Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Isväg Storsjön, Jämtland.
Denna nyhet är äldre än 6 månader

Klimatförändringarna hotar isvägarna

På grund av klimatförändringar har perioden med is på svenska sjöar och älvar minskat över de senaste åren. Färjerederiet har följt utvecklingen av perioder med isvägar på Storsjön i Jämtland från 1970-talet till i dag.

– Från 70-talet och fram till nu har isläggningsperioden minskat med 16 dygn och det innebär att det är en klimatförändring som har skett, säger Kjell Eriksson, distriktschef Jämtland på Färjerederiet.

Färjerederiet ansvarar för sju isvägar i landet, tre i Norrbotten och fyra i Jämtland. De tre på Storsjön är längst och därmed känsligast att få till.

Isvägarna är öppna för fordon med en totalvikt på upp till två ton. När isen har bra kvalitet och tjocklek klarar den fordon som väger upp till fyra ton. Transporterna över sjön blir både kortare och snabbare, men med mildare vintrar har det blivit allt svårare att hålla isvägarna öppna.

Personal vid Färjerederiet mäter isen i Storsjön. Foto: Kasper Dudzik

– När det blir en mild period mitt i vintern blir det sämre kvalitet på isen och vi blir tvungna att stänga isvägarna. På 70- och 80-talet i slutet av mars hade vi isar som var mellan 70 centimeter och en meter tjock is, nu är det runt 40, säger Kjell Eriksson.

- Vi har haft nyårsaftnar som är varmare är midsommarafton de senaste åren och dessa klimatförändringar syns tydligt i fjällvärlden, fortsätter han.

Öppningen av isvägarna i Jämtland sker numera en månad senare än på 70-talet.

– Det är svårt att få upp samtliga tre isvägar varje år. I snitt är de öppna sex veckor, det var det dubbla tidigare. Ammersundet ligger fortfarande på tre månader men de andra två är öppna betydligt kortare tid, säger han.

Kjell Eriksson vände sig till SMHI för att få ökad kunskap om klimatförändringar och dess påverkan på möjligheten att i framtiden ha isvägar på Storsjön.

SMHIs observationer avslöjade att isperioden för Storsjön minskat med flera veckor sedan mätningarnas början 1870.

– Klimatscenarier pekar samtidigt på att isperioden kommer att minska innevarande seklet. Det kommer att bli svårare att inrätta isvägar, även om det också fortsättningsvis kommer att finnas is vintertid. Vår analys pekar alltså på att det kommer att krävas anpassningar till det varmare klimatet, berättar Kristoffer Hallberg, hydrauliker på SMHI.

Kjell Eriksson sitter även med i Trafikverkets arbetsgrupp som ska titta på förutsättningarna för isvägar i framtiden.

– Jag har svårt att tror att man skulle sluta göra isvägar även om det kommer att vara svårt vissa år. Till exempel blir det betydligt mindre utsläpp om bilarna ”genar” själva över isarna än att åka färja. Det är svårt att sia om hur det ser ut om 20 år, men för Färjerederiets del så vet vi att vi ska vara fossiloberoende 2045, och jag tror att vi kommer fortsätta ha ett uppdrag att göra isvägar som idag, säger Kjell Eriksson.

– Isvägarnas öppnande på Storsjön är en stor nyhet i Jämtland. Det innebär betydligt kortare resväg för de som pendlar till Östersund till exempel. I ett tv-reportage vid en öppning sade en kvinna: ”När isvägarna öppnas, öppnas världen!” berättar Kjell Eriksson.