Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Klimatbarometern

Klimatbarometern visar hur mycket koldioxid som släpps ut från vägtrafiken – från alla Sveriges bilar, lastbilar, bussar, motorcyklar och arbetsmaskiner. Barometern uppdateras varje månad.

Klimatbarometern anger summan av alla koldioxidutsläpp för alla drivmedel – bensin och diesel, men också etanol, biodiesel (FAME och HVO), naturgas och biogas. Beräkningen omfattar alla utsläpp, såväl från tillverkning och distribution av ett bränsle som från förbränningen av det i en motor. Barometern ger en mer komplett bild och medger en tätare uppföljning än vad som har varit möjligt tidigare. Data om drivmedelsleveranser får Trafikverket från Statistiska centralbyrån (SCB) varje månad. Utöver vägtrafik omfattas även arbetsmaskiner, arbetsredskap och fritidsbåtar.

Som högst låg index på 115 i slutet av 2007 och början av 2008, vilket innebar att utsläppen var 15 procent större än 1990. Utsläppen minskade sedan fram till slutet av 2014 då indexet nådde sin då lägsta nivå på 102. Under 2015 hade vi en ökning av utsläppen och låg under flera månader tid på index 103. Under januari 2016 skedde dock en snabb minskning åter ner till 102, en nivå som indexet oftast legat kvar på. Orsaken är att energieffektivare fordon och ökad andel biodrivmedel har motverkats av ökad personbils och lastbilstrafik. Jämfört med nödvändig minskningstakt för att nå föreslagna målnivåer 2030 blir gapet allt större.

Medelvärde för tolvmånadersperioder jämfört med 1990

Utsläpp och mål 1990-2030
Så förändras utsläppen
FN:s mål max 2 grader
Koldioxidbarometern omfattar alla drivmedel

Utsläpp och mål 1990-2030

Kurvan i klimatbarometern visar utvecklingen från 1990 fram till i dag. Målet för transportsektorn är att den ska bidra till att miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Det innebär att utsläppen måste minska kraftigt framöver.

Medelvärde för tolvmånadersperioder jämfört med 1990

Så förändras utsläppen

Vägtrafikens klimatpåverkan beror på trafikarbetets storlek, andelen förnybar energi och fordonens energieffektivitet.

Trafiken på det statliga vägnätet har under den senaste 12 månadsperioden (t.o.m. sep) ökat med 2,4+/-0,5 procent. Personbilstrafiken har ökat med 2,5+/-0,5 procent och lastbilstrafiken ökat med 1,7+/-0,8 procent. Det finns ingen statistik för hur trafiken förändrats på hela vägnätet (statligt, kommunalt och enskilt vägnät) under senaste 12 månadsperioden. En indikation kan fås genom att titta på förändringen föregående år. Under 2015 ökade trafiken på hela vägnätet med 2,1 procent jämfört med föregående år samtidigt som trafiken på det statliga vägnätet ökade med 1,6+/-0,5 procent. Det är därför rimligt att anta att även trafiken på hela vägnätet har ökat under senaste 12 månadsperioden.

Personbilarna har blivit mer energieffektiva även om takten har avtagit. De bilar som nyregistreras är helt enkelt snålare än de äldre bilar som skrotas. Nya personbilar registrerade under 2015 förbrukade i genomsnitt 5,2 l/100 km (127 g CO2/km), jämfört med 5,3 l/100 km (132 g CO2/km) år 2014. Nya lätta lastbilar registrerade under 2015 förbrukade i genomsnitt 6,6 l/100km (173 g/km) jämfört med 6,8 l/100km (176 g CO2/km) år 2014. Sverige hade tidigare det högsta koldioxidutsläppet per kilometer för nya personbilar inom EU. Fram till och med 2012 närmade sig dock Sverige EU-snittet men under 2013 och 2014 ökade avståndet igen. Som bäst låg Sverige 2012 på en 14:e plats i en rangordning om genomsnittliga koldioxidutsläpp från nya personbilar inom de 27 EU-länderna, men till 2014 föll vi ner till en 19:e plats.

En förklaring till att minskningstakten avtagit i Sverige är en kraftig ökning av andelen bränsletörstiga fyrhjulsdrivna bilar i nybilsförsäljningen. Andelen miljöbilar i nybilsförsäljningen under första halvåret 2016 var 16,7 procent vilket är en nedgång jämfört med motsvarande period 2015 då andelen var 17,8 procent. Knappt 60 procent av de nyregistrerade miljöbilar under första halvåret 2016 var dieseldrivna. Supermiljöbilarna (elbilar och laddhybrider) svarade under första halvåret 2016 för 3,1 procent av nyregistreringarna vilket kan jämföras med 2,0 procent under motsvarande period 2015. Preliminär statistik för första halvåret pekar på att de genomsnittliga koldioxidutsläppen för nya personbilar fortsätter att sjunka.

Andelen förnybar energi har under senaste 12 månaderna (till och med sep 2016) ökat till 15,7 procent jämfört med 14,0 procent föregående år. Orsaken är huvudsakligen ökad inblandning av biodiesel (HVO) i diesel. Till skillnad från HVO minskar mängden FAME. Under senaste 12 månaders perioden minskade mängden FAME med 24 procent. Andel biogas av fordonsgasen ökar vilket till största delen beror på att mängden naturgas minskar. Mängden bensin minskar medan mängden diesel i stort är oförändrad. Mängden höginblandad etanol till framförallt E85 har minskat med 46 procent under senaste 12 månadsperioden. Huvudsakliga orsaken är att etanolbilarna inte tankar E85 i lika hög utsträckning som föregående 12 månaders period.

FN:s mål max 2 grader

Under FN:s klimatkonferens i Paris 2015 kom världens länder överens om att begränsa klimatpåverkan till en maximal temperaturökning på 2 grader Celsius jämfört med förindustriell nivå men även sträva efter att begränsa den till maximalt 1,5 grader. Såväl en begränsning till 2 grader som 1,5 graders temperaturökning kräver att de globala utsläppen når noll någon gång i mitten av seklet. Med en rättvis bördefördelning behöver de rikare länderna nå nollnivån tidigare. Miljömålsberedningen har utifrån Parisöverenskommelsen föreslagit att Sverige ska vara klimatneutralt senast 2045 och även att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Tidigare har utredningen för fossilfri fordonstrafik föreslagit ett mål om att utsläppen från vägtrafiken ska minska med 80 procent till 2030 jämfört med 2010. En tolkning som även Trafikverket gjort.

För att klara detta inom vägtransportsektorn nationellt och internationellt krävs en kraftfull teknisk utveckling. Det krävs både energieffektivisering och introduktion av förnybar energi. Men den knappa tiden gör att detta inte är tillräckligt. Det krävs även en samhällsutveckling där den egna bilen spelar en mindre roll som transportmedel och där tillgänglighet skapas genom god kollektivtrafik och goda möjligheter att gå och cykla. Denna slutsats drar Trafikverket i flera olika rapporter.
Trafikverkets arbete för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan (webbutiken)

Klimatbarometern omfattar alla drivmedel

Klimatbarometern beräknar vägtrafikens koldioxidutsläpp utifrån hur mycket drivmedel som levereras i Sverige. Beräkningen omfattar alla drivmedel. Här ingår bensin och diesel, men också etanol till låginblandning i bensin, etanol i E85 och bussbränsle, biodiesel inblandad i diesel, naturgas och biogas. Barometern visar hur stora utsläpp bränslet ger upphov till under hela livscykeln. Utsläppen uppstår inte bara vid förbränningen i motorerna. Också de utsläpp som uppstår när bränslet produceras och distribueras finns med i beräkningen. Värdena bygger på samma underlag som Bilindex.

Klimatbarometern skiljer sig från den statistik som redovisas för vägtrafiken i Trafikverkets årsredovisning. Det beror på två saker:

  • Värdena i Trafikverkets årsredovisning inkluderar inte utsläpp i samband med produktion och distribution av bränslen. Det har störst betydelse för biobränslen.
  • Barometern utgår från alla bensin- och dieselleveranser, medan årsredovisningen försöker isolera enbart de bränslen som används för vägtrafik. Det sistnämnda kräver detaljerade data om fordonsbestånd och trafikutveckling som inte är tillgängliga annat än på årsbasis. Detta har störst betydelse för diesel och innebär att barometern även tar med arbetsmaskiner.