Stockholm Getingmidjan, Stockholm Central - Stockholm södra
Upprustningen av Sveriges viktigaste tågsträcka håller på att färdigställas. Tågsträckan Stockholm Central - Stockholm södra är en av de mest trafikerade i landet och påverkar punktligheten i hela Sverige.
Vad?
Varför?
Nuläge
Kostnad
Om projektet
Järnvägen mellan Stockholm Central och Stockholms södra är avgörande för hela landets tågtrafik eftersom spåren är bland de mest trafikerade i Sverige. En sträcka på två kilometer. En upprustning är nödvändig för att vi ska möta dagens och morgondagens krav på pålitliga, effektiva och hållbara resor och transporter.
Anläggningen var till stora delar från 1950-talet och hade nått sin tekniska livslängd. Somrarna 2018-2020 stängdes därför sträckan av under åtta veckor för att rustas och moderniseras för framtidens tåg och morgondagens resenärer.
Upprustningen är det mest komplexa och tidskritiska som Trafikverket har gjort på järnvägen under senare tid. Broarnas grundläggning har förtsärkts, brobanor bytts ut och betongkonstruktioner i tunnlarna reparerats.
Efter upprustningen har Getingmidjan samma placering och två spår precis som tidigare, men med en ny teknisk livslängd på 80 år.
Dokumentär om Getingmidjan
I ett 30-minuters tidsdokument får vi ta del av historien om Getingmidjan som den aldrig tidigare berättats. Se dokumentären nedan!
Ta del av en historisk tillbakablick, politiska skandaler och moderna tekniska lösningar i en underhållande och informativ berättelse som du garanterat inte sett maken till!
Tidsplan
2017 sätts första spaden i marken. Under de kommande åren görs de stora och komplexa arbetena med Getingmidjan. Bland annat bytte vi ut broarna över Norrström och Söderström.
Under åtta veckor, tre somrar i rad stängde vi av Getingmidjan för att kunna genomföra upprustningen.
Nyheter
Getingmidjans historia
1855 togs det första spadtaget för järnvägen i Sverige. Det skedde i Skaveryd utanför Alingsås då ingenjör Nils Ericson inledde arbetet med vad som skulle komma att bli Västra Stambanan. Den invigdes 1860 och gick mellan Göteborg och Stockholm.
Tågen gick fram till Stockholms Södra Station som låg vid Södra Bantorget. När sedan Norra Stambanan invigdes sex år senare så fick den slutstation Stockholms Norra och slutade då vid Norra Bantorget. Norra Bantorget finns kvar än idag, men den södra motsvarigheten har bytt namn och torget heter nu Medborgarplatsen.
Mellan den norra och södra stationen fanns ingen förbindelse, utan transport mellan de olika stambanorna fick ske på annat sätt. De två banorna bands samman först år 1871 med bygget av den så kallade Sammanbindningsbanan. Drivande i bygget var samma ingenjör Nils Ericson som startat bygget av Västra Stambanan och det var även hans förslag som i slutändan byggdes.
Det fanns krafter som talade mot sammanbindningen, men Ericson såg fördelen med att knyta samman stambanorna men också det rationella i att Stockholm fick en central station istället för två. Ericson fick igenom förslaget med en tunnel under Södermalm och en bro över Riddarfjärden via Riddarholmen, och vid invigningen 1871 öppnades också Stockholms nya centralstation. Bygget av Sammanbindningsbanan var Sveriges dittills dyraste järnvägsprojekt, och ett för sin tid gigantiskt infrastrukturprojekt.
Vid invigningen gick tio tåg över Sammanbindningsbanans två spår varje dygn. Under 1900-talet har tågtrafiken på spåren successivt ökat till att idag ligga på en nivå där cirka 550 tåg passerar varje dygn. Självklart har förbättringar och utbyggnader gjorts av spåren genom Stockholm under de dryga 140 år som gått sedan sammanbindningsbanan invigdes (exempelvis nya broar, ny tunnel under Södermalm, signalsystem med mera), men antalet spår över Gamla Stan och Riddarholmen har inte förändrats.
1871 - två spår byggs genom Stockholm. Det går tio tåg per dygn.
2016 - cirka 600 tåg per dygn, men fortfarande på två spår.
2019 - cirka 300 tåg per dygn , fortfarande på två spår. Minskningen beror på att all pendeltågstrafik 2017 flyttades till den nya pendeltågstunneln under centrala Stockholm.