Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Elva myter om Västlänken

Västlänken är ett projekt omgärdad av myter. Här listar vi elva av de mest förekommande och reder ut vad som gäller.

Myt: ”Västlänken är dåligt utredd!”

Projektet är tvärtom baserat på ett mycket omfattande beslutsunderlag. Västlänken har utretts i olika omgångar ända sedan slutet av 1980-talet. Beslutsunderlaget har växt fram genom en kontinuerlig prövning av både lokalisering och av miljöpåverkan av projektet. Under det senaste decenniet har Trafikverket/Banverket genomfört en förstudie och järnvägsutredning i en öppen och bred samverkan med stad och region.

Myt: ”Det utreds ju inga alternativ!”

Nej, inte nu längre. En rad alternativ har utretts och analyserats genom åren – inklusive förslag från ett 100-tal engagerade privatpersoner i olika fokusgrupper. Men efter noggranna studier och överväganden ansågs det nuvarande förslaget vara det bästa.

Varför då? Det är det enda alternativet som uppfyller den målbild som finns för kapacitet, stadsutveckling och regionförstoring. När regeringen 2010 tog beslut om Västsvenska paketet och sin del av finansieringen ”gick också tåget” för andra lösningar och nu fokuserar Trafikverket på den nuvarande sträckningen.

Myt: ”Det finns ingen trängsel på Göteborgs Central!”

Faktum är att trycket på Göteborgs Central är jämförbart med situationen på Centralstationen i Stockholm. Det är rusningstrafiken på morgonen och eftermiddagen som är det stora problemet. Då räcker inte nuvarande antal spår till och Göteborgs Central är en av fyra sträckor i Sverige som i juni 2012 var klassad som överbelastad. Tågresandet har under det senaste året ökat med 150 avgångar per vardagsdygn och trenden är fortsatt stigande. Med Västlänken fördubblas kapaciteten.

Myt: ”De där kalkylerna är bara en gissningslek!”

Vi jobbar med en metod som är allmänt använd för att hantera och bedöma osäkerheter i kalkyler. Det är vedertagen matematik där varje kalkylpost beräknas. Här finns en osäkerhet – visst. Men den är ofrånkomlig eftersom längre tidsperspektiv är omöjliga att beskriva i exakta tal. Ju mer detaljerat kalkylunderlaget successivt blir, desto säkrare bli också kostnadsbedömningen.

Myt: ”Sådana där projekt spränger alltid budgeten!”

Nej, tvärtom. Faktum är att prognosen för Trafikverkets 14 största infrastrukturprojekt sammantaget ligger under budgeterad kostnad i nationella planen. Ett aktuellt exempel i regionen är utbyggnaden av vägen och järnvägen mellan Göteborg och Trollhättan. Ändrade förutsättningar och tillägg i ett projekt kan innebära att den ursprungliga kalkylen justeras uppåt, men aldrig utan att vi har kontroll på kostnadsläget.

Myt: ”Göteborg är en stad byggd på lera. Allt kommer att rasa!”

Vi är väl medvetna om att delar av Göteborg vilar på lerjord, men två tredjedelar av Västlänkens tunneldel kommer att gå genom berg. Vi vet hur man hanterar problemet med leran och har goda och framgångsrika erfarenheter av exempelvis Götatunneln. Få jordar i världen är så noga kartlagda som göteborgsleran.

Myt: ”Hela staden kommer att grävas upp i 10 år!”

4 km av sträckan kommer att gå genom berg. Bara dryga 2 km passerar områden med lera, där vi tvingas gräva oss ned med ”cut-and-cover”-tekniken. Den största delen med lera finns dessutom på platser där få människor rör sig, som till exempel längs terminalområdet på Gullbergsvass. Med bra planering och goda förberedelser kan vi förkorta byggtiden för varje enskild insats och minska störningarna.

Myt: ”Arbetet med Västlänken kommer att blockera all annan byggnation i centrala Göteborg!”

Det är först nu, när Västlänkens framtida sträckning är klar, som fastighetsägare och staden kan planera på rätt sätt. Många av stadens centrala utvecklingsområden finns dessutom i anslutning till Västlänkens stationer. Vi har en nära och fruktbar dialog med ett stort antal privata och offentliga aktörer och vet att vi kan hitta många samordningsfördelar. Mycket av kommande investeringar och efterlängtade stadsbyggnadsprojekt kan samordnas med Västlänkens framväxt ovan och under jord.

Myt: ”De tänker riva Liseberg också!”

Att nöjesparken Liseberg betyder mycket för göteborgare och turister är en självklarhet. I vår dialog med Liseberg försöker vi hitta det bästa sättet att kombinera Västlänkens behov med de förändringar som parken ändå planerar i området som vetter mot Örgrytevägen.

Myt: ”Västlänken behövs inte – vare sig för Göteborg eller en kranskommun som Lerum!”

Västlänken är ett projekt som bygger för framtiden – för hur Göteborg och regionen ser ut om 50 och 100 år och för de krav och behov som väntar när det gäller hållbarhet, befolkningsökning och näringsliv. Västlänken kommer att gynna pendlingstrafiken och lösa mycket av kapacitetsproblematiken på Göteborgs Central. Det är en stor och viktig byggsten i det som ska bli ett fullständigt och optimerat transportsystem i Västsverige – vilket också är en förutsättning för kranskommunernas möjlighet till tillväxt.

Myt: ”Västlänken är inte samhällsekonomiskt försvarbar!”

Den samhällsekonomiska bedömningen för Västlänken är, som för alla storstadsprojekt svår att göra. Det finns faktorer som inte låter sig beräknas, och speciellt storstadsprojekt medför ofta nyttor som inte är beräkningsbara.

Vad gäller Västlänken handlar det exempelvis om hållbara förutsättningar för regional utveckling längs de fem huvudstråken in och ut från Göteborg, och om den lokala utvecklingen i anslutning till Västlänkens tre nya stationer. 

Det är bland annat därför som Västlänken ingår i det Västsvenska paketet som medfinansieras av både lokala och regionala parter. Det är ett uttryck för den nytta som dessa parter anser att Västlänken har. Mot den bakgrunden är Trafikverkets totala bedömning att projektet är samhällsekonomiskt motiverat.