Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Intensiv planering av projekt för 2018–2029

Vad sker med den svenska höghastighetsjärnvägen? Vad kommer att byggas? Detta är frågor som ofta kommer in till Trafikverket. I oktober presenterade regeringen infrastrukturpropositionen för den kommande tolvårsperioden 2018–2029 för riksdagen.

I propositionen är regeringen tydlig med att målet är att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm och Göteborg respektive Malmö knyts samman.

Utbyggnaden ska ske i den takt som ekonomin tillåter och behovet av att bygga nya höghastighetsbanor ska vägas samman med de samlade behoven i hela transportsystemet. Trafikverket ska säkerställa att utbyggnaden sker på ett kostnadseffektivt sätt.

Prioriteringar i Nationell plan

På regeringens uppdrag kommer Trafikverket nu att genomföra åtgärdsplaneringen. Det innebär att Trafikverket ska utarbeta en Nationell plan för de investeringar som ska genomföras under tolvårsperioden. Inom ramen för det kommer Trafikverket ta fram förslag på i vilken ordning och i vilken takt en höghastighetsbana ska byggas. När planen lämnats in efter sommaren 2017, kommer den att gå på remiss och regeringen väntas besluta om planen under första halvåret 2018.

Trafikverket har också fått i uppdrag från Sverigeförhandlingen att ta fram ett underlag till en utbyggnadsstrategi för höghastighetsjärnväg som ska vara klar den 1 maj. Därtill ska Trafikverket utreda eventuella behov av kompletterande åtgärder närmast de tre största städerna när höghastighetsjärnvägen har tagits i bruk.

Arbetet fortsätter

Inom ramen för nuvarande infrastrukturplan driver Trafikverket två projekt för höghastighetsbanor för 320 km/tim; dels den så kallade Ostlänken som ingår i nuvarande plan, det vill säga Järna–Linköping, samt Göteborg–Borås där delen Mölnlycke–Bollebygd ingår i nuvarande plan. Arbetet med projekten Ostlänken och Göteborg-Borås fortsätter som planerat.

Därtill pågår åtgärdsvalsstudier för sträckorna Linköping–Borås och Jönköping–Malmö, det vill säga de sträckor som saknas för att skapa ett höghastighetsnät Stockholm–Göteborg respektive Stockholm–Malmö. En förhandskopia på dessa åtgärdsvalsstudier beräknas gå ut till berörda kommuner, regioner och länsstyrelser i slutet av februari.

Syftet med dessa förberedande studier är att studera möjligheter och förutsättningar för höghastighetsjärnväg på de aktuella sträckorna. Åtgärdsvalsstudierna ska identifiera och pröva tänkbara lösningar utifrån uppsatta ändamål, transportpolitiska mål och miljökvalitetsmål samt utifrån genomförbarhets- och kostnadsaspekter.