationens trafikanter på studiebesök

Tack för idag!

Möjligheten att överklaga är en viktig del av den demokratiska processen och projektet jobbar nu för att få ärendena att gå framåt så snabbt som möjligt.
- När allt är klart går inte att säga idag. Vi hoppas på ett positivt besked under våren och förbereder för att kunna gå igång så fort som möjligt när vi får klartecken, fortsätter Anna Lundman.

Förberedande arbeten

Under tiden pågår många aktiviteter i Projekt Mälarbanan:
- Vi håller god fart med förberedande arbeten i Barkarby och Kallhäll, arbeten som  innebär att vi behöver stänga av järnvägen några dagar i slutet av oktober, säger Anna Lundman. Vi förbereder också för att handla upp den entreprenör som ska stå för de stora arbetena på sträckan och börjar planeringen för att ta fram en järnvägsplan för sträckan Tomteboda – Barkarby.

Möjligheten att överklaga är en viktig del av den demokratiska processen och projektet jobbar nu för att få ärendena att gå framåt så snabbt som möjligt.
- När allt är klart går inte att säga idag. Vi hoppas på ett positivt besked under våren och förbereder för att kunna gå igång så fort som möjligt när vi får klartecken, fortsätter Anna Lundman.

Förberedande arbeten

Under tiden pågår många aktiviteter i Projekt Mälarbanan:
- Vi håller god fart med förberedande arbeten i Barkarby och Kallhäll, arbeten som  innebär att vi behöver stänga av järnvägen några dagar i slutet av oktober, säger Anna Lundman. Vi förbereder också för att handla upp den entreprenör som ska stå för de stora arbetena på sträckan och börjar planeringen för att ta fram en järnvägsplan för sträckan Tomteboda – Barkarby.

De båda entreprenörerna har tilldelats var sin delsträcka. Mocksfjärds Fönsterentreprenad byter drygt 2300 fönster mellan Sundsvall och Härnösand medan Wiiks Bygg ansvarar för drygt 1900 fönsterbyten mellan Härnösand och Västeraspby norr om Bollstabruk. I samband med starten av fönsterbytena kommer Trafikverket att skicka ut ett informationsbrev till berörda fastighetsägare.

Under hösten/vintern kommer entreprenören att kontakta berörda fastighetsägare för att mäta storleken på de fönster som ska bytas. När fönstren levererats, vilket brukar ta cirka åtta veckor från beställning, monterar entreprenören fönstren. Montering kan även ske under vintertid och i genomsnitt byts ett fönster på mindre än 30 minuter. När entreprenören är klar med fönsterbytet genomförs en slutbesiktning. Om besiktningen visar på eventuella fel och brister åtgärdas de av entreprenören.

Transporterna gör vi under kvällar och nätter mellan klockan 19.00 och 06.00 måndag till fredag.

Vi mäter bullernivåerna under första natten för att säkerställa att vi inte överskrider gränsvärdena för tillåtna bullernivåer.

Redan två timmar innan invigning började nyfikna gäster att anlända via gratisbussar som utgick från Enånger, Njutånger, Iggesund och Hudiksvall.  Därefter följde lite musikunderhållning med Hudik Big Band innan det var dags för Trafikverkets regionchef Ingemar Frej att hälsa välkommen.

Därefter följde tal av Margareta Berg Kjellin, Kommunfullmäktiges ordförande, Torbjörn Suneson, Strategidirektör Trafikverket och Bengt Gill, Hudiksvalls kommun. Strax efter kl 11 förklarades vägen för öppen vilket firades med ett rungande kanonskott!

• Dels har en entreprenad överklagats. Överklagan kom in i juni 2011, strax innan arbetet med den aktuella entreprenaden skulle sätta igång. Förvaltningsdomstolen har nu – efter fyra månader - avslagit ansökan om överprövning och arbetet kan nu komma igång.
• Dels har flera av bygghandlingarna i projektet inte kunnat godkännas av Trafikverket eftersom den upphandlade projektören och Trafikverket har olika uppfattning kring de tekniska lösningarna i projekteringen.  

Därför har Trafikverket nu fått planera om flera produktionsaktiviteter. Konsekvensen blir att avstängningen av den s.k. centrumbanan mellan Södertälje centrum och Södertälje hamn måste förlängas fram till mitten av december 2012. Trafikverket räknar dock med att kunna hålla sluttiden för projektet i sin helhet, sommaren 2013.

”Vi kan bara beklaga att avstängningen blir längre än planerat. Vi har undersökt möjligheterna att på olika sätt omdisponera arbetet för att minska avstängningstiden, och på så vis minska störningarna för resenärerna . Men vi har kunnat konstatera att det är omöjligt att hinna ta igen den förlorade tiden på ett säkert och klokt sätt.  Vi håller hårt på säkerheten och kan därför inte ta några genvägar i arbetet, ” säger Tomas Flyckt, projektledare för Södertälje dubbelspår.

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 670 ringar i det västra röret, motsvarande 1474 meter. Vid ring 670 byggs en barriär och en injekteringsskärm kommer att borras. Åsa befinner sig i ett område med mycket vatten.

Norra arbetsplatsen, Båstad

I mottagningskammaren i det östra tunnelröret pågår arbete med så kallad platsgjuten lining. Det innebär att ett yttre och ett inre lager av betong ska gjutas. Mellan dessa lager placeras ett tätande plastmembran.

Det yttre skalet är färdiggjutet och membranet är på plats. Gjutningen av bottenpartiet i det inre skalet är genomförd. Tre sektioner av överdelen återstår att gjutas. 

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. De 24 hålen är borrade. Frysrörsinstallation har påbörjats. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget

Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

Arbeten fortsätter denna vecka i tvärtunnel 6, och påbörjas i tvärtunnel 5. Vid båda dessa tvärtunnlar kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Naturpåverkan

Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalyckeområdet. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Avstängningen gäller från tisdag kväll den 4 oktober till lunchtid den 5 oktober. Orange vägvisning kommer leda trafiken via Hudiksvall centrum och gamla E4 (Kungsgatan).


Klicka i kartan för att förstora (jpg-fil, 3 Mb)

Trafikverket ber om överseende för de störningar som kan uppstå.

Läs vårt senaste nyhetsbrev här (pdf-fil, 680 kB, öppnas i nytt fönster)

Läs tidigare nyhetsbrev här

Arbetet skulle vara avslutat natten till måndagen men försenades bland annat på grund av ett maskinhaveri. En av två portalkranar som skulle användas gick sönder.

Vid lunchtid på måndagen var trafiken igång igen på tre av fyra spår. Både fjärrtåg och pendeltåg kör till och från Stockholm igen. Det kommer att vara smärre förseningar söderut eftersom ett spår fortfarande är avstängt. De södergående pendeltågen kan därför inte stanna vid Årstaberg. Resenärerna får åka till Älvsjö och sedan åka "tillbaka" till Årstaberg med norrgående pendeltåg.

Enligt nuvarande prognos väntas samtliga fyra spår öppna vid klockan 5 på tisdagsmorgonen.

Innan trafiken kan gå som vanligt måste vi prova att signalerna fungerar säkert. Det är ett arbete som av säkerhetsskäl inte går att göra i rusningstrafik. Alla resurser har satts in för att få igång samtliga spår.

De arbeten som genomfördes under helgen är nödvändiga för att Citybanan i framtiden ska kunna ansluta till befintliga spår. För att kunna leda upp trafiken på den framtida järnvägsbron i Årsta behöver vi flytta växlar och anpassa delar av spåren.

Nu finns även bildgallerier

Vi har även lagt till bildgallerier för Skönsmon och Skönsberg. Kika gärna i dem! Några av bilderna är tagna av boende i områdena. Har du tagit egna bilder från bygget som du skulle vilja ha med i bildgalleriet? Skicka dem i så fall till: e4sundsvall@trafikverket.se

Inom kort kommer vi även att publicera bildgallerier för de övriga områdena.

Här finns byggdagböckerna

Inne i fröskidorna på örtväxten sandvita bor och utvecklas pyttesmå larver från en liten skalbagge, sandviteviveln. Den är svart och bara två  millimeter lång. Arten är klassad som sårbar i Artdatabankens lista över hotade djur i Sverige.

I samband med dubbelspårs-utbyggnaden mellan Motala och Mjölby har arkeologer undersökt markområdet Kanaljorden vid Göta kanal i Motala. De har funnit minst elva kranier och redskap av ben, horn och sten från äldre stenåldern. En del av kranierna var uppträdda på trästavar, och i en av skallarna fanns en mindre skalle avsiktligt instoppad.

De märkliga fynden gör att arkeologerna tror att området användes till rituella ceremonier. Med hjälp av laboratorieanalyser försöker de ta reda på om kvarlevorna tillhör människor som var släkt med varandra. Om de var det, talar det för att platsen var en begravningsplats för de nära. En annan teori är att skallarna kommer från besegrade fiender. Kanske visades det makabra arrangemanget upp till allmän beskådan, som troféer eller kanske avskräckande exempel. Fynden betecknas som unika och har uppmärksammats i regionala och nationella medier.

Foto: Fredrik Hallgren (överst) och Anna Arnberg (bilden till vänster).

Under torsdagen samlades representanter för Citybanan, våra entreprenörer och parter vid en pressträff på vårt arbetsområde vid Bangården. Efter en inledning av projektchef Kjell-Åke Averstad och en säkerhetsgenomgång fick de närvarande en visning av bergrummen där vi bygger den nya pendeltågsstationen Stockholm City. Jan Udén, projektchef på NCC, tog vid och berättade om hur våra arbeten fortskrider under jord. Här ska vi bygga plattformar, lägga spår, installera rulltrappor och mycket annat till dess att Citybanan står färdig.

Klockan 13.08 var det så dags för sprängsalvan: 537 kilo sprängmedel som ”tryckte fram” tunneln ytterligare sex meter. Nu fortsätter vårt arbete mot finalen 2017.

Det är tio år sedan förstudien av Förbifart Stockholm avslutades 2001. Nu tar projektet ett stort kliv framåt och påbörjar bygghandlingsskedet. Utställelsen för arbetsplanen, som pågick under sommaren, är formellt avslutad. Det kom in 280 synpunkter som ska sammanställas och kommenteras.

Dessutom har nu samtliga av de överklagade konsultupphandlingarna gällande projektering av Förbifart Stockholm fått avslag i de rättsliga instanserna. Det innebär att nästan ett års väntetid är över.  Något som glädjer Alexandra Stassais Söderblom, projektledare för trafikplatserna Akalla och Häggvik samt tf projektledare för bergtunnlarna:
- Vi har precis haft vårt startmöte och det känns mycket bra.  Vi har väntat så länge på att få komma igång, säger hon.

Nu väntar fyra månader av intensiv planering för att bland annat införa arbetssätt och studera detaljer.

Exakt hur den extra väntetiden under rättsprocessen har påverkat den ursprungliga tidsplanen går inte att säga idag. Klart är att 2012 kommer att gå åt till förberedande arbeten och huvudarbetena planeras starta 2013. Byggtiden för Förbifart Stockholm beräknas till mellan åtta och tio år.

Förbifart Stockholm kommer också att bli ett pionjärprojekt eftersom det är första gången Trafikverket engagerat utländska konsulter i projekteringsfasen. Trafikplats Akalla och Häggvik samt tunnelarbetena projekteras av ÅF tillsammans med det amerikanska bolaget URS, tidigare Scott Wilson. Det innebär att arbetsspråket blir engelska men alla kontrakt kommer att skrivas på svenska. Vid trafikplats Kungens kurva projekterar Grontmij tillsammans med Golder Associates.

• Samordnade sprängningar minskar trafikstörningar
• Information om framkomligheten i Bohus
• Del av E45 stängs tillfälligt
• Ny körväg för bussar i Surte
• Informationsmöte byggstart Edet Rasta-Torpa

– Samordning av sprängningsarbetet ingår i den övergripande och fortgående planeringen inom projektet.  Inom de olika entreprenaderna sker en daglig samordning som även omfattar eventuella sprängningsarbeten och mellan entreprenaderna sker också en samordning av sprängningsarbeten. Denna utförs av BanaVäg i Västs byggledare för bergarbeten, och kan exempelvis gälla skjuttider i syfte att minimera trafikstörningar, berättar Lars Jönsson, projektledare projekt BanaVäg i Väst.

Tio minuters trafikstopp

Ibland är det dock oundvikligt att stoppa trafiken en stund. Vid dessa tillfällen stannas trafiken från både norr och söder med hjälp av vakter. Om det kommer ambulanser eller andra  utryckningsfordon under tiden trafiken är stoppad avbryts sprängningsförberedelserna och de släpps igenom.

Information om förestående sprängningar sprids via Trafikverkets trafikledningscentral till bland annat radio och vägskyltar. Sprängningen utförs på ett givet klockslag och arbetsfordon står beredda för att forsla bort eventuella stenar som kan ha hamnat på vägbanan, till sist sopas vägbanan. Först därefter kan trafiken åter släppas på.

För att hinna med att både spränga och återställa vägbanan behöver trafiken stoppas i tio minuter. Endast ett fåtal gånger har stoppen varat längre än så. Då har det handlat om att stora stenar har hamnat på vägbanan och att dessa har behövt krossas ytterligare på plats innan de har kunnat forslas bort.

Berget återanvänds

När projektet är klart kommer sammanlagt 4 168 000 kubikmeter berg ha sprängts bort. Den allra största delen krossas och återanvänds inom projektet.

– I en etapp, järnvägsutbyggnaden mellan Velanda och Prässebo, kan dock inte allt berg användas. Detta överskott förs istället ut på den öppna marknaden, där det kommer till nytta vid annan byggnation i Trollhätteområdet, avslutar Lars Jönsson.

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 658 ringar i det västra röret, motsvarande 1448 meter. Vid ring 658 byggs en barriär och en injekteringsskärm kommer att borras. Åsa befinner sig i ett område med mycket vatten.

Norra arbetsplatsen, Båstad

I mottagningskammaren i det östra tunnelröret pågår arbete med så kallad platsgjuten lining. Det innebär att ett yttre och ett inre lager av betong ska gjutas. Mellan dessa lager placeras ett tätande plastmembran.

Det yttre skalet är färdiggjutet och membranet är på plats. Gjutningen av bottenpartiet i det inre skalet är genomförd. Två etapper av överdelen har gjutits denna vecka. 

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. De 24 hålen är borrade. Frysrörsinstallation har påbörjats. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget

Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är max 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr. Arbetena fortsätter i tvärtunnel 6.

Naturpåverkan

Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalyckeområdet. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Arbeten både i Älvsjö och på Stockholms södra

Ett 150-tal järnvägsarbetare med specialisering på allt från signalteknik till att svetsa räls reser därför till Stockholm för en kraftinsats helgen 30 september-3 oktober. Tillsammans jobbar de i skift dag och natt för att riva två spårväxlar och bygga två nya växlar mellan Årstaberg och Älvsjö. Samma helg river vi fyra spårväxlar och anlägger över 200 meter nytt järnvägsspår vid Stockholms södra.

Dygnet runt för att påverka trafiken så lite som möjligt

Det är ett tungt arbete som kräver både mankraft och maskiner. Eftersom vi arbetar i landets mest trafikerade anläggning måste vi jobba dygnet runt för att påverka tåg- och pendeltågstrafiken så lite som möjligt. Våra arbeten kräver att all tågtrafik som går från Stockholm Central till Älvsjö stängs av, från klockan 22.00 fredagen 30 september till klockan 05.00 måndagen 3 oktober.

För mer information om hur trafiken påverkas, se www.sl.se och www.sj.se.

Arbetsmoment i Mariagårdstäppan

Under helgen när tågtrafiken är avstängd gör vi även förstärkningsarbeten dygnet runt längs med järnvägen ovan jord i Mariagårdstäppan. Vi bilar bort en mur och gör schaktarbeten längs med järnvägen. Efter det borrar vi ner pålar för en så kallad spontvägg och förstärker marken med betong som sprutas ner i djupa hål.

Då vi har en begränsad tid att arbeta på kommer dessa arbeten att utföras dygnet runt. Vissa arbetsmoment kommer att vara mycket störande.

Kontroller av kötiderna genomförs kontinuerligt. I slutet av oktober planeras för öppning av ytterligare en fil norrut så att det blir 2+2 körfält norr om trafikplatsen i Bohus. Detta förutsätter dock en längre sammanhängande period utan nederbörd.

Under oktober tas den trafikljusreglerade korsningen i Djupedal i bruk. All trafik till och från Eka kommer att köra där vilket avlastar lokalvägen norrut som används av trafikanter som ska vända vid Stora Viken.

Trafiksäkerhetsåtgärder kommer att genomföras vid övergångsstället på Jordfallsbron och den nordvästra påfartsrampen. Belysning och reflexer förbättras.

Justeras allteftersom

Lösningarna utvärderas och justeras allteftersom. Vi  fortsätter att studera och påverka trafikflödet, bland annat genom att trimma intervallerna på trafikljusen.

Nya delar av motorvägen tas i bruk när de blir klara och kan underlätta trafikflödet. Vi öppnar dock inte korta ”snuttar” då detta inte förbättrar framkomligheten utan snarare har motsatt effekt.

Öppnar 2012

På försommaren 2012 beräknas den nya trafikplatsen i Bohus öppna för trafik. I samband med det stängs korsningarna i Skårdal och Djupedal. Rondellen på trafikplatsen kommer inledningsvis att vara enfilig, för att på hösten 2012 öppnas i sin slutliga utformning.

Gång- och cykelbanan på berghyllan söderut kommer att öppnas i år innan vinterväderlek.

Boende i Kattleberg kommer att kunna köra ut till E45 via Grönnäs motell eller via bron över Grönån i söder.

Trafikverket och Peab ber trafikanter att respektera de avspärrningar som finns och följa orange skyltning på E45.

För att kunna bedöma miljökonsekvenserna i de olika alternativen beskriver man hur boendemiljön, odlingslandskapet, rennäringen, friluftslivet och känsliga natur- och kulturmiljöer kan påverkas.
I den aktuella miljökonsekvensbeskrivningen studeras bland annat buller och barriäreffekter inom delsträckans tätbebyggda områden. En annan viktig fråga som tas upp är hur järnvägen ska anpassas till det omgivande landskapet.

Miljökonsekvensbeskrivningen blir ett stöd vid beslutet om var och hur järnvägen ska byggas. Godkännandet innebär att Länsstyrelsen anser att MKB utgör ett tillräckligt underlag för en bra bedömning av den planerade järnvägens påverkan på hälsa och miljö.

Nu pågår arbetet med att ta fram en utställningshandling för sträckan Piteå – Södra Gäddvik som allmänheten och myndigheter ska få möjligheter att komma med synpunkter på. Trafikverket siktar på att kunna ställa ut järnvägsutredning 150, Piteå – Södra Gäddvik, från slutet av september månad fram till slutet av november.

Norrbotniabanan är en planerad 27 mil lång ny kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå.
Syftet är att öka kapaciteten för godstransporter och möjliggöra persontågstrafik efter Norrlandskusten. Den överflyttning av transporter från väg till järnväg som banan möjliggör bedöms leda till att transportsektorns utsläpp av koldioxid minskas med 80 000 ton per år. Norrbotniabanan beräknas kosta mellan 20 och 26 miljarder kronor. Norrbotniabanan är indelad i sex olika järnvägsutredningar, där delsträckan Piteå – Södra Gäddvik ska vara klar till årsskiftet 2011/2012.

Förberedelser för utbyggnade av Mälarbanan

Projekt Mälarbanan gör arbeten i Barkarby och Kallhäll för att förbereda inför utbyggnaden av fyra spår. Vi flyttar teknikhus, signalteknisk utrustning, en telemast och lägger om ledningar. 

Avstängningen påverkar både pendeltågstrafiken mellan Stockholm C och Bålsta och fjärrtågstrafiken mellan Stockholm och Örebro via Västerås.

För att störa så lite som möjligt har Trafikverket samlat ihop flera arbeten på sträckan till ett gemensamt tillfälle. Avstängningen är planerad över en helg, då det är färre som reser på järnvägen.

Under avstängningen kan du använda alternativa resvägar eller ersättningsbussar. Vänd dig till din tågoperatör för information.

SL:s information om avstängningen

SJ:s information om avstängningen

Förberedelser för utbyggnade av Mälarbanan

Projekt Mälarbanan gör arbeten i Barkarby och Kallhäll för att förbereda inför utbyggnaden av fyra spår. Vi flyttar teknikhus, signalteknisk utrustning, en telemast och lägger om ledningar. 

Avstängningen påverkar både pendeltågstrafiken mellan Stockholm C och Bålsta och fjärrtågstrafiken mellan Stockholm och Örebro via Västerås.

För att störa så lite som möjligt har Trafikverket samlat ihop flera arbeten på sträckan till ett gemensamt tillfälle. Avstängningen är planerad över en helg, då det är färre som reser på järnvägen.

Under avstängningen kan du använda alternativa resvägar eller ersättningsbussar. Vänd dig till din tågoperatör för information.

SL:s information om avstängningen

SJ:s information om avstängningen

Ingen föranmälan krävs. Välkommen!

Den tunga trafiken har inga svårigheter att trafikera på omledningsvägen.

Hastigheten sänkt till 40 km i timmen

Observera att de variabla hastighetsskyltarna nu står på 40 km i timmen hela tiden.

Ca 300 meter före omledningssträckan, är hastigheten nedsatt till 40 km i timmen. Trafikverket och entrerprenören ber trafikanter att respektera hastigheten samt att hålla avståndet.

Ny trafikflytt den 1 november

Den tillfälliga E4-sträckningen kommer att finnas fram till 1 november då det är tänkt att den nya sträckningen av Kustvägen tas i bruk. Då kommer hastigheten att vara 50-70 km i timmen längs sträckan mellan STT Emtec och fram till oljehamnen där sträckan ansluts till nuvarande E4, Landsvägsallén
.

Omledningsarbete pågår. På betongbarriärerna kommer det att finnas så kallade "rinnande ljus" för att de ska blir synliga i mörker. 



 

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 651 ringar i det västra röret, motsvarande 1432 meter. Vid ring 651 byggs en barriär och en injekteringsskärm kommer att borras. Åsa befinner sig i ett område med mycket vatten.

Norra arbetsplatsen, Båstad

I mottagningskammaren i det östra tunnelröret pågår arbete med så kallad platsgjuten lining. Det innebär att ett yttre och ett inre lager av betong ska gjutas. Mellan dessa lager placeras ett tätande plastmembran.

Det yttre skalet är färdiggjutet och membranet är på plats. Gjutningen av bottenpartiet i det inre skalet är genomförd. Överdelen kommer att gjutas denna vecka. 

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. De 24 hålen är borrade. Frysrörsinstallation har påbörjats. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget

Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är max 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr. Arbetena fortsätter i tvärtunnel 6.

Naturpåverkan

Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalyckeområdet. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

För att kunna bygga en ny trafikplats i Skönsmon måste E4 flyttas till en 1 km lång omledningsväg förbi oljehamnen. Den planeras att öppna för trafik den 1 november. Då kommer den att fungera som E4 under resten av byggtiden för E4 Sundsvall. När E4 står klar 2015, blir den tillfälliga E4 istället den nya infarten till Sundsvall.

Vägar kopplas ihop – kan ge köbildning i rusningstid

Innan omledningsvägen tas i bruk måste entreprenören genomföra arbeten för att kunna koppla samman nuvarande E4 med omledningsvägen. Det arbetet börjar onsdagen den 21 september. Arbetet innebär att trafiken under några veckor måste ledas om på en drygt 100 meter lång sträcka på E4 strax norr om Fridhemsgatan. I inkopplingsarbetet ingår flytt av ledningar, uppsättning av kantsten och belysningsstolpar samt schakt och beläggningsarbeten.

Asfaltering av den tillfälliga 100-meterssträckan norr om Fridhemsgatan. Den 21 september flyttas E4-trafiken dit för sex veckor. Foto: Torbjörn Bergkvist.

- Innan trafiken flyttas över ska även en tillfällig cirkulationsplats vid E14/Björneborgsgatans och oljehamnens anslutning till E4 byggas. Cirkulationsplatsen kommer att ersätta den trafiksignal som nu finns i korsningen, vilket vi hoppas ska ha en positiv inverkan på framkomligheten berättar Christer Karlsson, projektets samordnare för framkomlighetsfrågor under byggtiden.

- Under de veckor som inkopplingsarbetet pågår finns ändå en risk för att dagens kö-situation under framförallt rusningstrafik förvärras något. Därför vill jag uppmana trafikanter att ta lite extra restid i beräkningen och respektera hastighetsgränserna förbi arbetsplatsen. Det kommer bli bättre, men under byggtiden får man stundtals räkna med vissa störningar, avslutar Christer.

Den nya omledningsvägen dit E4-trafiken flyttas den 1 november. Det blir den nya infarten till Sundsvall då E4 står klar 2015. Foto Torbjörn Bergkvist.

Du som väljer att åka kollektivt eller att cykla till din arbetsplats i Kista bidrar till en bättre miljö och en bättre framkomlighet på vägarna. Det vill vi gärna uppmuntra. Därför kanske du träffar på oss under vecka 38 och 39 vid cykelbanorna eller vid tunnelbanan i och kring Kista.

Vi vill att fler gör som du

De beräkningar vi har gjort visar att framkomligheten för bilisterna periodvis kommer att påverkas negativt under byggtiden. Därför gör vi åtgärder för att stimulera alternativa ressätt. Vi vill även påverka bilister att i möjligaste mån undvika rusningstimmarna. På vår webbplats hittar du bland annat tips på hur du kan planera dina resor, cykelkartor och webbkameror som visar hur trafiksituationen kring Kista är just nu.

Men den 17 september 2011 återöppnades området för allmänheten då friluftsbron över den nya järnvägen stod klar. Fortfarande återstår en del arbete med järnvägsbygget men det ska inte påverka friluftslivet.

Över 100 personer kom till Ädnamvaaraparkeringen för att återöppnandet av leden. Många av dem passade också på att ta en ordentlig promenad i området. Andra stannade till vid parkeringen där det bjöds på varmkorv och fika i samarbete med Friluftsskolan Vargen.

Hur kommer det att bli?

Stålet till bron levereras färdigmålat i en grön nyans. Brostöden ska kläs med granitsten. Bron över gamla riksväg 50 kommer vara i grå betong, och se ut ungefär som bron över Gästisgatan fast längre. Motala verkstad kommer att tillverka hydrauliken till den öppningsbara svängbron över Göta kanal. Styr- och reglerutrustning (brons styrsystem) tillverkas av Actemium i Stenungsund.

När är det färdigt?

Trafikstart på båda spåren över nya broarna planeras till vintern 2012, och hela projektet beräknas vara färdigt i slutet på 2013.

Av säkerhetsskäl kommer E4 stängas tillfälligt under 3-5 minuter i samband med sprängningarna. För att inte störa i rusningstrafik sker sprängningarna i huvudsak kl 9-15 (vardagar).

Vägvakter kommer att stoppa trafiken och Peab beräknar att sprängningarna inledningsvis ger störningar på E4 i cirka tre veckor. Vi återkommer med annonser i dagspress när sprängningarna inleds.

Även på Tellusvägen stoppas trafiken tillfälligt vid sprängningar. Under byggtiden kommer ett körfält att hållas öppen för trafik till och från övre Bredsand. Bron över Tellusvägen planeras vara färdig i maj 2012.

Krossverk sätts upp på olika ställen längs den blivande väglinjen för att krossa den sten som sprängts.

Bullermätningar kommer att genomföras för att kontrollera att gällande bullernivåer inte överskrids.

Arbetstiderna är i huvudsak måndag till torsdag kl 7-22.

- Det är självklart ett misslyckande för alla inblandade när en fornlämning skadas. Vi för nu diskussioner med både länsstyrelsen och våra entreprenörer om rutiner och åtgärder som ska förhindra att det händer igen. Utöver den utmärkning som redan finns kommer exempelvis berörda fornlämningar inom vägområdet stängslas in till dess de arkeologiska undersökningarna har hunnit slutföras berättar Annette Ekman, en av tre miljöspecialister i projekt E4 Sundsvall.

Störst undersökningsområde i söder

Det största fornlämningsområdet längs den nya E4-sträckan ligger mellan Njurunda och Nolby. Området som betraktas som ett riksintresse för kulturmiljö rymmer bland annat en av Norrlands största gravhögar, ruinen efter en tidig medeltida gårdskyrka och husgrunder. Här har ett omfattande arbete, bland annat i ett pilotprojekt 2006 tillsammans med Riksantikvarieämbetet, lagts ner på att hitta en sträckning som undviker att skada de centrala delarna av området. Det finns också restriktioner som begränsar var och när arbetet med E4 kan inledas för att garantera att de arkeologiska undersökningarna hinner bli klara.

Trots att nya E4 passerar i utkanten av området finns ändå fornlämningar som berörs, och de har arkeologer från Länsmuseet Västernorrland undersökt under två somrar. Till hösten 2011 planeras för föreläsningar där resultaten så här långt presenteras. Nästa sommar är det tänkt att slutundersökningarna längs sträckan ska genomföras.

Om förundersökningen

Förundersökningen på sträckan mellan Övre Bredsand och Skönsmon genomfördes under två veckor i augusti 2001. I förundersökningen prioriterades Raä 20 då man ville få fram information om respektive anläggnings utbredning.
 
I Riksantikvarieämbetets fornsök (fmis) beskrivs Raä 20:1-3 som rester av röse med en storlek om 8 m i diameter. Vid undersökningen konstaterades att Raä 20:1 är 11 m i diameter, Raä 20:2 12 m i diameter och Raä 20:3 11 m i diameter, vilket innebär att anläggningarna var större än vad som förväntats.

Samtliga tre anläggningar är numera av stensättningsliknande karaktär då man vid något tillfälle har tagit stenar från platsen. Troligen har det skett 1892 då hundratals lass med sten kördes bort för att fylla i en kaj vid Kumo, en händelse som beskrevs redan 1924 i tidskriften Fornvännen.

Bland annat genomförs provborrningar längs huvudsträckan Akalla till Häggvik samt tillfartsvägar för att kartlägga markförhållandena. Dessutom undersöker kraftbolagen genom olika mätningar var de kraftledningar som måste flyttas kan stå i framtiden.

De förberedande provtagningar som görs gäller arbeten som kan genomföras innan bygget av själva Förbifart Stockholm påbörjas. Dessa arbeten kan starta innan arbetsplanen är godkänd.

De förberedande arbetena för Förbifart Stockholm beräknas starta under 2012.

För mer information:
Stefan Wennerström, byggledare, 070-583 11 09
Louise Melander, informationschef, 070-724 55 60

Nu byggs bron över Tellusvägen och nya Tellusvägen

Sedan tog Henrik Gerber, Peabs projektchef vid och berättade om deras uppdrag med bygget av E4-sträckningen från Myre i söder till Skönsmon i norr. Arbetet startade på försommaren med avverkning av ca 20 000 skogskubikmeter och är nu i full gång i stort sett längs hela sträckan. Bland annat har man anlagt byggvägar, gjort förberedelser inför brobygget över Ljungan samt är i slutfasen med flytten av den stora vattenledningen i Nolby som förser Akzo-fabriken i Stockvik med kylvatten.

 Snart börjar arbetet med bron där nya E4 ska passera över Tellusvägen i övre Bredsand. Arbetet innebär bland annat mindre sprängningar och urgrävningar i nära anslutning till Tellusvägen.

– I mitten av september kommer vi börja spränga och grundlägga för bygget av E4-bron över Tellusvägen och senare i höst börjar vi även med arbetet av Tellusvägen, berättade Henrik Gerber.

Peab ska även lägga om en vattenledning i anslutning till Tellusvägen. När arbetet med Tellusvägen startar senare i höst kommer det att bli smalare körfält på Tellusvägen – i vissa fall blir det bara ett körfält. Provisoriska gångbanor kommer att byggas under perioden där det krävs.

E4 stängs vid sprängning och besiktning av hus pågår

När Peab börjar spränga i september inför brobygget över Tellusvägen, måste E4 stängas av under kortare perioder. Sprängningsarbetet sker vardagar mellan kl. 9 – 15. 

Vakter kommer att stänga av E4 under sprängningen. Alla sprängningar föregås av en upprepad signal (_ _ _ ), därefter hörs en knall och slutligen en lång signal (_______) som markerar att sprängningen är avslutad. Bevakningspersonal finns på plats för att se till att ingen vistas inom området under sprängningarna.

Innan sprängningarna startar i området skaTrafikverkets anlitade företag, Bergsäker,  besiktiga de hus som ligger 100 meter från det aktuella sprängningsområdet. De hus som ska besiktas har fått information hemskickad samt blivit kontaktad av Bergsäker. Det gäller berörda fastigheter längs Atlasvägen, Tellusvägen Neptunvägen, Solvägen, Marsvägen och Månvägen.

– Vi har maskiner som kommer att bullra och låta en hel del men vi har krav regler från Naturvårdsverket som vi måste hålla. Sedan gör vi bullermätningar under vårt arbete. Men kontakta gärna oss om ni tycker att det bullrar för mycket. Vårt projektkontor finns i Njurunda, i Ramirents gamla lokaler, upplyste Henrik Gerber.

Arbetet med den nya gång- och cykelbron över E4 kommer att påbörjas under hösten 2012. Bygghandlingar ska tas fram och mer information kommer om det arbetet.

Bredsandsbäcken och gång- och cykelväg i nedre Bredsand

Palle Sjölander, Sundsvalls kommuns projektledare för E4 Sundsvall, berättade om kommunens planerade arbeten med återställningen av Bredsandsbäcken. Exempelvis kommer vandringshinder för fiskar såsom vägtrummor att tas bort. När bäckens naturliga miljö återställs skapas möjlighet för reproduktion av havsfisk i bäcken. Laxfiskar kommer att kunna vandra upp i bäcken från havet upp till skidstadion i övre Bredsand.

Bredsandsbäcken är även en del av klimatsäkringen i Sundsvall. (Läs mer på http://www.sundsvall.se/klimatanpassa, öppnas i nytt fönster). I nedre Bredsand kan stora delar av bäcken återskapas redan 2012. I övre Bredsand påverkas arbetet av de insatser som nu påbörjas i samband med E4-bygget.

Detaljplanearbetet för gång- och cykelvägen i nedre Bredsand pågår, det vill säga anslutningen från gång- och cykelbron från övre Bredsand till nedre Bredsand. Även arbetet med hur gamla E4 ska upprustas efter det att nya E4 är i trafik pågår. Frågor som ska bearbetas är: Hur ska gamla E4 bli vackrare? Vilken hastighet ska den ha? Ska det byggas cirkulationsplatser och i så fall var?

Mötet avslutades med en frågestund och gemensamt fika efter mötet där boende hade chans att ställa frågor till representanter från Trafikverket, Peab, Bergsäker och Sundsvalls kommun.


Till vänster: Henrik Gerber, projektchef Peab samtalar med två boende i övre Bredsand. Till vänster: gemensam fikastund mötet med chans att ställa frågor.

Text: Ulrika Sjöberg, Sundvalls kommun och Trafikverket.

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 637 ringar i det västra röret, motsvarande 1401 meter. Vid ring 637 byggs en barriär och förinjektering görs. 

Norra arbetsplatsen, Båstad

I mottagningskammaren i det östra tunnelröret pågår arbete med så kallad platsgjuten lining. Det innebär att ett yttre och ett inre lager av betong ska gjutas. Mellan dessa lager placeras ett tätande plastmembran.

Det yttre skalet är färdiggjutet och membranet är på plats. Gjutningen av bottenpartiet i det inre skalet är genomförd. Ovanpartiet återstår att gjutas. 

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. De 24 hålen är borrade. Nästa steg är frysrörsinstallation. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget

Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är max 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr. Arbetena fortsätter i tvärtunnel 6.

Naturpåverkan

Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalyckeområdet. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Pålar tar tyngden

För att kunna bygga tunneln direkt under huset måste dess last temporärt föras över på en stålkonstruktion. Konstruktionen består av stålbalkar som borras in horisontalt under huset, genom källarmurarna. Dessa balkar fästs på stålpålar som borrats ner i berget längs med byggnadens ytterväggar. Därefter sågas ett horisontellt snitt i källarmuren, vi tar bort muren och det lager av sten och jord som huset vilar på, schaktas bort.

Den del av huset, ena flygeln och halva huvudbyggnaden, som sedan står på pålar väger omkring 8700 ton. Stålpålarna har en dimension på mellan 17 och 22 centimeter och ser i jämförelse med huset ut som tändstickor. Men konstruktionen är självklart både hållbar och väl beprövad – det rör sig om cirka 180 stålpålar invändigt och 100 utvändigt som bär byggnaden.

Ett baklängesbygge

Därefter börjar arbetet med att gjuta tunneltaket. När taket är färdigt gjuter vi fast huset i det. Sedan schaktar vi ut grus- och jordlagret under tunneltaket. Vi schaktar oss ner hela vägen tills vi är i nivå med det som ska bli tunnelns bottenplatta.

När bottenplattan är klar gjuter vi väggarna. Därmed kan man säga att vi bygger tunneln ”baklänges”. Det normala är att man börjar nerifrån med bottenplatta, väggar och slutligen tunneltak. När denna betongtunnel är färdig vilar Stiftelsen Konung Oscar I:s minne på Citybanans tunnel.


Stiftelsens södra flygel i tvärsnitt stående på Citybanans betongtunneltak. Det gröna under huset markerar Citybanans tunnlar. Stambanans befintliga tunnel syns i bildens mitt.  

Vår entreprenör Peab i den blivande betongtunneln.

Bilfinger Berger framför genomslaget.

Under denna vecka intensifieras därför verksamheten och arbeten sker dygnet runt från tisdag morgon till fredag morgon. I huvudsak sker arbeten med schakt, fyllning, svetsning, målning och betonggjutning.

Störningar

Vi ber om överseende med de tillfälliga dygnet runt arbetena. Har du frågor eller synpunkter är du välkommen att höra av dig till oss.


Flygfoto över Nolby

Vi bjuder på kaffe, saft och nybakade bullar. Barnen får träffa tunneltrollen Ture och Tora och i Hjorthagen får barnen även möjlighet att köra små grävmaskiner.

Tid:  Söndag den 2 oktober kl. 11.00 - 15.00

Plats: 
ROSLAGSTULL, ingång vid Roslagstullsberget och
HJORTHAGEN, ingång från Midskogsgränd, T-bana Ropsten, uppgång Hjorthagen

 Större karta (pdf, 246 Kb, öppnas i nytt fönster)

Klicka på bilderna för att se dem större!

Vid frågor kontakta Åse Malm, informationsansvarig, tel. 08 627 41 20 eller Michael Lundborg, projektingenjör, tel. 070-384 01 01

VÄLKOMNA!

Läs senaste restidsmätningen (pdf-fil, 356 kB, öppnas i nytt fönster)

Framkomligheten längs E45 har förbättrats under juli månad vilket delvis kan förklaras av att vi nu är inne i sommarmånaderna då det är mindre trafik på vägarna. Främst är det framkomligheten söderut på morgonen (kl.6-9) som ökat med upp till tio minuter kortare restid.

Läs senaste restidsmätningen (pdf-fil, 415 kB, öppnas i nytt fönster)

Avstängningen är nödvändig för att järnvägsbroarna på centrumbanan ska kunna rivas på ett säkert sätt. Bilister som färdas till eller från området Södra, hänvisas till Verkstadsvägen. Bussar kommer att ledas om och även gång- och cykeltrafik leds om till gång och cykelväg norr om Hertig Carls väg.

För information om hur busstrafiken leds om hänvisar vi till SL.

Genom Norra Stationsområdet går både Norra länken och Värtabanan med godståg till och från Värtahamnen. För att skapa de ytor som krävs för den nya bebyggelsen ska väg och järnväg däckas över. Därefter kan byggandet av Hagastaden ovanpå tunnlarna starta.

Visionen är att skapa en vetenskapsstad i världsklass med en blandning av boende, parkområden, handel, högspecialiserad vård och forskning. I området, som binder samman Stockholm och Solna, pågår idag en mängd byggnationer, bl.a. det nya universitetssjukhuset, Nya Karolinska Solna. Hagastaden kommer att omfatta ca 5 000 bostäder och 36 000 arbetsplatser. Den totala investeringen beräknas till ca 50 miljarder kronor och allt ska stå klart år 2025.

Läs mer på www.hagastaden.se

Mellan 1 september och 5 oktober kommer E4:an mellan Trafikplats Ångersjön och korsningen nuvarande E4/583 att stängas. Delen mellan motorvägen och korsningen stängs för gott.

Under avstängningen kommer motorvägen att byggas ihop med nya E4. Södergående trafik kommer att ledas via väg 583 till Trafikplats Losjö. Norrgående trafik kommer att ledas via trafikplats Ångersjön till väg 583.

Klicka på kartan för större bild (jpeg-fil, 179 kB, öppnas i nytt fönster)

Trafikpåsläpp 5 oktober

Trafikpåsläppet sker i samband med invigningen den 5 oktober vid lunchtid. 

Måndagen den 3 oktober sker ytterligare en förändring vid Surte centrum då den nuvarande infarten via Göteborgsvägen flyttas till pendelparkeringen strax norr om Glasbruksmuseet.

Göteborgsvägen genom Surte byggs om till en så kallad miljöprioriterad gata. När lokalvägen står klar 2012 kommer den ha upphöjda övergångställen som har en fartdämpande effekt, bredare gång- och cykelbanor och gott om planteringar med träd och buskar.

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 615 ringar i det västra röret, motsvarande 1353 meter. Vid ring 615 görs en barriär och förinjektering. Åsa  befinner sig i ett diabasparti. Vid 640 görs en ny sonderingsborrning.

Norra arbetsplatsen, Båstad