Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Klimatunderlag visar gap mot nollutsläpp

Trafikverket har tagit fram ett underlag som ger kunskap om gapet mellan där vi är idag och Sveriges vision om nollutsläpp av klimatgaser 2050.

Transportsektorn och hela samhället står inför en stor utmaning när det gäller att minska energianvändningen och klimatpåverkan. Den helt dominerande delen av utsläppen kommer från vägtrafiken. Det behövs ett brett underlag där utmaningen belyses ur olika perspektiv, för att ta fram olika lösningar på tillgänglighet i ett klimatneutralt Sverige. Klimatunderlaget är ett av flera underlag som ger mer kunskap inför de utmaningar vi står inför när det gäller att minska energianvändningen och klimatpåverkan.

Trafikverket redovisade i november 2015 ett inriktningsunderlag för infrastrukturplanering inför planperioden 2018 – 2029. Inriktningsunderlaget omfattas av tre analyser varav den tredje har tydligt klimatfokus. Under processen har Trafikverket arbetat med många underlag och arbetat in relevanta delar av underlaget om klimat direkt i huvudrapporten som gått till regeringen. Inriktningsplaneringen har fokuserat på tre huvuddelar; Nuvarande politik, Beslutade och aviserade åtgärder och kraftiga styrmedel för att minska klimatutsläppen. Detta är ett fristående och fördjupat kunskapsunderlag som analyserar den tredje inriktningen med ett annat angreppssätt och en annan metodik.

Nu är underlaget färdigställt och därför publicerade vi det. Sedan inriktningsunderlaget lämnats in till regering har det här underlaget kvalitetssäkrats genom att vara på intern remiss. Bland annat har vissa delar om samhällsekonomiska beräkningar kontrollerats och justerats liksom källhänvisningar.

Back casting med utgångspunkt i utredningen för fossilfri fordonstrafik

Analysen har gjorts genom metoden back casting, där man utgår från målbilder för att sedan ta reda på gapet mellan prognostiserad utveckling och målbild. Därefter analyseras vilka åtgärder och styrmedel som krävs med dagens kunskap och teknik för att nå målet för Nettonollutsläpp år 2050. Det ger kunskap att använda till framtida planering av transportsystemet.

Underlaget beskriver möjliga styrmedel och åtgärder som kan behövas för att nå klimatmålen. Exempel på sådant är åtgärder som påverkar val av transportsätt samt styrmedel som leder till utveckling av energieffektivare fordon och övergång mot förnybar energi.

- Det är viktigt att påminna om att underlaget sträcker sig 35 år fram i tiden och hur teknik utvecklats till dess är i delar givetvis bara antaganden. Tittar vi lika många år tillbaka i tiden fanns till exempel inte internet. Underlaget är alltså ingen plan, utan just ett kunskapsunderlag. Det innebär inte någon förändring av det budskap som Trafikverket har redovisat för regeringen i Inriktningsunderlaget, säger Stefan Engdahl, planeringsdirektör.

Klimatkrav på leverantörer ett steg mot klimatmålet

Ett exempel på de åtgärder som ska minska koldioxidutsläppen är att Trafikverket ställer klimatkrav med start från 15 februari 2016.

Från 2015 till 2020 räknar Trafikverket med att minska klimatpåverkan från byggande och underhåll i infrastrukturen med 15 procent– genom att ställa klimatkrav på konsulter, leverantörer och entreprenörer.

Krav på minskning av klimatpåverkande utsläpp kommer att finnas med i alla Trafikverkets upphandlingar – av utförandeentreprenad, bygg- och underhållsentreprenader samt av tekniskt godkänt järnvägsmateriel.