Avstängningen görs med anledning av arbetet med den cirka 6 kilometer långa utbyggnaden av E45 mellan Torpa och Stenröset, en av deletapperna inom projekt BanaVäg i Väst. Vi ber om överseende med de olägenheter som arbetet medför och tackar för visat tålamod.

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 1014 ringar i det västra röret, motsvarande 2231 meter. Vid ring 1020 kommer en barriär att byggas. 

Norra arbetsplatsen, Båstad

Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget

Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 pågår.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.
I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsas framdrift genom dessa områden underlättas.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 pågår.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord. Ovandelen för det yttre skalet är påbörjad.      

Naturpåverkan

Sedan TBM under hösten 2011 passerade Flintalyckeområdet har nu grundvattennivåerna börjat återhämta sig. Det kvarstår dock en bit innan området är helt återhämtat. I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen.

– Entreprenören har maskiner redo för att forsla bort eventuella stenar som hamnar på vägbanan, så även igår. Men på grund av den stora mängden sten drog röjningsarbetet ut på tiden, säger Erik Lööv, projektledare Trafikverket.

Sprängningarna i området kommer att pågå ytterligare två månader och ska vanligtvis ske utanför rusningstid.

– Vi förbereder så noggrant som möjligt, men vi spränger så nära vägen att det inte helt går att garantera att oförutsedda stopp inte inträffar igen, avslutar Erik Lööv.

För att undvika trafikstörningar sker borrningarna nattetid och pågår vardagsnätter 22:00-05:00, jämna veckor mellan vecka 2 och 10. Det innebär att framkomligheten begränsas i och med att körfält måste stängas av på en sträcka av cirka 300 meter i höjd med Heron City mot IKEA. Personal kommer att finnas i vägområdet.

Arbetena kan medföra att stomljud i närliggande fastigheter uppkommer. De fastighetsägare som kan beröras har Trafikverket kontaktat via brev.

Victor Stenberg och Joel Bergkvist går igenom borrhålsplanen med samordnaren Paul Bandak i mitten. RTK-GPS-instrumentet som Victor håller i garanterar att hålen hamnar där de ska.

E4:an är bitvis avspärrad i samband med borrarbetena men arbetena pågår nära den förbipasserande trafiken.

Vattenspolning underlättar sonderingen i berget, men med rådande kyla är kompressorluft det enda alternativet.

Projektledare Patrik Hamberg, infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, tf platschef på Veidekke Tommy Rykarv och E18:s projektchef Eva Nordberg. Foto: Kenneth Hellman 

På projektkontoret i Kista fick ministern först en kort presentation om projektet.Vi berättade även om projektets utmaningar och måluppfyllelse.

Tio minuter längre tunnelbanefärd

Citybanans tunnelfront har nu kommit så pass nära tunnelbanan att vi måste stoppa trafiken tillfälligt när vi spränger. Tillsammans med SL har vi kommit överens om tre tider då vi får spränga i Citybanans tunnlar i närheten av tunnelbanan mellan Sankt Eriksplan och Odenplan: 09.54, 19.54 och 21.33. Eventuellt blir det ytterligare ett tillfälle per dag.

- Det gick bra med sprängningen och trafikuppehållet på tio minuter – allt gick som vi hade planerat, säger Per Lunde, projektledare för Citybanans delprojekt Norr efter att den första avstängningen har avklarats. 

Tunnelbanetrafiken påverkas i perioder

När vi påverkar SL:s tunnlar fortsätter vi att använda dessa sprängtider och gör tillfälliga uppehåll i tunnelbanetrafiken i perioder. Fem minuter före tio-kaffet, fem i åtta på kvällen och en halvtimme innan 22-nyheterna spränger vi under Vasastan. Då körs inga tåg kör mellan Odenplan och Sankt Eriksplan under cirka tio minuter. Tiderna kan dock komma att ändras.

Särskilda krav i kylan

Nu börjar gjutningsarbetet. Allra först ska tunneltaket färdigställas. Att arbetet görs i kalla februari ställer särskilda krav. När betongen pumpas ut måste gjutformen och armeringen hålla en temperatur på mellan +5 och +15 grader. Den här morgonen, när den allra första gjutningen ska göras, visar termometern alltså på 20 minusgrader. Även de föregående dagarna har varit kalla och därför har tre stora värmeaggregat fått gå under huset i tre dygn. Det är 300 kubikmeter som ska gjutas under dagen, vilket är ungefär en tredjedel av tunneltakets totala storlek under huset. Betongen pumpas ut över ett rutnät av armering, sedan vibreras den ut för att den ska flyta ut jämnt. Slutligen slätas ytan ut så att den blir jämn och slät. Åtta personer jobbar i ett trångt utrymme, med balkar ovanför huvudet, på vissa håll är det omöjligt att stå rak.

– 300 kubikmeter är inte särskilt mycket i min värld men förutsättningarna här under huset gör jobbet krångligt, konstaterar byggledare Kjell Lindersson.

Gjutning i etapper

Som mest gjuter vi ett tunneltak med en tjocklek av 1,70 meter, som grundast är det 1,20 meter. Gjutningen görs etappvis. Det är viktigt att hålla koll på betongen. Den får inte stelna för mycket eller för snabbt, det skulle påverka kvaliteten. Under den kommande kvällen och natten, när gjutningsarbetet är klart, kommer betongen att härda men det dröjer flera veckor innan den har nått sin fulla styrka.

Hela tunneltaket kommer att vara klart under våren. När det är färdigt gjuter vi fast huset i det. Sedan schaktar vi ut grus- och jordlagret under tunneltaket. Vi schaktar oss ner hela vägen tills vi är i nivå med det som ska bli tunnelns bottenplatta. När bottenplattan är klar gjuter vi tunnelväggarna.

En nöjd byggledare

Där är vi dock inte riktigt än, en hel del arbete återstår under Stiftelsen Konung Oscar I:s minne, ett arbete med särskilda förutsättningar.

– Jag är jättenöjd med hur det har gått hittills och det är roligt att vi äntligen har kommit igång och börjat bygga tunnel här, säger Kjell Lindersson.

Stiftelsens södra flygel i tvärsnitt stående på Citybanans betongtunneltak. Det gröna under huset markerar Citybanans tunnlar. Stambanans befintliga tunnel syns i bildens mitt.  

Krigslida station – ombyggd plattform
Plattformen för stationen Krigslida har byggts om för det kommande dubbelspåret och utrustats med bland annat nya väderskydd och ny belysning.

Tungelsta - nya planskilda korsningar
En ny vägbro vid Tungelsta har färdigställts och ersatt plankorsningen vid Stavsvägen och en ny gångbro vid Håga har ersatt plankorsningen. En så kallad ”skyddsportal” har byggts för den nya bron vid Mulstavägen. Skyddsportalen gör det möjligt att bygga bron utan att påverka pendeltågstrafiken.

Nynäsgård - ny mötesstation
Nynäsgård station har byggts om till en mötesstation med två nya spår. Nu kan tågen mötas i Nynäsgård vilket är viktigt för att vi ska få en mer pålitlig trafik som är mindre känslig för störningar.

Förutom nya spår har Nynäsgård station fått nya plattformar, plattformsbommar, kontaktledningssystem, signalsystem och växlar.

Fler bullerskydd och markförstärkningar
Trafikverket har även förberett för flera bullerskydd längs med hela sträckan och gjort förstärkningar för att minska vibrationer i marken.

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 991 ringar i det västra röret, motsvarande 2180 meter. Vid ring 1000 kommer sonderingsborrning att göras.

Norra arbetsplatsen, Båstad

Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget

Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 pågår.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.
I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsas framdrift genom dessa områden underlättas.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 pågår.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord.    

Naturpåverkan

Sedan TBM under hösten 2011 passerade Flintalyckeområdet har nu grundvattennivåerna börjat återhämta sig. Det kvarstår dock en bit innan området är helt återhämtat. I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen.

Viktigt att berätta om våra åtgärder

Blekingetrafiken och Trafikverkets personal delade idag ut informationspåsar på sex stationer till resenärerna på Blekinge kustbana. Påsarna innehåll information och godishjärtan dagen till ära.

Foto: Ingmar Elofsson, ComSouthEast

– Det är viktigt att berätta om vad vi ska göra på banan. Det gör att man har större förståelse för trafikstörningarna, säger projektets informatör Eva Oskarsson på Trafikverket.

Förkortad restid och bättre flyt med nya mötesspår

– De nya mötesspåren kommer att underlätta mycket för den befintliga trafiken, det kommer att flyta på bättre, menar Trafikverkets projektledare Jan Magnusson.

Byggandet av mötesspåren på Blekinge kustbana ingår i ett större järnvägsprojekt i Sydost med en total budget på 1,3 miljarder. Sen i december förra året pågår en total upprustning av banan mellan Emmaboda och Karlskrona och byggandet av flera mötesspår längs med Kust till kustbanan mellan Växjö och Kalmar.

– Upprustningen görs för att öka säkerheten, höja komforten och effektivisera järnvägen, säger Jan Magnusson.

När arbetet med de nya mötesspåren i Blekinge är färdigt i augusti 2012 kommer trafiken på Blekinge kustbana att gå smidigare. Tåguppehållet på 10 minuter på Karlshamns station försvinner och restiden blir kortare för den som reser sträckan mellan Karlskrona/Ronneby och Malmö/Köpenhamn.

En ny arbetsplan för lokalvägen vid Kärra togs därefter fram och ställdes ut. Den 3 januari 2012 fastställdes den nya planen och den 11 februari 2012 vann planen laga kraft.

Deletappen Alvhem-Kärra omfattar cirka 12 kilometer fyrfältsväg, en trafikplats (Lödösemotet) samt elva broar. Sträckan beräknas öppna för trafik i december 2012.

Läs mer om deletappen Alvhem-Kärra

Tjänstemän från Trafikverket och Mjölby kommun medverkar

Varmt välkommen

Analysen visar att vägprojekten kommer att påverka världsarvet.  Om påverkan är positiv eller negativ, beror på flera faktorer. Störst påverkan har trafiken genom världsarvet.  Redan idag är trafikvolymerna högre än 1991 när Drottningholm togs upp på världsarvslistan.

Stockholmsregionen växer kraftigt och det gör även Ekerö kommun och trafiken till och från Ekerö. Kommunens enda förbindelse med omvärlden, Ekerövägen, är hårt belastad, i synnerhet i rusningstid.  En förstudie har gjorts som syftar till att förbättra framkomligheten på Ekerövägen genom att skapa en smal fyrfältsväg med busskörfält i båda riktningarna.

Trafikverket kommer att utreda hur effekterna av trafiken kan förändras på lång och kort sikt. När Förbifart Stockholm är byggd, får Ekeröborna två nya förbindelser med omvärlden, en norrut och en söderut. Det innebär att trafiken förbi Drottningholm beräknas minska med omkring 20 procent.

Kulturarvsanalysen, HIA, visar också att anslutningen av Förbifart Stockholm på Lovö kommer att påverka genuiniteten i landskapet runt omkring världsarvet, dvs. de gårdar och byar som bland annat utgjort grund för slottets försörjning.  Beroende på hur cirkulationsplatserna för Förbifart Stockholm med tillhörande vägar utformas kan påverkan minskas så att de i största möjliga mån smälter in i landskapet.

För att säkerställa att världsarvet Drottningholm och natur- och kulturmiljön på Lovön inte skadas, bereds utformningen av Ekerövägen och anslutningarna till Förbifart Stockholm i ett nära samarbete mellan Trafikverket, Ekerö kommun, Statens fastighetsverk och Riksantikvarieämbetet. Det sker i enlighet med den överenskommelse som parterna tecknade under 2011 efter omfattande samråd. Arbetet samordnas med Länsstyrelsens pågående arbete med att skapa ett natur- och kulturreservat för Lovö/Kärsö. Målsättningen är att historiska, visuella och funktionella samband inom området ska förstärkas.

Bakgrund: Kulturarvskonsekvensbedömningen innebär att föreslagna åtgärder och förändringar bedöms mot kvaliteter som ligger till grund för Drottningholms världsarvsstatus. Påverkan på världsarvets värde av föreslagna förändringar beskrivs och åtgärder som kan bli aktuella tas fram.

*) ICOMOS, International Council on Monuments and Sites, är Unescos expertgrupp på världsarv.

Läs gärna mer om:
Arbetet med kulturarvskonsekvensbedömning, Heritage Impact Assessment, HIA, och rapport för världsarvet Drottningholm (pdf-fil, 59 kB)

Presentation HIA, Katri Lisitzin, 2 februari 2012 (pdf-fil 1 MB)

Bron över Sundsvallsfjärden

Ledningsarbeten pågår vid det norra brofästet. Mellan den 11 februari kl. 10.00 och den 13 februari kl. 07.00 kommer Lagergatan i Skönsberg att vara avstängd. Orsaken till avstängningen är tjäl-tining inför nedgrävningen av en dagvattenledning som ska korsa Lagergatan.

På måndag den 13:e februari påbörjas själva grävningsarbetet. Under den vecka som arbetet beräknas pågå kommer ett körfält på Lagergatan att hållas öppet förbi arbetsområdet.

Till dagboken för bron

Skönsberg

Den provisoriska gång- och cykelbron är nu på plats. Själva lyftet finns även dokumenterat i en film som kan ses på Trafikverkets Youtube-sida. 

Till dagboken för Skönsberg

Till filmen om brolyftet

Bredsand och Nolby

Enteprenören arbetar vidare med schaktning, borrning och sprängningar efter väglinjen. För information om kommande sprängningar finns nu möjligheten att ringa ett informationsnummer, 070-277 52 11, för att dagligen lyssna av ett förinspelat meddelande som anger när sprängningar kommer att ske under dagen.

Observera att tiderna som anges är cirkatider med reservation för ändringar.

Till dagboken för Bredsand

Till dagboken för Nolby

Njurunda

Vid Ängoms- och Åhvägen har nu vägen letts om så att trafiken kan passera brobygget.  Peab har börjat schakta för ett brostöd på platsen.

Vid Ljungan har pålningen i sponten för brostöd fyra, ett av tre brostöd ute i älven, påbörjats.

Till dagboken Njurunda

Se filmen på E4 Sundsvall spellista på Youtube:

E4 Sundsvalls spellista

Vi har kameror utplacerade på ungefär femtio platser i Göteborgsområdet. Mätningarna görs i samarbete med Göteborgs kommun och kamerorna sitter både på Trafikverkets och på kommunens vägar.

Kamerorna identifierar nummerplåtarna bak på bilarna. Viktigt att poängtera är att informationen om nummerskyltarna krypteras med en gång. Vi har inget intresse av att följa vilka fordonen är, bara av att veta när fordonet passerar nästa kamera. Motsvarande system som bygger på samma tekniska lösning finns även i Stockholm och Malmö.

Vad används statistiken till?

Dels används den för att ge information i realtid till trafikanter via de trafikinformationsskyltar som finns uppsatta utmed vissa vägar och dels används den till Trafikverkets webbtjänst Läget på vägarna. Dessutom används statistiken av Trafikverkets trafikledningscentral och för att följa upp framkomlighetssituationen i allmänhet.

De enskilda byggprojekten, som till exempel BanaVäg i Väst, kan använda statistiken för att följa upp till exempel trafikomläggningar och hur informationen kring dessa fungerar. Och sedan använda det som underlag för det fortsatta arbetet.

BanaVäg i Väst följer kontinuerligt upp restiderna på E45 mellan Älvängen och Lilla Bommen och varje månad publiceras mätningarna på www.banavag.se.

- Tag plats, dags för avgång ropade Lars Yngström vd för Tågåkeriet i Bergslagen AB som har kämpat för elektrifieringen ända sen 1986.

Tåget rullade iväg från Kristinehamns station till Ställdalen via Storfors, Nykroppa, Grythyttan och Hällefors. Ombord fanns politiker från kommunerna längs hela sträckningen, tjänstemän, entreprenörer och näringsfolk.

Det var i juni 2010 som infrastrukturministern Åsa Torstensson tog det första spadtaget som inledde starten på arbetet som skulle pågå i ett och ett halvt år. Under denna tid har en ny bro byggts i Nässundet, kurvrätning utförts i Sjöändan och spårupprustning gjorts i Storfors. Även trädsäkring har utförts längs hela sträckan och som nu är inne i slutskedet.  Därtill har alltså den nästan fyra mil långa sträckan elektrifierats.

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 978 ringar i det västra röret, motsvarande 2152 meter.

Norra arbetsplatsen, Båstad

Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget

Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 pågår.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.
I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsas framdrift genom dessa områden utderlättas.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 pågår.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord.    

Naturpåverkan

Sedan TBM under hösten 2011 passerade Flintalyckeområdet har nu grundvattennivåerna börjat återhämta sig. Det kvarstår dock en bit innan området är helt återhämtat.
I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen.

Till de broarna har vi nu gjutit bottenplattor till stöden närmast järnvägsspåret, och gjutit ett av brostöden. Vägbanan på broarna kommer att vara på cirka 8 meters höjd över järnvägsspåret (fri höjd 6,7m). Arbetet med att gjuta bottenplattor och brostöd fortsätter under våren. Helt klar ska bron vara våren 2013.

– Med den trafikmängd som E45 har och med tanke på att lokalvägen och gång- och cykelbanan är avskild, så har vi bedömt att LED-belysning passar bra, säger Bo Björklund, projekteringsansvarig BanaVäg i Väst.

Extra belysning förstärker

LED-belysningen placeras på mitträckesstolparna med ett avstånd på cirka 50 meter och lyser i båda färdriktningarna. Som stöd för trafikanten finns också reflexer på sidoräckena.

På platser där det är mycket folk i rörelse, som till exempel vid pendeltågsstationerna, förstärks belysningen ytterligare med belysningsstolpar placerade i vägens mitt. Även avfarter förstärks med vanlig gatubelysning precis som lokalväg, gång- och cykelbana och cirkulationsplatser.

– Mellan Nödinge och Nol kan man redan nu få en bild av hur den nya belysningen fungerar, men förhoppningsvis blir upplevelsen ännu bättre när slutlig belysning är tagen i drift längs hela sträckan, säger Bo Björklund.

Färgat sken

Belysningen längs vägen har ett vitt sken. För att förtydliga är skenet gult vid avfarter och på rampbroarna. Rött sken på baksidan markerar felaktig färdriktning.

– E45 blir säkrare med ombyggnaden. Att vi har fullgod belysning är en viktig del, men kanske ännu viktigare är att vi sätter upp mitträcken, bygger bort plankorsningar och separerar lokalväg och gång- och cykelbana från E45, avslutar han.

– Det känns så klart bra att nästan alla känner till projektet och tycker att det innebär en positiv utveckling i regionen, både vad gäller framkomlighet och säkerhet. Vi ser även att många efterfrågar tidplaner och uppdateringar om utvecklingen av bygget och projektet och vi ska göra vårt bästa för att vara tydliga med hur läget är på de olika etapperna, säger Sara Distner, projektchef BanaVäg i Väst.

Trots att de flesta är positiva till utbyggnaden uppger ändå mer än hälften av de som bor i Ale och Lilla Edet och fyra av tio i Trollhättan att de påverkas negativt under själva byggtiden, främst genom längre restider och begränsad framkomlighet.

– Att många nämner att de påverkas av längre restider och sämre framkomlighet är förståeligt med tanke på att vi nu bygger intensivt på samtliga kvarvarande deletapper och att bygget på många ställen sker i direkt anslutning till trafiken. I ett projekt av den här storleken går det inte att helt undvika störningar, men vi tar till oss synpunkterna om att det ibland upplevs som rörigt och att skyltningen kan vara svår att förstå. Det är något vi måste jobba vidare med och ta med oss i samtalen med våra entreprenörer, avslutar Sara Distner.

Sammanfattning av resultatet 

• Kännedomen om projektet är hög – i Ale kommun känner samtliga tillfrågade till att utbyggnaden gäller både E45 och järnvägen. Framförallt nämner de spontant bättre framkomlighet som den främsta orsaken till utbyggnaden.
• De flesta är klart positiva eller mycket positiva till utbyggnaden.
• De som är negativa uppger att de tycker att det är rörigt, dåligt planerat och dåligt skyltat.
• Mer än hälften av de som bor i Ale och Lilla Edet och fyra av tio i Trollhättan upplever att de påverkas negativt under byggtiden, främst genom att det tar längre tid att resa och att det är svårare att ta sig fram.
• Nästan alla har nåtts av information om Bana Väg i Väst, framförallt via media men även direkt från Trafikverket (via webb, informationsmöten eller direkt i brevlådan).
• Projekttidningen är den direktinformation från Trafikverket som har fått störst genomslag.
• I Ale har 88 procent av de tillfrågade uppmärksammat annonserna i Alekuriren. I Lilla Edet är motsvarande siffra 55 procent.

Trafikverket uppmuntrar initiativet och  påminner om möjligheterna att undvika trängsel genom att antingen arbeta hemifrån hela dagen eller att välja en del av dagen så att man undviker rusningstrafiken.

E18-projektet kommer särskilt att mäta trafiken runt Kista för att se om uppmaningen ger något genomslag i trafikflödena. 

Över 90 meter lång med belysning

Bron som kommer vara belyst är över 90 meter lång och 3 meter bred monteras i två delar. Den första delen som korsar E4 lyfts på plats natten mellan den 7 och 8 februari. Den återstående delen som korsar Trafikgatan innan anslutningen till Linneagatan, monteras dagtid den 8 februari. Trafikgatan stängs då av tillfälligt för att undvika olyckor.

Så snart bron är på plats och anslutningarna är klara kommer den att öppnas för gående och cyklister. 
– Förhoppningen är att bron ska kunna öppnas senare i februari. Då stänger vi samtidigt gångtunneln under E4 från Skönsbergs centrum till Trafikgatan eftersom entreprenören behöver komma åt marken. De ska fortsätta med bygget av en provisorisk E4, mellan Trafikgatan och nuvarande E4, förklarar Mats Lögdahl.

Den provisoriska gång- och cykelbron är en så kallad beredskapsbro och har monterats under veckan.

E4 får färre körfält under byggtiden

Med gångbron på plats skapas en möjlighet att följa de kommande två årens arbete med nya E4 från första parkett. Genom Skönsberg kommer E4 att sänkas med som mest sex meter i befintlig sträckning. Det innebär att E4-trafiken behöver ledas om till en provisorisk väg som får två körfält jämfört med dagen motorväg som har fyra körfält.

Den provisoriska sträckningen är planerad att öppna i månadsskiftet juni/juli och kommer därefter att vara bruk under hela byggtiden som är beräknad till två år.

Under maj kommer ytterligare en provisorisk bro att byggas i området. Det är bron för Skönsbergsvägen som också den måste ersättas under byggtiden. Även i det fallet blir det beredskapsbroar som lyfts på plats för att minimera tiden för vägavstängningar.  
Bilden visar sänkningen där den är som störst , ca sex meter, i höjd med bangolfbanan i Skönsbergs centrum.

Bakgrund inom industri och anläggning

– Det är fantastiskt att få vara med och arbeta med bron! Brons storlek och konstruktion gör projektet särskilt intressant på flera sätt. Sedan är det mycket inspirerande att få arbeta med så många duktiga människor inom olika områden. 
Hon har varit i väg- och anläggningsbranschen sedan i mitten av 90-talet. Då började hon som mätare på ett stort industriprojekt och har sedan arbetat som projektingenjör samt kvalitets- och miljösamordnare.

– Erfarenheterna från produktion på entreprenadsidan är mycket värdefulla. Det ger en ökad förståelse för entreprenörens situation i projektet, något som är bra att ha med sig i många olika sammanhang. Det är viktigt att skapa ett nära och bra samarbete eftersom vi alla har en gemensam målsättning, att projektet ska stå klart 2015.

Positiv inverkan på vardagen

– Arbetet som projektingenjör innefattar bl.a. att tillsammans med projektledarna hantera handlingar och ekonomi kring Bron över Sundsvallsfjärden. Även andra arbetsuppgifter utanför ansvarområdet gör att funktionen får en variation som bidrar till nya utmaningar och erfarenheter. Det är något av tjusningen med att arbeta i projekt, tycker Cecilia.

– Projektet kommer att ha en positiv inverkan på Sundsvallsbornas vardag genom att det skapar en ökad framkomlighet och säkerhet samt en bättre miljö. Att få medverka till det på hemmaplan är jättekul, avslutar Cecilia.

Text och foto: Elin Boström, praktikant projekt  E4 Sundsvall 

Betongstationen ger kortare transportvägar

Det är i anslutning till en befintlig grustäkt mellan Stockvik och Hemmanet som Peab har fått tillstånd från Sundsvalls kommun att sätta upp en betongstation. Stationens placering nära bygget gör transportvägarna kortare.

Betongstationen håller på att etableras vid Sjöbergs täkt, mellan Stockvik och Hemmanet. I mars planeras betongtillverkningen starta.

– Det finns många positiva aspekter på placeringen av betongstationen. Dels hamnar den i ett område där den inte stör närboende och så slipper man transportera betong från Birsta, säger säger Ulrika Sundgren och fortsätter.
– I sommar kommer även E4-trafiken i Skönsberg att ledas om till en provisorisk E4 med två körfält istället för dagens fyra och då är det bra att inte betongbilarna belastar ett sårbart trafiknät ytterligare.

Självförsörjande på bergmaterial

Entreprenören Peab som bygger 17 km av den 20 km nya E4 är helt självförsörjande på bergmaterial till bygget från Myre till Skönsmon. Totalt sprängs 80 000 ton berg per vecka och med hjälp av mobila krossverk kan allt berg tas tillvara. En del återanvänds till att förstärka mark och vägbankar men även till betong- och asfaltstillverkning.

Det pågående brobygget vid Solberg, en av 27 broar på sträckan Myre-Skönsmon. Njurunda kyrka skymtar i bakgrunden.

Viktigt med  goda relationer

– Det är viktigt för oss i projektet att upprätthålla relationen med närboende och verksamma i områdena närmast bygget. Många tycker också att det känns bra att kunna få svar direkt från oss och våra entreprenörer. Dessutom får vi ofta bra synpunkter från de som kommer på mötena, säger Ulf Carlsson, informationsansvarig E4 Sundsvall. 

Fler möten under våren

Målsättningen i projektet är att hålla ett informationsmöte per halvår i områdena Skönsberg, Skönsmon, Bredsand, Nolby och Njurunda. Under våren kommer möten att arrangeras i Bredsand, Nolby och Skönsberg.

Bilder med en sammanfattning från mötena 

 

Det första mötet på året ägde rum i Skönsbergs skolans matsal och var anpassat för företagare i Skönsberg och Haga. Mötet arrangerades gemensamt av Trafikverket E4 Sundsvall, Sundsvall kommun och MittSverige Vatten. 

Bakgrunden till detta gemensamma möte är att alla tre aktörer kommer utföra arbeten i Skönsberg under 2012. MittSverige Vatten drar nya VA-ledningar i Skönsbergs centrum, Sundsvalls kommun anlägger nya gång- och cykelvägar i stort sett samma sträckning och Trafikverket har påbörjat bygget av nya E4.

Förutom gemensamma informationsmöten, digitala nyhetsbrev ut till företagare och nyckelpersoner i området samt har fyra har skyltar tagits fram som nu sitter uppe i Skönsbergsområdet. 

Bild 1: Göran Kempe, Telia till vänster och kvällens moderator Erland Solander, ordförande Stadsbyggnadsnämnden, Sundsvalls kommun.
Bild 2: Mats Lögdahl, Trafikverkets projektledare för E4-delarna Skönsmon och Skönsberg.

En viktig fråga under mötet var vad som händer om kablar grävs av och internet- och telefonuppkopplingar bryts. Göran Kempe, kundansvarig från Telia, medverkade på mötet och förklarade att som företagare måste man först kontakta sin leverantör för felsökning och åtgärd. Telia har även tillhandahållit modem som kan användas vid eventuella kabelbrott.

De har även tagit fram ett "nödnummer" som drabbade företagare kan ringa och koppla om butiksnumren till sina mobiltelefoner. Även Servanet medverkade på mötet och berättade om vad som gäller vid brott på fiberkablar. 

MittSverige Vatten berättade om sin tidplan för VA-arbetet i Skönsberg centrum. I mitten av januari stängdes Medborgargatan av och omledning sker nu via Högalidsgatan.
Mer om arbetena på MittSverige Vattens hemsida (öppnas i nytt fönster).

Sundsvalls kommun redogjorde för satsningarna på nya gång- och cykelvägar där Skönsberg är först ut i 50 -miljoners satsningen under åren 2012.-2015. Skälet för förturen är att de nya vägarna ska kunna användas under E4 Sundsvalls byggtiden.
Läs mer på Sundsvalls kommuns hemsida (öppnas i nytt fönster).

Till sist berättade Trafikverkets projektledare för E4-delarna Skönsberg respektive Bron över Sundsvallsfjärden i stora drag om tidplanen under 2012. Mer information finns i respektive byggdagbok för Skönsberg och Bron över Sundsvallsfjärden

14 januari Skönsberg: öppet hus för allmänheten



Lördagen den 14 januari var det dags för allmänheten att ta del av information om pågående och kommande arbeten från Trafikverket, MittSverige Vatten och Sundsvalls kommun.

Över 200 besökare kom till Folkets hus och lyssnade och bjöds på fika och en pratstund med representanter från oss som utför arbeten i Skönsbergsområdet. Många förundrades över hur annorlunda Skönsberg kommer att se ut 2015 när E4-projektet är klart.

24  januari Njurunda:  Möte för allmänheten
Schaktning för ett av brostöden för den 160 meter långa landbron i Åmon.

Den 24 januari kom turen till Njurunda där mötet hölls på Kyrkmons skola. Över 80 personer kom och lyssnade på Trafikverkets projektledare och entreprenörens Peabs projektchef. De berättade om hur arbetet kommer att fortskrida kring Åmon där bland annat en 160 meter lång landbro som ska byggas. De redogjorde också för hur arbetet med bron över Ljungan fortlöper. Besökarna visade stort intresse för brobygget över Ljungan. 
Läs mer i byggdagboken för Njurunda 

26 januari: utställning av järnvägsplan vid Kubikenborg
Ulrika Sundgren, projektledare Trafikverket berättar om järnvägsplanen

Vid Kubikenborg kommer nya E4 Sundsvall att passera under järnvägen. Omläggningen av spåret på en 1 kilometer lång sträcka gör det möjligt att bygga korsningen utan att störa tågtrafiken. Omläggningen är ett delprojekt inom E4 Sundsvall. Järnvägssträckan ingår i Peabs entreprenad - deln Myre-Skönsmon.

Järnvägsplanen ställdes ut redan förra vintern 2011, men efter en del revideringar ställdes den ut igen den 26 januari på Trafikverkets visningslokal på Björneborgsgatan. Cirka 30 personer kom och lyssnade på Trafikverkets representanter. Läs mer om projektet och delar av järnvägsplanen.
Till järnvägsprojektet

Jorun Storeng, miljöspecialist vid Trafikverket E4 Sundsvall samtalar med närboende kring Kubikenborg om den blivande järnvägsdragningen.

Gott betyg till informationsarbetet

Undersökningarna genomförs i form av telefonintervjuer där Sundsvallsbor mellan 18 och 74 år besvarar ett 20-tal frågor.  2011 års undersökning pågick mellan den 14 november och 5 december. För att kunna se eventuella skillnader har de som rings upp fördelats lika över sju olika områden; Njurunda, Nolby, Bredsand, Centrum, Skönsmon, Skönsberg och övriga Sundsvall.

– Undersökningen är ett viktigt verktyg i projektets informationsarbete. Den ger oss en direkt återkoppling på vad som kan förbättras, eller förtydligas. Att ändå 4 av 5 upplever att informationen kommer i rätt tid, och att den både är trovärdig och begriplig tar vi som ett gott betyg för de insatser vi gjort under året säger Ulf Carlsson, informationsansvarig på projektet.

Hög kännedom och fler positiva

Den senaste undersökningen visar att kännedomen om projektet fortfarande är mycket hög.  Andelen positiva har dessutom ökat med mer än tio procentenheter, från 73 till 84 procent. Samtidigt har andelen negativa mer än halverats till årets mätning, från 14 till 6 procent.

Högst andel positiva till E4 Sundsvall återfinns i Njurundaområdet, och den lägsta andelen positiva återfinns i centrum och Skönsberg/Haga. I Bredsand är andelen positiva lika som genomsnittet, men däremot är andelen negativa något högre än i övriga områden. 

Mer än hälften av de tillfrågade är positiva till hur projektet genomförts, och endast fem procent säger sig vara negativa. Störst andel kritiska röster finns i Bredsand och Skönsberg/Haga, men andelen negativa är inte större än 10 procent i något område.

Närboende uppskattar Informationsblad i brevlådan 

– Det ska bli mycket spännande att se hur svaren kommer se ut i nästa mätning i slutet av 2012. Främst med tanke på att arbetet med bron över Sundsvallsfjärden då är i full gång samtidigt som trafiken på både E4 och kommunala vägar påverkats i betydligt större utsträckning än hittills. Så det är något av en utmaning att behålla vårt nuvarande goda betyg från Sundsvallsborna, avslutar Ulf Carlsson.

Slutsatser och analys

Under hösten och vintern har förberedande arbeten för Stockviks framtida trafikplats pågått. Jord- och bergmassor har schaktats bort. Stora stenblock har sprängts och knackats isär. Dumprar har åkt i skytteltrafik med både jord- och bergmassor. 

Svarttjärnsbäcken vid Stockvik.

Bäcken dras längre norrut 

I de förberedande arbetena ingår även en omledning av den värdefulla Svarttjärnsbäcken. En bäck som kommer från Svarttjärn cirka tre kilometer uppströms från trafikplatsen och som sedan mynnar ut i havet. Totalt har 425 meter av bäcken fått en ny dragning.

Börje Israelsson, Peabs arbetsledare för trafikplats Stockvik.

– Vi har flyttat bäcken lite längre norrut än det tidigare var tänkt. Det gör att vi fick en bra lutning och en kortare trumma, 75 meter i stället för 106 meter, säger Sundsvallsbon Börje Israelsson som är Peabs arbetsledare.

– En kortare trumma minskar intrånget i den naturliga miljön. Det är viktigt att vi tänker på miljön och bygger för framtiden. Med omledningen har vi underlättat vandringsmöjligheterna för fisk och andra vattenlevande organismer berättar Jorun Storeng, miljöspecialist vid Trafikverket E4 Sundsvall.

Gynnsam passage   

Men det är inte bara vattenlevande organismer som Trafikverket och entreprenören har att ta hänsyn till.
– Parallellt med den stora trumman läggs även en mindre så kallad torrtrumma som gör att exempelvis uttrar kan ta sig förbi nya E4 på ett säkert sätt, säger Jorun.

– Vi har nyss släppt på vattnet i bäcken och det flyter på bra. Till våren kan det bli aktuellt med mindre justeringar när vi ser hur bäcken hanterar vårfloden, säger Börje.

Området för bäckens nya läge har utformats så naturligt som möjligt. Bäckens botten har fyllts med natursten, den slingrar sig fram och längs bäckens slänter finns det möjlighet för vegetation att växa

Jorun Storeng, miljöspecialist vid Trafikverket och Börje Israelsson, platschef för trafikplats Stockvik, Peab är ute och inspekterar Svarttjärnsbäcken.

Brobygge startar i april

Nu när bäcken har flyttats så kan bygget av trafikplatsen i Stockvik komma igång. Trafikplatsen blir en på – och avfart till nya E4. Strax norr om fabriken Akzo Nobel syns en avverkad gata genom skogen. Den ska bli den väg som knyter samman nya E4 med dagens E4 via blivande trafikplats Stockvik.

– I april börjar vi med grundläggning av en cirka 60 meter lång tre-spanns bro för trafikplatsen, avslutar Börje.

Sprängning fortsätter under våren

Mindre sprängningar kommer att utföras vid den del av Tellusvägen som går under brobygget. Där ska Tellusvägen sänkas så att den kommer i rätt nivå under den nya bron. Den sista bropelaren ska snart gjutas och en formställning för gjutning av brons vägbana börja byggas. Till sommaren planeras bron att vara färdig och ska börja användas av byggtrafik. Tellusvägen kommer flyttas tillbaka till sitt ursprungliga läge.

Från Stockvik och norrut mot Bredsand pågår sprängningar som beräknas vara avslutade i mars/april. Här är det en sträcka på cirka 300-400 meter kvar att spränga.  Även schakt av jord pågår i Stockvik. Jordmassorna transporteras till övre Bredsand där en bullervall byggs för att skydda boende mot framtida trafikbuller från nya E4.

Via en av projektets webbkameror kan man följa arbetet med bron över Tellusvägen.

Här förbereds lanseringen genom att ett tillfälligt torn av stål monteras och svetsas ihop. Stållådorna skjuts ut med hjälp av vajerdomkrafter.

Förutom nya järnvägsspår ska vi bygga två nya broar, ny pendeltågsstation och bussterminal i Barkarby. Klart 2016.

Kartan visar alternativa gång- och cykelvägar

Förutom nya järnvägsspår ska vi bygga två nya broar, ny pendeltågsstation och bussterminal i Barkarby. Klart 2016.

Kartan visar alternativa gång- och cykelvägar

Belysningen tändes på eftermiddagen.

En liten framtidsglimt av hur Skönsmons trafikplats kommer att vara belyst 2015

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 pågår.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 pågår.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord.    

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till Bösketorpsbäcken har upphört, eftersom bäcken har återfått ett stabilt flöde nedströms Flintalyckeområdet.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

– Lösningen är rätt gestaltning. Arkitekter har funderat över hur man inreder tunneln så att den känns intressant och trygg att färdas i. Men fungerar det som vi tänkt? Det prövar vi nu genom att placera testpersoner i en stor ”låda”, försedd med stora bildskärmar i tre dimensioner. Testpersonerna kör själva ”sin” bil under mycket realistiska förhållanden, berättar Nils Outters, Trafikverkets projekteringsledare för tunnlar.

En omväxlande och intressant gestaltning hjälper föraren att orientera sig och hålla sig alert under jord. Samtidigt får inte utformningen distrahera på ett sätt som äventyrar säkerheten.

– Vi går en balansgång. För det är skillnad på trygghet och säkerhet. Trygghet är en subjektiv upplevelse medan säkerhet kan mätas objektivt. Det som känns tryggt behöver alltså inte vara säkert och vice versa. Och säkerheten kan vi inte tumma på.

Två tester ger svar

Det första testet undersöker gestaltningens inverkan på föraren och körningen när han eller hon kör gestaltningsprogrammet. Andra gången helt utan färg- och formgivning i ett grått rör med en enkel, rak belysning. Förarens beteende och reaktioner registreras och analyseras i de båda situationerna och jämförs.

I det andra testet prövas återigen den tänkta gestaltningen, men nu släpps medtrafikanter in. Detta för att mäta trafikantens beteende och förmåga att samverka i en trafiksituation.

– I båda fallen får förarna redogöra för sina subjektiva upplevelser av orientering, variation, skyltning och trygghetskänsla. Samtidigt mäts prestationerna och handlingarna objektivt i simulatorn. Till och med ögonrörelserna registreras av kameror, förklarar Nils Outters.

Är vi på rätt spår?

24 försökspersoner medverkar i testet, lika många män som kvinnor i åldrar mellan 25 och 65 år. Nils Outters är förväntansfull:

– Visst blir det spännande att se resultatet. Är vi på rätt spår eller behöver vi tänka om kring gestaltningsprogrammet? Viktigast med testet är att vi försäkrar oss om att gestaltningen inte har någon negativ inverkan på säkerheten. Samtidigt hoppas vi att den kan öka trafikantens upplevelse av trygghet för en lugn och behaglig resa längs Förbifart Stockholm.

Simulatorstudien ska slutrapporteras innan sommaren.

– Spårbyggnation med tillhörande signal-, el- och telearbeten kommer att pågå intensivt hela tiden fram till och med mitten av november. Därefter görs en omfattande drift- och kapacitetsbelastning på spåret innan det tas i full drift i december.

Vilka arbeten ligger närmast i tiden?

– Spåren i Velanda södra ska byggas ihop, elinstallationer ska göras i Varpemossen och allteftersom markentreprenörerna är klara sätts kontaktledningsstolpar upp. Det sista längre trafikavbrottet, som är i sommar vecka 28 till 32, kommer att användas till förberedande arbeten i anslutning till befintligt spår.

Vad ser du som den största utmaningen?

– Tiden. Entreprenören som bygger själva spår- och kontaktledningsanläggningen får tillträde till hela sträckan först den 1 april och har då drygt sju månader på sig att bygga cirka 1,4 mil dubbelspår. Att markentreprenaderna blir klara i tid är därför en viktig milstolpe. Eftersom det är snäva byggtider är alla som är inblandade i bygget tacksamma för det hittills uteblivna vintervädret.

Vad är roligast med jobbet som projektledare?

– Att få vara delaktig i de beslut som fattas och att få vara med i utformningen och styrningen av projektet och bygget.

Resenärer och trafikanter berörs

 Även om våra sprängningar är relativt små så påverkar de omgivningen. Bland annat stänger vi den tillfälliga trappan och hissen under själva sprängningen, vilket innebär att resenärer får använda de ordinarie uppgångarna på Karlbergsvägens norra sida istället. Det är också troligt att vi stoppar vägtrafiken på Karlbergsvägen vid sprängningen.

- Sprängningarna i gropen kommer att märkas för de som befinner sig i närheten - nere på gröna linjens plattform eller uppe på Odenplan, säger Per Lunde, projektledare för Citybanans delprojekt Norr.

Tunnelbanans och Citybanans personal kommer att finnas på plats vid sprängningar för att informera och vägleda resenärer.

Även tunnelsprängningar påverkar

Sprängningarna i gropen kommer att pågå till hösten 2012, men det är inte bara i gropen vi borrar och spränger för Citybanan. Både servicetunneln och spårtunnelns fronter närmar sig Odenplan norrifrån och under våren kommer de så nära att vi tillfälligt måste stoppa tunnelbanetrafiken och utrymma stationen under vissa sprängningar.
- Det handlar om cirka 20 minuter upp till några gånger om dagen under ungefär ett år framöver, berättar Per Lunde.

Våra arbeten med den nya biljetthallen under mark är samtidigt grundläggning för den nya entrébyggnaden ovan jord. Redan 2013 öppnar den nya entrébyggnaden för tunnelbanans resenärer.

Dessutom:

• Hallå där Mikael Fischer, ny projektledare för deletappen Velanda–Prässebo
• Begränsad framkomlighet i Stora Viken helgen 28-29 januari
• Trafikomläggningar vid Älvängen centrum
• Västtrafik: "Kvartstrafik på Alependeln!"

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 pågår.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 pågår.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord.    

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till Bösketorpsbäcken har upphört, eftersom bäcken har återfått ett stabilt flöde nedströms Flintalyckeområdet.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Man kan säga att en blockchefs viktigaste uppgift är att samordna arbetet mellan de olika skiften och avdelningarna utanför tunnelborrmaskinen.

En dag på jobbet?

En vanlig arbetsdag börjar kl 06.00 och till att börja med utreder man vad som hänt under natten. Klockan 06.20 kommer skiften in för en skiftöverlämning till dagskiftets arbetsledning. Blockchefen har det övergripande ansvaret och bestämmer vilka huvudsakliga arbetsuppgifter som ska göras. Det är också hans ansvar att se till att information förs vidare från ett skift till ett annat. Detta är särskilt viktigt när ett nytt skift börjar, vilket sker var tredje dag. Fem skift arbetar året om, dag och natt, enligt rullande schema.

Arbetet handlar också om att förbereda arbetsinstruktioner, beställa material, kommentera handlingar gjorda av kollegor och skriva den så kallade TBM ordern, som sammanfattar allt arbete som ska göras på maskinen. 

På kvällen är det dags för nästa skiftöverlämning för det skift som kommer ut strax efter sju. En vanlig arbetsdag är alltså från kl 06.00 till cirka 20.00 på kvällen. Arbetet rullar på så för blockchefen i 8 arbetsdagar innan det är avlösning och dags för en viloperiod.

Vad är största utmaningen med jobbet?

Det viktigaste är att inse riskerna, förutse vad som kan hända och vad som blir konsekvensen av vårt agerande, t.ex. att stanna framdriften av tunnelborrmaskinen när vi har instabilt berg är bland det sämsta en blockchef kan beordra. Den typen av förutseende kräver en hel del erfarenhet. Dessutom måste man lyssna noga på vad folk säger för att fånga upp och tolka de intryck som är viktiga för beslut. Planeringen är också viktig, så att arbetet kan flyta på utan att blockera andra arbeten och därmed få en så effektivt produktion som möjligt.

Hur ser din bakgrund ut? 

Jag har jobbat inom Skanska i princip hela min karriär. Stundtals har jag varit utlånad till konsortium likt Skanska Vinci. Jag började som husbyggare, då hade jag bara gymnasieingenjörsutbildning. Men jag fick tipset att börja plugga av en av mina chefer så jag läste till ekonomiingenjör med maskininriktning på högskolan i Skövde.

Sedan ville jag utomlands och hittade via Skanskas utlandsavdelning ett jobb i Bangkok där jag jobbade med rörtryckning för elledningar och avloppsledningar. Dessa mindre tunnlar byggdes i alla möjliga diametrar med hjälp av egentillverkade tunnelborrmaskiner, samtidigt som vi använde Herrenknecht’s maskiner för de större dimensionerna. Under ett antal år där hände det ganska mycket med den organisationen inom Skanska, det var bl. a. uppköp av konkurrenter, följt av försäljning av det bolag jag arbetade inom. Så när jag fick ett erbjudande från Skanska att komma till Projekt Hallandsås för att arbeta med fördesignen av tunnelborren tog jag den.

Till en början pendlade jag till Frankrike där maskinen specificerades. När det blev bestämt att tunnlarna skulle borras från södra påslaget flyttade jag och min familj till Förslöv och slog ner våra bopålar här. Under de första åren arbetade jag som metodingenjör, men när produktionen startade på riktigt fick jag ansvar för kvalitets- och miljökontroll parallellt med metodbeskrivningar och tillhörande ritningsarbeten. Så småningom kunde jag avancera och fick tjänsten som blockchef, det är nu drygt 3 år sedan.

Hur är det att arbeta här?

Att arbeta på Projekt Hallandsås är olikt alla andra arbetsplatser inom Skanska, speciellt med tanke på projektets längd och den mångkulturella arbetsmiljön. Det goda samarbetsklimatet mellan Skanska och Vinci, och inte minst Trafikverket, gör att man gärna stannar kvar här och att man t o m. kan göra en karriär på ett och samma projekt. Man kan med stolthet tala om för andra att man arbetar på Projekt Hallandsås och samhörighetskänslan med kollegorna på projektet är mycket stark, det känns tydligt att vi alla arbetar mot samma mål.

Fakta om Björn Johansson

Familj: Gift med Pimjai och har två barn, Erik 9 år och Simon 5 år.
Född: 1969.
Intressen: Stort engagemang för barnen som fotbollstränare samt ishockeypappa. Ett förflutet som fotbollspelare. Tränar löpning, innebandy och fotboll med arbetskamraterna.
Favoriträtt: Thailändskt som ”Ka-phrao Moo Sapp” (stekt fläskfärs med färsk Helig Basilika), Yum Pla Dook Foo (friterad kattfisk) och Paneng Gong (Räkor i röd curry), dessert är helt klart Pannacotta smaksatt med äkta vaniljstång, toppad med syrlig vinbärssaft.
Bästa film: Ingen speciell men tycker om filmer som; ”The Scarlet Pimpernel”, ”När lammen tystnar” och ”Titanic”.
Jag blir irriterad av: Otacksamhet och människor som inte kan resonera om skiljaktigheter.
Jag blir glad av: När ett barn stolt talar om vad för något nytt som det lärt sig under dagen.
Tycker mycket om att: Resa, speciellt att hyra en bil och utforska nya länder med hjälp av en ”Lonely Planet” bok.

SL har byggt ett nytt stationshus och Trafikverket har byggt om en av plattformarna. Dessa förbinds med en ny och bredare gångtunnel och uppgångarna har försetts med trappa, rulltrappa och hiss. På stationen finns också taktila ledstråk, en förbättreing för synsvaga. Materialval har gjorts för att vara hållbara och lätta att underhålla. De många glaspartierna skapar en öppenhet som bidrar till resenärerna kan känna sig trygga i miljön.

- I projektet som helhet återstår ännu mycket arbete, framförallt med dubbelspår och järnvägsbroarna. Detta är en liten pusselbit i projektet, men en som vi hoppas att resenärerna till och från Södertälje hamn ska uppskatta, säger Tomas Flyckt, projektledare på Trafikverket.

På stationen i Södertälje hamn fortsätter nu arbetena med den andra plattformen och en fortsättning på den nya gångtunneln. Dessa arbeten planeras bli klara hösten 2012. Hela utbyggnaden ska vara klar under försommaren 2013. 

Pålningsarbetet för stöd 2 beräknas pågå under 10 arbetsdagar. Drygt 120 pålar kommer slås ner i marken bara för detta brostöd med hjälp av en 65 ton tung pålkran vars hammare väger ca 4 ton.

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 pågår.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 är påbörjad.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut. Liningen består av två skal med ett mellanliggande membran. Bottendelen för det yttre skalet är gjord.    

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Mellan Velanda och Prässebo byggs 1,4 mil dubbelspår. I etappen ingår även en cirka 400 meter lång och 30 meter hög järnvägsbro över Slumpån och tre järnvägstunnlar, en cirka 150 meter lång tunneln vid Stenliden söder om Slumpån och två tunnlar vid Sjökullesjön,130 respektive 125 meter långa.

Samtliga plankorsningar ersätts med säkrare, planskilda korsningar. Trafikstart på det nya dubbelspåret beräknas ske i december 2012.

Tid och plats
Torsdagen den 26 januari kl. 18.00-20.00
Björneborgsgatan 41 (Trafikverkets visningslokal)

Mötet är öppet för alla. Välkommen!

Foto: Kenneth Hellman

Läs senaste restidsmätningen (pdf-fil, 413 kB, öppnas i nytt fönster)

Hål i berget

Många representanter från medierna var på plats när den sista biten berg sprängdes bort och vi fick ett för tunnelbygget speciellt genomslag. När salvan hade gått och röken vädrats ut fick samtliga gå ner i tunneln för att skåda ljuset. Före sprängningen kvarstod några meter berg ut mot Söder Mälarstrand. Efteråt gapade ett stort hål i pendeltågstunnelns övre del.


Finansborgarråd Sten Nordin och infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd framför genomslaget.

Infrastrukturministern tyckte att det var fascinerande att få besöka Projekt Citybanan. Och hon var entusiastisk efter sprängningen:

– Det ni har varit med om i dag är historiskt. Jag ska spara den här rosa tändtråden som ett minne på mitt rum, sade hon till den samlade presskåren.

Stockholm stads finansborgarråd, Sten Nordin, gratulerade projektet till genomslaget och konstaterade att vi har många svårigheter att tampas med.

– Det här är ett komplext projekt och ni klarar av det på ett bra sätt, sade han.

Citybanans medarbetare hyllades

Även generaldirektör Gunnar Malm hyllade projektet när de tre stod nere i tunneln och tittade upp mot genomslaget.

– Jag känner en stor glädje och stolthet över den professionalitet som våra medarbetare visar upp här, sade han.

Nu fortsätter arbetet med att färdigställa tunneln och bygga anslutningen till sänktunneln som ska förbinda Södermalm med Riddarholmen.

Om du störs mycket av våra arbeten är du välkommen att ringa vår störningsjour på 08-762 40 40.

Eventuellt kommer nattarbete att ske även mellan fredag den 13 januari och lördag den 14 januar kl. 22.00-05.00.

Har du frågor kontakta:

Guido Thyssen, Arbetsledare, Hochteif, 073-092 28 94
Henrik Åslund, Arbetsledare, Svevia, 070-539 89 10
Peter Rydell, Byggledare, Trafikverket, 070-420 03 04

Tider för avstängningen:

Natten till lördag (13-14 januari) mellan klockan 22.00 och 08.00.
Natten till söndag (14-15 januari) mellan klockan 20.00 och 08.00

Framkomligheten på E4 vid trafikplats Kista är begränsad under de båda nätterna.

Läs mer om monteringen av bron

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 pågår.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 påbörjas denna vecka.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut.   

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Brofundament till den öppningsbara bron över Göta kanal.

Unik bro med totalentreprenad

Besöket inleddes vid bygget av högbron över Motalaviken, där projektledare Janne Johansson, Trafikverket, bland annat berättade om den i sitt slag unika högbron:
- Vi har en totalentreprenad med drift och underhåll i 20 år. Och högbron, som byggs i stål och betong har ett ovanligt långt brospann och bara två stöd i vattnet.

Unikt riksvägsreservat

Även det så kallade riksvägsreservatet är unikt: att Motala kommun var så förutseende att man redan i början av 1940-talet beslutade att reservera marken tvärs genom utkanterna av staden för att kunna dra vägen just här. Något som Catharinga Elmsäter-Svärd höll med om var fascinerande.


Janne Johansson, projektledare väg 50, Einar Schuch, regionchef Trafikverket, Camilla Egbert, kommunalråd Motala.

Intresset för projektet från omvärlden är stort

Ministern ställde frågor om standardiseringar, som har som syfte att få ut så mycket infrastruktur som möjligt för pengarna. Hon undrade också om det är många privatpersoner som är intresserade av bygget:
- Kommer de in på platskontoret och ställer frågor? undrade hon.

- Vi har många besökare, framför allt i vår utställningslokal i centrala Motala, men också på våra arrangemang för allmänheten som t ex Öppen arbetsplats, svarade projektchef Andreas Hult, som också berättade att projektet även tar emot en stor mängd studiebesök från framför allt skolor.


Stållådor, som ska utgöra den färdiga brons "ryggrad", klara att lanseras.

Vidare undrade ministern varför stållådorna hämtas från Finland och fick svaret att det är en fråga om både pris, kunskap och kompetens, men att det är något som Trafikverket inte kan påverka direkt, eftersom det är entreprenören som upphandlar underleverantörer.

Snäva tidsramar och intressanta arkeologiska fynd

Vid bygget av järnvägsbroarna över Motala Ström och Göta kanal fick ministern och hennes delegation veta mer om det komplicerade grundläggningsarbetet, de tuffa tidsramarna som uppstått i samband med överklaganden, de omfattande arkeologiska undersökningar och att maskineriet i den öppningsbara bron är tillverkad lokalt, på Motala verkstad.

------------------------------------------------------------------------------------------------------ 

Deltog i besöket gjorde, förutom infrastrukturministern, landshövding Elisabeth Nilsson; länsråd Magnus Holgersson; politisk sakkunnig på Näringsdepartementet, Caroline Karlsson; regionchef på Trafikverket, Einar Schuch; ordförande i Regionförbund Östsam, Jan Owe Larsson; chefsjurist Kristina Samuelsson, arkeolog Magnus Djerfsten, informationschef Mariethe Larsson och länsarkitekt Jan Persson från Länsstyrelsen i Östergötland.  Från Motala kommun deltog kommunalråd Camilla Egbert, kommunchef Peter Ingesson och tekniske chefen Leif Sjögren.
De som från Trafikverkets sida tog emot ministern var projektchef Andreas Hult, projektledarna Janne Johansson och Rolf Fredriksson, byggledare Jan-Ola Sundin samt Anneli Weiner, informationsansvarig.

Foto: Annika Johansson
Text: Elisabeth Walther Lindqvist

Till projektets webbkameror

Nya filmer

Nu finns filmen  "En ny väg. 1000 nya möjligheter" som presenterar projekt E4 Sundsvall. Filmen som är 18 minuter lång har fram tills nu endast visats i projektets visningslokal på Björneborgsgatan 41.

En annan filmnyhet är ett klipp hämtad från den fartygssimulering som gjordes hösten 2011. Länkar till projektets filmer återfinns under menyn Informationsmaterial, fliken Filmer. Filmerna kan också ses på projektets spellista på Youtube

E4 Sundsvalls spellista på Youtube

Mellan Alvhem om Kärra byggs 12 kilometer ny fyrfältsväg med motorvägsstandard. På sträckan byggs även en ny trafikplats samt flera nya broar över och portar under vägen.

De fastighetsägare som berörs kommer Trafikverket att kontakta via brev.

Markundersökningarna kommer att göras inom följande områden:

• Skärholmen, vid Skärholmsvägen/Smistavägen.
• Edeby, på Lovön i närheten av väg 261.
• Lunda, vid Jehanders anläggning. 
• Sätra, vid Sätra varv. 
• Hägerstalund, vid golfklubben.

Ytterligare undersökningar:

• Från norra delen av Akalla upp till trafikplats Häggvik kontrolleras bergets kvalitet och jordprover kompletteras.
• Norra Akalla. Vid Akallalänken kontrolleras bergets kvalitet och  jordprover kompletteras.
• Norra Lovö, geotekniska undersökningar av  Kulturvägen.
• Kungens kurva. På E4 vid Heron City och Ikea utförs geotekniska och miljötekniska markundersökningar och provtagningar. Mer information kommer inom kort.  

Undersökningarna beräknas pågå i första hand under vinter/våren 2012.

För mer information:
Louise Melander, informationschef, 070-724 55 60

Vi börjar arbetena med att skjuta bron på plats på onsdagen (11/1) men gör sedan ett uppehåll i några dagar. När stålbron ska skjutas ut över E4 leds trafiken på motorvägen om. De arbetena gör vi därför nattetid under helgen 13-16 januari. Men information om det nästa vecka.

Den rödmarkerade bron är den som ska skjutas på plats. I bakgrunden syns Kista.

Den här synen kommer att möta bilisterna på E4 under vecka 2 

Under tiden våra arbeten pågår i Skönsberg koordinerar vi våra kommunikationsinsatser. Förutom gemensamma informationsmöten/öppna hus för boende och verksamma i Haga och Skönsberg, gör vi gemensamma informationsutskick och annonser. Vi kommer även att sätta upp fyra byggskyltar med en övergripande informationskarta, i Skönsberg.

Trafikverket E4 Sundsvall i samarbete med:

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 görs.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 kommer att göras under vintern.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut.   

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Efter en lite skumpig resa med tåget landar de hos Jonni Höglind, kutterrenoverare med egen verkstad belägen bakom förrådet. Hit kommer kuttrarna när de är nedslitna med mer än 15 mm.

Jonni berättar att han först och främst kontrollerar om kuttern roterar, det vill säga om kullagret fungerar. Kullagret går sönder om vatten och grus kommer in i kuttern. Det sitter en skyddande ring, kallad blue seal, som ska skydda kullagret men eftersom kuttrarna utsätt för stora påfrestningar kan det gå sönder och läckage uppstår.

- Det finns två typer av reparationer, antingen den enklare då jag häller ut oljan i kuttern (varje kutter är fylld med 2,4 liter olja). Sedan testar jag att den snurrar, mäter om de är täta. Sedan fyller jag på med ny olja och byter ut ringen runt om den är nedsliten. Om kuttern inte snurrar måste den plockas sönder. Då använder jag pressen, säger Jonni.

För att få loss ringen runt hubben hettas ringen upp till 160 grader med hjälp av ett värmemunstycke. Den tas sedan bort från hubben. Sedan ska axellåsningen slås bort. Axeln plockas bort och allt demonteras. Sedan rengörs den med en roterande stålborste.

- Allting måste rengöras väldigt noga innan det kan sättas tillbaka. Det är det största arbetsmomentet, rengöringen, det är jobbigast och tar mest tid, säger Jonni.

När alla delar är rengjorda monteras kuttern återigen ihop och då måste ringen värmas upp igen med hjälp av en induktionsvärmare för att utvidgas och sedan träs på. Innan kuttern kan återmonteras testas det först om den är tät med hjälp av en manometer. Då utsätts kuttern för 0,7 bar i tio minuter.

Om kuttern är tät fylls den med 2,4 liter olja och monteras sedan ihop igen.

Enkelt uttryckt kan man säga att jag gör en felsökning, säger Jonni. Jag kontrollerar kuttern för tio olika potentiella fel och sedan fyller jag i vilka av dessa som fanns på kuttern. Varje kutter har också ett nummer och varje reparation dokumenteras och på så sätt kan man enkelt veta exakt vad som har gjorts med just den kuttern.

Varje kutter kostar omkring 50 000 kr. Så det är väl investerade pengar att renovera dem.

Det känns som att det finns många farliga arbetsmoment här?

Nej, det är inte så farligt. Förvisso är kuttern 195 kg tung och jag har många arbetsmoment men jag är noga med att använda de hjälpmedel som finns här, klor och lyftanordningar, så att jag inte behöver bära själv.

Hur lång tid tar det att renovera en kutter?

Det kan ta allt från 1,5 timme till en halv dag. Svårt att säga exakt. Flyter allt på och går bra så tar det inte så lång tid.

Hur länge har du varit på projektet?

Jag har jobbat här i fem år. Tidigare hade jag eget plåtslageri.

Bergsvacka med sten, grus och sand

Mariaberget bildar en svacka under kyrkogården. I stället för berg består marken här av sten, grus och sand från istiden. Citybanan går på en sträcka av cirka 30 meter genom detta område. Ett tak av betong byggs där berg saknas. Arbetet är tekniskt komplicerat och måste göras försiktigt, inte minst av hänsyn till den känsliga miljön ovan mark.
Allra först förstärks jorden där tunneltaket ska byggas. Horisontella rör borras in i jorden med tätt avstånd. 
 
Stålrören bildar, tillsammans med stålbågar, nät och sprutbetong, en stabiliserande skärm kring det utrymme där betongtunnel sedan byggs. Här jobbar man enligt ursprunglig metod och detta moment återupptogs i början av januari 2012.

Kompletterande förstärkningsåtgärder

När den stabiliserande skärmen av stålrör är på plats förstärks området närmast över stålrören med cement. Man sprutar in cement i jordmaterialet så att det löst lagrade sand- och grusmaterialet binds samman. Cementen sprutas in under högt tryck för att kunna tränga in i omgivande material. Arbetet med den metoden, som kallas jetgrouting, startar i början av februari 2012.

Den kompletterande förstärkningsmetoden granskas av Trafikverkets granskningsorganisation och även av extern expertis från Statens geotekniska institut. 
Den lågtrycksinjektering som tidigare utfördes bedömdes vara tillräcklig utifrån det man kände till om jordmaterialet i svackan. Man hade undersökt jordlagren, men det visade sig att det fanns ett område med mer lös sand som man inte hade tillräcklig kunskap om. Den kompletterande metoden säkerställer att även den typen av jordmaterial får tillräcklig täthet och hållfasthet, så att man kan gå vidare och bygga en permanent betongtunnel.

Tunneldrivning under granskning och kontroll

De kompletterande åtgärderna granskas alltså av både internt och extern expertis innan godkännande. Under hela den följande tunneldrivningen kommer området och förstärkningen att genomgå kompletterande kontroller och provtagningar, så att man får ett kvitto på att cementen har trängt in i jordlagret som den ska.

Liksom tidigare följer vi upp våra arbeten under Maria Magdalena kyrkogård med kontinuerlig kontroll, bland annat med både automatisk och manuell avvägning. På så sätt får vi hela tiden information om att kyrkobyggnaden, gravar och andra fasta föremål inte får några rörelser.

Vi beräknar att vara genom bergsvackan under Maria Magdalena kyrka till sommaren 2012.

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 görs.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 kommer att göras under vintern.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut.   

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Renarna har nu drivits ner från fjället till vinterbetet som sträcker sig från Kiruna ner mot Vettasjärvi och Masugnsbyn.  Nästa gång renarna ska över viltpassagen blir till våren, mellan april-maj, då det är dags för vårbete. Men ända in i juni kommer man att ta över de sista strövrenarna. 


Renarna på väg över viltpassagen som är byggd över nya järnvägen i Kiruna.               Foto: Tom Hiltunen

Fler renar på väg över viltpassagen.                                                                       Foto: Tom Hiltunen

Läs vårt senaste nyhetsbrev här (pdf-fil, 1,68 MB, öppnas i nytt fönster) 

 Läs tidigare nyhetsbrev här

Visningslokalen på Björneborgsgatan kommer vara stängd för mindre uppdateringar, och under tiden hänvisar vi dem som vill följa arbetet till vår hemsida. Visningslokalen öppnar på nytt den 10 januari.

Arbeten under ledigheten

På byggsidan gör sprängnings- , krossningsarbetet- och pålningsarbeten ett uppehåll mellan jul och nyår. Däremot pågår mindre arbeten längs väglinjen även under mellandagarna, bland annat broarbeten i Bredsand.

Redan under första veckan på det nya året är E4 Sundsvall i full gång igen!

Många fastighetsägare har hört av sig till Trafikverket och domstolen med frågor om ansökningsprocessen. Vi ger här svar på de mest förekommande frågorna.

Till Frågor & svar

Har du frågor är du välkommen att kontakta:
Åse Malm, informationsansvarig Norra länken, 08-627 41 20 eller
Kent Eriksson, projektledare, Norra länken, tel. 08-627 41 69

Öppna hela kartan (PDF, öppnas i nytt fönster, 413 kB)

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 görs.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 kommer att göras under vintern.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut.   

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Visningslokalen finns på Björneborgsgatan 41 och är öppen tisdagar mellan kl mellan kl 13 och 18. Där kan Du kan se en film om E4 Sundsvall i vårt biorum, kika på hur den nya vägen ska gå på en stor golvmatta och ställa frågor till oss om projektet. Det finns även en mängd kartor att förkovra sig i.

God Jul och Gott Nytt År önskar E4 Sundsvall!

Dessutom:

• Förbjuden u-sväng och höga hastigheter i Bohus
• Gång- och cykelvägen mellan Bohus och Surte öppnar innan jul
• BanaVäg i Väst-entreprenad får arbetsmiljöpris

Äldre nyhetsbrev och övrigt informationsmaterial hittar du under rubriken Informationsmaterial i menyn till vänster eller följ länken nedan:

Informationsmaterial

Kraven på tunnlars täthet gör injektering till en hörnsten inom tunnelbyggnation. Tätning av berg är ofta en förutsättning för att klara givna miljötillstånd för vattenbortledning och för att uppnå ett minimalt dropp i driftskedet. 

Den extremt sprick- och vattenrika Hallandsåsen, kombinerat med höga grundvattentryck, gör att man inom Projekt Hallandsås arbetar internsivt med injektering. För att effektivisera injekteringmetodiken samarbetar projektet med bland annat Chalmers Tekniska Högskola.

Injektering intar även en framträdande plats inom Trafikverkets andra stora projekt där det också samlas stor kunskap. Samtidigt sker det omfattande forskning vid Chalmers och KTH, och utveckling av injekteringsbruk och tillsatsmedel hos materialleverantörer.

−Och nu ville vi sammanföra de tongivande aktörerna inom området för att utbyta erfarenheter, säger Jan Hartlén, teknisk chef på Projekt Hallandsås.

Därför bjöd Projekt Hallandsås den 1 december in till ett seminarium om injektering i berg. Programmet var indelat i blocken: teori, design, produkter, erfarenheter och upphandling. Uppslutningen var synnerligen god, och den samlade reaktionen var att dagen hade givit ett stort och viktigt erfarenhetsutbyte där man fick ta del av det senaste inom forskning och produktutveckling

−Presentationerna visade på områdets bredd och diskussionerna ledde fram till flera gemensamma ståndpunkter. Det klargjordes också vilka krav som kommer att ställas på leverantörerna. Lika viktigt blev det utvidgade nätverket som deltagarna fick med sig hem, säger Kenneth Rosell, projektledare tunnel på Projekt Hallandsås.

Många av de medverkande har efter seminariet framfört betydelsen av att genomföra liknande seminarier för att tillvarata kompetens inom områden som rör stora infrastrukturprojekt, till exempel isolerade dräner.

Erfarenheterna från seminariet kommer nu att sammanställas och spridas.  Trafikverket, BEFO och leverantörer kommer också att gå vidare med insatser inom injekteringsområdet.

Förutom Trafikverkspersonal medverkade forskare, producenter, entreprenörer och konsulter. Trafikverket representerades bland annat av medarbetare på Projekt Hallandsås, Citybanan, Norra länken, Bana/Väg i Väst. Bland övriga deltagare återfanns: KTH, Chalmers, Veidekke Entreprenad AB, Skanska-Vinci, NCC, BESAB, Norcem, Tyréns, SWECO, GeCon, Cementa, BASF, Petro Team Engineering AB, Intergrund, Triodev, Sika Sverige AB. 

Intensivt planeringsarbete

Sedan kontraktet med det dansktyska konsortiet Joint Venture Sundsvallsbron skrevs under i våras har all tid ägnats åt att projektera och planera för den knappt tre år långa byggtiden. Arbetsområdet inhägnades i oktober och då stängdes även Industrigatan, från Heffnersvägen mot Lagergatan, av.

Pålning påbörjas under vecka 51

Schaktning inför pålningen av stöd ett av landfästet. Pålningen påbörjas i början av vecka 51.
 

Se film om Emmabodabanan på Youtube (1 min, öppnas i nytt fönster)

Han berättade bland annat om i vilket skede projektet befinner sig i nu. Dels ska arbetsplanen sändas till Trafikverkets huvudkontor för att fastställas, vilket beräknas kunna ske under det kommande året. Dels har ansökningar om tillstånd lämnats in till mark- och miljödomstolen om att få leda bort grundvatten och bygga tillfälliga hamnar.

Deltagarna fick en genomgång av processen i mark- och miljödomstolen.

- Ni kommer att kunna lämna synpunkter flera gånger under hela processen, sa Lena Bergmark, funktionsansvarig för fastighet och avtal i Förbifart Stockholm.

Gun-Britt och Owe Rydell, boende på Kungshatt, lyssnade uppmärksamt eftersom de är oroliga för hur deras borrade brunn påverkas av tunnelbygget.

- Vi är här för vi vill ha råd om hur vi ska skriva vår inlaga till domstolen så att den blir rätt och går att förstå.

Många hade frågor om buller och stomljud som kan uppstå när tunneln ska byggas. När det gäller vibrationer och stomljud har Trafikverket föreslagit att domstolen sätter ramarna för vilka villkor som ska gälla. När det gäller detaljer är kommer en överenskommelse att träffas mellan Trafikverket och den aktuella kommunen som har tillsynsansvar.

- Men när det gäller bortledning av grundvatten hanterar domstolen prövningen fastighetsvis, sa Ola Landin, hydrogeolog i Förbifart Stockholm.

Han  lovade också att informera mark- och miljödomstolen om att flera sakägare har tillkommit under processen gång och som måste komma in i listan.
 
Se powerpoint-bilderna som visades på mötet, (pdf-fil, 2 MB)

För mer information:
Louise Melander, informationschef, 070-724 55 60

Fotnot: Vi som jobbar med vägprojekt Förbifart Stockholm vill föra en löpande dialog med dig som bor längs med Förbifart Stockholms tänkta sträckning. Du som boende har stor kunskap om ditt närområde att dela med dig av. Ett sätt för projekt Förbifart Stockholm att föra denna dialog är genom fokusgrupper.

Strävan är att fokusgrupperna har några träffar per år för att diskutera olika frågeställningar. Det finns sex fokusgrupper, en för varje trafikplats, där varje grupp består av 5-15 personer. Grupperna ska inte ses som formella samrådsgrupper.

Är du inte redan med i någon av våra fokusgrupper är du välkommen att anmäla dig.

Klicka här för att anmäla dig

– Det känns väldigt roligt att få vara med och driva projektet i mål. Vi har ett intensivt och spännande år framför oss, säger hon.

Tar över Västlänken

Bo Larsson axlar vid årsskiftet istället rollen som projektchef för Trafikverkets projekt Västlänken, en ny tågtunnel under centrala Göteborg som ska binda samman pendeltågstrafiken till genomgående linjer och ge nya stationer i staden. 

– Jag vill passa på att tacka alla som arbetar med och bidrar till projekt BanaVäg i Väst och jag vill också rikta ett stort tack till alla boende och resenärer för det engagemang, intresse och tålamod de har visat under arbetets gång, säger Bo Larsson.

Intensivt sista år

I december 2012 ska hela huvudstråket, både väg och järnväg, mellan Göteborg och Trollhättan öppna för trafik.

– Det blir så klart tufft. De sista arbetsplanerna blev godkända så sent som i våras och den sista byggnationen påbörjades efter sommaren. Men vi har en kompetent organisation och stor tilltro till entreprenörernas arbete, så vi räknar med att bli klara i tid, säger Sara Distner.

Även Bo Larsson är övertygad om att det kommer att gå vägen.

– Projektet har ett intensivt och viktigt år framför sig med många utmaningar och jag vet att det kommer att slutföras planenligt och med gott resultat under Saras ledning, avslutar han.

Generellt gäller att nivån på hastighetsbegränsningarna bestäms av tre aspekter:

• Trafiksäkerhet – till exempel vägens linjeföring (kurvor och lutningar)
• Uppfattbarhet – till exempel storlek på skyltar, av- och påfarters utformning
• Miljö – till exempel buller och luftföroreningar

Förutom förbudsskyltarna med tvingande hastigheter, som kommer att finnas vid påfarter och andra strategiska platser, kommer det också att finnas ljusskyltar i tunneln med rekommenderade hastigheter. Informationen på skyltarna kan anpassas efter omständigheterma. Är det till exempel tät trafik i tunneln eller ett hinder, ska en sådan skylt visa rekommenderad hastighet för att ge förarna en indikation om lämplig hastighet för att trafiken ska flyta.

En viktig fråga blir vilka riktvärden som ska gälla som acceptabel nivå av partiklar i tunneln.

- Eftersom det inte finns riktvärden idag måste vi, tillsammans med tillsyndsmyndigheten, ta fram sådana riktvärden.

Att det inte blir 90 kilometer i hela tunneln, kommer det att påverka hur lång tid det tar att köra hela sträckan? 

- Nej, de variabla hastigheterna kommer inte att ha några nämnvärda effekter på körtiden – eftersom det blir såväl en sänkning som en höjning av hastigheten, säger Ulf Eriksson.

Fotnot: Det finns variabla hastighetsgränser på ett tjugotal vägsträckor i Sverige. Variabla hastighetsgränser gör att trafikanterna bättre anpassar hastigheten till trafiksituationen än vid traditionell utmärkning. På sträckor med variabla hastighetsgränser har olycksrisken minskat, tempot har blivit lugnare, och framkomligheten har förbättrats något.

Måste vidta åtgärder

Omläggningen har dock resulterat i två orosmoment. Istället för att använda den tänka vändslingan vid Stora Viken kör en del trafikanter in via lokalvägen i Djupedal och gör en förbjuden u-sväng, vilket har gett upphov till flera farliga situationer.

– Det tar inte ens längre tid att använda den tänkta vändslingan, trafikljusen är trimmade så att korsningen i Stora Viken släpper ut bilarna från lokalvägen direkt medan de i Djupedal måste vänta mellan en och två minuter, säger Veli Taatila.

Om inte de olagliga u-svängarna upphör är projektledningen tvungna att vidta åtgärder. Till exempel genom att sätta ner ljusintervallen på lokalvägen vid Djupedal eller genom att be polismyndigheten om hjälp med kontroller. I värsta fall kan korsningen behöva stängas över vintern.

Vill värna framkomligheten

Det andra orosmomentet är hastigheterna, både på Göteborgsvägen genom Bohus och vid högersvängen över det nya övergångsstället på Jordfallsbron. På båda platserna kan det därför bli aktuellt med någon typ av fysiskt hinder, som gupp eller liknande.

– Det är tråkigt om vi behöver begränsa tillgängligheten när det har varit så trångt och bökigt i Bohus i två år. Vi vill värna om framkomligheten men säkerheten väger tyngst och vi måste ta vårt ansvar, avslutar Veli Taatila.

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 görs.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 kommer att göras under vintern.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut.   

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Provkörningen gick bra och detta gör att projektet känner sig trygga i att trafiken kan läggas om till den nya järnvägen ifall funktionen på den befintliga järnvägen skulle försämras.
- Det är en milstolpe i projektet och vi känner oss väldigt glada över detta, säger Alf Karlsson, biträdande projektledare BEST, Kirunaprojektet.

- Tack vare att vägen byggts ut får vi även ett bättre grundvattenskydd längs sträckan, berättar Janne Johansson. Vid grundvattentäkten vid Mjölbyfältet sätter vi mycket kraftiga sidoräcken och vi har byggt täta diken.

2013 byter vägen numrering från 32 till 50, då allt ska stå klart.

Kontaktpersoner:
Trafikverket: Janne Johansson, projektledare; 036-19 20 84
NCC: blockchef väg, Christer Jansson, 070-293 85 26

Förhoppningsvis leder detta till vissa förbättringar i trafikflödet.

     – Jag har inte räknat dem, men det är runt 300 bitar skulle jag tro. Om någon vill räkna så får de gärna, det vore intressant att veta, skrattar Anna Molander.

Hon har arbetat med konstverket under lång tid.

     – Först skissade jag länge med papper och penna. Sedan la jag in skissen i ett program i datorn, så att en datorstyrd maskin kan skära ut alla delarna med vatten och sand.

Det är mycket att tänka på, många olika delar som ska samverka när man skapar ett konstverk för offentliga miljöer.

     – Rummet är viktigt. Konstverket ska korrespondera med rummets form. Och ljusinsläppet, är också viktigt, hur ljuset spelar i materialet. Utifrån vilka material man väljer händer det olika saker med rummet. Det är en sober miljö här inne med den vackra Slitekalkstenen som väggarna är klädda med. Det får inte bryta av i stilen. Taket är välvt i en båge och jag ville följa den formen i en uppgående rörelse så att taket inte känns nedtyngande.

Inspirationen kom från Motala, vad Anna förknippar med staden.

     – Radioutrop, det var det första som jag associerade Motala med. Radiovågor som försvinner ut i etern, ut i luften. Och sedan tänkte jag även på vatten, vågor och solglitter. Vatten som är genomskinligt så att man skymtar botten under. Eller vågor när det blåser och stormar. Jag tänkte mig vågformer, och det rostfria stålet och stenen som vattenblänk och luft. Jag har inte bestämt namn på konstverket än, men arbetsnamnet är vågor.

– Det är kul att det arbete vi gör syns och uppskattas. Vi har haft ett gemensamt perspektiv med Trafikverket och lägger stor vikt vid en säker arbetsmiljö och arbetar systematiskt med den här typen av frågor, säger Lars Elmegård, platschef E.Pihl & Søn AS.

Blev ni överraskade?

– Det blir man alltid. Vi har inte planerat vad vi ska göra med prispengarna men det blir något utöver det vanliga. 

Läs senaste restidsmätningen (pdf-fil, 413 kB, öppnas i nytt fönster)

– Med det nya mötesspåret så kan 475 m långa tåg mötas i Åryd. Nu när det är klart får vi ytterligare ett mötesspår på Kust till kustbanan och på så sätt kan punktligheten förbättras. Det innebär också att ett antal tågmöten kommer att flyttas från Hovmantorp till Åryd, berättar biträdande projektledare Michael Petersson.

Totalt byggs drygt åtta kilometer ny fyrfältsväg på deletappen Stenröset–Trollhättan. På den återstående delen mellan Stenröset och Sjuntorpsvägen pågår ännu byggnation och den sträckan beräknas öppna för trafik sommaren 2012.

Om deletappen Stenröset-Trollhättan

• Tre nya cirkulationsplatser ersätter tidigare signalregleringar
• Två nya signalregleringar vid Lasarettsvägen och Göteborgsvägen
• Ny gång- och cykelport vid Holmsvägen
• Ny bro mellan Lextorp och Sylte för bil-, cykel- och gångtrafik
• Ny gång- och cykelbana mellan Sjuntorpsvägen och Holmsvägen
• Ny lokalväg förbinder Holmsvägen med Lextorpsvägen
  

 Fasadskylten började monteras efter lunch den 8 december.

Senare på eftermiddagen var skylten uppsatt och belysningen installerad. 

Jag fungerar som projektets förlängda arm ute på byggarbetsplatsen och arbetar nära entreprenörerna för att stödja och säkerställa en effektiv produktion. I samverkan med entreprenören ser jag till att arbetet planeras och genomförs enligt planerna och kontrakt.

Beskriv en vanlig dag på jobbet

En vanlig arbetsdag är jag delvis ute i fält och träffar entreprenörer för att diskutera fram lösningar på problem av olika art. Dagarna delas av kontorsarbete, möten och arbete i fält. Att både få vara ute i produktionen där stora förändringar sker dagligen och samtidigt ha en sammanhållande funktion passar mig väldigt bra.

Vad är den största utmaningen i ditt arbete?

Den största utmaningen är att hela tiden hitta effektiva metoder, både ekonomiskt och tekniskt, för att på ett så snabbt och bra sätt bygga Mälarbanans nya spår och stationer.

Vad är det bästa med Projekt Mälarbanan tycker du?

Varför är Mälarbanan viktig för resenärerna?

Jag fungerar som projektets förlängda arm ute på byggarbetsplatsen och arbetar nära entreprenörerna för att stödja och säkerställa en effektiv produktion. I samverkan med entreprenören ser jag till att arbetet planeras och genomförs enligt planerna och kontrakt.

Beskriv en vanlig dag på jobbet

En vanlig arbetsdag är jag delvis ute i fält och träffar entreprenörer för att diskutera fram lösningar på problem av olika art. Dagarna delas av kontorsarbete, möten och arbete i fält. Att både få vara ute i produktionen där stora förändringar sker dagligen och samtidigt ha en sammanhållande funktion passar mig väldigt bra.

Vad är den största utmaningen i ditt arbete?

Den största utmaningen är att hela tiden hitta effektiva metoder, både ekonomiskt och tekniskt, för att på ett så snabbt och bra sätt bygga Mälarbanans nya spår och stationer.

Vad är det bästa med Projekt Mälarbanan tycker du?

Varför är Mälarbanan viktig för resenärerna?

Under tiden som räddningsinsatsen pågick var väg E45 avstängd för trafik.

Entreprenören Svevia har avverkat, schaktat och har fyllt på med grus. Förhoppningen är att kunna gjuta brofundamenten innan jul. I februari/mars ska bron lyftas på plats och ersätta den gång- och cykeltunnel som idag finns från Medborgargatan,och under E4 med anslutning till Trafikgatan.

Schaktning och fyllning med grus på Kattberget inför brofundamentet.


Gång - och cykelbron ska anläggas vid Linneagatan på Hagasidan.

Bron ska anläggas vid Högalidsgatan på Skönsbergssidan.

Avverkningen är klar.

Schaktning klar. Nu ska det läggas på grus, singel.

Fredagen den 25 november uppstod en mindre bräddning och ett körfält under bron fick tillfälligt stängas av. Trafikverket säkerställde tillsammans med entreprenören (PEAB) att en vall byggdes utmed bäcken för att förhindra nya översvämningar. Tyvärr visade det sig lördagen den 3 december att vallen inte var tillräcklig för att förhindra en ny översvämning. Den provisoriska pumpstationen under bron klarade inte att pumpa undan de stora vattenmängderna och vattnet steg till cirka en halvmeter över vägbanan.

E45 fick stängas av helt, en avstängning som varade i 9 timmar. Trafiken leddes om till alternativa vägar samtidigt som omedelbara åtgärder vidtogs. Dessa bestod i att gräva ett överdike parallellt med östra sida på E45 för att leda vattnet förbi det kritiska stället. Åtgärden lyckades och vattnet kunde länsas undan.

För att minska risken för framtida översvämningar kommer vallen att höjas ytterligare så att denna tillsammans med överdiket kan förhindra bräddning till dess att dräneringar och trummor är inkopplade. Även kapaciteten hos den permanenta pumpstationen, som ska kopplas in den 22 december, kommer att ses över.

I Citybanans tunnel under Södermalm fanns dagen till ära ett altare gjort av ett bergblock från tunneln prytt med blommor, ljus och en statyett av Sankta Barbara. På väggen hängde ett belyst kors och tunnelarbetarnas symbol – en hacka och en slägga. Ceremonin förgylldes av musik och en fanfar av Linnékvartetten från Uppsala.

Komminister Maria Jacobs från Maria Magdalena församling berättade legenden om skyddshelgonet och fader Klaus Dietz från katolska kyrkan höll ett anförande innan han välsignade Barbara med bön och vigvatten. Förutom entreprenören Züblins anställda och tjänstemän från Projekt Citybanan var Maria Magdalenas församlingsorganisation samt ett stort antal intresserade församlingsbor där.


Ceremonin avslutades med en symbolisk sprängning i tunneln. På bilden syns bland andra komminister Maria Jacobs, fader Klaus Dietz och Citybanans projektledare Lars Lindholm.

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 görs.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 kommer att göras under vintern.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut.   

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Det är tre rejäla pjäser som ligger förankrade i Söderström. Varje tunneldel, ett så kallat tunnelelement, är omkring 100 meter långt, 10 meter högt och 20 meter brett. Vart och ett av dem väger cirka 20 000 ton när det är färdiggjutet.

Vi bygger ballasttankar

För närvarande pågår invändiga gjutningsarbeten i tunnelelementen. Alla tre elementen är inne i slutfasen, vad gäller den här delen av arbetet. Samtidigt bygger vi tre ballasttankar i varje tunnelelement. Vid nedsänkningen fylls dessa med vatten för att balansera och tynga ner tunneldelarna, och för att styra elementen till rätt position används vinschar. Sänktunnelns delar placeras på pålade stöd nere på botten.

När tunnelelementen är på plats lägger vi ett metertjockt lager bergkross på tunneltaket. Då kan vi pumpa ut vattnet ur ballasttankarna och gjuta med ballastbetong inuti tunnelelementen för att ytterligare tynga ned dem.

En trestegsraket

Den stora nedsänkningen är planerad till sommaren 2013. Vi börjar med elementet vid Söder Mälarstrand och kopplar det till en platsgjuten anslutningsdel. Sedan är det dags att sänka ned elementet vid Riddarholmen på samma sätt. Därefter sänks det sista tunnelelementet ned mellan dessa och slutligen kopplas de tre elementen samman till en hel och tät tunnel.

2017 kan så pendeltågsresenärerna färdas genom Söderströmstunneln, en 300 meter lång sänktunnel, som är en del av Citybanan.

Vill du veta mer om bygget av Söderströmstunneln? Titta på vår populära film om det spektakulära bygget på Youtube.

Schaktning och bortforsling av jordmassor

Även Svevia, som upphandlats för delen genom Skönsberg, kommer att påbörja sina arbeten i december. De inledande arbetena bedöms inte innebära några större störningar för varken trafik, boende eller verksamma i området.

– Det känns bra att äntligen komma igång i Skönsberg. Nu i december börjar vår entreprenör med schaktarbeten mellan Trafikgatan och nuvarande E4 inför bygget av en provisorisk E4. De jordmassor som grävs bort kommer användas till en ny bullervall efter Hulivägen. Att bygga en ny E4 i en stadsmiljö som Skönsberg innebär oundvikligen störningar, men vi kommer löpande att informera om våra arbeten. När det gäller trafi k på E4 kommer den inte att påverkas förrän sommaren 2012 när den provisoriska sträckningen öppnar.

Full fart till våren

Våren 2012 startar bygget fullt ut i när en kilometer ny E4 och flera broar, inte bara den över Sundsvallsfjärden, börjar byggas. Arbetet med nya E4 i Skönsberg beräknas pågå till hösten 2014.

 - Det är i Skönsberg som våra arbeten kommer få störst påverkan på både trafik och närboende. Genom att vi själva finns på plats kan vi få en direkt återkoppling på om våra åtgärder för att minimera störningar fungerar berättar Christer Karlsson, samhällsplanerare och och E4 Sundsvalls projektledare för framkomlighetsfrågor under byggtiden.

God dialog blev en bra lösning

Tillsammans med Trafikverket har Georg och Njurunda SK fört en dialog angående lösningar för elljusspåret. Resultatet blev en omdragning av spåret som idag står klart i väntan på mer snö.
- Vi har haft en positiv dialog med Trafikverket och jag tycker att det har gått väldigt smidigt. Vi har aldrig sett oss förbisedda, säger en nöjd Georg och blickar ut över det snötäckta elljusspåret.
- Flytten innebär att elljusspåret under byggtiden av nya E4 har förkortats med ca 700 meter. Men när den nya E4 är klar kommer elljusspåret passera över vägen på en bro, vilket för att spåret då mer eller mindre återfår sin tidigare längd berättar Bengt-Erik Eriksson, byggledare vid Trafikverket.

Flitigt använt

I spåret kommer Kerstin Sellbom från Njurunda som är ute på stavgång längs det nya elljusspåret.
- Här har jag åkt skidor många gånger och jag tar ofta promenader längs elljusspåret, säger Kerstin glatt och stavar vidare.

Det är inte bara Njurundabor och skidklubbens medlemmar som använder elljusspåret. När skidsäsongen har börjat används spåret också av barnen på Kyrkmons skola och Heliås.
- Det känns skönt att det gick att ordna så att spåret blev klart innan vintern, säger Georg som själv ser fram emot en skidtur i spåret.

Pålmaskinen på arbetsbryggan över Ljungan

Med hjälp av en 63 ton tung pålmaskin har de drygt 700 träpålar som arbetsbryggan vilar på slagits ner. Nu i början av december är arbetsbryggan i det närmaste klar, vilket innebär att själva broarbetet kan inledas. 

För brostöden i Ljungan inleds arbetet med att så kallade spontlådor byggs upp av långa hopfogade plåtar som vibreras ner i älvbotten. Inuti lådorna grävs sedan löst material bort, och därefter slås ett stort antal betongpålar ner i marken. Nästa steg är sedan att gjuta en helt tät betongplatta i lådans botten.

Med plattan på plats kan kvarvarande vatten pumpas ut ur lådan, och då har man till slut en torr arbetsyta där de ca 15 meter höga brostöden kan byggas upp.

Buller och vibrationer

Broarbetet över Ljungan kommer pågå till hösten 2013, och när bron är klar river man arbetsbryggan. Arbetena med bron över Ljungan innehåller flera moment med bullerstörande arbeten. Där det är möjligt försöker Trafikverket tillsammans med entreprenören att minimera störningarna. Bland annat testas ett gummiskydd som ska dämpa bullret när betongpålarna ska slås ner i älvens botten.

Passager för fotgängare och båtar

Ljungan är ett populärt friluftsområde som används av såväl fotgängare som av båttrafikanter. Under byggtiden kommer det till exempel finnas passagemöjligheter så att båttrafik kan passera längs Ljungans södra sida. Samtliga passager skyltas och märks upp. 

Frågor om bygget

Bygget är i full gång, något som även märks av i receptionen. Fler personer ringer och har frågor om bygget.

– I början var det mycket frågor om rivningar av fastigheter från personer som var intresserade av allt från inredning till buskar. Idag handlar det mest om sprängningar och besiktningar av fastigheter. Dessa frågor hanteras i huvudsak av våra byggledare som svarar så fort de kan, berättar Bettan.

Eliasbeth med E4-kollegorna vid arbetsplatsen för bron över Ljungan.

Projekt E4 Sundsvalls ambition att det ska vara lätt att få kontakt med projektet och att få information. Bettan har en viktig roll att ta hand om de ärenden som kommer in.

Projektorganisationen flyttar till Skönsberg

– Jag trivs med att hjälpa andra och lösa problem. Jag gillar ordning och reda.
Ordning och reda gäller det att ha när projektkontoret i december flyttar till före detta Bravidahuset i Skönsberg.  Bettan är med och samordnar flytten.

– Att flytta ett projektkontor är inte ”bara”. Det kräver både tid, planering och en hel del tankeverksamhet. Den största utmaningen för mig har varit IT-frågorna.

Med flytten hamnar projektkontoret mitt i bygget med utsikt över bygget i Skönsberg och bron över Sundsvallsfjärden.

- Att få delta i ett sådant här stort projekt gör man bara en gång i livet så det är spännande och utmanande. Det är väldigt annorlunda mot mina tidigare uppdrag i växel och som sälj- och ekonomiassistent, avslutar Bettan som ska hem och assistera sin 17-årige son som mekar i  garaget med sin Epa-traktor.

Under slutet av 2013 blir vi färdiga med de nya trafikplatserna vid Kista.

Så här kör du efter trafikomläggningen den 10-11 december 2011:
1. Från E4 till Kista – infart via Hanstavägen.
2. Till E4 från Kista – utfart via Torshamnsgatan
3. Från Rinkebyhållet till Kista – infart via Torshamnsgatan
4. Mot Rinkebyhållet från Kista – utfart via Hanstavägen.
Vägen mellan Igelbäcksgatan i Ärvinge och Hanstavägen stängs av.

Så här kommer nya trafikplats Ärvinge att se ut när vi är klara i slutet på 2013.
Se illustrationen i större format (pdf, 330kB, öppnas i nytt fönster) 

 
Trafikplats Kista efter 2013
Öppna kartan i större format (pdf, 272kB, öppnas i nytt fönster) 

På plats i ekbacken

Stenarna ligger nu skyddat i ekbacken på Lädersättra bytomt och besökare kan lätt se stenarna från gång- och cykelvägen intill.

En arkeolog kommer nu att göra rent stenarna och markera skålgroparna med vit färg. Till våren sätter vi upp en skylt med information om stenarna och deras historia.

På plats i ekbacken

Stenarna ligger nu skyddat i ekbacken på Lädersättra bytomt och besökare kan lätt se stenarna från gång- och cykelvägen intill.

En arkeolog kommer nu att göra rent stenarna och markera skålgroparna med vit färg. Till våren sätter vi upp en skylt med information om stenarna och deras historia.

Fyller flera funktioner

Tanken med webbkamerorna är att de ska fylla flera funktioner. E4-trafikanter kan nyttja dem vid reseplanering för att avgöra vilken väg man bör välja i rusningstid.  Trafikverkets trafikledningscentral i Härnösand kan använda kamerorna som ett  kompletterande arbetsredskap för att övervaka trafiksituationen, vädret och akuta störningar.

Bild från kameron som är uppsatt på en av cisternerna vid oljehamnen i Skönsmon samt bild från kameran monterad på taket av f.d. Bravidahuset i Skönsberg. Kamerorna ger en bra bild över trafiksituationen.

Kamerorna viktiga vid E4-avstängningen i Skönsberg

Den längsta delen av den nya E4-sträckningen går i skogsmark men vägbygget kommer att påverka några mycket trafiktäta sträckor, framförallt genom Skönsberg. Trafikmängden på E4 i genom centrala Sundsvall är den största norr om Uppsala med drygt 30 000 fordon per dygn, vilket leder till köbildning på E4 i rusningstid.

Sommaren 2012 stängs E4 i Skönsberg av mellan Skönsbergsvägen och Bygatan, och trafiken leds om till en provisorisk E4-sträcka  mellan Trafikgatan och nuvarande E4.

– När trafiken flyttas till den provisoriska E4:an med två körfält istället för dagens fyra, och en sänkt hastighet från 90 till 50 kilometer i timmen, spelar kamerorna en viktig roll. De kommer att ge en god bild av trafiksituationen för allmänhet, blåljusorganisationer men även för vår trafikledningscentral, berättar Christer Karlsson, samhällsplanerare och projektledare för framkomlighetsfrågor under E4 Sundsvalls byggtid.

Kamerorna ska så småningom kompletteras med kövarningssystem och digitala informationsskyltar som varnar trafikanter vid längre köer i samband med oväntade stopp vid olyckor. Trafikanterna ges då möjlighet att i god tid välja en annan väg.

Ger en bra bild av E4-bygget på distans

– Jag tror och hoppas att många, inte bara Sundsvallsbor, tar chansen och följer E4-bygget via kamerorna under den nästan fyra år långa byggtiden. Eftersom den 2109 meter långa bron över Sundsvallsfjärden är det största broprojekt som byggstartats i Europa efter millennieskiftet tror jag det finns ett stort intresse, tillägger Ulf Carlsson.

– Det är fruktansvärt när en sådan här olycka händer. Vi tar det på största allvar och avvaktar polisens rapport och resultatet av Trafikverkets utredning för att få en klarare bild av händelsen. Vi arbetar kontinuerligt med att både avspärrningar och skyltning ska vara så tydliga som möjligt och vi kommer nu att göra en extra översyn i området, säger Lars Preinfalk, Trafikverkets projektledare i Lilla Edet.

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 görs.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 kommer att göras under vintern.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut.   

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Efter cirka klockan 21.15 börjar vi successivt att släppa på trafiken i den nya rondellen. Räkna med begränsad framkomlighet under hela helgen.

Under cirka 15 minuter stängs Kymlingelänken, E18, Enköpingsvägen, Ulvsundavägen, Rinkeby allé och Kvarnvägen vid de röda markeringarna

Läs mer om den nya trafiklösningen 

– Citybanan är så mycket mer än berget. Vi har många utmaningar att klara av; sänktunneln i Söderström, vi ska bygga landets två största stationer vad gäller antalet resenärer, vi ska bygga själva järnvägen och testköra så att allt fungerar innan vi är i drift, säger projektchef Kjell-Åke Averstad.

Viktiga miljötillstånd

Det saknas med andra ord inte utmaningar i projektet. Viktigast och svårast inför byggstarten, säger han, har varit att säkra tillstånden för att bygga Citybanan, något som skedde 2008.

– Tillstånd, planer och avtal var avgörande för att vi skulle kunna säkra vår tidplan. De innebar en väldig massa förhandlingar som tog lång tid. De överenskommelser som träffades då och de beslut som togs krävde omfattande underlag. Det var en svår sak att klara av, och som vi lyckades med.

En annan utmaning har varit att se till att projektet bemannades på rätt sätt. Det handlar om cirka 180 personer i projektledningsorganisationen och totalt är ungefär 2500 personer involverade i bygget av Citybanan.

– Vi såg det som en risk för projektet, att vi inte skulle lyckas hitta och engagera de här personerna. Det är nog det som jag tycker är roligast hittills: att vi har lyckats bygga upp en projektorganisation med så duktiga medarbetare.

Acceptans för projektet viktigt

En annan risk är att omgivningen tröttnar på att det låter under deras hus, att de tvingas ta nya resvägar till jobbet och att det är trångt på tunnelbanans perronger. De undersökningar som har gjorts visar dock att människor har stor acceptans för bygget av Citybanan, de förstår behovet av att förbättra spårkapaciteten i Stockholm för att lösa de flaskhalsar som finns i systemet.

– Fast vi inser att acceptansen och förtroendet för våra arbeten är färskvara, det är något vi måste jobba med hela tiden. Nu har vi klarat av hälften av bergtunneln, den andra halvan kommer att gå snabbare. Bergsprängning, borrning och transporter är det som stör människor mest. Sedan tar installationer och annat vid, och de kommer inte att påverka på samma sätt, säger Kjell-Åke Averstad.

En fråga som han ofta får är om bygget av Citybanan kommer att vara klart i tid. Deadline är satt till december 2017.

– Citybanan kommer att bli klar i tid, trots de utmaningar som väntar framöver. Vi har en måltidplan som vi är överens om och som vi jobbar mot.

Projektet håller budget

En annan vanligt förekommande fråga är om projektet håller sin budget, och även där har Kjell-Åke Averstad ett positivt svar.

– Prognosen är att vi just nu ligger något under budget. Vi har producerat för 45 procent av vår budget och kontrakterat drygt 60 procent, så det börjar kännas någorlunda tryggt, men mycket kan hända.

Kostnaden för att bygga Citybanan är beräknad till 16,8 miljarder kronor (enligt prisnivån för 2007). Det är en summa som, om något, indikerar projektets omfattning. Men det är inget som avskräcker, vare sig nu eller den där dagen när Kjell-Åke Averstad fick erbjudandet om att tjänsten som projektchef.

– Det är utmanande och kräver en väldig massa arbete men framför allt är det kul. När jag ser på vad vi har gjort hittills känner jag mig stolt. Vi håller tidplan och budget och har tillräcklig acceptans. Det driver mig framåt, säger han.  

Vi berättar om det aktuella läget och det finns möjlighet att träffa och prata med våra projektledare och specialister inom ett antal fackområden.

Vi bjuder på kaffe och thé.

Tid: 7 december 2011, kl: 18.00 – ca 20.00
Plats: Trafikverket, Sundbybergsvägen 1, i Solna. Lokal ”Filmstaden” intill receptionen.

Är du inte redan med i någon av våra fokusgrupper är du välkommen att anmäla dig

Vi som jobbar med vägprojekt Förbifart Stockholm vill föra en löpande dialog med dig som bor längs med Förbifart Stockholms tänkta sträckning. Du som boende har stor kunskap om ditt närområde att dela med dig av. Ett sätt för projekt Förbifart Stockholm att föra denna dialog är genom fokusgrupper.

Strävan är att fokusgrupperna har några träffar per år för att diskutera olika frågeställningar. Det finns sex fokusgrupper, en för varje trafikplats, där varje grupp består av 5-15 personer. Grupperna ska inte ses som formella samrådsgrupper. 

Norra länkens projektchef Björn Terstad delade ut priset till Skanskas representanter Mårten Leimar, kvalitets-, miljö- och arbetssamordnare  (KMA), projektchef Mats Alexandersson och Markus Lindén, produktionschef.

Personalen från Skanska, NL52, i Värtan.

Persnal från Skanska.

- Det är djupt tragiskt att en sådan här olycka ska behöva inträffa. Våra tankar går till den avlidnes anhöriga och kollegor. Säkerheten måste komma främst i alla situationer, säger Jan Johansson, projektledare på Trafikverket. Vi bedriver kontinuerligt ett aktivt arbetsmiljöarbete i projektet och säkerhetsreglerna ska vara kända av alla.

- Vi vet ännu inte orsakerna till att det trots allt har inträffat en olycka, det får den kommande utredningen utvisa.

Olyckan kommer nu att utredas av Arbetsmiljöverket, polis och de olika parterna. Berörda medarbetare och anhöriga får krisstöd.

Sedan vägen öppnades har ett flertal bilister har hört av sig till E4 Sundsvalls projektkontor och haft synpunkter på att vägen har bristfällig belysning.

Trafikverket har tagit till sig av synpunkterna och under eftermiddagen den 29 november monterades en extra belysningsmast upp mitt på den en kilometer långa sträckan, där vägen upplevdes som mörkast. Belysningen är nu i bruk och gör att vägen blir ljusare.

Fundamentet för belysningen är på plats. Vid 14-tiden kom belysningsstolpen på plats och den är nu i bruk.

 
Den tillfälliga cirkulationsplatsen vid Skönsmon.

Belysning längs gång- och cykelvägen

Under veckan har det även monterats upp 40 belysningsstolpar längs den nybyggda gång- och cykelvägen. Inom kort ska belysningsarmaturerna monteras på stolparna. I mitten av december planeras belysningen på gång- och cykelvägen att vara i drift. Belysningen kommer att bidra till att den provisoriska E4-sträckan upplevs som ljusare.

  
Belysningen levereras av Timrå Elmontage. Totalt har 40 belysningsstolpar satts upp längs gång- och cykelvägen. Belysningen hoppas vara i bruk i mitten av december.




En liten framtidsglimt av hur Skönsmons trafikplats kommer att vara belyst 2015.

Precis på samma plats som den nuvarande korsningen ska en planskild trafikplats byggas. Trafiken på Ulvsundavägen kommer att passera under en stor rondell, där trafiken till och från Enköpingsvägen och bostadsområdena vid Rinkeby ansluter utan trafiksignaler.

Trafiken flyttas bort från dagens korsning

För att kunna bygga den nya trafikplatsen måste vi flytta bort trafiken från dagens korsning. Därför har vi byggt en tillfällig trafiklösning, en jättelik rondell, nordost om den nuvarande korsningen.  Vi öppnar den nya trafiklösningen under helgen 3-4 december och den kommer att vara i drift tills den nya trafikplatsen är färdig 2014.

Vi öppnar även upp för trafik från Rissneleden till Ulvsundavägen. I samband med trafikomläggningen så öppnas även en in- och utfart till Madenvägen från E18. 

Sörab:s återvinningscentral i området är kvar på samma ställe dvs mitt inne i rondellen. Du når centralen genom att köra in via den norra delen av rondellen.

På kartan ser du den tillfälliga rondellen som ersätter Rissnekorset.

2014 kommer den nya trafikplatsen att se ut så här 

Gång- och cykelpassagen är under utredning

Tidplan för utredning och förändring av kommunal detaljplan:

– Vi är tacksamma för det tålamod som Älvängenborna har visat. Det har varit en tuff tid under sommaren och hösten med mycket arbeten utefter vägen. Jag vill verkligen uppmärksamma den samarbetsvilja som har gjort att det ändå har fungerat så pass bra som det har gjort, säger Mats Granath, Trafikverkets projektledare i Älvängen.

På några ställen längs vägen har dock vissa upplevt att det har grävts flera gånger på samma ställe.

Vad är det som har hänt?

– Vi har haft problem med läckage på den nya ledningen, det är nu löst. Sen är det även så att hela huvudledningen grävs ner först och därefter görs påslagen till fastigheterna. Däremellan läggs alltså marken igen och då blir det ju så att det grävs på samma ställe flera gånger, berättar Mats Granath.

Hoppas vara färdiga innan jul

I projektet ingår även att bygga nya parkeringar längs Göteborgsvägen. Från vissa håll har det dock kommit frågor om parkeringsplatsernas bredd. Men platserna längs Göteborgsvägen är två meter breda, helt i enlighet med de normer som finns.

– Något som kan göra att parkeringarna uppfattas som smala är raden med småstenar som markerar var gränsen går ut mot vägen och att man då tänker sig att man ska parkera innanför den raden. Men det är den yttre kanten på parkeringen som gäller, förklarar Mats Granath.

– Vi jobbar hårt på att försöka få färdigt i stort sett alla ytarbeten på Göteborgsvägen innan jul, sen beror det lite grann på vädret om vi lyckas med det eller inte, fortsätter han.

När man har kommit så långt kommer även de tillfälliga trafikljusen kunna tas bort.

Snart öppnar nya bron

I slutet av november öppnar den nya bron över vägen och järnvägen för trafik. Ungefär en vecka senare stängs den nuvarande infarten till den provisoriska tågstationen vid museet.

– Till semestern nästa år ska E45 vara öppen och i stort sett klar. Under hösten blir även järnvägen färdig och i december 2012 börjar pendeltågen gå, säger Mats Granath.

Möten med företagarna

En annan angelägen fråga som har lyfts är hur det pågående bygget påverkar butiker och andra verksamheter i Älvängen.

– Vi har haft flera möten med fastighetsägare och näringsidkare. Nästa möte hålls den 29 november klockan 18.30 i Folkets hus. Jag ser gärna att så många som möjligt av företagarna i Älvängen kommer dit så att vi får tillfälle att prata om det pågående och fortsatta arbetet, avslutar Mats Granath.

I samband med att den nya transportvägen tas i drift kommer Hedevägen repareras och återställas i sitt ursprungliga skick. Vi tackar för ert tålamod och för visad hänsyn.

Den sista salvan sprängdes i tunneln i området under Roslagstull. Även Norra länkens projektchef Björn Terstad och Helena Söderberg, projektchef hos entreprenören Züblin-Pihl, firade denna viktiga milstolpe i projektet tillsammans med många av Norra länkens medarbetare som bjöds på kaffe och tårta.

När krutröken lagt sig fick alla sedan tillfälle att inspektera den slutliga tunnelöppningen på nära håll. Totalt har 1,3 miljoner kubikmeter berg schaktats bort i sammanlagt 13 kilometer tunnlar.

Fram till dess att den nya bron står klar kommer Trafikverket och Peab att bygga en signalreglerad gång- och cykelpassage över E45 för att förbättra trafiksäkerheten i byggskedet. Den nya passagen beräknas stå klar i månadskiftet november/december (vecka 48).

– Även inom vår egen organisation på Trafikverket har vi medvetet lagt resurser och fokus på arbetsmiljön och säkerhetsfrågorna. Vi har alltid arbetsmiljöfrågorna som en viktig punkt på dagordningen på de allra flesta mötena, dessutom har vi haft Anders Brännström på halvtid som ansvarig för arbetsmiljön. Eftersom Anders har en lång och gedigen kunskap inom arbetsmiljön har han kunnat stödja och hjälpa entreprenörerna i många frågor vilket också bidragit till att vi ännu inte haft några allvarligare olyckor eller arbetsskador i projektet, fortsätter han.
 
– Det är väldigt roligt att vårt arbete uppmärksammas, vi har verkligen försökt att fokusera på de här frågorna för att skapa en bra arbetsmiljö. I den utsträckning det är möjligt använder vi oss till exempel av prefabricering i inomhusmiljöer. Vi är väldigt glada för priset och ser det som en gemensam prestation mellan oss och Trafikverket, säger Lars Elmegård, platschef E.Pihl & Son AS.
 
Entreprenaden består av en järnvägsbro, perronger samt en gång- och cykelväg i området mellan Marieholm och Olskroken. Totalt tilldelas sju investeringsprojekt Trafikverkets Arbetsmiljöpris 2011, vars syfte är att premiera systematiskt arbetsmiljöarbete och engagemang för att uppnå en säker arbetsmiljö samt att minska antalet olyckor på arbetsplatserna. Priset består av ett diplom samt en prissumma på 25 000 kronor att användas till personalbefrämjande åtgärder inom entreprenaden.

Bullerplanket mellan Trafikverkets provisoriska trafikplats och Stora Ursvik är nu uppsatt och har fått en fin utsmyckning på båda sidorna. Sundbybergs stad, Trafikverket och aktörer i Ursvik står bakom projektet. Konstnären Anna Svensson har utsmyckat sidan mot vägen med sin konstnärliga gestaltning. I samarbete med konstnären har skolbarn från klass fem och sex i Ursvikskolan gjort sidan mot bebyggelsen fin med sin utsmyckning.

Foto: Mikael Röhr

Foto: Mikael Röhr

Planket bidrar till en bra närmiljö

Ombyggnaden av E18 på sträckan pågår fram till 2015 och innebär smidigare och säkrare lösningar för trafikanterna. Men projektet bidrar också till minskat buller för närboende och en ökad tillgänglighet till Järvafältet, samtidigt som projektet skapar förutsättningar för fler bostäder och arbetsplatser. Redan idag finns flera planer och pågående projekt i bl.a. Stockholm, Sundbyberg, Järfälla och Solna - där en ombyggd E18 varit en viktig förutsättning.

– När trafikplats Rissne utformades var designen av broar, rondeller och vägar viktig, både för kommunerna och för oss. Det här området berör förutom många bilister även cyklister och gående. En trafikplats som är väl utformad ger en bra närmiljö och goda förutsättningar för fler bostäder och arbetsplatser. Ett gott samarbete mellan Trafikverket, Sundbyberg stad och Stora Ursvik har resulterat i ett bullerplank som vi tror kommer bli ett lokalt kännetecken och ge platsen en egen identitet, säger Eva Nordberg, projektchef E18 Hjulsta–Kista.

Foto: Martin Frealdsson

Dessutom:

• Hallå där... Stellan Tengroth, trafikanalytiker hos Trafikverket
• Snart fyrfiligt under bron vid Lärje
• Ny rondell vid infart södra Surte

Norra arbetsplatsen, Båstad
Frysningen i Möllebackzonen är påbörjad. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 görs.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 kommer att göras under vintern.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut.   

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

När länsstyrelsen har yttrat sig kommer yttrandet, tillsammans med Trafikverkets slutliga utlåtande, att göras tillgängligt för dem som kommit in med synpunkter under utställelsen av arbetsplanen. Därefter sammanställs den slutgiltiga handlingen och sänds till Trafikverket i Borlänge där Trafikverkets chefsjurist prövar frågan om arbetsplanen kan fastställas.

Utlåtandet som innehåller synpunkter från privatpersoner publiceras ej på www.trafikverket.se med hänvisning till PuL (Personuppgiftslagen).

Bakgrund

Arbetsplanen för E4 Förbifart Stockholm har varit ute på formellt samråd under tiden 5 oktober till 10 december 2009 och även formellt varit utställd under tiden 30 maj till den 12 augusti 2011. Under båda dessa tillfällen har enskilda personer, fastighetsägare, allmänhet, organisationer, företag, myndigheter och kommuner haft möjlighet att komma in med synpunkter på projektet. I arbetsplanen finns en samrådsredogörelse som redogör för hur samrådet har genomförts och hur de synpunkter som har framförts under samrådet har bemötts.

Kontakt:

Riggert Anderson, Projektchef 
070-537 10 28
Louise Melander, Informationschef
070-724 55 60

Promenader med hundarna i höstvädret är en uppskattad sysselsättning – dock inte på våra entreprenörers arbetsplatser. Detta är från bygget vid Skönsmon.

 – Vi har identifierat många platser längs Ådalsbanan där man genar över järnvägen. Kanske tror man att man ska upptäcka tåget i tid men många omständigheter gör att man inte alltid hör och upptäcker det i tid, säger Marie Lundqvist, informatör på Trafikverket.

En farlig genväg över järnvägen vid Solbacka i Sörberge

- Vi har gjort bedömningen att genvägen över järnvägen i Sörberge är en av de farligaste längs Ådalsbanan. Här har barn genat till skolan och hockeysupportrar till och från Timrå matcherna. Därför har vi satt upp ett skyddsplank och staket, dessutom ökar tågtrafiken redan nu med testkörningar längs banan, berättar Marie.

Cirka 75 meter från genvägen finns en övervakad övergång.

Norra arbetsplatsen, Båstad
De sista förberedelserna inför påbörjandet av frysningen i Möllebackzonen pågår. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Förberedelser för betonginklädnad av tvärtunnel 9 görs.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras etappvis 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Förbehandling utifrån tvärtunnel 6 pågår. Uttag av tvärtunnel 5 kommer att göras under vintern.

Söder

Platsgjuten lining görs i det sydöstra tunnelröret i anslutning till ring 1 och 126 meter söderut.   

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Citybanans entreprenör vidtog genast säkerhetsåtgärder. Närområdet spärrades av, tunneln förstärktes och tätades ytterligare, och efter samråd med Maria Magdalena församling fylldes gropen igen.

- Vi är trygga med de åtgärder som entreprenören vidtagit. Nu är arbetet inriktat på att reda ut orsaken och tillsvidare ligger tunneldrivningen nere vid Maria Magdalena kyrka, säger Lars Lindholm, projektledare för Citybanans arbeten på Södermalm.

Speciell teknik vid tunnelarbetet intill kyrkan

Citybanans byggledning utreder tillsammans med entreprenören och geoteknisk expertis orsakerna till händelsen. Citybanans 6 kilometer långa tunnel går mestadels i berg. Men i en passage på cirka 30 meter under Maria Magdalena kyrka saknas bergtäckning. Istället för berg finns där åsmaterial i form av sten, grus och sand. Tunnelbygget intill kyrkan kräver därför en speciell teknik som Citybanans entreprenör har erfarenhet av från liknande projekt.

En temporär tunnel byggs med armeringsbågar och sprutbetong sedan åsmassorna ovantill tätats med betong och stabiliserats med hjälp tätt liggande stålrör. Arbetet görs försiktigt med små steg i taget. När den temporära tunneln är klar gjuts en permanent tunnel i betong innanför den temporära konstruktionen. (Se grafik uppe till höger.)

Hälften av den temporära tunneln klar

Hittills har cirka 15 av de 30 meterna byggts av den temporära tunneln genom grusmaterialet. Det har med undantag av fredagens incident gått mycket bra.

- Våra sättningsmätningar på kyrkan, kyrkogården och området intill ger oss kontinuerlig återkoppling och visar på eventuella förändringar över tid vartefter vi går framåt. Läget är oförändrat och helt stabilt, vi har ingen påverkan på kyrka eller övrig mark i området, säger Lars Lindholm.

 I miljöklassen står kampen mellan tre finalister och i klassen årets tunnelprojekt är sex finalister uttagna. Projekt Hallandsås är det enda skandinaviska projektet bland årets finalister.

För att medverka i tävlingen gjorde entreprenören Skanska-Vinci i samverkan med Trafikverket en ansökan under sommaren. En tävlingsjury utsåg finalisterna.

Läs mer om nomineringen här.

Läs mer om tjänsterna här

Huvuddelen av Norra länkens bergtunnlar är projekterade av Sweco. Därför var det säkert extra intressant att få göra ett studiebesök och se projektet i verkligheten. Gruppen bestod av alla kategorier medarbetare från olika avdelningar runt om i Sverige.

Geotekniker Anders Grunéus var en av de guider som visade runt och besvarade en rad kluriga frågor från Sweco-medarbetarna.

Läs senaste restidsmätningen (pdf-fil, 413 kB, öppnas i nytt fönster)

Trafikverkets ställningstagande innebär att i första hand det västliga alternativet (alt V) ska ligga till grund för den fortsatta planeringen av Norrbotniabanan i Luleå. Med dagens förutsättningar är alternativ Väst det mest hållbara.

- Vi har en fungerande lösning, säger projektchefen Tomas Gustavsson, Trafikverkets projektledare.  Samtidigt håller vi en dörr öppen för det östra alternativet via flygplatsen och Hamnholmen. En anledning till det är osäkerheten om när projektet kommer att genomföras. Den viktigaste anledningen till att behålla det östliga alternativet är att ett flertal intressenter pekat på att alternativet ger större regionala effekter.
Trafikverket är överens med Luleå kommun att det östliga alternativet bör finnas kvar i kommunens pågående arbete med en ny översiktsplan. Alternativet kommer tills vidare även att bevakas som ett riksintresse för en framtida järnväg av Trafikverket.

- Så länge omvärlden är intresserad av en östlig lösning, så tycker även vi att det är värt att bevara möjligheten, säger Tomas Gustavsson. Men från Trafikverket vill vi vara tydliga med att vi inte kommer att driva frågan vidare.

Orsaken till osäkerheten om det östra alternativet är att en järnvägsbro mellan Hamnholmnen och SSAB-kajen hindrar fartyg att gå längre in i Stadsfjärden i Luleå. Där är fjärden bred och djup och det finns stora ytor för att vända fartyg. Utanför broläget, i själva hamnområdet, är ytorna begränsade. Vid stränga vintrar kan det bli svåra isförhållanden. För att lösa problemet krävs omfattande investeringar. Även om åtgärderna antas bli genomförda kan inte Trafikverket garantera att dessa räcker för att säkerställa vintersjöfarten.

Ansökningarna gäller tillstånd att leda bort grundvatten liksom att bygga och driva tre tillfälliga hamnar.  Det innebär att domstolen tar upp saken till prövning och inleder en dialog med de berörda sakägarna samt berörda myndigheter som får tillfälle att framföra sina synpunkter så att alla relevanta aspekter beaktas vid domstolens prövning.

Trafikverkets ansökningar gäller tillstånd att leda bort grundvatten liksom att bygga och driva tre tillfälliga hamnar. Tillstånd, som enligt miljöbalken, krävs för att kunna starta bygget av Förbifart Stockholm.

En miljödom reglerar vilka villkor som ska gälla för verksamheten, hur risken för skador ska hanteras, vilka skyddsåtgärder som ska vidtas och hur skadereglering ska ske.

Trafikverket har gjort riskanalyser för att i största möjliga mån förebygga att skador uppstår på till exempel mark eller byggnader när vägen byggs eller tas i drift. Fastigheter eller anläggningar som riskerar att påverkas har inventerats och kommer att kontrolleras före, under och efter byggtiden.

När domstolen anser att frågorna har utretts tillräckligt, kallar den till en huvudförhandling som är öppen för alla och som så småningom resulterar i en dom. Detta förväntas ske under hösten/vintern 2012/2013. När domstolen ger Trafikverket tillstånd kan bygget starta. Först måste dock arbetsplanen ha vunnit laga kraft.”

Bakgrund

Drygt 18 km av Förbifart Stockholms 21 km går i tunnel. Det innebär att grundvatten behöver ledas bort, i såväl bygg- som driftskedet, d.v.s. när tunneln har tagits i bruk. Att leda bort grundvatten och att bygga anläggningar i ytvattendrag och sjöar kräver tillstånd från mark- och miljödomstolen. För att på ett miljömässigt och effektivt sätt transportera bergmassor från tunnelbygget planerar Förbifart Stockholm också att bygga tre tillfälliga hamnar varifrån massorna transporteras med båt; i Sätra och på norra och södra Lovö. Det kräver också tillstånd. I hamnansökningarna begär Trafikverket även att mark- och miljödomstolen prövar och ger tillstånd för den verksamhet som ska bedrivas i hamnarna och beslutar om hur miljökonsekvenserna av verksamheten ska regleras.

Här kan du läsa Trafikverkets ansökningar till mark- och miljödomstolen

Förbifart Stockholms dokumentsida

Nacka tingsrätt, Mark- och miljödomstol

Trafikverkets information till fastighetsägare som berörs av arbetet med Förbifart Stockholm
Läs mer i foldern

Kontakt:

Riggert Anderson, Projektchef 
070-537 10 28
Louise Melander, Informationschef
070-724 55 60

Priset avser en entreprenad i området vid Karolinska Institutet där Svevia genomför en breddning av E4/E20.

Motiveringen är att ”Svevia har en bra ordning och miljökontroll på arbetsplatsen och med en modern maskinpark bidrar detta till en god miljö. Svevia har också lyckats visa att det går att förena energi- och miljövinster med stora tids- och kostnadsbesparingar genom att tillverka prefabricerade betongelement inom arbetsområdet.”

Ett hedersomnämnande gick till Skanska för att de på ett målmedvetet och strukturerat sätt effektiviserat transportarbetet vid entreprenaden vid trafikplats Värtan.

Läs hela motiveringen  (Pdf öppnas i nytt fönster, 752 kB)

Syfte med miljöpriset är att:

• Premiera miljöengagemang och sytematiskt miljöarbete
• Minska antalet miljöolyckor och miljötillbud på entreprenaderna
• Premiera god ”miljöordning” på arbetsplatserna

Hela arbetslaget får nu glädje av både äran och prispengarna.

Norra länken avser att dela ut ett miljöpris varje år t.o.m. 2015.

Sedan nybyggnationen och upprustningen av Ådalsbanan kom igång 2003 har två nummer per år givits ut och skickats till samtliga hushåll i kommunerna Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors och Sollefteå.

- Vi har även prenumeranter från hela Sverige, från Luleå i norr till Ljungby i söder. Det är roligt att det finns ett intresse för projektet även utanför de kommuner som Ådalsbanan passerar, säger Marie Lundqvist informatör, Trafikverket projekt Ådalsbanan.

Nu har sista tidningen från projektet kommit i brevlådan och vi hoppas att du som läsare haft både nytta och nöje av tidningen. 

Den nya bron är cirka 400 meter lång och 30 meter hög. Deletappen mellan Velanda och Prässebo omfattar cirka 1,4 mil dubbelspår och förutom bron över Slumpån byggs även tre järnvägstunnlar på sträckan. En cirka 150 meter lång tunneln vid Stenliden söder om Slumpån och två tunnlar vid Sjökullesjön,130 respektive 125 meter långa. Samtliga plankorsningar ersätts med säkrare, planskilda korsningar. Trafikstart på det nya dubbelspåret beräknas ske i december 2012.

Trafikverket har sedan 2009 arbetat med att bygga om E18 på sträckan Hjulsta–Kista för att minska köer och antalet olyckor. Den nya trafikplatsen Hjulsta ska ersätta det gamla ”Hjulstakorset”. Tack vare ett väl genomfört arbete – där man lyckats bli klara innan ett nödvändigt vinteruppehåll – kan öppnandet ske ett halvår tidigare än tidplanen.

- Vi är glada över att denna del av projektet gått så bra, samarbetet mellan Trafikverket och entreprenören har fungerat väl och vi kan nu öppna en trafikplats som kommer att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten i närområdet, säger Anna Sandahl biträdande projektchef för Trafikverkets projekt E18 Hjulsta–Kista.

Några av dem som varit med och byggt den nya trafikplatsen i Hjulsta

I december blir det fler trafikomläggningar

När Trafikplats Hjulsta nu står färdig löper arbetet vidare i de övriga delarna av projektet. Närmast på tur står två större trafikomläggningar, dels vid Kista, dels vid Rissne. I december blir det nya in- och utfarter till Kista och vid Rissne byggs en stor temporär rondell. Syftet med trafikomläggningarna är att minimiera störningarna för trafikanterna samtidigt som vi skapar utrymme för att kunna bygga de nya trafiklösningarna i en betydligt säkrare arbetsmiljö. För trafikanterna innebär det relativt stora förändringar.

Projektet bidrar till lokal och regional utveckling

Ombyggnaden av E18 på sträckan pågår fram till 2015 och innebär smidigare, säkrare och smartare lösningar för trafikanterna. Genom projektet medverkar Trafikverket också till minskat buller för närboende och en ökad tillgänglighet till Järvafältet, samtidigt som projektet skapar förutsättningar för fler bostäder och arbetsplatser. Redan idag finns flera planer och pågående projekt i bl.a. Stockholm, Sundbyberg, Järfälla och Solna - där en ombyggd E18 varit en viktig förutsättning.

Vy över trafikplats Hjulsta. I bakgrunden syns Hjulsta och Tensta. Några av anslutningarna till rondellen kommer att se annorlunda ut inledningsvis.

– Allt gick som planerat. Det tog totalt elva timmar att gjuta den första bropelaren, berättar Jenny Johansson, byggledare i Citybanans delprojekt Årsta.

Speciella stöd där bron ska korsa befintliga spår

När betongen har härdat i ett par dygn tas gjutformen bort från den första pelaren och flyttas dit nästa pelare ska gjutas. Där har vi förberett genom att göra grundläggningsarbeten och montera armeringsjärn som gjutformen ska placeras runt. Så fortsätter vi till den punkt där järnvägsbron ska korsa de befintliga järnvägsspåren ett par hundra meter längre norrut. Då tar en ny teknik vid:

– Där bron ska korsa över järnvägsspåren kan vi inte bygga vanliga bropelare utan bygger istället så kallade spårportar bestående av spårportaler - revbensliknande brostöd, förklarar Jenny Johansson.

Vid Älvsjö godsbangård, där bron ska korsa de befintliga järnvägsspåren, byggs den södra spårporten.

Den södra spårporten består av 36 spårportaler och den norra spårporten, som ska byggas norr om Årstabergs station, består av 17 spårportaler. Delar av portalerna gjuts vid sidan om spåren och lyfts på plats med portalkran, sedan gjuts hela portalerna färdigt när de är placerade över spåren.

Stålkärnepålar ger en stabil grund

För att skydda de befintliga järnvägsspåren och de tåg som går där medan vi bygger spårportarna, har vi sedan tidigare byggt skyddsportaler över dem. På båda sidor om den södra skyddsportalen pågår nu grundläggningsarbeten med stålkärnepålar som en förberedelse för de spårportaler som ska byggas där.

– Där vi har långt ner till berget, till exempel för att det är täckt av ett tjockt lager av lera, använder vi oss av stålkärnepålar för att få en stabil grund. Principen är att vi först borrar ner foderrör i marken och sedan monterar stålkärnor i rören. Mellan foderrören och stålkärnorna gjuter vi sedan betong, berättar Jenny Johansson.

De största foderrören har en omkrets på drygt 27 centimeter och i dessa monteras stålkärnepålar med en diameter på 18 centimeter.

Nu återstår demonteringen av gjutformen från den första bropelaren, sedan fortsätter gjutningsarbetena med de återstående 37 bropelarna och de 53 spårportalerna. Dessutom ska ett landfäste byggas i vardera änden av bron och inte minst - själva brobanan.

Hela bron beräknas stå färdig 2014, därefter lägger vi spår och installerar trafiksystem innan den sätts i drift tillsammans med resten av Citybanan 2017. Den nya enkelspåriga järnvägsbron ska enbart användas av den norrgående fjärr-, regional-, och godstågstrafiken. Bron behövs för att vi ska kunna leda om spåren så att alla pendeltåg kan gå på den västra Årstabron över Årstaviken och ner i Citybanans tunnel som mynnar vid station Stockholms södra.

Norra arbetsplatsen, Båstad
I mottagningskammaren i det östra tunnelröret är arbetet med så kallad platsgjuten lining färdigt. Gjutningsformarna är nedmonterade och flyttade till söder i det östra röret. Där kommer en sträcka framför den lining som tunnelborrmaskinen har byggt att få platsgjuten lining.

Frysrörsinstallationen i Möllebackzonen fortsätter. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs i riktning norr till söder.

Mellanpåslaget
Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

I tvärtunnel 5 och 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Foderrör inför den kommande injekteringen kommer att börja installeras i kammaren vid tvärtunnel 6.

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Följer läroplanen

Hon säger att det var lätt att jobba med projektet inom alla ämnen och samtidigt tillgodose läroplanens krav på undervisningen.

– När vi pratar om Citybanan inkluderar det vårt närområde och det väcker tankar om historia, nutid och framtid. Hur såg det ut i Vasastan förr, hur tog man sig fram? Vad hade man för yrken? Hur ser det ut nu och hur kommer det att bli när barnen är vuxna – det var några frågor som vi arbetade med, berättar Kersti Karasalo.

Axel och Virginias visioner om hur stationerna skulle kunna se ut.

En av Kerstis elever tog en dag med sig en artikel som beskrev att Citybanan kommer att passera under sex kyrkor. Efter det gjorde klassen en utflykt till Gustav Vasa kyrka, som ligger vid Odenplan.
 
– Vi studerade konsten och pratade om hur man kan bevara den och skydda det som är ömtåligt i kyrkan medan sprängningsarbetet pågår.

En gemensam bok

Kersti föreslog för sina elever att de skulle göra en gemensam bok av dokumentationsarbetet. Boken skulle sedan lämnas vidare till Stadsmuseet.

– Den idén ratades helt först, minns Kersti och skrattar.

Barnen ville hellre göra egna böcker, så kompromissen blev att göra en gemensam bok och sedan fick varje elev en kopia på sina arbeten. Barnen ritade, skrev och kom med förslag på Citybanans utformning.

En utflykt till arbetsområdet vid Matteus kyrka startade nya tankegångar. På Dalagatan pågick ett arbete med att flytta elledningar och andra ledningar i gatan. Tillbaka i skolan undersökte barnen vad som leder ström. De gjorde experiment med vatten, plast, metall och papper. Allt dokumenterades i ett protokoll som sedan fick vara med i boken.

Ett arbete som engagerar

Det här är bara en bråkdel av allt som Kersti Karasalo och hennes elever hann med under läsåret. De studerade även kartor, promenerade längs en del av Citybanans sträckning, utformade förslag till de blivande stationerna, pratade om konsten i Citybanan, besökte Spårvägsmuseet och diskuterade den stora frågan hur mycket 16,8 miljarder kronor egentligen är (kostnaden för att bygga Citybanan).


Leo Viking och Assars förslag till konstnärlig utformning på stationerna.

– Det var ett roligt arbete och barnen var väldigt engagerade i och med att de känner av Citybanans arbeten i sina hus och får informationsblad och bygget hem i brevlådorna.

Boken är klar och klassen har lämnat ifrån sig den. Nu väntar de på att museet ska göra en utställning så att de kan åka och titta på sin bok. Diskussionerna om Citybanan lär fortsätta länge än.

Vid den plats där tunnelbanan kommer ut ur tunneln vid Kista har vi behövt förlänga tunneln. Anledningen till det är att vi breddat vägen (Kymlingelänken) ovanpå tunneln. Nu är vi färdiga med breddningen och ska riva gjutformen som använts för arbetena. Medan vi river gjutformen måste tunnelbanetrafiken vara avstängd av säkerhetsskäl.

Deletappen mellan Velanda och Prässebo omfattar cirka 1,4 mil dubbelspår. På sträckan byggs även en cirka 400 meter lång och 30 meter hög järnvägsbro över Slumpån och tre järnvägstunnlar: en cirka 150 meter lång tunneln vid Stenliden söder om Slumpån och två tunnlar vid Sjökullesjön,130 respektive 125 meter långa. Samtliga plankorsningar ersätts med säkrare planskilda korsningar. Trafikstart på det nya dubbelspåret beräknas ske i december 2012.

Mätningar med GPS och ekolod

För att kunna ta hänsyn till en lekplats för sik genomfördes i oktober GPS- och ekolodsmätningar cirka 200 meter nedströms från brobygget. Resultatet från mätningarna blir en terrängbild (3D-bild) av botten som visar hur det ser ut idag. När bron är färdig ska nya mätningar göras som sedan jämförs med mätningarna från i år.

Mätningarna av Ljungans botten ingår som en del av det kontrollprogram Trafikverket använder för att verifiera/fastställa att brobygget inte kommer få någon negativ påverkan för de fisk- och kräftarter som lever och leker i Ljungan.

Mätningarna gick bra och svanarna var de enda åskådarna.

Norra arbetsplatsen, Båstad
I mottagningskammaren i det östra tunnelröret är arbetet med så kallad platsgjuten lining färdigt. Gjutningsformarna är nedmonterade och flyttade till söder i det östra röret. Där kommer en sträcka framför den lining som tunnelborrmaskinen har byggt att få platsgjuten lining.

Frysrörsinstallationen i Möllebackzonen fortsätter. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget
Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

Arbeten fortsätter denna vecka i tvärtunnel 6 med att etablera för den förbehandling som ska utgå därifrån.

I tvärtunnel 5 & 6 kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Två entreprenader möttes under jord

Den ena entreprenaden sträcker sig från Gamla Brogatan och fram till Riddarholmen i söder. Där ingår även den nya stationen Stockholm City. Bergmassorna från denna del tas ut via arbetstunneln på Bangården intill Stockholm Central. Den andra entreprenaden går från Gamla Brogatan och fram till Observatorielunden i norr och är en ren bergtunnelentreprenad. Berget tas här ut via en arbetstunnel på Torsgatan. Det var ett bergsprängarlag från denna entreprenad som höll i spakarna vid genomslaget.

– Innan hela bergtunneln är klar kommer vi att ha ett stort antal genomslag - men det första mellan två olika entreprenader känns naturligtvis speciellt. Det här är en viktig händelse för oss och bra för alla som längtar efter att vi ska bli klara med bergarbetena, säger Kjell-Åke Averstad, projektchef för Citybanan.

Tony Lennartsson, Ulf Helsing och Jiri Englén beskådar genomslaget.

Det var Citybanans service- och räddningstunnel som blev föremål för genomslaget. Den löper parallellt med själva pendeltågstunneln och fyller, som namnet antyder, en viktig funktion för hela den färdiga anläggningen.

Pendeltågstunneln förgrenar sig i fyra olika tunnlar

Citybanans pendeltågstunnel är en dubbelspårstunnel som förgrenar sig i två enkelspårstunnlar där den övergår till stationsutrymme med ett spår på vardera sidan av plattformen (se kartan). Station Stockholm Odenplan förbereds för och Stockholm City byggs från start med två plattformar för extra kapacitet. Det innebär att vi bygger kortare sträckor av Citybanan i form av fyra enkelspårstunnlar. Enkelspårstunnlarna under Gamla Brogatan står nu på tur för genomslag.

Det handlar bland annat om vilka provtagningar och kontroller som kommer att ske i samband med vägbygget, vilka åtgärder på enskilda fastigheter som kan bli aktuella och vilka myndigheter som kommer att vara inblandade i arbetet.

Läs mer i foldern

Trafikverkets system för montering av inklädnasvalv i bergtunnlarna, som Veidekke utfört, har inneburit omfattande besparingar i projektet.

Se Veidekkes film för montering av inklädnadsvalv i bergtunnlarna  (wmv-fil, speltid 7 minuter)

Milstolpen i projektet firades med alkoholfritt bubbel.

Dessutom information om:

• Lyftet av gångbron till pendeltågsstationen i Älvängen
• Ny rondell vid infart Älvängen centrum
• Reparation av E45 vid Alvhem
• Begränsad framkomlighet vid Lärje

Byggs med tvärfall

– För att vatten ska kunna rinna av vägen byggs nya E45 med stort tvärfall. Vilket innebär att den sluttar utåt. Även gamla E45 hade tvärfall när den byggdes på sent 1960-tal. Den var dock inte förstärkt och på grund av sättningar på upp till en meter, har vägen bitvis plattats ut genom åren. Det är också den främsta orsaken till de översvämningar som har inträffat i höst, berättar Jan Ekström, geotekniker hos projekt BanaVäg i Väst.

Räknar med sättningar

Även den nya vägen och järnvägen kommer att sätta sig. Det finns med i beräkningarna och väg och järnväg har höjts även med hänsyn till detta.

– Vi räknar med att järnvägen sätter sig 20 centimeter och vägen 30 centimeter under de kommande 40 åren. Anledningen till att vi måste räkna med framtida sättningar är att leran är lös. På grund av alla belastningar som finns på leran i form av hus, vägar och olika typer av uppfyllnader pågår det redan i dag sättningar på upp till någon centimeter per år. Det skulle kosta ofantligt mycket att bygga helt sättningsfritt med tanke på att lerlagret är mellan 10 och 40 meter djupt och på vissa ställen som till exempel runt Älvängen uppemot 100 meter, säger Jan Ekström.

Omfattande förstärkningar

För att begränsa sättningar används olika förstärkningsåtgärder, framför allt används kalkcementpelare som når ner i leran till över 20 meters djup. På några ställen är förstärkningarna även till för att förbättra stabiliteten och därmed förebygga ras och skred.

Stråk av kvicklera

Längs sträckan, framför allt norr om Grönån, finns områden med tjocka lager av så kallad kvicklera.

– Kvickleran är speciell för att om den blir omrörd så blir den flytande, ungefär som yoghurt. Problemet är därför att om det väl blir ett första skred så blir leran i skredets brottyta i princip flytande och rinner bort. Då blir det kvar en ny slänt som är instabil och så kan det fortsätta med ytterligare ett skred och ytterligare ett och så vidare. Det innebär risk för att större områden påverkas och det vill vi undvika. Leran har dock inte sämre stabilitet och det rasar inte oftare bara för att det är kvicklera. Men vi har ändå extra hög säkerhet och därmed även mer förstärkningsåtgärder, förklarar Jan Ekström.

Mats Lögdahl projektledare på Trafikverket projekt E4 Sundsvall om samrådet och sakägarsammanträdet.

- Det var ett bra möte. Det huvudsakliga syftet med mötet är att informera om det nya förslaget och att ta in synpunkter från alla närvarande, sakägare, indirekt berörda och övriga intresserade. Synpunkterna protokollfördes under mötet och vi fick några frågor och synpunkter som vi tar med oss.

Vilka synpunkter kom fram?
- Den största frågan var hur vi ska lösa passagen mellan friskolan Heliås gul och röd och Njurunda SK. Skolan är uppdelad i två hus (gul och röd) och vägen planeras passera mellan dem. Där vill man ha en säker gångpassage/gångtunnel mellan skolorna.

Vad händer med synpunkterna?
- Vi tittar närmare på inkomna synpunkter och ser om det är möjligt att genomföra dessa. Sedan ställs förslaget ut så att alla kan ta del av det och lämna sina synpunkter.

När kan bygget komma igång?
- Om förslaget vinner laga kraft våren 2012 kan bygget komma igång hösten samma år. Först när väg 551 vunnit laga kraft kan Njurunda trafikplats börja byggas.

Sänkt hastighet förbi arbetsområdet

– Hastigheten på den provisoriska E4:an kommer att sänkas till 50 kilometer i timmen eftersom vägen passerar E4 Sundsvalls arbetsområde. Vi ber därför trafikanterna att respektera hastigheten för att vår entreprenör ska kunna bedriva sitt arbete på ett tryggt och säkert sätt, säger Mats Lögdahl.

För att minska påverkan på trafiken har det byggs en tillfällig cirkulationsplats i korsningen där Björneborgsgatan och oljehamnen idag ansluter till E4.

 
Den tillfälliga cirkulationsplats som har byggts. På måndag kväll monteras trafiksignalerna ned och  trafiken leds om på den nya vägen och genom cirkulationsplatsen istället.

– Vår förhoppning är cirkulationsplatsen kommer att ha en positiv inverkan på framkomligheten under byggtiden. Men i rusningstid morgon och eftermiddag kommer det att vara ungefär lika långa köer som det är i dag, beskriver Mats Lögdahl.

Efter E4-trafiken har flyttats den 31 oktober börjar entreprenören med schaktning inför bygget av trafikplats Skönsmon. Trafikplatsen innefattar en större och en mindre cirkulationsplats med tillhörande anslutningar till E14/Björneborgsgatan, oljehamnen och den tillfälliga E4-sträckningen som blir kvar som lokalväg när E4 Sundsvall står klar 2015.

2+2 körfält norr om Jordfallsbron

Från och med imorgon blir det även två norrgående körfält norr om Jordfallsbron, hela vägen förbi Stora Viken. Det mycket begränsade utrymmet innebär dock att körfälten (framför allt det vänstra) blir smala och vi vill därför uppmana alla trafikanter att anpassa hastigheten därefter.

Läs mer om trafikomläggningarna

Informationsblad om trafikomläggningarna (pdf 403kB, öppnas i nytt fönster)

Tipsslinga på den nya vägen

På öppet hus bjöds det på fika och besökare passade även på att gå en klurig tipsslinga på den nybyggda vägen. Många ställde även frågor till våra projektmedlemmar som fanns på plats.



Mats Lögdahl, projektledare E4-delarna Skönsmon och Skönsberg och Öivind Petersson, arbetschef Svevia berättade om det arbetet som genomförts på Skönsmon sedan bygget började i mars i år.

– Det har varit ungefär 30 personer som har jobbat här i Skönsmon sedan i våras. När E4-trafiken flyttats över till den nybyggda vägen kommer vi att börja riva den del av E4 som ska byggas om. Till våren påbörjas schaktning inför den nya trafikplatsen som består av en större och en mindre cirkulationsplats, berättade Öivind Petersson som även nämnde att Svevias andra E4-entreprenad Skönsberg startar under våren 2012.

Cirkulationplats för bättre flyt

Mats Lögdahl, projektledare E4-delarna Skönsmon och Skönsberg.

– Vägen vi står på idag ska vara E4 under byggtiden och kommer att ha nedsatt hastighet till 40 kilometer i timmen så i rusningstid kan det bli lite längre restid. För att undvika allt för långa köer,  har vi byggt en tillfällig cirkulationsplats vid E4:s anslutningar till E14 Björneborgsgatan och oljehamnen. Trafiksignalerna kommer därmed att tas bort, beskriver Mats Lögdahl, Trafikverket.

De arbeten som återstår med den nya vägen förbi oljehamnen är bland annat  målning av väglinjer och montering av vägräcken.

Norra arbetsplatsen, Båstad
I mottagningskammaren i det östra tunnelröret är arbetet med så kallad platsgjuten lining färdigt. Gjutningsformarna är nedmonterade och flyttade till söder i det östra röret. Där kommer en sträcka framför den lining som tunnelborrmaskinen har byggt att få platsgjuten lining.

Frysrörsinstallationen i Möllebackzonen fortsätter. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget
Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

Arbeten fortsätter denna vecka i tvärtunnel 5 & 6. Vid båda dessa tvärtunnlar kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Vid tvärtunnel 6 inleds under veckan etablering för den förbehandling som ska utgå därifrån.

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

I samband med onsdagens förändringar flyttas även trafiken på E45 över till delar av den nya vägen, 2+1 körfält.

- Högbron i Motala är ett uppmärksammat bygge och nu är vi ett steg närmare att skapa det här landmärket. Bron kommer att vara den största i sitt slag i Sverige, när den är färdig, berättar Jan Johansson, Trafikverket, projektledare för vägbygget.. 

Svetsning och lansering i Motala

Motalaborna har sett de första balkarna till bron anlända på långtradare under sommaren. Flera transporter väntas under hösten och vintern. De kommer från RUUKKIs fabrik i Finland.  I Motala svetsasbalkarna ihop till den "låda" som skjuts ut över vattnet. Det görs med vajerdomkrafter och såpa till hjälp. Hastigheten är ca 7-12 meter per timme när allt fungerar bra. Metoden kallas för lansering och totalt är det 3 000 ton stålkonstruktion som ska på plats.

- Lansering är en beprövad metod vid brobygge, säger Anders Spåls, utvecklingsdirektör på företaget RUUKKI som har levererat ståldelarna.
- Väder och vind kan vara en utmaning, men montage av stålbroar är noga planerade aktiviteter och vi gör kontinuerliga riskavvägningar.

I den korta filmen nedan ser vi lite av förberedelserna inför lanseringen.

Nästa steg är körbana i betong

Entreprenören NCC gjuter på körbanan i betong, när hela stålkonstruktionen är lanserad. Det blir någon gång under våren 2012. De karaktäristiska, v-formade brostöden ska också byggas, på plats, under brospannet. Enligt planerna ska bron och den nya sträckningen av väg 50 stå klara på hösten 2013.
 

Kontaktpersoner
 

Anders Gustavsson, byggledare, Trafikverket, 070-604 06 26

Anders Spåls, utvecklingsdirektör, RUUKKI, 010-78 78 854 
 
Anneli Weiner, informationsansvarig, Trafikverket, 0706-15 20 46 

Under de drygt 100 timmar som vi stängde av Mälarbanan arbetade vi dygnet runt längs järnvägen. Vi gjorde förberedande arbeten i Barkarby och Kallhäll inför utbyggnaden av Mälarbanans två spår till fyra.

Under avstängningen bytte Trafikverket även växlar och spår på några ställen och SL lyfte på en bro över järnvägen i Sundbyberg. För att störa så lite som möjligt samlade Trafikverket ihop flera arbeten på sträckan samtidigt och avstängningen skedde i anslutning till en helg, då det är färre som reser på järnvägen.

Barkarby

Vi tog bort spåren, grävde och sprängde under banan. Sedan lade vi en ny järnvägstrumma under spåret för att kunna lägga om ledningar. Vi flyttade även teknikhus och signalteknik.

Kallhäll

Vi flyttade signalteknik till det nya teknikhuset som vi monterat upp.

Under de drygt 100 timmar som vi stängde av Mälarbanan arbetade vi dygnet runt längs järnvägen. Vi gjorde förberedande arbeten i Barkarby och Kallhäll inför utbyggnaden av Mälarbanans två spår till fyra.

Under avstängningen bytte Trafikverket även växlar och spår på några ställen och SL lyfte på en bro över järnvägen i Sundbyberg. För att störa så lite som möjligt samlade Trafikverket ihop flera arbeten på sträckan samtidigt och avstängningen skedde i anslutning till en helg, då det är färre som reser på järnvägen.

Barkarby

Vi tog bort spåren, grävde och sprängde under banan. Sedan lade vi en ny järnvägstrumma under spåret för att kunna lägga om ledningar. Vi flyttade även teknikhus och signalteknik.

Kallhäll

Vi flyttade signalteknik till det nya teknikhuset som vi monterat upp.

Via en arbetstunnel kunde besökarna gå ner och inspektera en del av de två tunnelrören vid Norrtull, som går i riktning mot Värtan respektive Essingeleden.

Representanter från Stockholms stad fanns också på plats för att informera om den nya stadsdelen Hagastaden, som ska byggas ovanpå tunnlarna vid Norra Stationsområdet mellan Norrtull och Solnabron.

OBS: nu är fri höjd 3m under järnvägsviadukten.

Med hjälp av spelledaren Thomas Bengtsson från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) Sandö – samtalar deltagarna om larmgången och vilka resurser man har att tillgå vid en olycka som den här.

Totalt har 100 personer från polis, räddningstjänst, ambulans, försvaret, länsstyrelse, Botniatåg och SJ deltagit i övningarna.

Karin Magnusson, ansvarig för riskhantering i projekt Ådalsbanan berättar att intresset för övningearna har varit stort.
– Längre järnvägstunnlar som plats för krisövning är en ny företeelse i regionen och alla aktörer inser värdet att få öva samverkan i samband med en olycka.

De längsta tunnlarna längs Ådalsbanan har parallella service- och räddningstunnlar för självutrymning, men det måste ändå finnas en beredskap om det värsta händer. Karin Magnusson vill poängtera att olyckor i tunnlar är extremt osannolika, men att vi ändå måste ha en beredskap eftersom konsekvenserna vid en olycka kan bli väldigt stora. Sådana här övningear i samverkan är ett viktigt steg i den beredskapen.
– Övningarna syftar till att alla ska mötas och lära av varandra, säger hon.

Deltagarna jobbar vidare i tvärgrupper med nya frågeställningar och går in i tunneln för att bättre föreställa sig situationen. Efter en timme samlas alla igen och nya frågor ventileras: Kommer resurserna att räcka? Var förlägger vi ledningsplatsen? Hur får vi spontanevakueringen att bli ordnad? Ska vi prioritera bland de skadade? Hur kommunicerar vi med varandra? Och så vidare.

I många av frågorna finns olika uppfattningar och förslag på lösningar. Och bland annat räddningstjänsten inser att man inte har tillräckligt med resurser i närområdet att kalla in om liknande olycka skulle inträffa. En insikt som naturligtvis är bra att få i samband med en övning.

Erfarenheterna från övningarna kommer att sammanställas i en rapport och presenteras vid ett utvärderingsseminarium.

Vi ska lyfta en ny gång- och cykelbro på plats över Enköpingsvägen och måste då stänga av vägen av säkerhetsskäl.

Den röda markeringen visar var avstängningen blir.

Se kartan i större format (jpg-fil, 1,7Mb, öppnas i nytt fönster)

Magnus och hundarna trivs i fjällen. Bilden till vänster är från Sylarna och den till höger från Kebnekaise
- För mig och många i projektet är det en livsdröm att få möjlighet att genomföra ett så stort vägbygge som får betydelse för så många, säger Magnus.

Drygt sju månader har gått sedan bygget av nya E4 startade. Hur har de första månaderna gått?
- Inledningsvis är det extra mycket att göra. Inte minst för de entreprenadformer där entreprenören projekterar själv och där vi sedan ska godkänna de tekniska lösningarna som entreprenören presenterar. Men jag räknar med att vi är klara med den delen till årsskiftet.

När projekteringen är klar går projektet in i ett genomförande skede och då kommer bygget igång på allvar . Under tre år kommer många maskiner och människor att finnas längs bygget av den 20 kilometer nya motorvägen.

- Under 2012 och 2013 är det som mest byggintensivt. Då räknar vi med att upp emot 1000 personer arbetar med bygget av nya E4, berättar Magnus.

Vilka utmaningar ser du?
- Ett sådant här stort projekt innebär många olika utmaningar. Tid och kostnad är självklart oerhört viktiga mål, men att förebygga störningar och hinder är också stora frågor.

- Att få alla inblandade att samverka mot ett gemesamt mål, och även känna glädje och stolthet för det vi ska åstadkomma ser jag som nyckeln till ett lyckat projekt.

Magnus Lundberg på E4 Sundsvalls första spadtag den 2 februari 2011 på Stora torget.

Tag med kameran!

Taltrastvägen stängd för trafik under en kort period
Söndag 23 oktober kl 04.00-14.00 är Taltrastvägen i Motala avstängd vid järnvägskorsningen. Nya slipers och räls läggs på plats och vi arbetar med bommarna. Ingen trafik kan passera.

Öppnande av Gästisgatan

Gästisgatan i Motala öppnas för trafik igenom järnvägsviadukten. Den kommer att stå öppen fram till i våren 2013. Den gamla bron rivs våren 2013, och därefter kan den nya bron färdigställas. 

OBS nu är fri höjd 3m under järnvägsviadukten vid Gästisgatan.

Norra arbetsplatsen, Båstad
I mottagningskammaren i det östra tunnelröret är arbetet med så kallad platsgjuten lining färdigt. Nedmontering av gjutningsformarna pågår. Dessa kommer nu att flyttas till söder i det östra röret. Där kommer en sträcka precis innan liningen som tunnelborrmaskinen byggt att få platsgjuten lining.

Frysrörsinstallationen i Möllebackzonen fortsätter. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget
Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

Arbeten fortsätter denna vecka i tvärtunnel 5 & 6. Vid båda dessa tvärtunnlar kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Tågtrafiken är inställd på sträckorna Lessebo – Emmaboda – Kalmar samt Emmaboda – Karlskrona under tiden torsdag 6 oktober kl. 22.40 till måndag 10 oktober kl. 4.10. Bussar ersätter tågtrafiken. Räkna med längre restid när du reser med ersättningsbuss.

Under den 77 timmar långa avstängningen under helgen byggs bland annat en ny växelförbindelse mellan spår 1 och spår 2. Arbetet pågår dygnet runt och kan medföra en del buller.
- Vi hoppas på överseende från de som eventuellt kan störas av arbetet, säger Stefan Källberg.

Trafikverkets projekt Emmaboda-Karlskrona påbörjades 2009. Den 57 kilometer långa banan kommer att rustas upp, både med nya mötesspår och med en ny station; Vissefjärda, på sträckan. Byggarbetena startade oktober 2010. Banan tas ur drift den 11 december 2011, då tågtrafiken ersätts med buss. Arbetet pågår fram till juni 2013 då banan åter tas i drift. Totalkostnaden för projektet är 950 miljoner kr, varav EU-medel 155 miljoner kr.

När allt är klart kommer tågresan att bli bekvämare och punktligheten att öka. Dessutom ökar säkerheten både för resenärer och för bilister. Arbetet ingår i den större järnvägssatsningen ”Järnväg Sydost”, www.trafikverket.se/jarnvagsydost.

Läs mer om ombyggnaden

På torsdag den 20 oktober öppnas Blå linjen åter för trafik. Då finns representanter från både MTR (som ansvarar för underhåll och drift av tunnelbanan) och Projekt Citybanan på plats vid T-Centralen, uppgång Sergels torg, mellan klockan 08.00 och 10.00.

– Vi kommer att dela ut broschyrer om Citybanan och vi svarar gärna på frågor om de arbeten vi har utfört under sommarstoppet, säger Jenny Stenis, informatör i Projekt Citybanan.

Dagen innan, onsdagen den 19 oktober, finns representanter från MTR utplacerade vid ett flertal stationer längs Blå linjens sträckning och informerar om öppnandet av Blå linjen dagen därpå. De kommer även att dela ut tablettaskar som en gest för att tacka resenärerna för att de har stått ut under tiden sommarstoppet har pågått.

Frågor om avstängningen?

– Att ersätta de trafiksignaler som nu finns i korsningen bedömer vi kommer få en positiv inverkan på framkomligheten under resten av byggtiden berättar Christer Karlsson, samordnare för framkomlighetsfrågor på projekt E4 Sundsvall.

Beläggningsarbete påverkar inte E4-trafiken

Sedan den 21 september har arbetet pågått med att färdigställa och koppla in den kilometer provisoriska sträckningen av E4 förbi oljehamnen. Det beläggningsarbete som nu inleds idag kommer inte påverka E4-trafiken. Den 2 november planeras sträckan kunna öppnas för trafik.

– På den nya provisoriska E4-sträckningen kommer den högsta tillåtna hastighet bli 50 km/tim eftersom sträckan passerar nära våra arbetsområden för E4 och för bron över fjärden. Men förutom den förändringen bedömer vi inte att det
ska innebära några störningar eller förlänga restiden mellan Sundsvall och Njurunda, säger Christer Karlsson.

Öppet hus för allmänheten den 22 oktober

.

Läs senaste restidsmätningen (pdf-fil, 413 kB, öppnas i nytt fönster)

– Utan sådana här stora byggprojekt skulle vi inte få tillfälle att få fram den information som vi nu har fått, konstaterar Marcus Hjulhammar, projektledare och intendent vid Sjöhistoriska museet.

Förutom ankaret och ett flertal mynt har man även hittat ett dockhuvud i porslin, en sparbössa i lera och delar av människoskelett. Det mest intressanta föremålet är enligt Marcus Hjulhammar en snusdosa i mässing som tack vare sin inskription och med hjälp av kyrkoböcker har kunnat härledas till sin ägare. Läs mer om snusdosan i vårt senaste nyhetsbrev. (Öppnas i nytt fönster.)

Marcus Hjulhammar, projektledare vid Sjöhistoriska museet, visade upp de fynd som gjorts vid utgrävningen.

Om marinarkeologerna hade hittat större föremål vid utgrävningarna hade det funnits en risk för att Citybanans arbeten vid Riddarholmen hade blivit försenade, men så är nu alltså inte fallet.

– Samarbetet med Sjöhistoriska har gått jättebra. Vi är i huvudsak klara med jordschakterna både vid Riddarholmen och på Söder Mälarstrand. Nu återstår arbeten med bergschakten då vi ska ta oss ner ytterligare 12 av de totalt 24 meterna på Riddarholmssidan, berättar Peter Jonsson, projektledare för Citybanans sänktunnel i Riddarfjärden.

I schaktgropen vid Riddarholmens södra kaj är vi nu nere på bergnivå och har 12 meter kvar till det slutliga djupet på 24 meter.

Samtidigt som vi schaktar i groparna på båda sidor om Riddarfjärden, där sänktunneln ska anslutas till bergtunneln, utför vi gjutningsarbeten i det sista av de tre tunnelelementen som bildar själva sänktunneln. 

– Om tre veckor är vi klara med gjutningarna. Efter det ska vi färdigställa de ballasttankar som vi sedan ska använda för att sänka de tre tunnelelementen på plats, säger Peter Jonsson.

Hela sänktunneln ska vara på plats på Riddarfjärdens botten under 2013.

För Sjöhistoriska museet återstår nu att göra en sammanställning av alla fynd i en teknisk rapport som ska lämnas till Trafikverket och Riksantikvariet i början av nästa år.

Ollonvägen (som går på bron vid Sylte) öppnar för gång-, cykel- samt motortrafik. Trafikanter från Sylte som ska ut på E45 norrut kör Ollonvägen, över nya bron, och vänster i Ollonrondellen ut på den  nya påfartsrampen. Trafikanter från Sylte som ska ut på E45 söderut får ta vägen via Bergkullevägen till rondellen Holmsvägen/Bergkullevägen.

Busshållsplatserna Humlan flyttas ner till korsningen Ollonstigen, Myrtuvevägen, Ollonvägen.

Se bilden ovan i större format (jpg-fil, 158 kB, öppnas i nytt fönster)

Av säkerhetsskäl kommer det att bli kortare stopp på E4 och Tellusvägen i samband med sprängningarna.

Alla sprängningar föregås av en upprepad signal (_ _ _ _), därefter hörs smällen och slutligen en lång signal (________ )som markerar att sprängningen är avslutad.

Bevakningspersonal finns på plats för att se till att ingen vistas inom området under sprängningarna.

Bygge av ny E4 genom Bredsand

Den nya E4-sträckningen ska passera mellan dagens E4 och övre Bredsand. Trafikverkets entreprenör Peab har påbörjat arbetet i övre Bredsand där en bro för nya E4 ska byggas över Tellusvägen. Arbetena innebär förutom sprängningar bland annat schaktning av jordmassor för att göra det möjligt att påbörja grundläggningen av det första brostödet.

Under byggtiden av bron ska ett körfält på Tellusvägen hållas öppen för trafik till och från övre Bredsand. Bron över Tellusvägen planeras vara färdig i maj 2012. Fler arbeten kommer sedan att fortgå i området, bland annat bygget av en ny gång- och cykelväg. 

Vi ber om överseende med de störningar som uppstår innan nya E4 är färdigbyggd.

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 685 ringar i det västra röret, motsvarande 1507 meter. Vid ring 685 byggs en barriär och en injekteringsskärm kommer att borras. Åsa befinner sig i ett område med dåligt berg och mycket vatten, men efter ring 700 väntas friskare berg och mindre vatten.

Norra arbetsplatsen, Båstad

I mottagningskammaren i det östra tunnelröret pågår arbete med så kallad platsgjuten lining. Det innebär att ett yttre och ett inre lager av betong ska gjutas. Mellan dessa lager placeras ett tätande plastmembran.

Det yttre skalet är färdiggjutet och membranet är på plats. Gjutningen av bottenpartiet i det inre skalet är genomförd. En sektion av överdelen återstår att gjutas. 

Frysrörsinstallationen i Möllebackzonen fortsätter. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget

Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

Arbeten fortsätter denna vecka i tvärtunnel 5 & 6. Vid båda dessa tvärtunnlar kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Naturpåverkan

Tunnelborrmaskinen Åsa har passerat Flintalyckeområdet. På liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången ser vi en grundvattenpåverkan med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker som följd. Tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken fortgår.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder planeras i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

E4 sänks som mest sex meter

Nedsänkningen strax nedanför Skönsbergs centrum där den är ca sex meter.

Ombyggnaden av E4 betyder att vägens nivå kommer att sänkas med som mest sex meter. Längs sänkningen kommer en upp till 7 meter hög och 700 meter lång stödmur att byggas. Den nuvarande bron för Skönsbergsvägen rivs och ersätts med en ny längre bro. En ny bro byggs även från Medborgargatan med anslutning till Trafikgatan och Haga. Bron ersätter den gång- och cykeltunnel som går under E4 idag, men kommer också vara öppen för biltrafik. Arbetet kommer att utföras i en intensiv trafikmiljö med 30 000 passerande fordon per dygn.

– Vi tycker att det blev en bra lösning med samma entreprenör för de delar som ska anslutas till bron över Sundsvallsfjärden. Svevia har utfört sitt uppdrag i Skönsmon på ett professionellt och bra sätt som vi är nöjda med, säger Magnus Lundberg, projektchef vid Trafikverket E4 Sundsvall.

E4 flyttas under byggtiden

Eftersom nya E4 genom Skönsberg till stor del byggs i befintlig sträckning kommer E4-trafiken flyttas över till en tillfällig väg med två körfält istället för motorvägens fyra körfält. Den tillfälliga vägen byggs väster om befintlig E4, mellan Trafikgatan och nuvarande E4.

Stärkta med kaffe, saft och bullar kunde besökarna vandra in i delar av de nya trafiktunnlarna. Även räddningstjänsten var på plats för att prata tunnelsäkerhet. Att få gå in i en riktig ambulans och studera en brandbil på nära håll var en spännande upplevelse särskilt för de yngre besökarna. Några vågade sig även fram för att bekanta sig med tunneltrollen Ture och Tora. Vid Värtan var kön lång till grävmaskinerna. Där fick barnen turas om att ösa sand med riktiga grävmaskiner.

Tunnlarna mellan Norrtull, Roslagstull, Frescati och Värtan beräknas öppna för trafik i slutet av 2015.

Orienteringskarta

Tunnelmingel

Ballonger och godis!

Klara färdiga gå - med pannlampor på!

 
Många fick svar på sina frågor

Så bra när någon kan förklara...

Tunneltrollen Tora och Ture välkomnade alla barn

Lyckan är att få köra grävmaskin!

Skönt med en fikapaus


Fantasifull specialbelysning gjorde tunneln riktigt vacker!


Nästa generationens trafikanter på studiebesök

Tack för idag!

Möjligheten att överklaga är en viktig del av den demokratiska processen och projektet jobbar nu för att få ärendena att gå framåt så snabbt som möjligt.
- När allt är klart går inte att säga idag. Vi hoppas på ett positivt besked under våren och förbereder för att kunna gå igång så fort som möjligt när vi får klartecken, fortsätter Anna Lundman.

Förberedande arbeten

Under tiden pågår många aktiviteter i Projekt Mälarbanan:
- Vi håller god fart med förberedande arbeten i Barkarby och Kallhäll, arbeten som  innebär att vi behöver stänga av järnvägen några dagar i slutet av oktober, säger Anna Lundman. Vi förbereder också för att handla upp den entreprenör som ska stå för de stora arbetena på sträckan och börjar planeringen för att ta fram en järnvägsplan för sträckan Tomteboda – Barkarby.

Möjligheten att överklaga är en viktig del av den demokratiska processen och projektet jobbar nu för att få ärendena att gå framåt så snabbt som möjligt.
- När allt är klart går inte att säga idag. Vi hoppas på ett positivt besked under våren och förbereder för att kunna gå igång så fort som möjligt när vi får klartecken, fortsätter Anna Lundman.

Förberedande arbeten

Under tiden pågår många aktiviteter i Projekt Mälarbanan:
- Vi håller god fart med förberedande arbeten i Barkarby och Kallhäll, arbeten som  innebär att vi behöver stänga av järnvägen några dagar i slutet av oktober, säger Anna Lundman. Vi förbereder också för att handla upp den entreprenör som ska stå för de stora arbetena på sträckan och börjar planeringen för att ta fram en järnvägsplan för sträckan Tomteboda – Barkarby.

De båda entreprenörerna har tilldelats var sin delsträcka. Mocksfjärds Fönsterentreprenad byter drygt 2300 fönster mellan Sundsvall och Härnösand medan Wiiks Bygg ansvarar för drygt 1900 fönsterbyten mellan Härnösand och Västeraspby norr om Bollstabruk. I samband med starten av fönsterbytena kommer Trafikverket att skicka ut ett informationsbrev till berörda fastighetsägare.

Under hösten/vintern kommer entreprenören att kontakta berörda fastighetsägare för att mäta storleken på de fönster som ska bytas. När fönstren levererats, vilket brukar ta cirka åtta veckor från beställning, monterar entreprenören fönstren. Montering kan även ske under vintertid och i genomsnitt byts ett fönster på mindre än 30 minuter. När entreprenören är klar med fönsterbytet genomförs en slutbesiktning. Om besiktningen visar på eventuella fel och brister åtgärdas de av entreprenören.

Transporterna gör vi under kvällar och nätter mellan klockan 19.00 och 06.00 måndag till fredag.

Vi mäter bullernivåerna under första natten för att säkerställa att vi inte överskrider gränsvärdena för tillåtna bullernivåer.

Redan två timmar innan invigning började nyfikna gäster att anlända via gratisbussar som utgick från Enånger, Njutånger, Iggesund och Hudiksvall.  Därefter följde lite musikunderhållning med Hudik Big Band innan det var dags för Trafikverkets regionchef Ingemar Frej att hälsa välkommen.

Därefter följde tal av Margareta Berg Kjellin, Kommunfullmäktiges ordförande, Torbjörn Suneson, Strategidirektör Trafikverket och Bengt Gill, Hudiksvalls kommun. Strax efter kl 11 förklarades vägen för öppen vilket firades med ett rungande kanonskott!

• Dels har en entreprenad överklagats. Överklagan kom in i juni 2011, strax innan arbetet med den aktuella entreprenaden skulle sätta igång. Förvaltningsdomstolen har nu – efter fyra månader - avslagit ansökan om överprövning och arbetet kan nu komma igång.
• Dels har flera av bygghandlingarna i projektet inte kunnat godkännas av Trafikverket eftersom den upphandlade projektören och Trafikverket har olika uppfattning kring de tekniska lösningarna i projekteringen.  

Därför har Trafikverket nu fått planera om flera produktionsaktiviteter. Konsekvensen blir att avstängningen av den s.k. centrumbanan mellan Södertälje centrum och Södertälje hamn måste förlängas fram till mitten av december 2012. Trafikverket räknar dock med att kunna hålla sluttiden för projektet i sin helhet, sommaren 2013.

”Vi kan bara beklaga att avstängningen blir längre än planerat. Vi har undersökt möjligheterna att på olika sätt omdisponera arbetet för att minska avstängningstiden, och på så vis minska störningarna för resenärerna . Men vi har kunnat konstatera att det är omöjligt att hinna ta igen den förlorade tiden på ett säkert och klokt sätt.  Vi håller hårt på säkerheten och kan därför inte ta några genvägar i arbetet, ” säger Tomas Flyckt, projektledare för Södertälje dubbelspår.

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 670 ringar i det västra röret, motsvarande 1474 meter. Vid ring 670 byggs en barriär och en injekteringsskärm kommer att borras. Åsa befinner sig i ett område med mycket vatten.

Norra arbetsplatsen, Båstad

I mottagningskammaren i det östra tunnelröret pågår arbete med så kallad platsgjuten lining. Det innebär att ett yttre och ett inre lager av betong ska gjutas. Mellan dessa lager placeras ett tätande plastmembran.

Det yttre skalet är färdiggjutet och membranet är på plats. Gjutningen av bottenpartiet i det inre skalet är genomförd. Tre sektioner av överdelen återstår att gjutas. 

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. De 24 hålen är borrade. Frysrörsinstallation har påbörjats. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget

Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är maximalt 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

Arbeten fortsätter denna vecka i tvärtunnel 6, och påbörjas i tvärtunnel 5. Vid båda dessa tvärtunnlar kommer en kammare att skapas i det västra tunnelröret. Utifrån dessa kammare kommer injektering att göras 250 meter i båda riktningar längs med tunnelröret. Därmed kommer Åsa inte att behöva göra stopp för injekterering när hon kommer in i dessa områden. Detta möjliggör en snabbare framdrift.

Naturpåverkan

Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalyckeområdet. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Avstängningen gäller från tisdag kväll den 4 oktober till lunchtid den 5 oktober. Orange vägvisning kommer leda trafiken via Hudiksvall centrum och gamla E4 (Kungsgatan).


Klicka i kartan för att förstora (jpg-fil, 3 Mb)

Trafikverket ber om överseende för de störningar som kan uppstå.

Läs vårt senaste nyhetsbrev här (pdf-fil, 680 kB, öppnas i nytt fönster)

Läs tidigare nyhetsbrev här

Arbetet skulle vara avslutat natten till måndagen men försenades bland annat på grund av ett maskinhaveri. En av två portalkranar som skulle användas gick sönder.

Vid lunchtid på måndagen var trafiken igång igen på tre av fyra spår. Både fjärrtåg och pendeltåg kör till och från Stockholm igen. Det kommer att vara smärre förseningar söderut eftersom ett spår fortfarande är avstängt. De södergående pendeltågen kan därför inte stanna vid Årstaberg. Resenärerna får åka till Älvsjö och sedan åka "tillbaka" till Årstaberg med norrgående pendeltåg.

Enligt nuvarande prognos väntas samtliga fyra spår öppna vid klockan 5 på tisdagsmorgonen.

Innan trafiken kan gå som vanligt måste vi prova att signalerna fungerar säkert. Det är ett arbete som av säkerhetsskäl inte går att göra i rusningstrafik. Alla resurser har satts in för att få igång samtliga spår.

De arbeten som genomfördes under helgen är nödvändiga för att Citybanan i framtiden ska kunna ansluta till befintliga spår. För att kunna leda upp trafiken på den framtida järnvägsbron i Årsta behöver vi flytta växlar och anpassa delar av spåren.

Nu finns även bildgallerier

Vi har även lagt till bildgallerier för Skönsmon och Skönsberg. Kika gärna i dem! Några av bilderna är tagna av boende i områdena. Har du tagit egna bilder från bygget som du skulle vilja ha med i bildgalleriet? Skicka dem i så fall till: e4sundsvall@trafikverket.se

Inom kort kommer vi även att publicera bildgallerier för de övriga områdena.

Här finns byggdagböckerna

Inne i fröskidorna på örtväxten sandvita bor och utvecklas pyttesmå larver från en liten skalbagge, sandviteviveln. Den är svart och bara två  millimeter lång. Arten är klassad som sårbar i Artdatabankens lista över hotade djur i Sverige.

I samband med dubbelspårs-utbyggnaden mellan Motala och Mjölby har arkeologer undersökt markområdet Kanaljorden vid Göta kanal i Motala. De har funnit minst elva kranier och redskap av ben, horn och sten från äldre stenåldern. En del av kranierna var uppträdda på trästavar, och i en av skallarna fanns en mindre skalle avsiktligt instoppad.

De märkliga fynden gör att arkeologerna tror att området användes till rituella ceremonier. Med hjälp av laboratorieanalyser försöker de ta reda på om kvarlevorna tillhör människor som var släkt med varandra. Om de var det, talar det för att platsen var en begravningsplats för de nära. En annan teori är att skallarna kommer från besegrade fiender. Kanske visades det makabra arrangemanget upp till allmän beskådan, som troféer eller kanske avskräckande exempel. Fynden betecknas som unika och har uppmärksammats i regionala och nationella medier.

Foto: Fredrik Hallgren (överst) och Anna Arnberg (bilden till vänster).

Under torsdagen samlades representanter för Citybanan, våra entreprenörer och parter vid en pressträff på vårt arbetsområde vid Bangården. Efter en inledning av projektchef Kjell-Åke Averstad och en säkerhetsgenomgång fick de närvarande en visning av bergrummen där vi bygger den nya pendeltågsstationen Stockholm City. Jan Udén, projektchef på NCC, tog vid och berättade om hur våra arbeten fortskrider under jord. Här ska vi bygga plattformar, lägga spår, installera rulltrappor och mycket annat till dess att Citybanan står färdig.

Klockan 13.08 var det så dags för sprängsalvan: 537 kilo sprängmedel som ”tryckte fram” tunneln ytterligare sex meter. Nu fortsätter vårt arbete mot finalen 2017.

Det är tio år sedan förstudien av Förbifart Stockholm avslutades 2001. Nu tar projektet ett stort kliv framåt och påbörjar bygghandlingsskedet. Utställelsen för arbetsplanen, som pågick under sommaren, är formellt avslutad. Det kom in 280 synpunkter som ska sammanställas och kommenteras.

Dessutom har nu samtliga av de överklagade konsultupphandlingarna gällande projektering av Förbifart Stockholm fått avslag i de rättsliga instanserna. Det innebär att nästan ett års väntetid är över.  Något som glädjer Alexandra Stassais Söderblom, projektledare för trafikplatserna Akalla och Häggvik samt tf projektledare för bergtunnlarna:
- Vi har precis haft vårt startmöte och det känns mycket bra.  Vi har väntat så länge på att få komma igång, säger hon.

Nu väntar fyra månader av intensiv planering för att bland annat införa arbetssätt och studera detaljer.

Exakt hur den extra väntetiden under rättsprocessen har påverkat den ursprungliga tidsplanen går inte att säga idag. Klart är att 2012 kommer att gå åt till förberedande arbeten och huvudarbetena planeras starta 2013. Byggtiden för Förbifart Stockholm beräknas till mellan åtta och tio år.

Förbifart Stockholm kommer också att bli ett pionjärprojekt eftersom det är första gången Trafikverket engagerat utländska konsulter i projekteringsfasen. Trafikplats Akalla och Häggvik samt tunnelarbetena projekteras av ÅF tillsammans med det amerikanska bolaget URS, tidigare Scott Wilson. Det innebär att arbetsspråket blir engelska men alla kontrakt kommer att skrivas på svenska. Vid trafikplats Kungens kurva projekterar Grontmij tillsammans med Golder Associates.

• Samordnade sprängningar minskar trafikstörningar
• Information om framkomligheten i Bohus
• Del av E45 stängs tillfälligt
• Ny körväg för bussar i Surte
• Informationsmöte byggstart Edet Rasta-Torpa

– Samordning av sprängningsarbetet ingår i den övergripande och fortgående planeringen inom projektet.  Inom de olika entreprenaderna sker en daglig samordning som även omfattar eventuella sprängningsarbeten och mellan entreprenaderna sker också en samordning av sprängningsarbeten. Denna utförs av BanaVäg i Västs byggledare för bergarbeten, och kan exempelvis gälla skjuttider i syfte att minimera trafikstörningar, berättar Lars Jönsson, projektledare projekt BanaVäg i Väst.

Tio minuters trafikstopp

Ibland är det dock oundvikligt att stoppa trafiken en stund. Vid dessa tillfällen stannas trafiken från både norr och söder med hjälp av vakter. Om det kommer ambulanser eller andra  utryckningsfordon under tiden trafiken är stoppad avbryts sprängningsförberedelserna och de släpps igenom.

Information om förestående sprängningar sprids via Trafikverkets trafikledningscentral till bland annat radio och vägskyltar. Sprängningen utförs på ett givet klockslag och arbetsfordon står beredda för att forsla bort eventuella stenar som kan ha hamnat på vägbanan, till sist sopas vägbanan. Först därefter kan trafiken åter släppas på.

För att hinna med att både spränga och återställa vägbanan behöver trafiken stoppas i tio minuter. Endast ett fåtal gånger har stoppen varat längre än så. Då har det handlat om att stora stenar har hamnat på vägbanan och att dessa har behövt krossas ytterligare på plats innan de har kunnat forslas bort.

Berget återanvänds

När projektet är klart kommer sammanlagt 4 168 000 kubikmeter berg ha sprängts bort. Den allra största delen krossas och återanvänds inom projektet.

– I en etapp, järnvägsutbyggnaden mellan Velanda och Prässebo, kan dock inte allt berg användas. Detta överskott förs istället ut på den öppna marknaden, där det kommer till nytta vid annan byggnation i Trollhätteområdet, avslutar Lars Jönsson.

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 658 ringar i det västra röret, motsvarande 1448 meter. Vid ring 658 byggs en barriär och en injekteringsskärm kommer att borras. Åsa befinner sig i ett område med mycket vatten.

Norra arbetsplatsen, Båstad

I mottagningskammaren i det östra tunnelröret pågår arbete med så kallad platsgjuten lining. Det innebär att ett yttre och ett inre lager av betong ska gjutas. Mellan dessa lager placeras ett tätande plastmembran.

Det yttre skalet är färdiggjutet och membranet är på plats. Gjutningen av bottenpartiet i det inre skalet är genomförd. Två etapper av överdelen har gjutits denna vecka. 

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. De 24 hålen är borrade. Frysrörsinstallation har påbörjats. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget

Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är max 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr. Arbetena fortsätter i tvärtunnel 6.

Naturpåverkan

Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalyckeområdet. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Arbeten både i Älvsjö och på Stockholms södra

Ett 150-tal järnvägsarbetare med specialisering på allt från signalteknik till att svetsa räls reser därför till Stockholm för en kraftinsats helgen 30 september-3 oktober. Tillsammans jobbar de i skift dag och natt för att riva två spårväxlar och bygga två nya växlar mellan Årstaberg och Älvsjö. Samma helg river vi fyra spårväxlar och anlägger över 200 meter nytt järnvägsspår vid Stockholms södra.

Dygnet runt för att påverka trafiken så lite som möjligt

Det är ett tungt arbete som kräver både mankraft och maskiner. Eftersom vi arbetar i landets mest trafikerade anläggning måste vi jobba dygnet runt för att påverka tåg- och pendeltågstrafiken så lite som möjligt. Våra arbeten kräver att all tågtrafik som går från Stockholm Central till Älvsjö stängs av, från klockan 22.00 fredagen 30 september till klockan 05.00 måndagen 3 oktober.

För mer information om hur trafiken påverkas, se www.sl.se och www.sj.se.

Arbetsmoment i Mariagårdstäppan

Under helgen när tågtrafiken är avstängd gör vi även förstärkningsarbeten dygnet runt längs med järnvägen ovan jord i Mariagårdstäppan. Vi bilar bort en mur och gör schaktarbeten längs med järnvägen. Efter det borrar vi ner pålar för en så kallad spontvägg och förstärker marken med betong som sprutas ner i djupa hål.

Då vi har en begränsad tid att arbeta på kommer dessa arbeten att utföras dygnet runt. Vissa arbetsmoment kommer att vara mycket störande.

Kontroller av kötiderna genomförs kontinuerligt. I slutet av oktober planeras för öppning av ytterligare en fil norrut så att det blir 2+2 körfält norr om trafikplatsen i Bohus. Detta förutsätter dock en längre sammanhängande period utan nederbörd.

Under oktober tas den trafikljusreglerade korsningen i Djupedal i bruk. All trafik till och från Eka kommer att köra där vilket avlastar lokalvägen norrut som används av trafikanter som ska vända vid Stora Viken.

Trafiksäkerhetsåtgärder kommer att genomföras vid övergångsstället på Jordfallsbron och den nordvästra påfartsrampen. Belysning och reflexer förbättras.

Justeras allteftersom

Lösningarna utvärderas och justeras allteftersom. Vi  fortsätter att studera och påverka trafikflödet, bland annat genom att trimma intervallerna på trafikljusen.

Nya delar av motorvägen tas i bruk när de blir klara och kan underlätta trafikflödet. Vi öppnar dock inte korta ”snuttar” då detta inte förbättrar framkomligheten utan snarare har motsatt effekt.

Öppnar 2012

På försommaren 2012 beräknas den nya trafikplatsen i Bohus öppna för trafik. I samband med det stängs korsningarna i Skårdal och Djupedal. Rondellen på trafikplatsen kommer inledningsvis att vara enfilig, för att på hösten 2012 öppnas i sin slutliga utformning.

Gång- och cykelbanan på berghyllan söderut kommer att öppnas i år innan vinterväderlek.

Boende i Kattleberg kommer att kunna köra ut till E45 via Grönnäs motell eller via bron över Grönån i söder.

Trafikverket och Peab ber trafikanter att respektera de avspärrningar som finns och följa orange skyltning på E45.

För att kunna bedöma miljökonsekvenserna i de olika alternativen beskriver man hur boendemiljön, odlingslandskapet, rennäringen, friluftslivet och känsliga natur- och kulturmiljöer kan påverkas.
I den aktuella miljökonsekvensbeskrivningen studeras bland annat buller och barriäreffekter inom delsträckans tätbebyggda områden. En annan viktig fråga som tas upp är hur järnvägen ska anpassas till det omgivande landskapet.

Miljökonsekvensbeskrivningen blir ett stöd vid beslutet om var och hur järnvägen ska byggas. Godkännandet innebär att Länsstyrelsen anser att MKB utgör ett tillräckligt underlag för en bra bedömning av den planerade järnvägens påverkan på hälsa och miljö.

Nu pågår arbetet med att ta fram en utställningshandling för sträckan Piteå – Södra Gäddvik som allmänheten och myndigheter ska få möjligheter att komma med synpunkter på. Trafikverket siktar på att kunna ställa ut järnvägsutredning 150, Piteå – Södra Gäddvik, från slutet av september månad fram till slutet av november.

Norrbotniabanan är en planerad 27 mil lång ny kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå.
Syftet är att öka kapaciteten för godstransporter och möjliggöra persontågstrafik efter Norrlandskusten. Den överflyttning av transporter från väg till järnväg som banan möjliggör bedöms leda till att transportsektorns utsläpp av koldioxid minskas med 80 000 ton per år. Norrbotniabanan beräknas kosta mellan 20 och 26 miljarder kronor. Norrbotniabanan är indelad i sex olika järnvägsutredningar, där delsträckan Piteå – Södra Gäddvik ska vara klar till årsskiftet 2011/2012.

Förberedelser för utbyggnade av Mälarbanan

Projekt Mälarbanan gör arbeten i Barkarby och Kallhäll för att förbereda inför utbyggnaden av fyra spår. Vi flyttar teknikhus, signalteknisk utrustning, en telemast och lägger om ledningar. 

Avstängningen påverkar både pendeltågstrafiken mellan Stockholm C och Bålsta och fjärrtågstrafiken mellan Stockholm och Örebro via Västerås.

För att störa så lite som möjligt har Trafikverket samlat ihop flera arbeten på sträckan till ett gemensamt tillfälle. Avstängningen är planerad över en helg, då det är färre som reser på järnvägen.

Under avstängningen kan du använda alternativa resvägar eller ersättningsbussar. Vänd dig till din tågoperatör för information.

SL:s information om avstängningen

SJ:s information om avstängningen

Förberedelser för utbyggnade av Mälarbanan

Projekt Mälarbanan gör arbeten i Barkarby och Kallhäll för att förbereda inför utbyggnaden av fyra spår. Vi flyttar teknikhus, signalteknisk utrustning, en telemast och lägger om ledningar. 

Avstängningen påverkar både pendeltågstrafiken mellan Stockholm C och Bålsta och fjärrtågstrafiken mellan Stockholm och Örebro via Västerås.

För att störa så lite som möjligt har Trafikverket samlat ihop flera arbeten på sträckan till ett gemensamt tillfälle. Avstängningen är planerad över en helg, då det är färre som reser på järnvägen.

Under avstängningen kan du använda alternativa resvägar eller ersättningsbussar. Vänd dig till din tågoperatör för information.

SL:s information om avstängningen

SJ:s information om avstängningen

Ingen föranmälan krävs. Välkommen!

Den tunga trafiken har inga svårigheter att trafikera på omledningsvägen.

Hastigheten sänkt till 40 km i timmen

Observera att de variabla hastighetsskyltarna nu står på 40 km i timmen hela tiden.

Ca 300 meter före omledningssträckan, är hastigheten nedsatt till 40 km i timmen. Trafikverket och entrerprenören ber trafikanter att respektera hastigheten samt att hålla avståndet.

Ny trafikflytt den 1 november

Den tillfälliga E4-sträckningen kommer att finnas fram till 1 november då det är tänkt att den nya sträckningen av Kustvägen tas i bruk. Då kommer hastigheten att vara 50-70 km i timmen längs sträckan mellan STT Emtec och fram till oljehamnen där sträckan ansluts till nuvarande E4, Landsvägsallén
.

Omledningsarbete pågår. På betongbarriärerna kommer det att finnas så kallade "rinnande ljus" för att de ska blir synliga i mörker. 



 

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 651 ringar i det västra röret, motsvarande 1432 meter. Vid ring 651 byggs en barriär och en injekteringsskärm kommer att borras. Åsa befinner sig i ett område med mycket vatten.

Norra arbetsplatsen, Båstad

I mottagningskammaren i det östra tunnelröret pågår arbete med så kallad platsgjuten lining. Det innebär att ett yttre och ett inre lager av betong ska gjutas. Mellan dessa lager placeras ett tätande plastmembran.

Det yttre skalet är färdiggjutet och membranet är på plats. Gjutningen av bottenpartiet i det inre skalet är genomförd. Överdelen kommer att gjutas denna vecka. 

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. De 24 hålen är borrade. Frysrörsinstallation har påbörjats. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget

Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är max 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr. Arbetena fortsätter i tvärtunnel 6.

Naturpåverkan

Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalyckeområdet. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

För att kunna bygga en ny trafikplats i Skönsmon måste E4 flyttas till en 1 km lång omledningsväg förbi oljehamnen. Den planeras att öppna för trafik den 1 november. Då kommer den att fungera som E4 under resten av byggtiden för E4 Sundsvall. När E4 står klar 2015, blir den tillfälliga E4 istället den nya infarten till Sundsvall.

Vägar kopplas ihop – kan ge köbildning i rusningstid

Innan omledningsvägen tas i bruk måste entreprenören genomföra arbeten för att kunna koppla samman nuvarande E4 med omledningsvägen. Det arbetet börjar onsdagen den 21 september. Arbetet innebär att trafiken under några veckor måste ledas om på en drygt 100 meter lång sträcka på E4 strax norr om Fridhemsgatan. I inkopplingsarbetet ingår flytt av ledningar, uppsättning av kantsten och belysningsstolpar samt schakt och beläggningsarbeten.

Asfaltering av den tillfälliga 100-meterssträckan norr om Fridhemsgatan. Den 21 september flyttas E4-trafiken dit för sex veckor. Foto: Torbjörn Bergkvist.

- Innan trafiken flyttas över ska även en tillfällig cirkulationsplats vid E14/Björneborgsgatans och oljehamnens anslutning till E4 byggas. Cirkulationsplatsen kommer att ersätta den trafiksignal som nu finns i korsningen, vilket vi hoppas ska ha en positiv inverkan på framkomligheten berättar Christer Karlsson, projektets samordnare för framkomlighetsfrågor under byggtiden.

- Under de veckor som inkopplingsarbetet pågår finns ändå en risk för att dagens kö-situation under framförallt rusningstrafik förvärras något. Därför vill jag uppmana trafikanter att ta lite extra restid i beräkningen och respektera hastighetsgränserna förbi arbetsplatsen. Det kommer bli bättre, men under byggtiden får man stundtals räkna med vissa störningar, avslutar Christer.

Den nya omledningsvägen dit E4-trafiken flyttas den 1 november. Det blir den nya infarten till Sundsvall då E4 står klar 2015. Foto Torbjörn Bergkvist.

Du som väljer att åka kollektivt eller att cykla till din arbetsplats i Kista bidrar till en bättre miljö och en bättre framkomlighet på vägarna. Det vill vi gärna uppmuntra. Därför kanske du träffar på oss under vecka 38 och 39 vid cykelbanorna eller vid tunnelbanan i och kring Kista.

Vi vill att fler gör som du

De beräkningar vi har gjort visar att framkomligheten för bilisterna periodvis kommer att påverkas negativt under byggtiden. Därför gör vi åtgärder för att stimulera alternativa ressätt. Vi vill även påverka bilister att i möjligaste mån undvika rusningstimmarna. På vår webbplats hittar du bland annat tips på hur du kan planera dina resor, cykelkartor och webbkameror som visar hur trafiksituationen kring Kista är just nu.

Men den 17 september 2011 återöppnades området för allmänheten då friluftsbron över den nya järnvägen stod klar. Fortfarande återstår en del arbete med järnvägsbygget men det ska inte påverka friluftslivet.

Över 100 personer kom till Ädnamvaaraparkeringen för att återöppnandet av leden. Många av dem passade också på att ta en ordentlig promenad i området. Andra stannade till vid parkeringen där det bjöds på varmkorv och fika i samarbete med Friluftsskolan Vargen.

Hur kommer det att bli?

Stålet till bron levereras färdigmålat i en grön nyans. Brostöden ska kläs med granitsten. Bron över gamla riksväg 50 kommer vara i grå betong, och se ut ungefär som bron över Gästisgatan fast längre. Motala verkstad kommer att tillverka hydrauliken till den öppningsbara svängbron över Göta kanal. Styr- och reglerutrustning (brons styrsystem) tillverkas av Actemium i Stenungsund.

När är det färdigt?

Trafikstart på båda spåren över nya broarna planeras till vintern 2012, och hela projektet beräknas vara färdigt i slutet på 2013.

Av säkerhetsskäl kommer E4 stängas tillfälligt under 3-5 minuter i samband med sprängningarna. För att inte störa i rusningstrafik sker sprängningarna i huvudsak kl 9-15 (vardagar).

Vägvakter kommer att stoppa trafiken och Peab beräknar att sprängningarna inledningsvis ger störningar på E4 i cirka tre veckor. Vi återkommer med annonser i dagspress när sprängningarna inleds.

Även på Tellusvägen stoppas trafiken tillfälligt vid sprängningar. Under byggtiden kommer ett körfält att hållas öppen för trafik till och från övre Bredsand. Bron över Tellusvägen planeras vara färdig i maj 2012.

Krossverk sätts upp på olika ställen längs den blivande väglinjen för att krossa den sten som sprängts.

Bullermätningar kommer att genomföras för att kontrollera att gällande bullernivåer inte överskrids.

Arbetstiderna är i huvudsak måndag till torsdag kl 7-22.

- Det är självklart ett misslyckande för alla inblandade när en fornlämning skadas. Vi för nu diskussioner med både länsstyrelsen och våra entreprenörer om rutiner och åtgärder som ska förhindra att det händer igen. Utöver den utmärkning som redan finns kommer exempelvis berörda fornlämningar inom vägområdet stängslas in till dess de arkeologiska undersökningarna har hunnit slutföras berättar Annette Ekman, en av tre miljöspecialister i projekt E4 Sundsvall.

Störst undersökningsområde i söder

Det största fornlämningsområdet längs den nya E4-sträckan ligger mellan Njurunda och Nolby. Området som betraktas som ett riksintresse för kulturmiljö rymmer bland annat en av Norrlands största gravhögar, ruinen efter en tidig medeltida gårdskyrka och husgrunder. Här har ett omfattande arbete, bland annat i ett pilotprojekt 2006 tillsammans med Riksantikvarieämbetet, lagts ner på att hitta en sträckning som undviker att skada de centrala delarna av området. Det finns också restriktioner som begränsar var och när arbetet med E4 kan inledas för att garantera att de arkeologiska undersökningarna hinner bli klara.

Trots att nya E4 passerar i utkanten av området finns ändå fornlämningar som berörs, och de har arkeologer från Länsmuseet Västernorrland undersökt under två somrar. Till hösten 2011 planeras för föreläsningar där resultaten så här långt presenteras. Nästa sommar är det tänkt att slutundersökningarna längs sträckan ska genomföras.

Om förundersökningen

Förundersökningen på sträckan mellan Övre Bredsand och Skönsmon genomfördes under två veckor i augusti 2001. I förundersökningen prioriterades Raä 20 då man ville få fram information om respektive anläggnings utbredning.
 
I Riksantikvarieämbetets fornsök (fmis) beskrivs Raä 20:1-3 som rester av röse med en storlek om 8 m i diameter. Vid undersökningen konstaterades att Raä 20:1 är 11 m i diameter, Raä 20:2 12 m i diameter och Raä 20:3 11 m i diameter, vilket innebär att anläggningarna var större än vad som förväntats.

Samtliga tre anläggningar är numera av stensättningsliknande karaktär då man vid något tillfälle har tagit stenar från platsen. Troligen har det skett 1892 då hundratals lass med sten kördes bort för att fylla i en kaj vid Kumo, en händelse som beskrevs redan 1924 i tidskriften Fornvännen.

Bland annat genomförs provborrningar längs huvudsträckan Akalla till Häggvik samt tillfartsvägar för att kartlägga markförhållandena. Dessutom undersöker kraftbolagen genom olika mätningar var de kraftledningar som måste flyttas kan stå i framtiden.

De förberedande provtagningar som görs gäller arbeten som kan genomföras innan bygget av själva Förbifart Stockholm påbörjas. Dessa arbeten kan starta innan arbetsplanen är godkänd.

De förberedande arbetena för Förbifart Stockholm beräknas starta under 2012.

För mer information:
Stefan Wennerström, byggledare, 070-583 11 09
Louise Melander, informationschef, 070-724 55 60

Nu byggs bron över Tellusvägen och nya Tellusvägen

Sedan tog Henrik Gerber, Peabs projektchef vid och berättade om deras uppdrag med bygget av E4-sträckningen från Myre i söder till Skönsmon i norr. Arbetet startade på försommaren med avverkning av ca 20 000 skogskubikmeter och är nu i full gång i stort sett längs hela sträckan. Bland annat har man anlagt byggvägar, gjort förberedelser inför brobygget över Ljungan samt är i slutfasen med flytten av den stora vattenledningen i Nolby som förser Akzo-fabriken i Stockvik med kylvatten.

 Snart börjar arbetet med bron där nya E4 ska passera över Tellusvägen i övre Bredsand. Arbetet innebär bland annat mindre sprängningar och urgrävningar i nära anslutning till Tellusvägen.

– I mitten av september kommer vi börja spränga och grundlägga för bygget av E4-bron över Tellusvägen och senare i höst börjar vi även med arbetet av Tellusvägen, berättade Henrik Gerber.

Peab ska även lägga om en vattenledning i anslutning till Tellusvägen. När arbetet med Tellusvägen startar senare i höst kommer det att bli smalare körfält på Tellusvägen – i vissa fall blir det bara ett körfält. Provisoriska gångbanor kommer att byggas under perioden där det krävs.

E4 stängs vid sprängning och besiktning av hus pågår

När Peab börjar spränga i september inför brobygget över Tellusvägen, måste E4 stängas av under kortare perioder. Sprängningsarbetet sker vardagar mellan kl. 9 – 15. 

Vakter kommer att stänga av E4 under sprängningen. Alla sprängningar föregås av en upprepad signal (_ _ _ ), därefter hörs en knall och slutligen en lång signal (_______) som markerar att sprängningen är avslutad. Bevakningspersonal finns på plats för att se till att ingen vistas inom området under sprängningarna.

Innan sprängningarna startar i området skaTrafikverkets anlitade företag, Bergsäker,  besiktiga de hus som ligger 100 meter från det aktuella sprängningsområdet. De hus som ska besiktas har fått information hemskickad samt blivit kontaktad av Bergsäker. Det gäller berörda fastigheter längs Atlasvägen, Tellusvägen Neptunvägen, Solvägen, Marsvägen och Månvägen.

– Vi har maskiner som kommer att bullra och låta en hel del men vi har krav regler från Naturvårdsverket som vi måste hålla. Sedan gör vi bullermätningar under vårt arbete. Men kontakta gärna oss om ni tycker att det bullrar för mycket. Vårt projektkontor finns i Njurunda, i Ramirents gamla lokaler, upplyste Henrik Gerber.

Arbetet med den nya gång- och cykelbron över E4 kommer att påbörjas under hösten 2012. Bygghandlingar ska tas fram och mer information kommer om det arbetet.

Bredsandsbäcken och gång- och cykelväg i nedre Bredsand

Palle Sjölander, Sundsvalls kommuns projektledare för E4 Sundsvall, berättade om kommunens planerade arbeten med återställningen av Bredsandsbäcken. Exempelvis kommer vandringshinder för fiskar såsom vägtrummor att tas bort. När bäckens naturliga miljö återställs skapas möjlighet för reproduktion av havsfisk i bäcken. Laxfiskar kommer att kunna vandra upp i bäcken från havet upp till skidstadion i övre Bredsand.

Bredsandsbäcken är även en del av klimatsäkringen i Sundsvall. (Läs mer på http://www.sundsvall.se/klimatanpassa, öppnas i nytt fönster). I nedre Bredsand kan stora delar av bäcken återskapas redan 2012. I övre Bredsand påverkas arbetet av de insatser som nu påbörjas i samband med E4-bygget.

Detaljplanearbetet för gång- och cykelvägen i nedre Bredsand pågår, det vill säga anslutningen från gång- och cykelbron från övre Bredsand till nedre Bredsand. Även arbetet med hur gamla E4 ska upprustas efter det att nya E4 är i trafik pågår. Frågor som ska bearbetas är: Hur ska gamla E4 bli vackrare? Vilken hastighet ska den ha? Ska det byggas cirkulationsplatser och i så fall var?

Mötet avslutades med en frågestund och gemensamt fika efter mötet där boende hade chans att ställa frågor till representanter från Trafikverket, Peab, Bergsäker och Sundsvalls kommun.


Till vänster: Henrik Gerber, projektchef Peab samtalar med två boende i övre Bredsand. Till vänster: gemensam fikastund mötet med chans att ställa frågor.

Text: Ulrika Sjöberg, Sundvalls kommun och Trafikverket.

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 637 ringar i det västra röret, motsvarande 1401 meter. Vid ring 637 byggs en barriär och förinjektering görs. 

Norra arbetsplatsen, Båstad

I mottagningskammaren i det östra tunnelröret pågår arbete med så kallad platsgjuten lining. Det innebär att ett yttre och ett inre lager av betong ska gjutas. Mellan dessa lager placeras ett tätande plastmembran.

Det yttre skalet är färdiggjutet och membranet är på plats. Gjutningen av bottenpartiet i det inre skalet är genomförd. Ovanpartiet återstår att gjutas. 

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. De 24 hålen är borrade. Nästa steg är frysrörsinstallation. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget

Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är max 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr. Arbetena fortsätter i tvärtunnel 6.

Naturpåverkan

Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalyckeområdet. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Pålar tar tyngden

För att kunna bygga tunneln direkt under huset måste dess last temporärt föras över på en stålkonstruktion. Konstruktionen består av stålbalkar som borras in horisontalt under huset, genom källarmurarna. Dessa balkar fästs på stålpålar som borrats ner i berget längs med byggnadens ytterväggar. Därefter sågas ett horisontellt snitt i källarmuren, vi tar bort muren och det lager av sten och jord som huset vilar på, schaktas bort.

Den del av huset, ena flygeln och halva huvudbyggnaden, som sedan står på pålar väger omkring 8700 ton. Stålpålarna har en dimension på mellan 17 och 22 centimeter och ser i jämförelse med huset ut som tändstickor. Men konstruktionen är självklart både hållbar och väl beprövad – det rör sig om cirka 180 stålpålar invändigt och 100 utvändigt som bär byggnaden.

Ett baklängesbygge

Därefter börjar arbetet med att gjuta tunneltaket. När taket är färdigt gjuter vi fast huset i det. Sedan schaktar vi ut grus- och jordlagret under tunneltaket. Vi schaktar oss ner hela vägen tills vi är i nivå med det som ska bli tunnelns bottenplatta.

När bottenplattan är klar gjuter vi väggarna. Därmed kan man säga att vi bygger tunneln ”baklänges”. Det normala är att man börjar nerifrån med bottenplatta, väggar och slutligen tunneltak. När denna betongtunnel är färdig vilar Stiftelsen Konung Oscar I:s minne på Citybanans tunnel.


Stiftelsens södra flygel i tvärsnitt stående på Citybanans betongtunneltak. Det gröna under huset markerar Citybanans tunnlar. Stambanans befintliga tunnel syns i bildens mitt.  

Vår entreprenör Peab i den blivande betongtunneln.

Bilfinger Berger framför genomslaget.

Under denna vecka intensifieras därför verksamheten och arbeten sker dygnet runt från tisdag morgon till fredag morgon. I huvudsak sker arbeten med schakt, fyllning, svetsning, målning och betonggjutning.

Störningar

Vi ber om överseende med de tillfälliga dygnet runt arbetena. Har du frågor eller synpunkter är du välkommen att höra av dig till oss.


Flygfoto över Nolby

Vi bjuder på kaffe, saft och nybakade bullar. Barnen får träffa tunneltrollen Ture och Tora och i Hjorthagen får barnen även möjlighet att köra små grävmaskiner.

Tid:  Söndag den 2 oktober kl. 11.00 - 15.00

Plats: 
ROSLAGSTULL, ingång vid Roslagstullsberget och
HJORTHAGEN, ingång från Midskogsgränd, T-bana Ropsten, uppgång Hjorthagen

 Större karta (pdf, 246 Kb, öppnas i nytt fönster)

Klicka på bilderna för att se dem större!

Vid frågor kontakta Åse Malm, informationsansvarig, tel. 08 627 41 20 eller Michael Lundborg, projektingenjör, tel. 070-384 01 01

VÄLKOMNA!

Läs senaste restidsmätningen (pdf-fil, 356 kB, öppnas i nytt fönster)

Framkomligheten längs E45 har förbättrats under juli månad vilket delvis kan förklaras av att vi nu är inne i sommarmånaderna då det är mindre trafik på vägarna. Främst är det framkomligheten söderut på morgonen (kl.6-9) som ökat med upp till tio minuter kortare restid.

Läs senaste restidsmätningen (pdf-fil, 415 kB, öppnas i nytt fönster)

Avstängningen är nödvändig för att järnvägsbroarna på centrumbanan ska kunna rivas på ett säkert sätt. Bilister som färdas till eller från området Södra, hänvisas till Verkstadsvägen. Bussar kommer att ledas om och även gång- och cykeltrafik leds om till gång och cykelväg norr om Hertig Carls väg.

För information om hur busstrafiken leds om hänvisar vi till SL.

Genom Norra Stationsområdet går både Norra länken och Värtabanan med godståg till och från Värtahamnen. För att skapa de ytor som krävs för den nya bebyggelsen ska väg och järnväg däckas över. Därefter kan byggandet av Hagastaden ovanpå tunnlarna starta.

Visionen är att skapa en vetenskapsstad i världsklass med en blandning av boende, parkområden, handel, högspecialiserad vård och forskning. I området, som binder samman Stockholm och Solna, pågår idag en mängd byggnationer, bl.a. det nya universitetssjukhuset, Nya Karolinska Solna. Hagastaden kommer att omfatta ca 5 000 bostäder och 36 000 arbetsplatser. Den totala investeringen beräknas till ca 50 miljarder kronor och allt ska stå klart år 2025.

Läs mer på www.hagastaden.se

Mellan 1 september och 5 oktober kommer E4:an mellan Trafikplats Ångersjön och korsningen nuvarande E4/583 att stängas. Delen mellan motorvägen och korsningen stängs för gott.

Under avstängningen kommer motorvägen att byggas ihop med nya E4. Södergående trafik kommer att ledas via väg 583 till Trafikplats Losjö. Norrgående trafik kommer att ledas via trafikplats Ångersjön till väg 583.

Klicka på kartan för större bild (jpeg-fil, 179 kB, öppnas i nytt fönster)

Trafikpåsläpp 5 oktober

Trafikpåsläppet sker i samband med invigningen den 5 oktober vid lunchtid. 

Måndagen den 3 oktober sker ytterligare en förändring vid Surte centrum då den nuvarande infarten via Göteborgsvägen flyttas till pendelparkeringen strax norr om Glasbruksmuseet.

Göteborgsvägen genom Surte byggs om till en så kallad miljöprioriterad gata. När lokalvägen står klar 2012 kommer den ha upphöjda övergångställen som har en fartdämpande effekt, bredare gång- och cykelbanor och gott om planteringar med träd och buskar.

Tunnelborrmaskinen Åsa har byggt 615 ringar i det västra röret, motsvarande 1353 meter. Vid ring 615 görs en barriär och förinjektering. Åsa  befinner sig i ett diabasparti. Vid 640 görs en ny sonderingsborrning.

Norra arbetsplatsen, Båstad

I mottagningskammaren i det östra tunnelröret pågår arbete med så kallad platsgjuten lining. Det innebär att ett yttre och ett inre lager av betong ska gjutas. Mellan dessa lager placeras ett tätande plastmembran. Det yttre skalet är färdiggjutet och membranet är på plats. Fyra gjutningar i bottenpartiet i det inre skalet är gjorda. Arbetena förväntas färdigställas nästa vecka.

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. 22 av totalt 24 hål har borrats. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget

Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är max 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr. Arbetena fortsätter i tvärtunnel 6.

Naturpåverkan

Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalyckeområdet. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

På bilden samarbetar förarna av två lyftkranar för att placera ett av trågen för den nya körbanan på de nya bärande bropelarna, som står intill den befintliga bron. Stålkonstruktionerna tillverkas i Finland och väger ca 60 ton styck.

Nästa steg innebär att den nya bron byggs ihop med den befintliga bron. Det sker genom armering och betonggjutning och till sist läggs en ny beläggning på bron.

Just nu pågår omfattande arbeten vid T-Centralen för Citybanans pendeltågsstation Stockholm City (se bilden ovanför). Till och med den 19 oktober är tunnelbanans Blå linje avstängd mellan Kungsträdgården och Rådhuset. Under den tiden görs bland annat en anslutning mellan den Blå linjens plattform på T-Centralen och den blivande pendeltågsstationen. Det blir också en anslutning mellan tunnelbanans Blå gång och Citybanan.

Flera års planering ligger bakom alla de arbeten som måste hinna göras under begränsad tid. När Blå linjens plattform öppnar igen den 20 oktober kommer det för resenärerna inte att märkas någon större skillnad från hur stationen såg ut innan sommarstoppet. Men innanför de stora vita skyddsväggarna har mycket hänt.

Kulturhistoriska värden skyddas

Byggnationen av Citybanan pågår på flera platser i Stockholms innerstad och är komplex både i fråga om själva byggandet och om dess påverkan på omgivningen. Citybanans sträckning passerar många byggnader och verksamheter där särskild hänsyn behöver tas. En del byggnader och deras inventarier är dessutom kulturhistoriskt värdefulla och det har hög prioritet att skydda dessa värden.

Citybanan har en årsrapport som sammanfattar det arbete som gjorts under 2010 för att värna den kulturmiljö som berörs av bygget. Arbetet är fortsatt mycket intensivt under 2011 och kommande år.

Stockholms historia grävs fram

 Arbetet med Citybanan gör det också möjligt att få veta mer om historien och livet i Stockholm för flera hundra år sedan. Flera arkeologiska undersökningar görs i samband med bygget.

En sådan pågår vid Riddarholmens södra kaj där ett område har torrlagts för en 24 meter djup schaktgrop. I gropen ska en anslutning byggas mellan bergtunneln under Riddarholmen och den 300 meter långa sänktunneln i Riddarfjärden. Samtidigt som de gamla lagren av sjöbottnen schaktas bort genomför Sjöhistoriska museet en marinarkeologisk utgrävning.

Schaktmassorna läggs på en särskild plats där marinarkeologerna kan leta vidare, göra provtagningar och dokumentation. Rester av båtar och hushållsföremål är vanliga fynd.

– All trafik in och ut ur Bohus leds via Skårdalskorsningen, säger Veli Taatila, projektledare för deletappen Bohus–Nödinge.

Av- och påfart till Jordfallsbron kommer att ske via de nya norra ramperna. Trafikanter som kommer söderifrån (från Göteborg och Bohus) och ska över Jordfallsbron måste därför fortsätta norrut till Stora Viken och vända. Detsamma gäller trafikanter som kommer från Kungälv och ska söderut. Denna trafikföring beräknas vara till
april 2012.

– Omläggningen av trafiken görs för att möjliggöra rivning och därmed bereda plats till det nya östra landfästet, säger Veli Taatila.

Redan den 12 september påbörjas förberedande arbeten som kan medföra vissa trafikförändringar.

Så passerar gång- och cykeltrafiken

Gång- och cykeltrafiken leds via en gång- och cykelbro från Skanskas tidigare parkeringsområde upp på den sydöstra rampen och passerar vidare via den södra delen på den nya trafikplatsen.

Väl uppe på Jordfallsbron leds gång- och cykeltrafiken över från den södra sidan av bron till den norra sidan (där gång- och cykelbanan mot Kungälv är) via ett ljusreglerat övergångsställe. Du som ska vidare norrut (mot Nödinge) tar dig som tidigare ner från bron via trappan vid brofästet.
 

Nyheten publicerades ursprungligen 2011-08-23 och uppdaterades med information om gång- och cykeltrafiken 2011-09-06. 

Natten mellan fredag den 9 och lördag den 10 september påbörjas en trafikomläggning som innebär att norrgående och södergående körbanor kommer att förskjutas i sidled. Omläggningen sker på grund av den pågående rivningen av den gamla Solnabron, som nu rivs i flera etapper. Trafiken beräknas kunna återgå till det tidigare läget efter ca fyra veckor.

Det här är förberedande arbeten inför den stora trafikomläggningen som vi ska göra i området under oktober-november.

 
Avfarten mot Torshamnsgatan stängs av (rödmarkerad) och ett extra körfält öppnas mot Hanstavägen/Kistavägen (grönmarkerat).

I tidningen kan du också läsa intervjuer med Jenny Karlsson som berättar om hur det är att vara trainee hos Trafikverket och Roland Sjöqvist som bott och arbetat vid den väg som nu är E45 i hela sitt liv.

Läs BanaVäg i Västs projekttidning (pdf-fil, 1MB, öppnas i nytt fönster)

Har du inte fått tidningen och vill ha ett eget exemplar? Hör av dig till info@banavag.se med namn och adress.

Samrådet som rör naturmiljöfrågor är en del i den tillståndsprövning (Natura 2000-prövning enligt 7 kap 28 a § Miljöbalken) som görs inför byggandet av Förbifart Stockholm. En sådan ska alltid göras när det kan finnas risk att ett vägprojekt påverkar ett Natura 2000-område.

De naturmiljöfrågor som behandlas i samrådsskedet är:

• Påverkas vegetationen i Edeby ekhage på grund av grundvattensänkning orsakad av Förbifart Stockholms tunnlar
• Påverkas Edeby ekhage av kvävenedfall och påverkas växtligheten i området på grund av trafikplatsens läge
• Påverkas området under byggtiden
• Påverkas möjligheterna till djurhållning i Natura 2000-området

Ta del av samrådsmaterialet här

Samrådsmaterialet finns också att ta del av under tiden 1 september – 30 september på följande platser:

• Trafikverket, Sundbybergsvägen 1 i Solna
• Trafikverket, Landsvägen 50 i Sundbyberg
• Biblioteket i kulturhuset, Mälarö Torg, Ekerö Centrum

Här kan du ladda hem Miljökonsekvensbeskrivningen, MKB, tillhörande Natura 2000 tillståndsansökan Edeby ekhage med bilaga, Analys av grundvattenförhållande och växttillgängligt vatten Edeby ekhage.
MKB Natura 2000 (pdf-fil, 5 MB)
MKB Natura 2000, bilaga (pdf-fil, 7 MB)  

Eventuella synpunkter rörande samrådsmaterialet för Edeby ekhage lämnas skriftligt senast 30 september till: Trafikverket, 172 90 Sundbyberg alternativt via e-post diariet.stockholm@trafikverket.se 

Vad är Natura 2000?

Natura 2000 är EU:s nätverk av värdefulla naturområden. Syftet är att värna om naturtyper och arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. Varje land har pekat ut och beslutat om Natura 2000-områden för att bevara växt- och djurlivet för framtida generationer. Landet har då skyldighet att se till så att dessa områden får den skötsel de behöver, skydda dem från skador samt övervaka att deras naturvärden bevaras. Målet är att en "gynnsam bevarandestatus" upprätthålls för de utpekade livsmiljöerna och arterna. Detta innebär lite förenklat att "ängen ska förbli äng" och att "naturskogen ska fortsätta att vara naturskog" och att arterna ska fortleva i livskraftiga bestånd.

Dan-Magnus Sköld kommer närmast från jobbet som regionchef för Infraservice inom verksamhetsgren Asfalt och Betong, Skanska Sverige. Han arbetade mellan 2003 och 2005 på Projekt Hallandsås som ansvarig för den norra arbetsplatsen i Båstad. Dan-Magnus tillträder sin tjänst den 1 september.

Satsning på väg och järnväg

Efter tunnelvisningen höll regeringen pressträff på Citybanans kontor i Tomteboda och presenterade en satsning på järnväg och väg. Ett 40-tal journalister närvarade.

Det rör sig om fem miljarder som regeringen tänker satsa för 2012 och 2013 på infrastruktur. Satsningen ska rikta sig till drift och underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder på både järnväg och väg. Av de 5 miljarderna går 3,6 miljarder kronor till järnväg och 1,4 miljarder till väg.

Det här sker, påpekade statsminister Fredrik Reinfeldt, i en tid av ekonomiskt sett bistra tider, och han menade att detta ytterligare förstärker bilden av hur viktig satsningen är.

Pengarna kommer förutom att leda till förbättringar för transportsektorn även innebära viktiga arbetstillfällen, sade statsministern.

Drift och underhåll

För järnvägen riktas satsningen i första hand mot drift och ökat underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder. När det gäller satsningar på väg handlar det om trafiksäkerhetshöjande och underhållsåtgärder samt miljö- och trimningsåtgärder.

Det här är ett tillägg till den satsning på infrastruktur om närmare 500 miljarder kronor som regeringen beslutade om 2010 och som gäller fram till 2021. Satsningen, som presenterades tisdagen den 30 augusti, innebär en ökning av de årliga anslagen till väg och järnväg med cirka 4 miljarder kronor.

Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm sade i en kommentar att det är glädjande att vi nu kan påbörja det långsiktiga arbetet med att återställa järnvägens robusthet och därmed förbättra punktligheten.

– De belopp vi nu får bedömer jag som tillräckliga och ligger inom ramen för kapacitetsutredningens bedömda behov.

Åsa har nu byggt totalt 584 ringar i det västra röret, motsvarande 1285 meter. Vid ring 600 kommer sonderingsborrning och gyrokontroll att göras.  

Norra arbetsplatsen, Båstad

I mottagningskammaren i det östra tunnelröret pågår arbete med så kallad platsgjuten lining. Det innebär att ett yttre och ett inre lager av betong gjuts. Mellan dessa lager placeras ett tätande plastmembran.

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. 22 av totalt 24 hål har borrats. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget

Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är max 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr. Arbeten fortsätter i tvärtunnel 6.

Naturpåverkan

Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalyckeområdet. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Läs mer om samrådet på Stockholms Stads webbplats

Läs mer om Huddinge kommuns plansamråd 

Samrådsmöten:

Skärholmen
Stockholm stad och Huddinge kommuns detaljplaner för Sätra, Kungens kurva, Skärholmsvägen och Förbifart Stockholms tunnel.
Plats: Medborgarkontoret i Skärholmen
Tid: 1 september, klockan 17.00-20.00
Adress: Bodholmsplan 2. Ta till höger från tunnelbaneuppgång Skärholmstorget.

Vinsta
Stockholm stads detaljplaner för Vinstamotet och Förbifart Stockholms tunnel.
Plats: Björnbodaskolans matsal
Tid: 31 augusti, klockan 19.00-21.00
Adress: Skogsnävegränd 3, Vinsta

Tensta
Stockholm stads detaljplan för Hjulstamotet, Hanstamotet och Förbifart Stockholms tunnel.
Plats: Stockholmssalen, Tensta Träff
Tid: 5 september, klockan 19.00-21.00
Adress: Hagstråket 13, Tensta

Utställning av Stockholms stads handlingar och skisser finns på:
Tekniska Nämndhuset,  Fleminggatan 4
Medborgarkontoret i Skärholmen, Bodholmsplan 2
Vällingby bibliotek, Vittangigatan 24, Vällingby centrum
Medborgarkontoret Spånga-Tensta, Tenstagången 49, Tensta

Utställning av Huddinge kommuns handlingar finns på:
Tekniska nämndhuset, Sjödalsvägen 29, Huddinge
Handlingar finns även tillgängliga på Huddinges huvudbibliotek samt biblioteken i Segeltorp och Vårby.

Vid korsningen Enköpingsvägen/Ulvsundavägen ska vi bygga en ny rondell. Men innan vi kan bygga rondellen måste vi flytta gång- och cykelbron som korsar Ulvsundavägen. För att kunna bygga en ny bro och riva den gamla bron behöver vi stänga av E18 under två nätter.

Den nya bron är nu på plats och under natten till fredag river vi den gamla.

 
Den rödmarkerade vägen stängs av

Den nya bron är gjord av cortenstål. Det är ett material som är vanligt vid utsmyckningar utomhus. Stålet rostar bara på ytan och så småningom kommer bron att få en jämn rostbrun färg. Brons sidor har ett perforerat mönster i form av vågor som kommer att belysas innifrån så att vågmönstret framträder kvälls- och nattetid.

Den nya bron tas i drift den 1 september. Natten mellan den 1 och 2 september rivs den gamla bron. 

Den andra halvan av bron lyfts på plats

Närbild på bron

Övning ger färdighet

I modellen kan testkörningar, så kallade simuleringar, göras med sjötrafiken till och från olika hamnar. Man lotsar helt enkelt fartyg i modellen för att se om instruktionerna till fartygen är tillräckliga för att de ska kunna navigera säkert under och i närheten av bron. Planering och förberedelser inför fartygssimuleringen har skett i samarbete med Trafikverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket och Sundsvalls hamn.

– Simuleringarna har stor betydelse för Sundsvall Oljehamn då hamnen har två kajer nära bron, Oljehamnen och Cementas kaj på Mokajen. Med en virtuell modell kan lotsarna träna och utföra manövrar som man normalt sätt inte kan prova, berättar Anders Nordström, VD Sundsvalls Hamn och Sundsvalls Oljehamn, som närvarade under övningarna.

Cosmonova i miniformat

Modellen av bron och Sundsvall projiceras upp på en halvcirkelformad filmduk. Föreställ er Cosmonova på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm – fast i betydligt mindre format. I den mörka lokalen finns en verklighetstrogen fartygsbrygga uppbyggd med ett flertal olika monitorer, bland annat elektroniska sjökort

I fartygsbryggan sitter Jon Melander, en av totalt sju lotsar som arbetar i Sundsvalls hamn på uppdrag av Sjöfartsverket. Han är i full gång med att lotsa in en Panamaxtanker, som är den största oljetanker som oljehamnen vid Vindskärsvarv har tillstånd att ta in. Den är hela 200 meter lång och 32 meter bred och i viktklassen 50 000 ton. Det vanliga fartygsklassen till oljehamnen är mellan 16- 17000 ton.

Bredvid Jon sitter lotsarkollegan Thomas Lindqvist som agerar sjöbefäl. Tillsammans har herrarna över 30 års erfarenhet av lotsyrket men har varit till sjöss mycket längre än så. Jon ger instruktioner till bogserbåtarna som i övningen kallas för ”Oskar”och ”St. Erik”.

–St. Erik du kan dra 20 procent, säger Jon från fartygsbryggan.
–St. Erik drar 20 procent, svarar en röst i manövreringsrummet en bit bort i korridoren där skepparen Mats Lundberg sitter. Mats arbetar på bogserbåten Bull som oftast assisterar i Sundsvalls hamnar.
 
På skärmen ser vi hur bogserbåten St. Erik ändrar kurs.
– Oskar, lägg dig kl 3, instruerar Jon och fortsätter:
– Oskar minska till 20.

Instruktionerna gör att oljetankern lämnar Vindskärsvarv på ett tryggt och säkert sätt. 

Olika siktförhållanden

Projektledare Erland Wiske från företaget SSPA, specialister inom sjöfartsnavigering, går igenom övningen med lotsarna Jon Melander och Thomas Lundqvist och skeppare Mats Lundberg.

Efter övningen går alla deltagare ut och diskuterar samt poängsätter hur de tyckte övningen gick. Under den gångna veckan har de fått pröva på lotsning och bogsering men även navigering av fartyg i olika storlekar till oljehamnen i Vindskärsvarv, Ortviken och Cementas kaj på Mokajen. Olika siktförhållanden har testats. Lotsning i mörker och i dagsljus. I klart väder och i snöfall. I vindstilla och i blåst upp till 16 sekundmeter.

– Simuleringarna är ett bra sätt att träna inför riskfyllda situationer som kan uppstå mellan fartyg och bro vid till exempel olika vindar, begränsad sikt eller vid problem som uppstår på själva fartyget, säger Anders Nordström.

En slutrapport från övningsveckan i Göteborg kommer att sammanställas om några veckor. Även filmer från modellen kommer att finnas tillgängliga på E4 Sundsvalls hemsida så småningom.

Bilder från fartygssimuleringen

De personer som varit involverade i förberedelser och genomgått övningar i fartygssimuleringensmodellen. Från vänster: Johan Cimbritz (instruktör Chalmers), Thomas Lundqvist (lots Sjöfartsverket), Erland Wiske (projektledare SSPA), Jon Melander (lots Sjöfartsverket), Jörgen Stenersen (byggledare Trafikverket), Anders Nordström (VD Sundsvalls hamn och Sundsvalls Oljehamn), Mats Lundberg (skeppare, Sundsvalls hamn), Dag Tedenby (Sjöfartsverket), Andreas Holmgren och Johan Petterson (Transportstyrelsen).

Thomas Lundqvist styr själv ett fartyg från Cementas kaj vid Mokajen under bron.
En verklighetstrogen upplevelse.


I manöverrummet där övningen styrs. Till vänster skeppare Mats Lundberg från Sundsvalls hamn. Till höger Johan Cimbritz, instruktör från Chalmers, som matar in data så bogserbåtarna byter kurs efter sjöbefälen och lotsarnas instruktioner. 

Modell ger en trovärdig upplevelse av att navigera in i ett framtida Sundsvall.

- Vi börjar spränga från norra sidan och går söderut mot Solbergsvägen. Här ska vi spränga bort cirka 30 000 kubikmeter berg för att komma ner i rätt nivå på vägen, säger Lars Bergström arbetsledare mark Peab.

På andra sidan berget, ner mot Åmon och Hummelviksberget, går dumprarna i skytteltrafik. Med fem-sex skopor fyller en grävare den ena dumpern efter den andra med jordmassor som fraktas bort.

 
- Vi ska ta oss ner cirka sju meter till terrassen där vägen ska byggas. Skopan på den här grävaren rymmer 3,85 kubikmeter men vi har en som är nästan dubbelt så stor berättar grävmaskinförare Seth Henriksson.

Jörgen är byggledare och är den som kommer att ha daglig kontakt med entreprenörerna i PBM för att följa upp att kvalitets-, arbetsmiljö- och miljökrav. Han ska även utföra besiktningar av utförda arbetsmoment och se till att trafiken utanför arbetsområdet samordnas på ett bra sätt. 

Totalt kommer tre byggledare med specialistkompetens inom stål, bro och betong och grundläggning att knytas till bron över Sundsvallsfjärden. På Jörgens bord finns områdena grundläggning, pålning och spont.

Intressant och nyskapande metod

– Metoden som ska användas för att grundlägga bron är både en bra och nyskapande lösning. Man kommer inte grundlägga bron med traditionell pålning. Istället byggs spontlådor, det vill säga enorma ”lådor” i stål där själva grundläggningen sker.

Fördelen med denna metod är att den inte låter lika mycket som traditionell pålning, men visst det kommer ändå höras när man vibrerar eller slår ned stålspont ute på fjärden. PBM kommer också att påla vid landfästena där den metoden passar bättre.

Jag tror att brobygget kommer att väcka intresse både i Sverige och utomlands både under byggtiden och efteråt, säger Jörgen.

– Sommaren 2013 blir det riktigt intressant för Sundsvallsbor och förbipasserande. Då anländer delarna till ”brolådan”, själva broöverbyggnaden, som ska tillverkas i stål. Totalt är det elva upp till 2000 ton tunga "pjäser" som är mellan 120 och 160 meter långa som anländer på pråmar från polska Stettin. Det blir ett bygge av ”tekniklegokaraktär” modell större att som kommer kunna beskådas på fjärden! berättar Jörgen.

Lärdom av varandra

Finns det några fördelar kontra nackdelar att arbeta med entreprenörer utanför Sveriges gränser?

– Fördelen är att man lär sig otroligt mycket att varandra.  Jag har samarbetat med både tyska och danska entreprenörer tidigare och de kommer ofta med både nya arbetssätt och metoder, se bara på brons grundläggning, konstaterar Jörgen och fortsätter:

– Jag känner redan nu att samarbetet med PBM kommer att fungera väldigt bra. Vi har väldigt högt i tak och båda parter vill att bron ska byggas på ett smidigt sätt. Både vill vi ha en god dialog med allmänheten och minska störningarna under byggtiden så långt det är möjligt. Nackdelar? Naturligtvis kan det bli språkliga missförstånd ibland med är man medveten om det så brukar det gå bra.


Jörgen diskuterar och går igenom broritningar med Anders Nordström, VD Sundsvalls Hamn och Sundsvalls Oljehamn under fartygssimuleringen i augusti.

Specialistkompetens inom "underjorden"

Jörgen är född Sverige av norska föräldrar, men de första levnadsåren tillbringade han i Norge, där fortfarande större delen av släkten finns. Medborgarskapet och boendet är dock svenskt sedan många år. Så vem hejar han på i till exempel skid-VM?

– Jag har ju mitt ursprung i Norge men till hjärtat är i Sverige så jag får väl svara de svenska skidframgångarna, säger Jörgen och skrattar.

Ingenjörsstudierna i väg och vatten med inriktning anläggningsteknik förlades på KTH i Stockholm. Sedan dess har Jörgen varit med i många stora projekt, bland annat bygget av den den tredje banan på Arlanda, projekt Botniabanan samt Södra Länken i Stockholm för att nämna några.

Han beskriver sitt yrke som geokonstruktör vilket betyder att han har specialistkompens inom områdena grundläggning, pålning och spont. Hur ”underjorden” ser ut och vilken grundläggningsmetod som är bäst att använda beroende på markens egenskaper. Kort och gott kan man säga att Jörgen har arbetat sig uppåt. Från jorden – till högre höjder, närmare bestämt 33 meter, vilket är underkanten av den nya bron. Höjdrädd?

– Jag vill inte kalla mig höjdrädd men om vi säger så här, jag har otrolig respekt för höjder. Med sina 33 meter är bron en rejäl pjäs. Taket på vårt projektkontor på Björneborgsgatan är på 33 meter över vattnet i fjärden. Med den så kallade stållådan, där körbanorna går, får man lägga till 5-6 meter!

1,06 – snittiden runt Alnö

Fritiden tillbringar Jörgen med sin familj med fru och två skolbarn och deras fritidsintressen men det finns även tid för cykling. Som medlem i Alnö Raceteam, blir det ett antal mil i veckan och snittiden runt Alnö, en ”nätt” runda på 4,1 mil, är 1 timme och 6 minuter.

– Fast det är tiden när man cyklar i klunga med flera cyklister, påpekar Jörgen blygsamt, som inte heller vill framhäva att han faktiskt tillhör Sundsvallseliten i squash och är i topp 10...

Om tre år kan Jörgen lägga till bron över Sundsvallsfjärden på meritlistan. Topp 2 över längsta vägbroar i Sverige.

I maj på färjan där de geotekniska undersökningarna genomfördes av broentreprenören. Från vänster från entreprenören PBM: geotekniker Volger Küester, planerare Carsten Koch, från Trafikverket byggledare Jörgen Stenersen, miljöspecialist Karin Rybäck och projektledare Magnus Borgström. 

• komande trafikomledningar
• övningar för räddningspersonal
• förväntningar och förhoppningar i Hudiksvall.

Dessutom har vi en intervju med Fred Högberg som varit med i planeringen av nya E4 förbi Hudiksvall sedan 1960-talet, samt en intervju med Jörgen Brink inför E4-loppet kommande helg.

Utställningen pågår 27 augusti – 14 september 2011

Galleri Artlab, Karbergsvägen 54, Stockholm. Närmaste tunnelbana är S:t Eriksplan, uppgång mot Torsgatan.

Välkomna!

Vid stationerna tar vi bort en del träd för att nå arbetsplatserna utmed spåren och cykelbanan mellan Barkarby station och Viksjöleden är avstängd från september till januari. Det blir också begränsad framkomlighet vid Veddestavägen i Barkarby.

Arbeten vid Barkarby station

På den sida som vetter mot E18 gör vi följande:

• flyttar befintliga teknikhus och bygger nya på annan plats
• flyttar signalteknisk utrustning
• flyttar och byter ut en telemast
• lägger om ledningar

Arbeten vid Kallhäll station

På den sida som vetter mot Görvälns naturreservat, inom stationsområdet, gör vi följande:

• bygger två nya teknikhus
• flyttar signalteknisk utrustning

Cykelbanan vid Barkarby station stängs av

Våra förberedelser påverkar cykelbanan mellan Viksjöleden och Barkarby station. Den är avstängd från september till januari eftersom vi anlägger en byggväg längs sträckan. Du ser alternativa cykelvägar på kartan här nedanför.

Begränsad framkomlighet vid Veddestavägen

Det blir begränsad framkomlighet vid Veddestavägen under september till januari eftersom vi lägger om ledningar. Du kan fortfarande åka längs vägen, men det kan bli trångt och ta längre tid än vanligt. Du ser vilket område det gäller på kartan här nedanför.

Vid stationerna tar vi bort en del träd för att nå arbetsplatserna utmed spåren och cykelbanan mellan Barkarby station och Viksjöleden är avstängd från september till januari. Det blir också begränsad framkomlighet vid Veddestavägen i Barkarby.

Arbeten vid Barkarby station

På den sida som vetter mot E18 gör vi följande:

• flyttar befintliga teknikhus och bygger nya på annan plats
• flyttar signalteknisk utrustning
• flyttar och byter ut en telemast
• lägger om ledningar

Arbeten vid Kallhäll station

På den sida som vetter mot Görvälns naturreservat, inom stationsområdet, gör vi följande:

• bygger två nya teknikhus
• flyttar signalteknisk utrustning

Cykelbanan vid Barkarby station stängs av

Våra förberedelser påverkar cykelbanan mellan Viksjöleden och Barkarby station. Den är avstängd från september till januari eftersom vi anlägger en byggväg längs sträckan. Du ser alternativa cykelvägar på kartan här nedanför.

Begränsad framkomlighet vid Veddestavägen

Det blir begränsad framkomlighet vid Veddestavägen under september till januari eftersom vi lägger om ledningar. Du kan fortfarande åka längs vägen, men det kan bli trångt och ta längre tid än vanligt. Du ser vilket område det gäller på kartan här nedanför.

Åsa har nu byggt totalt 580 ringar i det västra röret, motsvarande 1276 meter. Vid ring 580 byggs en barriär och sonderingsborrningar ska göras. Åsa befinner sig i ett område med gnejs och amfibolit.  

Norra arbetsplatsen, Båstad

I mottagningskammaren i det östra tunnelröret pågår arbete med så kallad platsgjuten lining. Det innebär att ett yttre och ett inre lager av betong gjuts. Mellan dessa lager placeras ett tätande plastmembran.

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. 20 av totalt 24 hål har borrats. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget

Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är max 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr. Arbeten fortsätter i tvärtunnel 6.

Naturpåverkan

Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalyckeområdet. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Vi har utsett en entreprenör och förberedelser pågår för fullt inför byggstarten som är planerad till den 15 september.

På vilket sätt kommer boende och trafikanter märka att det börjar byggas?

Det kommer att vara mycket sprängningar på den östra sidan av E45. Överskottsmassorna från sprängningarna ska sedan användas till att bygga den nya lokalvägen, det innebär att det kommer att passera en hel del byggtrafik på E45 fram till dess att trafiken flyttas över till lokalvägen framåt våren.

Finns det några särskilda utmaningar på sträckan?

Brodalsravinen är en stor utmaning. För att kunna bredda E45 ska delar av ravinen fyllas upp och eftersom det är kvicklera i området måste vi arbeta ytterst försiktigt och hela tiden ta hänsyn till risken för skred. Med avseende på mijön utgör också närheten till älven, som förser både Lilla Edet, Kungälv och Göteborg med dricksvatten, en utmaning. Vi ska göra en hel del miljöåtgärder på sträckan, till exempel anlägga diken och våtmark. Dessutom bygger vi två fanuapassager, en i Bliksered och en i Tösslanda.

Ett informationsmöte om utbyggnaden Edet Rasta–Torpa planeras till september. Mer information kommer.

I Norra Stationsområdet i Stockholm förbereder Trafikverket i samarbete med Stockholms stad byggnationen av Hagastaden. Här planeras för en helt ny stadsdel som ska binda ihop Solna och Stockholms norra delar. Genom området går både Norra länken och Värtabanan med godståg till Värtahamnen. För att skapa de ytor som krävs för att bygga alla nya bostäder och arbetsplatser ska både trafikleden och järnvägen däckas över. Den nya bebyggelsen kommer sedan växa fram ovanpå tunnlarna.

Rekordinvestering

Hagastaden beräknas rymma ca 5 000 bostäder och 36 000 arbetsplatser. Det innebär en rekordinvestering på ca 50 miljarder kronor. Tanken är att Hagastaden ska vara centrum för avancerad forskning, främst inom medicin och bli en vetenskapsstad i världsklass.

Strax intill ligger Karolinska institutet och Karolinska sjukhuset och det nya universitetssjukhuset, Nya Karolinska Solna, är just nu under byggnation. Hagastaden beräknas vara färdigbyggd 2025.

Läs mer på www.hagastaden.se

Handlingarna för arbetsplanen finns fortsatt tillgängliga här på webbplatsen, det går också bra att beställa en CD med hela arbetsplanen från Trafikverket. Senaste datum för att lämna synpunkter på arbetsplanen och Miljökonsekvensbeskrivningen, MKB, var den 12 augusti 2011.
 

För mer information:

Riggert Anderson, Projektchef 
070-537 10 28

Louise Melander, Informationschef
070-724 55 60

Viktiga rivnings-, markförstärknings- och monteringsarbeten har genomförts under avstängningen och i Agnesberg, Bohus och Alvhem har nya spår kopplats in. Nu är drygt hälften av dubbelspårsutbyggnaden mellan Göteborg och Trollhättan färdig. Trafikstart på dubbelspåret beräknas ske i december 2012.

Den tio veckor långa avstängningen har inneburit att resenärerna har fått åka buss och att godstrafiken har gått på andra banor.

– Vi vill tacka resenärer, närboende och andra berörda för visat tålamod, säger Bo Larsson.

Hon berättade om sina personliga minnen från området kring Odenplan och om hur platsen har förändrats genom åren. Deltagarna fick på ett lekfullt sätt reflektera över området, till exempel genom att blundande, arm i arm med en annan stadsvandrare, promenera runt Citybanans byggplank och lyssna på hur stadens ljud verkligen låter.

På Odenplan pågår just nu arbetet för fullt med Citybanans nya pendeltågsstation som får gemensam nedgång med tunnelbanan. Den nya entrébyggnaden, som beräknas tas i bruk under 2013, får en inåtbuktande långsida med trappavsatser som bildar sittplatser in mot torget.

– Den kommer att se ut som en amfiteater som har flugit in och landat här, sade Pernilla Glaser.

Hon berättade också om när tunnelbanan invigdes på 50-talet och om alla de röda skynken som för några år sedan hängdes ut från fönstren kring Odenplan i protest mot planerna på att bygga en galleria i samband med den nya pendeltågsstationen.

Förutom att blunda och lyssna på staden fick deltagarna även tänka ut vad de ville spara i sina ”urbana herbarier” och skriva ned på griffeltavlor vad de önskade av sin stad. Pernilla Glaser lovade att skicka önskningarna till Madeleine Sjöstedt, kultur- och fastighetsborgarråd i Stockholm, som även hon var med på stadsvandringen.

Kommande vandringar:

Lördag 20 augusti, kl 18.00
Tisdag 23 augusti, kl 18.00
Torsdag 1 september, kl 18.00
Söndag 11 september, kl 14.00

Vandringen tar 1-1,5 timme och kostar 20 kronor. Samling framför Gustaf Vasa kyrka.

 
Det avstängda körfältet är rödmarkerat på kartan

Nu finns samrådsredogörelsen för förstudierna på Dalabanan tillgänglig. Under respektive projektsida kan du läsa mer om processen och om alla de frågor och synpunkter som kommit fram.

Uppsala-Sala

Sala-Borlänge

På Centralstationen, uppe i stora hallen, kommer en monter i form av en spelplan att vara placerad. Där genomförs eventet som ett spel med kunskapsfrågor, charader och sångutmaningar. Tre skådespelare, däribland Johan Bössman från Teater De Vill, kommer att hålla i vad som kan liknas vid en informativ teater där även åskådarna kan involveras.

Eventet hålls för att tacka resenärerna för att de står ut under byggtiden och det genomförs av Trafikverket Projekt Citybanan tillsammans med Jernhusen (som ansvarar för ombyggnaden av Centralstationen) eftersom vi har ett gemensamt syfte med våra projekt - att förbättra kollektivtrafiken.

Tid: Torsdagen den 18 augusti, kl 7-19

Plats: Centralstationen, stora hallen

Varmt välkommen!

• Ett körfält i vardera riktningen stängs av på gamla riksväg 50/Vadstenavägen vid korsningen med Strandvägen. Vid rusningstrafik finns risk för köer. Kör gärna en annan väg.
• Gång- och cykelvägen på nordöstra sidan stängs. Använd den på andra sidan istället.
• Två övergångsställen stängs av.
• Busshållplatsen flyttas cirka 75m söderut.

Åsa har nu byggt totalt 544 ringar i det västra röret, motsvarande 1197 meter. Vid ring 544 har en barriär byggts och en skärm samt sonderingsborrninga ska göras. Åsa befinner sig fortfarande i ett område med gnejs.  

I mottagningskammaren i det östra tunnelröret pågår arbete med så kallad platsgjuten lining. Det innebär att ett yttre och ett inre lager av betong gjuts. Mellan dessa lager placeras ett tätande plastmembran.

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. 17 av totalt 24 hål har borrats. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget

Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är max 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr. Arbeten, såsom injektering, sprängning och förstärkning, fortsätter i tvärtunnel 6.

Naturpåverkan

Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalyckeområdet. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Vi stänger även av sträckan natten mellan 1-2 september.

Vid korsningen Enköpingsvägen/Ulvsundavägen ska vi bygga en ny rondell. Innan vi kan bygga rondellen måste vi flytta gång- och cykelbron som korsar Ulvsundavägen. För att kunna bygga en ny bro och riva den gamla bron behöver vi stänga av E18 under två nätter.

Den rödmarkerade vägen stängs av

Illustrationen visar hur gång- och cykelbron samt den nya rondellen kommer att se ut 

Till hösten är gång- och cykeltunneln färdig att användas och dubbelspåret klart för trafik på sträckan Fågelsta- Skänninge.

Den 7 oktober 2010 fastställde Trafikverket arbetsplan för anläggning och ombyggnad av väg E45, delen Alvhem–Kärra. Trafikverkets beslut att fastställa arbetsplanen överklagades. Vid ett sammanträde den 5 maj 2011 avslog regeringen i huvudsak de överklaganden som gjorts mot Trafikverkets beslut men hörsammade de överklaganden som gällde lokalvägsdragningen genom Kärra by. Frågan om lokalvägen återremitterades därför till Trafikverket.

Reviderat förslag till arbetsplan

Trafikverket har mot bakgrund av detta reviderat förslag till arbetsplan för anläggning väg E45 Göteborg–Trollhättan, Alvhem–Kärra avseende delen lokalväg Kärra i Lilla Edets kommun. Arbetsplanen omfattar även förändring av väg 2002 genom Kärra by från allmänt till enskilt underhåll.

Känd styrelse saknas

Arbetsplanen berör samfälld mark för samfälligheterna Kärra s:5, s:6, s:7, s:8, s:9, s:10 och s/ Lilla Edets kommun. För samfälligheten Kärra s/ Lilla Edets kommun är delägarna okända. Eftersom känd styrelse eller förvaltning saknas underrättas delägarna om sammanträdet genom kungörelsedelgivning enligt delgivningslagen.

Arbetsplanen omfattar även arbete i vatten då Ryrsjöbäcken berörs av omgrävning.

Synpunkter senast 14 september

Eventuella synpunkter på den utställda arbetsplanen ska ha inkommit till Trafikverket Region Väst, 405 33 Göteborg, senast 2011-09-14. Märk kuvertet med diarienummer TRV 2011/160. Inkomna synpunkter hålls tillgängliga hos Trafikverket i Ramstorp under utställelsetiden.

Förbiledningen kommer att vara i drift fram till slutet av sommaren 2012 då Nygårdsvägen flyttas upp på den nya bron.

Start i augusti

Besiktningarna äger rum med start i början av augusti 2011, och beräknas vara klart två månader senare. Representanter från Bergsäker kommer att ta kontakt med berörda fastighetsägare någon vecka innan besiktningen för att komma överens om tider.

Förbesiktningarna omfattar bland annat täthetsprovning av murade rökkanaler och vattenprover på borrade eller grävda brunnar. På vissa fastigheter kan även vibrationsmätare komma att monteras.

Frågor?

Har du frågor om förbesiktningarna är du välkommen att höra av dig till projektkontoret på telefon 060-13 90 50.

Intresserad av ett studiebesök? Ring 060-13 90 50 för bokning.

Välkommen!

Arbetet med själva gjutningen bullrar inte men det kommer bland annat att köra många fler lastbilar till området än vad det normalt gör. Vi mäter bullernivåerna under natten för att vara säkra på att inte gränserna överskrids.

Bron ska bli en avfart från nya E18 till Tensta

Avstängningen är rödmarkerad på kartan

Rödmarkerad väg stängs av

Mellan den 13 juni och 21 augusti är det trafikavbrott på järnvägen mellan Göteborg och Trollhättan. Detta för att flera viktiga arbeten med det nya dubbelspåret ska kunna utföras.

– Arbetet under trafikavbrottet går framåt enligt planen och det ser bra ut inför den 22 augusti då tågen börjar gå igen, säger Bo Larsson, projektchef BanaVäg i Väst.

Åsa har nu byggt totalt 520 ringar i det västra röret, motsvarande 1144 meter. Vid ring 520 har en barriär byggts och en 54 meter lång sonderingsborrning genom två hål kommer att göras. Vid ring 540 görs nästa sonderingsborrning.

I mottagningskammaren i det östra tunnelröret pågår arbete med så kallad platsgjuten lining. Det innebär att ett yttre och ett inre lager av betong gjuts. Mellan dessa lager placeras ett tätande plastmembran.

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. 17 av totalt 24 hål har borrats. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget

Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är max 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr. Arbeten med tvärtunnel 6 fortsätter.

Naturpåverkan

Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalyckeområdet. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Framkomligheten längs E45 har förbättrats under juli månad vilket delvis kan förklaras av att vi nu är inne i sommarmånaderna då det är mindre trafik på vägarna. Främst är det framkomligheten söderut på morgonen (kl.6-9) som ökat med upp till tio minuter kortare restid.

Läs senaste restidsmätningen (pdf-fil, 415 kB, öppnas i nytt fönster)

Samtidigt som vi schaktar bort de gamla lagren av sjöbotten genomför Sjöhistoriska museet en marinarkeologisk utgrävning. Arbetet med Citybanan gör det möjligt att få veta mer om historien och livet i Stockholm för flera hundra år sedan. Vi går bland rester av flaskor, trasigt porslin och en och annan benbit. Det doftar svagt av gammal fuktig kol. Projekt Citybanan gräver bort schaktmassorna som läggs på en särskild plats där marinarkeologerna kan leta vidare, göra provtagningar och dokumentation. På så sätt kan de arkeologiska arbetena pågå parallellt med våra arbeten.

– Samarbetet fungerar bra. Arkeologerna och entreprenören samsas om utrymmet i gropen, säger Lars-Åke Ledung, byggledare i delprojekt Söder.

På tio meters djup gjorde marinarkeologerna första veckan i augusti det första båtfyndet i schaktgropen. Båtlämningen var mycket fragmenterad och bärgades från gropen samma dag som de hittades . Båten består av två spant – den invändiga stommen på en båt – och ett fragment till en bordläggningsplanka. Det hör till en liten farkost och torde vara äldre än 1700-tal då en sko av sådan typ påträffades i överliggande lager.

 
Flaskor som en gång innehållit seltersvatten.

I ett tält på arbetsområdet har marinarkeologerna samlat föremål av intresse från gropen. Där står flera krus som innehållit seltersvatten, en annan flaska har fortfarande korken kvar och i den finns någon form av olja, som inte luktar allt för gott berättar Trevor. I en stor grå platslåda ligger båtfragmenten nedsänkta i vatten.  En konservator arbetar parallellt med arkeologerna för att ta hand om fynden på bästa sätt. När fynden dokumenteras färdigt förs det vidare till Sjöhistoriska museets lokaler för vidare analyser, bland annat för att bättre kunna fastställa hur gamla fynden är.

Fyndet av båten har lagts i vatten i väntan på konservering.

– De ligger i vatten för att inte förstöras för om de kommer i kontakt med luften börjar nedbrytningen av träet. Sedan kommer de dränkas i en sorts vax som konserverar dem och då kan man ha dem liggande framme, berättar Trevor.

I de äldre, djupare liggande lagren, räknar arkeologerna med fynd från medeltiden och kanske även vikingatid.

Arkeologen Trevor visar en del av fynden som gjorts i arbetsområdet.

Södra arbetsplatsen, Förslöv

Åsa har nu byggt totalt 499 ringar i det västra röret, motsvarande 1098 meter.

I mottagningskammaren i det östra tunnelröret pågår arbete med så kallad platsgjuten lining. Det innebär att ett yttre och ett inre lager av betong gjuts. Mellan dessa lager placeras ett tätande plastmembran.

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. 14 av totalt 20 hål har borrats. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget

Ingen större verksamhet pågår för tillfället.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är max 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr. Arbeten med tvärtunnel 6 fortsätter.

Naturpåverkan

Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalyckeområdet. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

På mötet medverkar representanter från Trafikverket, Peab och Sundsvalls kommun.

Tunnelborrmaskinen Åsa har efter det planerade uppehållet återupptagit arbetet. Åsa har nu byggt totalt 471 ringar i det västra röret, motsvarande 1036 meter. Åsa befinner sig i ett gnejsparti och längre fram väntar diabasgångar. Vid ring 480 kommer barriär att byggas och sonderingsborrningar att göras.

Norra arbetsplatsen, Båstad

I mottagningskammaren i det östra tunnelröret pågår arbete med så kallad platsgjuten lining. Det innebär att ett yttre och ett inre lager av betong gjuts. Mellan dessa lager placeras ett tätande platsmembran.

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. 11 av totalt 20 hål har borrats. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget

Under tiden Åsa står stilla för det planerade underhållet tillverkas formar som man ska gjuta så kallade trappsteg i. Dessa trappsteg kommer att användas som stöd för tunnelborrmaskinen när den ska montera lining genom mellanpåslaget.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är max 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr. Arbete med tvärtunnel 5 och 6 återupptas i morgon onsdag efter ett semesteruppehåll.

Naturpåverkan

Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalyckeområdet. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Brodelarna tillverkas i Finland av ett företag som heter Ruukki och körs hit med specialtransporter. Lasten är stor och tung och det krävs skicklighet för att manövrera fordonet.

Delarna är 27-32 meter långa och väger upp till 54 ton vardera.

I det vita tältet ska delarna svetsas samman innan de skjuts ut över vattnet.

Brostöden, som är gjorda av begagnade gasledningslrör, är provisoriska. De används som stöd när stålet som vägbanan ska ligga på lanseras ut. De permanenta stöden reser man upp efter att stålet är på plats. Större delen skjuts ut från södra sidan.  På norra sidan lyfts stålet på plats med lyftkran.

Läs mer om bygget av bron. 

Arbetet kommer att pågå i ca tre veckor och det är 32 000 m räl (räls) och 28 000 slipers som ska på plats.

Olyckan anmäls till Arbetsmiljöverket av BanaVäg i Västs entreprenör, enligt gällande rutiner för arbetsplatsolyckor.

Tunnelborrmaskinen Åsa stannade vid midsommar för ett planerat underhåll efter att ha byggt totalt 440 ringar i det västra röret, motsvarande 968 meter. Nu görs bland annat en översyn och service av borrhuvudet. Underhållet planeras ta cirka 4 veckor och beräknad start för Åsa är i slutet av denna vecka.

Norra arbetsplatsen, Båstad

I mottagningskammaren i det östra tunnelröret pågår arbete med så kallad platsgjuten lining. Det innebär att ett yttre och ett inre lager av betong gjuts. Mellan dessa lager placeras ett tätande platsmembran.

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. 10 av totalt 20 hål har borrats. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget

Under tiden Åsa står stilla för det planerade underhållet tillverkas formar som man ska gjuta så kallade trappsteg i. Dessa trappsteg kommer att användas som stöd för tunnelborrmaskinen när den ska montera lining genom mellanpåslaget.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är max 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr. Arbete med tvärtunnel 5 och 6 pågår men kommer att göra ett semesteruppehåll under denna veckan.

Naturpåverkan

Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalyckeområdet. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Träbron är en tillfällig lösning som ska fungera under ett par år tills den nya permanenta förbindelsen mellan Stockholm och Solna är färdig. Den temporära bron är Sveriges största träbro och mäter 180 meter på längden och 30 meter på bredden.

Norra Stationsgatan öppnar igen för genomfart

Arbetena med Solnabrons anslutningar på Stockholmssidan har avslutats enligt tidplan och Norra Stationsgatan öppnar igen i nytt läge måndagen den 18 juli. I och med detta kan buss 73 återigen trafikera hållplatsen vid Torsplan.

Gång- och cykelbanor

Gångtrafikanter hänvisas till den östra sidan av Solnabron from 18 juli. Även efter flytten till den nya bron kommer gående att följa den östra sidan. Cykelbanorna kommer fram till mitten av september att vara provisoriska och ledas om etappvis. Under en period kommer cyklister att hänvisas till körfältet för bilar på en kort sträcka. Rivningen av den nuvarande Solnabron beräknas starta i början av augusti.

Ledningsarbeten på Torsplan

De ledningsarbeten som avbrutits på Torsplan för att slutföra anslutningen till bron kommer att återupptas.

Arbeten på Solnasidan

På Solnasidan av bron kommer arbeten med färdigställande av bland annat busshållplats och gång- och cykelbana på Solnavägen att genomföras. Dessa arbeten beräknas vara färdiga i mitten av augusti.

Så går det till

Under klackarna sätts järnbalkar, som smörjts för att de lättare ska glida fram.

Broarna vi lanserar här i år väger 600-1000 ton, men det är inga stora maskiner som skjuter dem på plats. Mellan klackar och järnbalk sätts en domkraft som med hjälp av hydraulik drar fram bron. Det tar bara några timmar innan bron är på plats.

Den här årsrapporten är en sammanfattning av det arbete vi gjorde under 2010 för att värna den kulturmiljö som berörs av bygget av Citybanan.

I spalten till höger kan du ladda ner årsrapporten.

9 juli-14 augusti är Motala station stängd för tågtrafik

Av- och påstigning sker istället vid stationen Motala Verkstad. Den ligger vid Verkstadsrondellen, ca 2 km norr om Motala station. Tågen Motala–Mjölby ersätts med buss. Vid stationen Motala verkstad sker byte till buss för resenärer som ska vidare till Mjölby. För frågor om buss- och tågtrafiken kontakta Tågkompaniets kundtjänst: 0771-444 111.

15 augusti flyttar trafiken tillbaka till Motala station 

Från och med 15/8 kan resenärer stiga av och på vid Motala station igen vid en provisorisk plattform i norra änden.

 Vid årsskiftet 2011/2012 gäller den ordinarie plattformen

Den ordinarie plattformen och gångporten till den tas i drift. 

Affischer att sätta upp kommer med posten

Till skolor, fritids, förskolor och flera andra institutioner i Skänninge har vi i skickat affischer att sätta upp där barn och föräldrar kan se dem. Du ser affischerna här till höger.

Texten på affischen lyder: "Tar du risker – för att vinna tid eller för spänningens skull? Tänker du ibland ta en genväg över spåret? Gör inte det! Nu går tågen mycket fortare än förut, ibland 160 km i timmen. Risken att bli påkörd är större än du tror och det kan få fruktansvärda följder. För dom som tycker om dig och för din egen skull – var rädd om dig! Hälsningar från oss på Trafikverket!"

Riskfyllda situationer

Gångtunneln under spåren vid stationen i Skänninge är färdig i höst, sedan dröjer det till hösten 2013 innan den planskilda korsningen står klar vid Idrottsvägen. Det kan vara frestande att gena över spåren om bommarna ligger nere, eller för att ta en kortare väg. Det är ett beteende som vi gärna vill försöka ändra på.
 
På de nya spåren kan tågen gå snabbare än tidigare, som mest 160 km/h. Du har kortare tid på dig att upptäcka ett tåg som närmar sig eller att flytta dig bort från spåret. Vissa tåg närmar sig i stort sett ljudlöst och de kan komma samtidigt från båda hållen. Både barn, ungdomar och vuxna kan bli överraskade av tågen!

Vi informerar i flera steg för att nå så många som möjligt

I januari i år besökte Trafikverkets skolinformatörer flera skolor i Skänninge för att bland annat berätta om det här. Nu ber vi om hjälp att affischera inför trafikstarten. Och i augusti kommer ett brev till hushållen i Skänninge och Fågelsta, där vi uppmanar alla - i familjen, bland vänner och kollegor - att prata med varandra om det här, tänka efter och föregå med gott exempel.
 

Var rädd om dig – gena inte över spåren!

hälsar vi på Trafikverket och projekt BanaVäg Motala-Mjölby.

Ni har också under sommaren möjligheten att delta i en gratis guidning.
– Det är gratis guidningar under sommaren varje dag kl 13. Den guidade turen är uppskattad av våra besökare, säger Susanna Andersson. I den guidade turen ingår filmvisning, information om projektet och en promenad till utsiktsplatsen tillsammans med en av utställningsguiderna.

Välkomna på besök i utställningen!

Fjorårets tunnelvinnare

I våras kom fyra förväntansfulla besökare till utställningen om Hallandsåstunneln. De var med i tipsrundan under förra sommaren och denna dag ska de få sitt pris, de ska få åka in och titta på tunnelborrmaskinen Åsa. Anledningen till att besöket skedde först på våren, var att under hösten och vintern har ett massivt arbete skett då tunnelborrmaskinen Åsa dragits tillbaka genom det östra röret och sedan blivit hopsatt i det västra. När Åsa kommit igång att borra passade det därför bättre för besökarna att komma hit.
– De hade tur som fick besöka tunnelborrmaskinen, säger Susanna Andersson, besöksvärd på utställningen om Hallandsåstunneln. Första priset är att få komma in i tunnlarna. Den här gången fungerade det bra med produktionen så att de kunde komma in till tunnelborrmaskinen. När tunnelvinnarna var på plats på borrmaskinen påbörjades borrningen igen efter ett kontinuerligt servicestopp för byte av till exempel kuttrar, så kallade skärhuvudena på borrhuvudet.

– Det som var häftigast var när maskinen började köra, borrhuvudet började rotera och vi såg att det började komma stenblock på transportbandet. Det är svårt att svälja allt man sett. En stor och intressant upplevelse, säger Thobias Gustafsson.

 – Fantastiskt att se tunnelborrmaskinen. Det är som en hel fabrik eller industri som arbetar sig fram under marken, tilläger Mats Ekholm.

Vill du också komma in och besöka tunneln och kanske tunnelborrmaskinen?
Välkommen till utställningen och delta i sommarens tipsrunda till utsiktsplatsen, där vinsten för flest rätt är ett tunnelbesök. Det är 18 års åldersgräns för att besöka tunneln. 

Tunnelborrmaskinen Åsa stannade vid midsommar för ett planerat underhåll efter att ha byggt totalt 440 ringar i det västra röret, motsvarande 968 meter. Nu görs bland annat en översyn och service av borrhuvudet. Underhållet planeras ta cirka 4 veckor.

Norra arbetsplatsen, Båstad

I mottagningskammaren i det östra tunnelröret pågår arbete med så kallad platsgjuten lining. Det innebär att ett yttre och ett inre lager av betong gjuts. Mellan dessa lager placeras ett tätande platsmembran.

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. 10 av totalt 20 hål har borrats. Frysningen kommer att underlätta tunnelborrningen genom den geologiskt komplicerade Möllebackzonen. Frysborrningen görs från norr mot söder.

Mellanpåslaget

Under tiden Åsa står stilla för det planerade underhållet tillverkas formar som man ska gjuta så kallade trappsteg i. Dessa trappsteg kommer att användas som stöd för tunnelborrmaskinen när den ska montera lining genom mellanpåslaget.

Tvärtunnlar

Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar att bygga. Avståndet mellan tvärtunnlarna är max 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr. Arbete med tvärtunnel 5 och 6 pågår men kommer att göra ett semesteruppehåll under den kommande veckan.

Naturpåverkan

Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalyckeområdet. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området görs regelbundna kontroller för att följa utvecklingen i naturen. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Nu går vi in i ett nytt och spännande skede - upphandling av stomkomplettering, installationer och inredning av våra två stationer, Stockholm City och Stockholm Odenplan. Arbetena är uppdelade i flera entreprenader, där både större och mindre företag kan deltaga.

På informationsmötet berättar vi mer konkret om stationernas utformning, de olika uppdragen, entreprenadindelningen och tidplanen. Vi går också igenom de nya upphandlingsrutinerna i Trafikverket, bland annat prekvalificeringssystemet TransQ och upphandlingsverktyget CTM. Ni får naturligtvis chansen att ställa frågor, diskutera och träffa våra ansvariga projektledare och upphandlare.

Jag hoppas att ni vill bli en del av Sveriges största infrastrukturprojekt och bygga två toppmoderna underjordiska stationsanläggningar. Har ni frågor och funderingar är ni välkomna att kontakta upphandlingschefen Björn Kruse.

Den nya fyrfältsvägen mellan Nol och södra Älvängen är klar. Sedan har vi kvar arbeten med att färdigställa cirkulationsplats, gång- och cykelväg samt lokalväg.

Hur arbetar ni med säkerheten på sträckan?

Det gör vi kontinuerligt under hela byggtiden. Men framför allt kan jag nämna de nya planskilda korsningarna som byggts i Alafors och södra Älvängen. Boende i Ale kommun har under många år tyckt att de gamla avfarterna är farliga. Därför känns det extra bra när man nu kan köra på och av vägen på ett tryggt och smidigt sätt.

En skidbacke har blivit förlängd under byggtiden, berätta.

Vår entreprenör Peab har i ett samarbete med kommunen använt överskottsmassor från bygget till att förlänga Himlabacken i Alafors. Efter att massorna fyllts på är backen nu 100 meter längre.

Några särskilda utmaningar som du vill nämna?

Arbetet har gått smidigt. Självklart är det ett komplext arbete där många små förändringar påverkar de större delarna. Vi har fått flytta broar och högspänningsledningar, men i det stora hela har allt gått fantastiskt bra.

Vad är du mest stolt över?

Även om vi trodde att vi skulle hinna öppna hela sträckan ett halvår tidigare, så är jag stolt över att vi klarade den ursprungliga tidplanen.

Framkomligheten längs E45 har förbättrats under juni månad vilket delvis kan förklaras av att vi nu är inne i sommarmånaderna då det är mindre trafik på vägarna. Främst är det framkomligheten söderut på morgonen (kl.6-9) som ökat avsevärt med upp till fem minuter kortare restid.

Läs senaste restidsmätningen (pdf-fil, 419 kB, öppnas i nytt fönster)

11.00  Föredrag; Robert Sturk, Teknisk chef Skanska-vinci, Lägesrapport om projektet
12.00 Föredrag; Lennart Andersson regionchef, Trafikverket pratar om järnvägen och Västkustbanan i ett större perspektiv.
13.00 Föredrag; Per Rydberg, projektchef Trafikverket, Allmän presentation av projektet
14.00  Föredrag; Robert Gass, geolog Trafikverket, berättar om naturen och hur den eventuellt kan påverkas av tunnelbygget samt om skyddsåtgärder under 2011. Vid fint väder är det samling utanför utställningen.

Filmen ”Resan genom Hallandsås” visas även i hörsalen kl 10.30, 11.40, 12.40, 13.40, 14.40, 15.00, 15.30

Även:
Lär dig mer om hur man söker efter mätdata i databasen som finns på Projektdatabas Hallandsås. Samling kl 11.00, 12.00 och 13.00 i rummet bredvid foajén.

Besök den östra tunneln! 18 års gräns. Begränsat antal platser, förboka på tel 0431- 44 21 17. Endast personer som har sett säkerhetsfilmen får komma in i tunneln. Heltäckande klädsel på benen gäller, dvs varken shorts eller kjol är tillåtet.

I utställningen finns det medarbetare som svarar på frågor och berättar mer om bland annat teknik, natur och geologi.
Utanför utställningen står några olika maskiner som används i projektet. Passa på att titta närmare på dem.
Kryssa rätt svar på tipsrundan och du kan vinna ett besök in i tunnlarna. Frågorna sitter på väg ut till utsiktsplatsen.
Barnguidning kl 11.30, 12.30 och 14.30. Samling i rummet bredvid foajén. Fyll sedan i tipsrundan så kan du vinna ett pris!
I fikarummet bjuder vi på våfflor och kaffe.

Välkomna!

För mer information:

Riggert Anderson, Projektchef 
070-537 10 28

Louise Melander, Informationschef
070-724 55 60

– Det är omöjligt att genomföra ett bygge som Norra länken helt utan störningar, säger Lars Lilja. Men bor man och verkar i en storstad som Stockholm hör byggarbeten till vanligheterna. Det är något man ändå måste tåla till en viss gräns. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har beslutat om ett kontrollprogram för miljön under byggtiden. Det är ett krav att entreprenörerna följer detta när det gäller bullernivåer, vibrationer, damm och andra störningar.

– Vi har också kontinuerligt informerat restaurangchefen om pågående arbeten och Stallmästaregården har informerat oss om sina bokningar. För att visa hänsyn har vår entreprenör ställt in arbeten till exempel vid bröllopsevenemang. Jag menar därför att vi tagit god hänsyn till både Stallmästaregården, andra verksamhetsutövare och närboende, konstaterar Lars Lilja.

Krögaren Alessandro Catenacci, som även driver flera restauranger i Stockholmsområdet, menar att buller och stökiga vägomläggningar är orsaken till att det kommer färre gäster. De andra restaurangerna har inte haft någon nedgång i motsvarande grad. Efter att förgäves ha försökt att göra upp i godo med Trafikverket har krögaren nu valt att lämna in en stämningsansökan som kompensation för minskade inkomster under ett par års tid.

Norra arbetsplatsen, Båstad
I mottagningskammaren pågår platsgjuten lining i det östra tunnelröret. Det platsgjutna ytterskalet är färdigt och plastmembran, som sätts innanför ytterskalet har monterats. Plastmembranet gör att tunneln blir helt tät. Gjutningen av innerskalet har nu påbörjats.

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. 7 av totalt 20 stycken hål har gjorts. Frysningen kommer att underlätta borrningen genom den svårframkomliga Möllebackzonen. Frysborrningen kommer att ske längs med tunnelsträckningen från norr. 

Mellanpåslaget
Under tiden Åsa står stilla för det planerade underhållet kommer formar som man ska gjuta ”trappsteg” i att göras. ”Trappstegen” kommer att ge motstånd åt tunnelborrmaskinen vid ringbyggnad.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar (TT) att byggas. Avståndet mellan tvärtunnlarna är max 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

Status återstående elva tvärtunnlar:
TT 5: Injektering är klar.
TT 6: Sprängningar och injekteringar fortsätter. Totalt är ca 15 meter av tvärtunneln uttagen.

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalycke-området. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området har vi regelbunden kontroller för att följa upp påverkan. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Vi räknar med att återhämtningen av grundvattennivåerna går lika snabbt som förra gången Åsa passerade området, dvs cirka ett år.

I september sker en större trafikomläggning som innebär att korsningen vid Bohus centrum stängs och all trafik till och från Bohus leds via Skårdalskorsningen i södra Bohus.

Omläggningen innebär också att av- och påfart till Jordfallsbron sker via de nya norra ramperna. Trafikanter som kommer söderifrån (från Göteborg och Bohus) och ska över Jordfallsbron måste därför fortsätta norrut till Stora Viken och vända. Detsamma gäller trafikanter som kommer från Kungälv och ska söderut.

Gång- och cykeltrafikanter kommer även fortsättningsvis att kunna passera över bron. Mer information kommer inför omläggningen.

Bilder från Bohusmotet (öppnas i nytt fönster)

Vi bygger anslutningar mellan Blå linjen och Citybanan

Mellan den 20 juni och den 19 oktober i år är tunnelbanans Blå linje avstängd mellan Kungsträdgården och Rådhuset med anledning av de omfattande arbeten som behöver göras för Citybanans nya pendeltågsstation Stockholm City. Under den tiden ska vi bland annat spränga ut en anslutning mellan den Blå linjens plattform på T-Centralen och den blivande pendeltågsstationen. Vi ska även bygga en anslutning mellan tunnelbanans Blå gång och Citybanan.

Innan sommarstoppet började hade en mängd förberedande arbeten utförts innanför skyddsväggarna på Blå linjens plattform.

När den Blå tunnelbanelinjens plattform öppnar igen den 20 oktober kommer det för resenärerna inte att märkas någon större skillnad från hur stationen såg ut innan sommarstoppet. Men innanför de stora vita skyddsväggarna kommer många komplicerade arbeten att ha utförts. Bakom alla de arbeten som måste hinnas med inom den begränsade tidsrymden ligger förstås mycket planering.

– Det första steget i planeringsprocessen är normalt att gå igenom de grundläggande förutsättningarna. För oss bestod de förutsättningarna bland annat av hur mycket berg som skulle sprängas bort, hur mycket betong som skulle gjutas, hur omgivningsförutsättningarna såg ut och inte minst hur lång tid som fanns till förfogande, berättar Håkan Ekström.

Planeringsunderlaget lägger grunden för tidplanen

Utifrån de förutsättningarna tar man sedan fram ett planeringsunderlag. I planeringsunderlaget finns detaljerad information om mängder, kapaciteter, arbetsmetoder och skiftordning. När den informationen har tagits fram börjar arbetet med tidplanen då olika aktiviteter kopplas ihop i en praktisk arbetsordning.

– Tillsammans med SL och vår entreprenör NCC stämde vi av arbetet med att upprätta tidplanen för sommarstoppet. Det var ett nyttigt samarbete. Det är vi på Trafikverket som ger ramarna för arbetet medan NCC ansvarar för arbetet med att upprätta själva tidplanen. SL ger i sin tur förutsättningarna utifrån sin verksamhet, berättar Håkan Ekström.

Delar av tunnelbanans Blå plattform tas tillfälligt bort så att vi får ett schakt ner till våra tunnlar.

Man använder olika typer av tidplaner för olika ändamål.  En typ av tidplan är ett så kallat Gantschema som visar olika aktiviteters längd, och förhållandet mellan dem, i ett tidsschema. En annan sorts tidplan är väg-tid-diagrammet som visar relationen mellan en aktuell tidpunkt och hur långt man drivit fram till exempel en tunnel. En tredje typ av tidplan är en uttagsplan som beskriver i vilken ordning varje del av berget ska sprängas ut vecka för vecka. (Se bilder på tidplaner högst upp i högerspalten på den här sidan.)

En viktig faktor är att planeringen ska vara mätbar så att det som utförs kan jämföras med det som var planerat. Om något avviker från planeringen vidtas åtgärder för att styra tillbaka mot det planlagda.

– De som arbetar inom produktionen ska förstå vad som ska göras och vad de själva presterar. Det kan dessutom fungera som en sporre för dem, säger Håkan Ekström.

Nära samverkan en lärdom från tidigare sommarstopp

Det här är inte första gången som ett sommarstopp äger rum. För två år sedan stängdes tunnelbanans Blå linje också av i fyra månader. Då gjorde vi förstärkningsarbeten och förberedelser inför våra sprängningsarbeten och det nu pågående sommarstoppet. Anledningen till att avstängningarna sker sommartid är att det då är mindre trafik och att störningarna därmed blir mindre än vad de annars skulle ha blivit.

För att sten inte ska falla ned under tiden arbetet pågår har ett skyddande nät satts upp i taket.

– Något vi lärde oss av det tidigare sommarstoppet var vikten av att ha en nära samverkan med SL och NCC. Det är också viktigt att komma ihåg att oförutsedda händelser alltid kan inträffa. Bergets kvalitet eller befintliga konstruktioner kan till exempel skilja sig från vad som är förväntat, säger Håkan Ekström.

Lärdomarna från det tidigare och det pågående sommarstoppet tar projektet med sig inför 2012 års sommarstopp. Då fortsätter arbetet med anslutningen mellan den Blå linjens plattform och den blivande pendeltågsstationen.

"Ett unikt projekt"

Det mest utmanande i planeringen av arbetet med Citybanan är enligt Håkan Ekström att det är ett unikt projekt med föränderliga förutsättningar.

– Ingen liknande anläggning har tidigare byggts och därför finns det inte alltid någon erfarenhet att luta sig mot. Projektet har också en hög komplexitet, både tekniskt och omgivningsmässigt, säger han.

Det mest givande med planeringsarbetet är enligt honom det konkreta resultat som man ser:

– Det som är så speciellt med Citybanan är att produktionen sker så nära oss och att det fysiskt går att ta på det arbete som utförs.

I och med att de sista arbetsplanerna för Alvhem–Kärra och Edet Rasta–Torpa nu har vunnit laga kraft har vi alla tillstånd vi behöver för att slutföra hela bygget. Efter sommaren kommer vi ha byggnation på samtliga deletapper.

Håller tidsplanen?

Som det ser ut i dagsläget håller vi både budget och tidsplan. Vi räknar med en trafikstart på hela huvudstråket mellan Göteborg och Trollhättan i december 2012, därefter återstår kompletterande arbeten bland annat på lokalvägar och med toppbeläggning på delar av E45.

Ser du några särskilda utmaningar?

Det är ju en tuff tidsplan och det tio veckor långa trafikavbrottet mellan Göteborg och Trollhättan nu under sommaren är en förutsättning för att vi ska kunna utföra viktiga arbeten som krävs för att bli klara i tid. Vi hoppas på förståelse från resenärer som måste åka buss istället för tåg och från boende längs järnvägarna där godstrafiken leds om.

Något annat du vill nämna?

Ja, vi är glada över att nya E45 mellan Nol och södra Älvängen öppnar för trafik i juli, trots att det är något senare än tidigare utlovat. Det är även positivt att de tre järnvägstunnlarna mellan Velanda och Upphärad är färdigsprängda och att vi har haft genomslag i tunneln genom Kattleberg.

Dammbekämpning med vatten fungerar bra

Just nu pågår rivning av Coloramahuset och i juli påbörjas rivningen av huset där Ramirent bedrev verksamhet. Det som sedan återstår på Skönsbergssidan är ett tegelhus vid Industrigatan, alldeles nedanför Bravidahuset. På Skönsmon är det endast industrifastigheten Läktarproffs som rivs. Det arbetet förväntas vara klart under juli.

– Jag tycker rivningarna har löpt på smidigt och att använda vatten som dammbekämpning har visat sig fungera väldigt bra. Vi kommer att vara klara någon gång i augusti med våra rivningar, säger Ivar-Allan Frisk, Frisk i Dalarna AB, det anlitade rivningsföretaget.

Rivning vid Ljungan, Åmon och Fläsian

I den södra delen av E4, inom entreprenad Myre-Skönsmon, har det lokala rivningsföretaget ByggRecycling börjat med sitt uppdrag. Nu rivs fastigheter vid Ljungans södra strand och inom kort påbörjas rivningarna av fastigheter i Åmon. I juli kommer företaget börja med rivningarna vid bostadsområdet vid Fläsian. Arbetet anpassas efter hur entreprenören Peab vill bedriva sitt vägarbete.
 
– Vi använder oss av traditionell miljövänlig rivning med grävmaskiner med sorteringsgrip. Allt material sorteras och vi återvinner det som är möjligt. Övrigt material skickas till Blåbergstippen eller till Korstaverket, berättar Ronny Nordlund, en av delägarna till ByggRecycling.
  

Bilder från rivningarna juni 2011

Läktarproffshuset har gett sken av en teaterkuliss de senaste två veckorna. På framsidan såg det ut som huset var helt men på baksidan har ett intensivt rivningsarbete pågått. Här faller sista väggen den 29 juni. Fotograf Torbjörn Bergkvist. 

Rivning vid Södra Ljungans strand. Alla hus som är inlösta kommer inte rivas nu, utan vissa som ligger nära större etableringar kommer fungera som platskontor. Fotograf Torbjörn Bergkvist.

Tunneltur

Besökarna bjöds sedan på en biltur ner i tunneln under Lill-Jansskogen, som är del av de sammanlagt  4 km långa tunnlarna. Tre av besökarna kom från USA. Barbara Ostrom, Principal Engineer och Project Manager från Falls Church, Virginia, USA, var imponerad både av projektet och de tekniska lösningarna. Hon tyckte också att det var mycket intressant att höra om de framgångsrika samarbetsformerna mellan Trafikverket och de många utländska entreprenörerna.

Återstående arbeten

Det återstår omfattande installationsarbeten innan E4/E20 Norra länken öppnar för trafik år 2015. Dessutom sker en intunnling av vägarna i Norra Stationsområdet, ett arbete som ska vara klart 2017. Detta gör det möjligt för Stockholms stad att ovanpå trafikleden bygga helt ny stadsdel, Hagastaden, som sammanbinder Stockholm med Solna.

E4 Höga Kusten på meritlistan

På nittiotalet klev Björn över till betong- och anläggningsbranschen där han bland annat arbetade med kraftverk. Han var även med på den första etappen av E4 vid Höga Kusten, mellan Utvik och Skullersta. Ett roligt och minnesvärt uppdrag enligt honom själv. I början av det nya millenniet började Björn på dåvarande Vägverket där han bland annat var projektledare för driften av vägarna i regionen. Våren 2009 började han på projekt E4 Sundsvall i samband med att Björneborgsgatan skulle repareras.

– Ett riktigt roligt projekt! Eftersom jag tidigare jobbat med drift av vägar, visste jag att den var i dåligt skick. Det fanns en vädjan bland boende och trafikanter om att den skulle göras om men det var inte klart när det kunde göras. I och med E4-projektet, tidigarelades renoveringen och i september 2010 invigdes den. Det är en riktigt fin gata nu med en gång- och cykelbana som används flitigt, berättar Björn glatt.

Men vad är det som lockar Björn till byggledarrollen? 
– Det jag gillar med att vara byggledare är att ingen dag är den andra lik och det krävs oftast snabba beslut, vilket är en utmaning. Eftersom jag har jobbat som entreprenör i nästan mitt yrkesverksamma liv så kan jag tankesättet och vet hur branschen fungerar. Det är en stor fördel i mitt jobb, beskriver Björn.

E4 är bra för Sundsvall

På frågan om hur det känns att nu få vara med att byggleda delar av E4 Sundsvall kommer svaret blixtsnabbt.
– Det är ju ett ”Once in a life time-projekt”. Det är det största som händer i Norrland. Som Njurundabo sitter jag i dessa köer till och från Sundsvall varje dag och jag längtar till E4 står klar! Jag tror att E4 är bra för Sundsvalls utveckling.

Björn är medveten om att det blir en stökig byggtid under vissa perioder. Främst i Skönsberg där E4 ska sänkas med sex meter och E4-trafiken ledas om till en mindre ersättningsväg. Det kommer sprängas och fraktas bort totalt 200 000 kubikmeter massor. Ständig information och dialog med näringsidkare och boende i området under byggtiden blir viktig. Allt för att underlätta byggtiden.


Som byggledare har man så gott som daglig kontakt med närboende och entreprenörer. Bilden till vänster är från Skönsbergs julmarknad.

Klubbor av olika slag

Utanför arbetet bankar hjärtat ett extra slag för Njurunda SK, klubben i vilken Björn varit verksam både som ishockeyspelare och tränare i över 20 år. Han har följt våra lokala NHL-framgångar Henrik Zetterberg, Fredrik Modin och Erik Gustavsson.

–”Zäta” var bara en liten pojk när han började vara med på våra träningar och det är roligt att se vilka framgångar han har med Detroit. Numera har jag intresserat mig för ytterligare en klubbsport, nämligen mig golf. (Björn har 10 i handikapp).

Efter en välbehövlig semester med ett okänt antal golfrundor, väntar E4-bygget på sensommaren då bland annat kustvägen ska färdigställas och E4-trafiken ledas om!  

Analys till Unesco

På uppdrag av Riksantikvarieämbetet gör Trafikverket också en kulturarvskonsekvensbedömning enligt Icomos riktlinjer, en så kallad Heritage Impact Assessment, HIA (Icomos, International Council on Monuments and Sites, är Unescos expertgrupp på världsarv). Syftet är att göra tydligt trafikprojektens inverkan på världsarvets värde och vad det är som krävs för att inte hota detta. Rapporten ska lämnas till Riksantikvarieämbetet, som i sin tur rapporterar arbetet till Unesco. Rapporten kommer därefter att granskas av Icomos.

Kulturarvskonsekvensbedömningen, HIA, innebär att föreslagna åtgärder och förändringar bedöms mot kvaliteter som ligger till grund för Drottningholms världsarvsstatus. Påverkan på världsarvets värde av föreslagna förändringar beskrivs och åtgärder som kan bli aktuella tas fram.

I planeringen av utbyggnaden tas också hänsyn till Ekerös trafikproblem, en växande befolkning i regionen och säkerheten på vägarna i planeringen av Förbifart Stockholm och utbyggnaden av Ekerövägen. Alla aspekter vägs noga för att skapa en lösning som gynnar alla parter i ett långsiktigt perspektiv.
 

För mer information:

Riggert Anderson, Projektchef 
070-537 10 28

Louise Melander, Informationschef
070-724 55 60

De gigantiska och komplicerade sjömanövrerna kan beskådas på första parkett för alla gångtrafikanter, cyklister, bilåkare och tågresenärer som färdas mellan centrala Stockholm och Södermalm längs Centralbron. Bra vy får man också från Västerbron och promenadstråket Montelius väg uppe vid Mariaberget på Södermalm.

Konstruktionen av tunneln i Söderström görs i flera steg. Först tillverkades stålskalen i ett varv i Tallinn. Sedan forslades dessa över Östersjön till Underås utanför Södertälje. På vägen passerades Södertälje sluss – med minsta möjliga marginal. Stålskalen fick placeras på ställningar för att komma över kajkanten i slussen och på så vis passera. I Underås gjordes så en första omgång betonggjutningar innan resan fortsatte in till Söderström där de gigantiska tunnelelementen får sin slutliga form.

En sista återstående manöver är kanske den mest spektakulära: Att 2013 sätta ihop de tre delarna till en sammanhängande tunnel. Konstruktionen kommer då att vila under vattnet på betongfundament och pålade stöd ner till urberget.

Om projektet:

Trafikverkets projekt Citybanan är en pendeltågstunnel under Stockholm med två nya stationer som fördubblar kapaciteten på Sveriges mest trafikerade järnvägssträcka. Citybanan fördubblar antalet möjliga tåg genom Stockholm och förbättrar tågförbindelserna i Mälardalen och hela Sverige. 

Läs mer om deletappen Agnesberg-Olskroken.

Avstängningen beror på arbeten med den nya järnvägsbron över Slakthusgatan.

Läs mer om deletappen Agnesberg-Olskroken.

 För att kunna bedöma miljökonsekvenserna i de olika alternativen beskriver man hur boendemiljön, odlingslandskapet, rennäringen, friluftslivet och känsliga natur- och kulturmiljöer kan påverkas.

I den aktuella miljökonsekvensbeskrivningen studeras bland annat buller och barriäreffekter inom delsträckans tätbebyggda områden. En annan viktig fråga som tas upp är hur järnvägen ska anpassas till det omgivande landskapet.

Miljökonsekvensbeskrivningen blir ett stöd vid beslutet om var och hur järnvägen ska byggas. Godkännandet innebär att Länsstyrelsen anser att MKB utgör ett tillräckligt underlag för en bra bedömning av den planerade järnvägens påverkan på Hälsa och miljö.

Nu pågår arbetet med att ta fram en utställningshandling för sträckan Umeå – Robertsfors som allmänheten och myndigheter ska få möjligheter att komma med synpunkter på. Trafikverket siktar på att kunna ställa ut järnvägsutredning 110 , Umeå – Robertsfors, från mitten av juli månad fram till slutet av augusti..

Norrbotniabanan är en planerad 27 mil lång ny kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå. Syftet är att öka kapaciteten för godstransporter och möjliggöra persontågstrafik efter Norrlandskusten. Den överflyttning av transporter från väg till järnväg som banan möjliggör bedöms leda till att transportsektorns utsläpp av koldioxid minskas med 80 000 ton per år. Norrbotniabanan beräknas kosta mellan 20 och 26 miljarder kronor. Norrbotniabanan är indelad i sex olika järnvägsutredningar, där delsträckan Umeå – Robertsfors ska vara klar till årsskiftet 2011/2012.

Mindre förändringar i ny upphandling

Jämfört med den tidigare upphandlingen görs några förändringar. För att inte påverka tidplanen för bron över Sundsvallsfjärden lyfts exempelvis markarbeten runt Heffnersvägen och Ortviksvägen över från Skönsbergs- till broentreprenaden. 

Projektets förhoppning är att den entreprenör som ska bygga delen E4 Skönsberg nu kan vara på plats i oktober.

– Vår bedömning är att den här försenade byggstarten inte påverkar projektets slutdatum. Delen Skönsberg är trots allt inte mer än en kilometer lång och jag ser i nuläget inga hinder för att delen ska kunna stå klar i augusti 2014, några månader innan hela sträckan inklusive bron över Sundsvallsfjärden ska öppnas för trafik säger Magnus Lundberg. 

Norra arbetsplatsen, Båstad
I mottagningskammaren pågår platsgjuten lining i det östra tunnelröret. Det platsgjutna ytterskalet är färdigt och plastmembran, som sätts innanför ytterskalet har monterats. Plastmembranet gör att tunneln blir helt tät. Gjutningen av innerskalet har nu påbörjats.

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. 7 av totalt 20 stycken hål har gjorts. Frysningen kommer att underlätta borrningen genom den svårframkomliga Möllebackzonen. Frysborrningen kommer att ske längs med tunnelsträckningen från norr. 

Mellanpåslaget
Just nu pågår inget arbete på mellanpåslaget. Längre fram kommer gjutning av trappsteg, som ska ge motstånd åt tunnelborrmaskinen vid ringbyggnad, att göras.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar (TT) att byggas. Avståndet mellan tvärtunnlarna är max 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

Status återstående elva tvärtunnlar:
TT 5: Injektering är klar.
TT 6: Sprängningar och injekteringar fortsätter. Totalt 15 meter av tvärtunneln är uttagen.

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalycke-området. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området har vi regelbunden okulär besiktning för att följa upp påverkan. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Vi räknar med att återhämtningen av grundvattennivåerna går lika snabbt som förra gången Åsa passerade området, dvs cirka ett år.

Det finns nya flygbilder här på projektets hemsida som visar hur situationen såg ut i början av juni. Det som främst återstår är beläggningsarbeten samt uppsättning av räcken, stängsel och inte minst vägskyltar. Dessutom pågår olika justeringsarbeten
med slänter och anslutningar.

Nästa nyhetsbrev planerar vi att ge ut i slutet av augusti. Då kommer vi bland annat informera om E4-loppet och om de sista trafikomledningarna inför öppnandet den 5 oktober. Till sist återstår bara att önska er som följer projektet en riktigt trevlig sommar.

/ Håkan Åberg, projektledare E4 Hudiksvall

Nu finns även bildgallerier

Vi har även lagt till bildgallerier för Skönsmon och Skönsberg. Kika gärna i dem! Några av bilderna är tagna av boende i områdena. Har du tagit egna bilder från bygget som du skulle vilja ha med i bildgalleriet? Skicka dem i så fall till: e4sundsvall@trafikverket.se

Inom kort kommer vi även att publicera bildgallerier för de övriga områdena.

Här finns byggdagböckerna

Omdirigeringen gäller det högra körfältet, riktning söderut, strax söder om Solnabron. Anledningen är att Trafikverket ska utföra betongarbeten för att bredda vägbanan på E4/E20 södergående. Denna omdirigering beräknas pågå till mars 2012.

Efter passagen av den aktuella byggarbetsplatsen ansluter körfältet till den ordinarie trafikleden söderut på Essingeleden.

För att skapa en säker arbetsmiljö kommer skyddsräcken av betong att placeras längs en ca 300 meter lång sträcka mellan E4/E20 och byggarbetsplatsen. Arbetet kommer inte medföra extra störande buller.

I höjd med den nya avfarten har vi byggt en reningsdamm. I den samlas förorenat vatten från vägen upp för att renas.

Utgrävning i schaktgrop

Projekt Citybanan förbereder för att kunna bygga tunneldelen som ansluter Citybanans bergtunnel under Riddarholmen med den 300 meter långa sänktunneln i Riddarfjärden. Anslutningen byggs i en från vattnet säkrad, cirka 24 meter djup, schaktgrop. Det är i detta schakt som den arkeologiska utgrävningen görs.

För varje meter man kommer ner i marken så kommer man samtidigt längre och längre bakåt i tiden. På cirka 10 meters djup kommer vi till år 1869 då kajen fylldes ut. Vid denna punkt, på den gamla sjöbottnen, börjar de kulturlager som intresserar arkeologerna.

- Tack vare Citybanan kan vi få ny kunskap om vårt kulturarv. Sveriges första ångbåtshamn begravdes under fyllnadsmassor 1869 när Riddarholmshamnen fick en ny kaj framför gamla Riksdagshuset. Vi väntar oss båtfynd och även att hitta rester av den gamla kajen, berättar Marcus Hjulhammar, projektledare och intendent vid Sjöhistoriska museet.

Hopp om vikingafynd

I de äldre, djupare liggande lagren, räknar arkeologerna med fynd från medeltiden och kanske även vikingatid. Utgrävningen tar alltså plats inom Citybanans arbetsområde. Citybanans roll är att leda arbetet och gräva bort schaktmassorna, skikt för skikt. Under tiden kommer arkeologerna åt och kan göra sitt jobb med provtagning, dokumentation och bärgning av fynd.

- Det ska bli spännande att följa arkeologernas arbete. Det här är också ett bra exempel på hur komplext det är att bygga en pendeltågstunnel rakt igenom Stockholm, säger Bengt Stålbo, samordnande byggledare, Projekt Citybanan. 
 

Det röda sträcket markerar den nya vägen att ta sig mellan Kista och Ärvinge 

Centrum för avancerad forskning

Platsen ska bli centrum för avancerad forskning, främst inom medicin. Karolinska institutet och Karolinska sjukhuset ligger helt nära och det nya universitetssjukhuset, Nya Karolinska Solna, är redan nu under byggnation i området.

Chefen för region Stockholm, Helena Sundberg, var representant från Trafikverket. Helena betonade det absolut nödvändiga i att satsningarna på infrastrukturen måste genomföras samtidigt med de övriga utbyggnadsplanerna i området.

Träbron är en tillfällig lösning 

Träbron ska tas i bruk den 1 augusti och fungera under ett par år tills den nya permanenta bron är färdig. Bron är Sveriges största träbro och mäter 180 meter på längden och 30 på bredden.

Genom den plats där Hagstaden ska byggas går Norra länken (E4/E20) med 160 000 fordon per dygn och Värtabanan med godståg till Värtahamnen. För att kunna bygga alla bostäder och arbetsplatser ska vägarna däckas över och gå under byggnaderna. På så sätt frigörs stora ytor. Så här stora byggprojekt skulle inte kunna realiseras om inte utbyggnad av infrastrukturen genomfördes samtidigt. I annat fall skulle trafiken helt korka igen.  

Norra länken sträcker sig mellan Tomteboda och Värtan och det är en trafiklösning som till största del går i tunnel. Fördelarna är att vi får bort en del av den tunga trafiken från markytan och bullret minskar. Miljön för gående och cyklister blir också bättre. Norra länken mellan Norrtull och Värtan kommer att öppnas för trafik 2015. Den del av Norra länken som ska gå under Hagastaden kommer att vara färdigbyggd 2017.

Läs mer om Norra länken

Sprängningar pågår tills i höst

Genomslaget innebär alltså inte att tunneln är färdig. Inte heller upphör sprängningarna riktigt ännu. I själva tunneln pågår sprängningar i ungefär en månad till och sprängningar ovan jord vid den södra mynningen pågår en bit in på hösten.

Vad mer återstår att göra på deletappen Hede–Älvängen?

– Under sommarens trafikavbrott på järnvägen kopplas det nya dubbelspåret mellan Hede och Alvhem in. Efter det återstår en del markarbeten och järnvägsbyggnation mellan Alvhem och Älvängen.

Slutligen ska den gamla järnvägen rivas, vilket till största delen kommer att ske under hösten 2012. Efter sommaren påbörjas också arbetet med att färdigställa den permanenta underfarten vid järnvägen i Alvhem.

Arbetet går enligt planerna och trafikstarten på dubbelspåret genom tunneln beräknas ske som planerat i augusti 2012, avslutar Malin Odenstedt Lindhe.

7,6 kilometer dubbelspår

Dubbelspårsutbyggnaden mellan Göteborg och Trollhättan innebär en kapacitetsökning för både gods- och pendeltåg. På deletappen mellan Hede och Älvängen byggs 7,6 kilometer dubbelspår, varav 1,8 kilometer går i tunneln genom i Kattleberg.

Fram tills nu har vi:

• Sprängt ut motsvarande 6 000 friggebodar berg.
• Sprutat tunnelns väggar med betong motsvarande 1 000 kvadratmeter trädgårdsplattor.
• Borrat spränghål motsvarande sträckan mellan Göteborg och Berlin.
• Säkrat berget med bergbultar motsvarande sträckan mellan Kattleberg och Trollhättan.

Se en film om bygget av tunneln genom Kattleberg (öppnas i nytt fönster)

Läs mer om deletappen Hede–Älvängen

Tunnelborrmaskinen kommer inom kort att stanna för ett längre planerat underhåll. Målet är att stanna i ett område som har bra berg med lite vatten och detta beräknas ske kring ring 430. Då görs en översyn av borrhuvudet. Underhållet planeras ta ca 4 veckor.

Norra arbetsplatsen, Båstad
I mottagningskammaren pågår platsgjuten lining i det östra tunnelröret. Det platsgjutna ytterskalet är färdigt och plastmembran, som sätts innanför ytterskalet har monterats. Plastmembranet gör att tunneln blir helt tät. Gjutningen av innerskalet har nu påbörjats.

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. Frysningen kommer att underlätta borrningen genom den svårframkomliga Möllebackzonen. Frysborrningen kommer att ske längs med tunnelsträckningen från norr. 

Mellanpåslaget
Just nu pågår inget arbete på mellanpåslaget. Längre fram kommer gjutning av trappsteg, som ska ge motstånd åt tunnelborrmaskinen vid ringbyggnad, att göras.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar (TT) att byggas. Avståndet mellan tvärtunnlarna är max 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

Status återstående elva tvärtunnlar:
TT 5: Injektering ska kompletteras innan öppning av lining.
TT 6: Sprängningar och injekteringar fortsätter.

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalycke-området. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken.

I området har vi regelbunden okulär besiktning för att följa upp påverkan. Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Vi räknar med att återhämtningen av grundvattennivåerna går lika snabbt som förra gången Åsa passerade området, dvs cirka ett år.

Samling sker klockan 17.00 på parkeringen vid Skanskas platskontor i Bohus centrum (utanför de blå barackerna som står uppställda mellan Netto och Jordfallsbron). Promenaden sker i rask takt och i ojämn terräng, vi rekommenderar oömma skor. Minderåriga får endast delta i vuxens sällskap. Notera att promenaden sker i miljöer som kräver de medverkandes fulla uppmärksamhet och att deltagande sker på egen risk.

• För att ta dig med bil till och från adresser norr om Lindvägen hänvisas du att köra via Bohus trafikplats.
• Om du kommer norrifrån på E45 och ska till Sörgårdsvägen hänvisas du att vända i rondellen i Norra Surte för att därefter köra in via korsningen i Skårdal. 
• För att ta dig från Sörgårdsvägen, både norr- och söderut, hänvisas du till korsningen i Skårdal.
• Cykel- och gångtrafikanter kan även under avstängningen passera via Göteborgsvägen men uppmanas att ta det försiktigt vid genomfart under arbetsperioden.
  

I och med detta startar en process som syftar till att ta hänsyn till alla intressen hos dem som berörs, innan tillstånden ges. De är främst markägare och arrendatorer vars grundvatten eller brunnar kan komma att påverkas. Domstolen informerar berörda sakägare via brev. Redan under de samråd som hållits kring Förbifart Stockholms arbetsplan och tillståndsansökningar har samtliga sakägare informerats om projektet och dess effekter.

Sakägarna, liksom andra intressenter, har möjlighet att framföra sina synpunkter under processens gång så att alla relevanta aspekter ska beaktas vid domstolens prövning. När domstolen anser att frågorna har utretts tillräckligt, kallar den till en huvudförhandling som resulterar i en dom. Detta förväntas ske under vintern 2012/2013. Om domstolen ger Trafikverket tillstånd kan bygget starta. Innan domstolen kan meddela sitt beslut måste dock arbetsplanen ha vunnit laga kraft.

Domen reglerar villkoren

Miljödomen reglerar vilka villkor som ska gälla för verksamheten, hur risken för skador ska hanteras, vilka skyddsåtgärder som ska vidtas och hur skadereglering ska ske.

Trafikverket har gjort riskanalyser för att i största möjliga mån förebygga att skador uppstår på mark eller byggnader när vägen byggs eller tas i drift. Fastigheter eller utrustning som riskerar att påverkas har inventerats och kommer längre fram i projektet att kontrolleras före, under och efter byggtiden.

Bakgrund:

Drygt 18 km av Förbifart Stockholms 21 km går i tunnel. Det innebär att grundvatten behöver ledas bort, i såväl bygg- som driftskedet, d.v.s. när tunneln har tagits i bruk. Att leda bort grundvatten och att bygga anläggningar i ytvattendrag och sjöar kräver tillstånd från mark- och miljödomstolen. För att på ett miljömässigt och effektivt sätt transportera bergmassor från tunnelbygget planerar Förbifart Stockholm också att bygga tre tillfälliga hamnar varifrån massorna transporteras med båt; i Sätra och på norra och södra Lovö. Det kräver också tillstånd. I hamnansökningarna begär Trafikverket även att mark- och miljödomstolen prövar och ger tillstånd för den verksamhet som ska bedrivas i hamnarna och beslutar om hur miljökonsekvenserna av verksamheten ska regleras.

Här kan du läsa ansökningarna till mark- och miljödomstolen

Information till sakägare 

Kontakt:
Riggert Anderson, Projektchef 
070-537 10 28

Louise Melander, Informationschef
070-724 55 60

Kontakt:
Riggert Anderson, Projektchef 
070-537 10 28
Louise Melander, Informationschef
070-724 55 60

Tid och plats

Tisdag 28 juni klockan 19.00 i Alvhem IK:s klubblokal.

Ingen föranmälan krävs. Välkommen!

Mer information om deletappen Alvhem-Kärra

– Jag stämde av med Sjöräddningssällskapet vad de brukar använda vid liknande övningar, sedan pratade jag med länsstyrelsen för att kontrollera att det var okej att släppa ut popcorn, och det var det, berättar Lars Hellström, miljöchef på JVS.

Endast ett fåtal personer kände i förväg till övningen. Detta för att göra scenariot så verklighetstroget som möjligt. Från det att larmsamtalet inkom klockan 07.48 tog det ungefär 20 minuter till dess att Sjöräddningssällskapets båt och medföljande pråm var på plats. De lade ut länsar och samlade ihop ”oljan”, något som tog cirka en halvtimme.

– Allt har gått väldigt bra. Det är nödvändigt att vi får öva så att vi vet hur det fungerar i skarpt läge, säger Per Renman, arbetsmiljökoordinator på JVS.

När övningen var avslutad samlades alla inblandade för en så kallad "lessons learned", en genomgång av vad som gick bra och mindre bra. Något som direkt ska bytas ut är en del av de handhållna radioapparaterna, där sändarna var för dåliga.

Vi anpassar våra arbeten så att risken för skador minimeras. Vi besiktigar fastigheter innan vi inleder våra arbeten och efter att vi är färdiga. Arbetet med att inventera och dokumentera kyrkorna som befinner sig i närheten av Citybanans sträckning har pågått i ett par år. Det är ett resultat av det samarbetsavtal som Projekt Citybanan har ingått med Svenska kyrkan. Vi dokumenterar redan existerande skador så att de inte förvärras.  Vi sätter även ut mätpunkter inne i de kyrkor vi passerar under, i marken och på kyrkogårdarna för att kontrollera vibrationer från sprängningarna.

Samarbete kring Riddarholmen

Samtidigt har vi sedan flera år ett gott samarbete med Statens Fastighetsverk som bland annat äger många av fastigheterna på Riddarholmen. Vi ska tillsammans hitta arbetsmetoder som gör att vi kan bygga Citybanan och samtidigt ta hänsyn till de känsliga byggnaderna där.

Sedan arbetet med att bygga Citybanan inleddes 2009 har vi genomfört cirka 2 500 sprängningar, och har i dagsläget sprängt ut omkring 40 procent av berget. Under den här perioden har vi fått in 359 anmälningar om skador. Det rör sig om sprickor i väggar, tak och golv. Vi har hittills kunnat konstatera att 15 har koppling till bygget av Citybanan. Självklart är att alla skador utreds och där vi har orsakat skador så tar vi ansvar för dem. När alla hus har efterbesiktigats kommer vi att ha en fullständig bild av läget och då sker en slutlig reglering.

Det vi redan vet är att vissa av de anmälda skadorna fanns där redan innan våra arbeten inleddes eller så ligger fastigheterna för långt ifrån för att vi skulle kunna vara orsak.

Kontroller av Maria Magdalena kyrka

För Maria Magdalena kyrka har vi ett omfattande kontrollprogram. Trots det har en mindre träbit lossnat liksom färg- och guldflagor samt putskorn från altartavlan och predikstolen. Det rör sig om bitar som är 1 till 5 millimeter stora, i vissa fall upp till 10 millimeter stora.


Flagor från Maria Magdalena kyrka. Foto: Konservator Anna Henningsson.

– Vi har ett omfattande arbete med att se till att alla känsliga byggnader vi påverkar ska dokumenteras och kontrolleras. Och det arbetet pågår för fullt, varefter tunneln går framåt, säger Anders Johansson, fastighetschef på Projekt Citybanan.

Projektet planerar fler öppna visningar. Bland annat vid järnvägsbroarna över Motala ström och Göta kanal. Det blir i början/mitten av september.

BAKGRUND: Hagastaden är ett nytt område som byggs över gränsen mellan Stockholm och Solna. Här bedrivs idag världsledande utbildning och forskning vid Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset Solna. Under de kommande femton åren utformar flera aktörer världens främsta område för life science. Hagastaden blir ett attraktivt område där människor i alla åldrar bor, arbetar och studerar.

När området är färdigbyggt 2025, kommer det att omfatta 5 000 nya bostäder och 36 000 arbetsplatser. Här skapas också ett affärscentrum, ett nytt universitetssjukhus, grönområden och plats för kulturupplevelser.

Bygget av Norra länken är en förutsättning för denna förvandling.

−Och eftersom vi redan nu kan konstatera en påverkan i området, har vi startat med tillförsel av vatten till delar av Bösketorpsbäcken, säger Magnus Gynnemo, hydrogeolog vid Trafikverket.

Bland övriga planerade skyddsåtgärder finns bevattning av kärr och naturbetesmark vid Flintalycke-Severtorp. Det kommer även att finnas förstärkt övervakning i Flintalyckeområdet , och externa experter kommer att göra kompletterande inventeringar.

−Vi räknar med att återhämtningen av grundvattennivåerna går lika snabbt som förra gången Åsa passerade området, dvs cirka ett år, säger Magnus Gynnemo.

Även längre norrut, kring Lyabäcken, har planering gjorts för skyddsåtgärder, vilket hänger ihop med uttagen av tvärtunnlar i området. Förberedelser är gjorda för att kunna bevattna en sumpalskog vid Lyabäcken, samt att tillföra vatten till delar av Lyabäcken i Natura 2000-området Lyabäcken.

Samtliga skyddsåtgärder är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna. Vår ambition är att minimera tillfälliga skador i naturen, men framförallt att motverka bestående påverkan på djur- och växtliv, säger Magnus Gynnemo.

Sedan Åsa började borra i mars har hon kommit ca 850 meter, och om ca 90 meter kommer hon stanna för ett planerat underhåll som beräknas ta ca 4 veckor. Då kommer ett litet rum sprängas ut framför borrhuvudet, så att borrhuvudet kan få underhåll utifrån. Efter underhållet fortsätter Åsa sin färd norrut mot Båstad.

I månadsskiftet juli/augusti genomförs ytterligare förändringar vid Slakthusgatan i samband med att den nya järnvägsbron börjar byggas.

Buss ersätter spårvagn 17-19 juni

På grund av arbeten med det nya dubbelspåret i höjd med Alelyckan kommer Angeredsbanan att stängas av för trafik mellan Angered och Gamlestadstorget 17-19 juni. För mer information, besök Västtrafiks webbplats (öppnas i ett nytt fönster).

 Detaljplanen reglerar hur marken i kommunen ska användas och är viktig för att styra hur gator och annat ska fungera efter järnvägsutbyggnaden.

Kommunens antagande av detaljplanen, genomförandeavtalet och Trafikverkets tidigare beslut att fastställa Projekt Mälarbanans järnvägsplan är stora milstolpar i projektet.

Nästa steg är att både järnvägsplanen och detaljplanen vinner laga kraft (det vill säga blir juridiskt bindande). Innan detta sker kan dock båda planerna överklagas.

- Det är positivt att vi nu kommit en bra bit på väg i den formella processen, säger projektchef Mats Rodebjer. Vi fokuserar nu på planeringen inför en kommande byggstart.

 Detaljplanen reglerar hur marken i kommunen ska användas och är viktig för att styra hur gator och annat ska fungera efter järnvägsutbyggnaden.

Kommunens antagande av detaljplanen, genomförandeavtalet och Trafikverkets tidigare beslut att fastställa Projekt Mälarbanans järnvägsplan är stora milstolpar i projektet.

Nästa steg är att både järnvägsplanen och detaljplanen vinner laga kraft (det vill säga blir juridiskt bindande). Innan detta sker kan dock båda planerna överklagas.

- Det är positivt att vi nu kommit en bra bit på väg i den formella processen, säger projektchef Mats Rodebjer. Vi fokuserar nu på planeringen inför en kommande byggstart.

Om du  redan har ett RSS-program installerat, gå in via Nyheter i vänstermenyn.

När du är inne på sidan klickar du dig vidare via RSS-länken.

Namnge din prenumeration och anmäl dig sedan till RSS-tjänsten. Klart! Varje gång en ny nyhet publiceras på BanaVäg i Västs webbsida, lagras det i din RSS-mapp i ditt e-postprogram.

Bilder från studiebesöket på BanaVäg i Västs Flickr (öpnnas i nytt fönster)
Läs mer om dagen och se fler bilder från studiebesöket på Future Stars webbplats (öppnas i nytt fönster)

I området kommer fortsättningsvis arbetet med byggandet Kiruna ny järnväg att pågå vilket medför att tung trafik kan förekomma.

Tunnelborrmaskinen kommer inom kort att stanna för ett längre planerat underhåll. Målet är att stanna i ett område som har bra berg med lite vatten och detta beräknas ske kring ring 430. Då görs en översyn av borrhuvudet. Underhållet planeras ta ca 4 veckor.

Norra arbetsplatsen, Båstad
I mottagningskammaren pågår platsgjuten linig i det östra tunnelröret. Det platsgjutna ytterskalet är färdigt och plastmembran, som sätts innanför ytterskalet har monterats. Plastmembranet gör att tunneln blir helt tät. Gjutningen av innerskalet har nu påbörjats.

Frysborrning i Möllebackzonen i det västra röret fortsätter denna vecka. Frysningen kommer att underlätta borrningen genom den svårframkomliga Möllebackzonen. Frysborrningen kommer att ske längs med tunnelsträckningen från norr.

Mellanpåslaget
Just nu pågår inget arbete på mellanpåslaget. Längre fram kommer gjutning av trappsteg, som ska ge motstånd åt tunnelborrmaskinen vid ringbyggnad, att göras.

Tvärtunnlar
Inför borrstarten i det västra tunnelröret återstod elva av 19 tvärtunnlar (TT) att byggas. Avståndet mellan tvärtunnlarna är max 500 meter och numreringen av tvärtunnlarna sker med början från norr.

Status återstående elva tvärtunnlar:
TT 5: Injektering ska kompletteras innan öppning av lining.
TT 6: Liningen har öppnats och denna vecka påbörjas sprängningar.

Naturpåverkan
Tunnelborrmaskinen Åsa befinner sig sedan en tid i Flintalycke-området. I samband med detta räknar vi med att grundvattnet i området kommer att påverkas på liknande sätt som när Åsa passerade området förra gången, med påverkan i bäckar, dammar och våtmarker. Vi har redan kunnat konstatera en viss vattenpåverkan i området.
I området har vi regelbunden okulär besiktning för att följa upp påverkan.

Skyddsåtgärder inför de torrare årstiderna är planerade i samråd med Länsstyrelsen, som även fattar beslutet om att verkställa åtgärderna.

Vi räknar med att återhämtningen av grundvattennivåerna går lika snabbt som förra gången Åsa passerade området, dvs cirka ett år.

Läs mer om alternativa resvägar och ersättningstrafik på SL:s webbplats, www.sl.se

Kontakt: Tomas Flyckt, Trafikverkets projektledare, 070-821 47 71

Först i världen

Inkopplingen på Ådalsbanan är till viss del unik efter som man provkör systemet för vägkorsningar som har bommar och signaler. När ERTMS ska installeras är det till största delen på nybyggd järnväg med planfria korsningar. Men villkoren på Ådalsbanan är annorlunda eftersom det är en befintlig järnväg med ett antal plankorsningar kvar och tekniken måste anpassas till det.


Vägvakter vid plankorsningen i Häggsjön. Tom Nilsson och Johan Holmdahl från Dalaspår håller koll på trafikanterna som kör över spåret. 

- Mig veterligen är det första gången man provar tekniken på plankorsningar. Nu vet vi att det fungerar, vilket underlättar vårt fortsatta arbete, säger Lars-Erik. 

Gamla systemet plockas bort

Rickard Åslin, Bomardier, övervakar testtågen

Richard Åslin, assisterande ibruktagningsledare från Bombardier övervakade testtågen via dataskärmar. Hans uppgift är att ha koll på var tågen befinner sig och hur snabbt de kör. Richard berättar att alla signaler längs spåret är bortplockade, gamla systemet är taget ur bruk och det nya är installerat.
- Det har varit mycket jobb men det har gått förhållandevis bra. Vi är totalt 30 personer som jobbat med installationerna dygnet runt. Det är bland annat besiktningspersonal, ibruktagare, systemtekniker och vägvakter, berättar Richard.


Testtåget kör förbi plankorsningen i Häggsjön.

Ett av testtågen kördes av lokföraren Johan Rudgren som jobbar på SJ.  

- Tåget har tidigare gått i Stockholm som pendeltåg men är nu ombyggd med utrustningen för det nya trafikstyrningssystemet. Vi är fem förare här på plats som kör två tåg i princip dygnet runt. Men det är inte så många lokförare som har utbildning för ERTMS ännu, berättar Johan.

Nya utmaningar

Testtåget hade på torsdagen kört 68 gånger enkel riktning längs sträckan och skulle hinna köra många fler innan arbetena var slutförda. Ytterligare testkörningar blir det i slutet av juni med fortsättning under hösten.

Bygghandlingarna utgör ritningar och tekniska beskrivningar för byggandet av Förbifart Stockholm.

- Detta är glädjande. Det är den tredje upphandlingen som varit överklagad som nu godkänns. Projekteringen för trafikplats Kungens kurva startar så snart tiden då det är möjligt att överklaga domen har gått ut, säger projektchef Riggert Anderson på Trafikverket.

Sedan Kammarrätten godkänt upphandlingarna för projekteringen av trafikplats Akalla och Häggvik, liksom av tunnelarbetena, har de arbetena kunnat starta.

Läs hela domen här (pdf-fil, 4 MB, öppnas i nytt fönster)

Kontakt:
Riggert Anderson, Projektchef 
070-537 10 28
Louise Melander, Informationschef
070-724 55 60

Fyrspårsutbyggnaden av Mälarbanan berör stora delar av kollektivtrafiken i nordvästra Storstockholm. Genom utbyggnaden kommer kapaciteten för pendeltågen öka. Det blir tätare turer, bättre punktlighet och kortare restid. I framtiden ska Mälarbanan ansluta direkt till Citybanan. Byggstarten för den första etappen mellan Barkarby och Kallhäll beräknas ske under 2012.

Fyrspårsutbyggnaden av Mälarbanan berör stora delar av kollektivtrafiken i nordvästra Storstockholm. Genom utbyggnaden kommer kapaciteten för pendeltågen öka. Det blir tätare turer, bättre punktlighet och kortare restid. I framtiden ska Mälarbanan ansluta direkt till Citybanan. Byggstarten för den första etappen mellan Barkarby och Kallhäll beräknas ske under 2012.

Sedan tidigare har Trafikverket kontrakterat NCC Construction AB för att bygga resterande del av deletappen Alvhem–Kärra, den 9,2 kilometer långa entreprenaden mellan Tingberg och Kärra, värde cirka 443 miljoner.

Mer information om deletappen Alvhem–Kärra

Efter att Justitieombudsmannen (JO) tagit del av och läst informationstidningen finner den inte någon anledning att vidta någon åtgärd med anledning av anmälningarna eller göra något uttalande och ärendet avslutas 2011-06-10.

Läs hela beslutet här 
 

För mer information:
Louise Melander, Informationschef 070 – 724 55 60

• Skärholmen centrum: lördag 14 maj kl 11-16
• Kista galleria: lördag 21 maj kl 11-16
• Sollentuna centrum: lördag  28 maj kl 11-16
• Tappström centrum (Ekerö): lördag 11 juni kl 11-16
• Jakobsbergs centrum: lördag 11 juni kl 11-16
• Tensta centrum: lördag 18 juni kl 11-16
• Vällingby City: lördag 18 juni kl 11-16 

I juni bemannar vi även en del av våra utställelseplatser.

Läs mer aktiviteter under utställelsen