Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Vinterdäck och partiklar

Slitagepartiklar i luften är ett problem i många svenska tätorter. De uppkommer när dubbdäcken nöter mot asfalt och river loss partiklar ur beläggningen. Hastigheten påverkar både mängden partiklar och hur mycket de virvlar upp.

Vad är PM10?

Inandningsbara partiklar, PM10, är mikroskopiskt små partiklar. PM10 betyder "particulate matter 10" och är massan av alla de partiklar som har en diameter på mindre än 10 mikrometer (miljondels meter). Dessa partiklar kan vi andas in och de minsta kan ta sig ner i lungorna.

Hårstrå och partiklar
Bilden visar storleken på partiklar i jämförelse med ett hårstrå från en människa. PM 10 är partiklar som är mindre än 10 mikrometer i diameter. De är så små att de skulle få plats i ett pärlband runt ett hårstrå. PM 2,5 är ännu mindre och skulle kunna läggas i ett pärlband runt en PM 10-partikel. Slitagepartiklar från vägbanan bidrar mest till PM10. PM 2,5 kommer bland annat från avgaser.

Dubbdäcken bidrar mest

Det finns partiklar av många olika slag och från olika källor, till exempel avgaser, vedeldning och vintersandning och från industrier och energianläggningar. En hel del kommer in med vindarna från källor i andra länder. Men i de väg- och gatumiljöer där halterna av partiklar är som högst är det slitage av vägbeläggning från användning av dubbdäck som bidrar mest.

Höga hastigheter leder både till ökat slitage och till ökad uppvirvling.

Städer med stora problem har tagit fram åtgärdsprogram

Mycket trafik i kombination med höga hastigheter, höga hus och trånga gator ger höga halter av PM10. Problemen är störst i städer i Mellansverige. Städer som Göteborg, Norrköping, Uppsala och Stockholm har så stora problem att man har tagit fram särskilda åtgärdsprogram. Men det finns flera andra orter där gränsvärdet för dygn (50 µg/m3) överskrids periodvis och där de miljökvalitetsnormer som finns för luft riskerar att överskridas.

Under vinterhalvåret svarar partiklarna från slitage och uppvirvling för den dominerande delen av PM10-halten nära gatorna, men variationerna är stora mellan olika städer och i olika delar av landet. Dubbdäcken står för den största delen av de lokalt alstrade partiklarna, upp till 85 procent av PM10-utsläppen, men bilavgaserna ger också ett tillskott. Dubbdäck river loss cirka tio gånger mer partiklar än dubbfria vinterdäck.

Hastighet, vägslitage och mängden partiklar hänger ihop

Undersökningar visar på ett tydligt samband mellan hastighet, vägslitage och mängden partiklar. Lägre hastighet minskar mängden partiklar från vägtrafiken. Rapporten "Miljöanpassad hastighet på E18, Danderyds kommun, Stockholms län" visar att om hastigheten minskar från 90 till 70 kilometer i timmen, minskar halten av partiklar med cirka 26 procent. Att sänka hastigheten i tätorter under dubbdäckssäsongen är därför ett effektivt sätt att minska den negativa effekten av dubbdäck, åtminstone där hastigheterna är lite högre (över 50 km/tim).
Miljöanpassad hastighet på E18, Danderyds kommun, Stockholms län - resultatrapport för forskningsuppdrag december 2010 (webbutiken)

Hälsan kan påverkas

Partiklar i utomhusluften påverkar vår hälsa negativt. De irriterar luftvägarna och bidrar till att försämra olika lungsjukdomar som astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom).

Om vi minskar andelen dubbdäck och sänker hastigheten, ökar förutsättningen för bättre luftkvalitet, bättre hälsa och ökad livskvalitet. Det medför troligen också lägre sjukvårdskostnader.
Vinterdäck och din hälsa

Gränsvärdet är gemensamt inom EU

Gränsvärdet för inandningsbara partiklar, PM10, är reglerat i EU-direktiv 2008/50/EG och i svensk lagstiftning som miljökvalitetsnormer i förordningen 2010:477.

Luftkvalitetsdirektivet (pdf-fil, 491 kB, öppnas i nytt fönster)
Luftkvalitetsförordningen (Sveriges riksdags webbplats)

Förutom de reglerade halterna i miljökvalitetsnormerna finns det nationella miljökvalitetsmål för frisk luft, som är satta med hänsyn till känsliga grupper. Där är målet en lägre nivå än EU-beslutade miljökvalitetsnormer på partikelhalter.

Miljökvalitetsmålet: Frisk luft och dess preciseringar (Regeringens webbplats)