Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Klimatbarometern

Klimatbarometern visar hur mycket koldioxid som släpps ut från vägtrafiken – från alla Sveriges bilar, lastbilar, bussar, motorcyklar och arbetsmaskiner. Barometern uppdateras varje månad.

Klimatbarometern anger summan av alla koldioxidutsläpp för alla drivmedel – bensin och diesel, men också etanol, biodiesel (FAME och HVO), naturgas och biogas. Beräkningen omfattar alla utsläpp, såväl från tillverkning och distribution av ett bränsle som från förbränningen av det i en motor. Barometern ger en mer komplett bild och medger en tätare uppföljning än vad som har varit möjligt tidigare. Data om drivmedelsleveranser får Trafikverket från Statistiska centralbyrån (SCB) varje månad. Utöver vägtrafik omfattas även arbetsmaskiner, arbetsredskap och fritidsbåtar.

Som högst låg index på 115 i slutet av 2007 och början av 2008, vilket innebar att utsläppen var 15 procent större än 1990. Utsläppen minskade sedan fram till slutet av 2014 då indexet nådde sin då lägsta nivå på 102. Under 2015 hade vi en ökning av utsläppen och låg under lång tid på index 103. Under januari 2016 skedde dock en snabb minskning åter ner till 102,en nivå som legat kvar under februari och mars. Det är ännu för tidigt att säga om det är en trend. Orsaken till nedgången är framförallt en ökad inblandning av HVO i diesel. Jämfört med motsvarande 12 månaders period (april till mars) ett år tidigare är utsläppen oförändrade. Andra siffror baserade på beräkningar från trafikmängd och emissionsfaktorer pekar på minskade utsläpp. Utvecklingen är därför just nu osäker.

Medelvärde för tolvmånadersperioder jämfört med 1990

Utsläpp och mål 1990-2030
Så förändras utsläppen
FN:s mål max 2 grader
Koldioxidbarometern omfattar alla drivmedel

Utsläpp och mål 1990-2030

Kurvan i klimatbarometern visar utvecklingen från 1990 fram till i dag. Målet för transportsektorn är att den ska bidra till att miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Det innebär att utsläppen måste minska kraftigt framöver.

Medelvärde för tolvmånadersperioder jämfört med 1990

Så förändras utsläppen

Vägtrafikens klimatpåverkan beror på trafikarbetets storlek, andelen förnybar energi och fordonens energieffektivitet.

Trafiken på det statliga vägnätet har under den senaste 12-månadersperioden (till och med mars) ökat med 1,6+/-0,5 procent. Personbilstrafiken har ökat med 1,7+/-0,5 procent och lastbilstrafiken ökat med 1,2+/-2,0 procent (ej statistiskt säkerställt). Det finns ingen statistik för hur trafiken förändrats på hela vägnätet (statligt, kommunalt och enskilt vägnät) under senaste 12 månadersperioden. En indikation kan fås genom att titta på förändringen föregående år. Under 2014 ökade trafiken på hela vägnätet med 1,7 procent jämfört med föregående år samtidigt som trafiken på det statliga vägnätet ökade med 2,2+/-0,5 procent. Det är därför rimligt att anta att även trafiken på hela vägnätet har ökat under senaste 12 månadersperioden.

Personbilarna har blivit mer energieffektiva även om takten har avtagit. De bilar som nyregistreras är helt enkelt snålare än de äldre bilar som skrotas. Nya personbilar registrerade under 2015 förbrukade i genomsnitt 5,2 l/100 km (127 g CO2/km), jämfört med 5,3 l/100 km (132 g CO2/km) år 2014. Nya lätta lastbilar registrerade under 2015 förbrukade i genomsnitt 6,6 l/100km (173 g/km) jämfört med 6,8 l/100km (176 g CO2/km) år 2014. Sverige hade tidigare det högsta koldioxidutsläppet per kilometer för nya personbilar inom EU. Fram till och med 2012 närmade sig dock Sverige EU-snittet men under 2013 och 2014 ökade avståndet igen. Som bäst låg Sverige 2012 på en 14:e plats i en rangordning om genomsnittliga koldioxidutsläpp från nya personbilar inom de 27 EU-länderna, men till 2014 föll vi ner till en 19:e plats.

En förklaring till att minskningstakten avtagit i Sverige är en kraftig ökning av andelen bränsletörstiga fyrhjulsdrivna bilar i nybilsförsäljningen. Andelen miljöbilar i nybilsförsäljningen under 2015 var 17,5 procent vilket kan jämföras med 18 procent under 2014. Över 60 procent av de nyregistrerade miljöbilar under 2015 var dieseldrivna. Supermiljöbilarna (elbilar och laddhybrider) svarade under 2015 för 2,5 procent av nyregistreringarna jämfört med 1,5 procent 2014.

Andelen förnybar energi har under senaste 12 månaderna (till och med mars 2016) ökat till 15,1 procent jämfört med 12,6 procent föregående år. Orsaken är huvudsakligen ökad inblandning av biodiesel (HVO) i diesel. Andel biogas av fordonsgasen ökar men det beror huvudsakligen på att mängden naturgas minskar medan mängden biogas är ungefär den samma som motsvarande 12 månaders period för ett år sedan (april – mars).Även biogas ökar i såväl mängd som i andel av fordonsgasen. Under senaste 12 månadersperioden (till och med februari 2016) har andelen biogas av fordonsgasen ökat från 64 till 72 procent. Mängden bensin minskar medan mängden diesel ökar något. Mängden höginblandad etanol till framförallt E85 har minskat med 41 procent under senaste 12-månadersperioden. Huvudsakliga orsaken är  att etanolbilarna inte tankar E85 i lika hög utsträckning som föregående 12 månaders period.

FN:s mål max 2 grader

Inför FN:s klimatkonferens i Köpenhamn var världens länder överens om att den globala temperaturökningen måste begränsas till maximalt 2 grader jämfört med förindustriell nivå. Målet innebär en stor utmaning, såväl för industriländer som för utvecklingsländer. Industriländerna behöver minska sina utsläpp med 80 procent till 2030 (jämfört med 2004) för att bidra med sin del i arbetet. Det är så stora minskningar att alla stora sektorer måste bidra.

För att klara detta inom vägtransportsektorn nationellt och internationellt krävs en kraftfull teknisk utveckling. Det krävs både energieffektivisering och introduktion av förnybar energi. Men den knappa tiden gör att detta inte är tillräckligt. Det krävs även en samhällsutveckling där den egna bilen spelar en mindre roll som transportmedel och där tillgänglighet skapas genom god kollektivtrafik och goda möjligheter att gå och cykla. Detta är den viktigaste slutsatsen i Trafikverkets trafikslagsövergripande planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan.
Trafikverkets arbete för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan (webbutiken)

Klimatbarometern omfattar alla drivmedel

Klimatbarometern beräknar vägtrafikens koldioxidutsläpp utifrån hur mycket drivmedel som levereras i Sverige. Beräkningen omfattar alla drivmedel. Här ingår bensin och diesel, men också etanol till låginblandning i bensin, etanol i E85 och bussbränsle, biodiesel inblandad i diesel, naturgas och biogas. Barometern visar hur stora utsläpp bränslet ger upphov till under hela livscykeln. Utsläppen uppstår inte bara vid förbränningen i motorerna. Också de utsläpp som uppstår när bränslet produceras och distribueras finns med i beräkningen. Värdena bygger på samma underlag som Bilindex.

Klimatbarometern skiljer sig från den statistik som redovisas för vägtrafiken i Trafikverkets årsredovisning. Det beror på två saker:

  • Värdena i Trafikverkets årsredovisning inkluderar inte utsläpp i samband med produktion och distribution av bränslen. Det har störst betydelse för biobränslen.
  • Barometern utgår från alla bensin- och dieselleveranser, medan årsredovisningen försöker isolera enbart de bränslen som används för vägtrafik. Det sistnämnda kräver detaljerade data om fordonsbestånd och trafikutveckling som inte är tillgängliga annat än på årsbasis. Detta har störst betydelse för diesel och innebär att barometern även tar med arbetsmaskiner.