Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Beslutsunderlag i åtgärdsplaneringen 2010–2021 – väg

Beslutsunderlag för investeringsobjekt i förslaget till nationell plan 2010–2021 består av kalkyler av anläggningskostnader, samhällsekonomiska kalkyler, samlade effektbedömningar och dokumentation av hur fyrstegsprincipen använts.

Beslutsunderlag

Här presenteras beslutsunderlag för investeringsobjekt som ingår i förslaget till nationell plan 2010–2021. Det gäller:

  • anläggningskostnadskalkyler
  • samhällsekonomiska kalkyler
  • samlade effektbedömningar
  • historisk dokumentation om hur fyrstegsprincipen använts.

Beslutsunderlaget för de olika objekten presenteras geografiskt och för varje trafikslag. Se rubriker i vänstermenyn.

Ett stort antal känslighetsanalyser har genomförts och finns utlagda på webbplatsen.

Det databasmaterial som ligger bakom analyserna lagras inte på webbplatsen men går att få från Trafikverket. 

Sammanställning av kalkylerna

Handledning samlad effektbedömning samkalk, (pdf-fil, 417 kB, öppnas i nytt fönster)

Dokumentation av metoder – stora vägprojekt, (pdf-fil, 656 kB, öppnas i nytt fönster)
Referenser till dokumentation av metoder - stora vägprojekt

Anläggningskostnadskalkyler 20091109, (pdf-fil 762 kB, öppnas i nytt fönster)
Tidigare reviderad 090923, 090929, 20091019, 20091105

Metod för beräkning av kostnader och nyttor för sidoområdesåtgärder

I ett PM beskrivs metoden för att beräkna kostnader och nyttor för att säkra sidoområden och genomföra åtgärder för kringboende och oskyddade trafikanter i samband med hastighetsgränsöversyner:

PM – ändrade hastighetsgränser 090330, (pdf-fil, 347 kB, öppnas i nytt fönster)

Nya samhällsekonomiska kalkyler är inte jämförbara med tidigare kalkyler

Observera att de samhällsekonomiska kalkyler som presenteras i denna planeringsomgång för planen 2010–2021 inte är jämförbara med de kalkyler som presenterades i den förra omgången för planen 2004–2015. Det beror dels på delvis ny kalkylmetodik, nya kalkylvärden och nya prognosförutsättningar (trafikutveckling), dels på förändrade effektsamband. Skillnaderna beskrivs i dokumenten nedan.

081218 EVA Skillnader i kalkylresultat, (pdf-fil, 66 kB, öppnas i nytt fönster)
081218 Samkalk Skillnader i kalkylresultat, (pdf-fil, 96 kB, öppnas i nytt fönster)
081218 Olika kostnadsredovisningar, (pdf-fil, 24 kB, öppnas i nytt fönster)

Kostnadsutveckling

Det sammanvägda indexet för väg, beläggning och bro har ökat med 35 procent mellan 1999 och 2006. Under samma period har trafiken på det statliga vägnätet i genomsnitt ökat med 14 procent. Nyttosidan i kalkylerna har inte haft samma språngartade utveckling som kostnadssidan.

Styrgruppen för åtgärdsplaneringen beslöt den 19 maj 2009 att ändra prognosen för indexutvecklingen mellan 2008-06 och 2009-06 från 1,5 till 0 procent. Beslutet togs efter det att man tagit del av utvecklingen av vägindex, banindex samt konsumentprisindex (kpi) (se filen nedan).

Indexutveckling, (Powerpointfil, 501 kB, öppnas i nytt fönster)

Liksom tidigare har kalkylerna av anläggningskostnader för objekt presenterats i prisnivå 2008-06 (det är så objekten som ligger på Trafikverkets hemsida är beskrivna). De samhällsekonomiska kalkylerna beräknas i prisnivå 2006. Plannivån uttrycks i prisnivå 2009-06.

Kalkylernas jämförbarhet

Stort arbete har lagts ner på att göra kalkylerna för olika åtgärdstyper och trafikslag jämförbara. Fortfarande kvarstår svårigheter. Allt går inte att få in i kalkylerna, med kända metoder och känd kunskap. Det gäller särskilt investeringar som förväntas ha stora så kallade lokaliseringseffekter.

Det är även svårt att göra inbördes jämförelser mellan två objekt med stora lokaliseringseffekter. Generellt finns en tendens att underskatta nyttan hos större ”strukturskapande” åtgärder, jämfört med mindre åtgärder med små lokaliseringseffekter. De nyttor (såväl positiva som negativa) som inte kan fångas i kalkylerna beskrivs i de samlade effektbedömningar som kommer att åtfölja alla kalkyler. 

De tidigare trafikverken och länen har i sina prioriteringar utgått från regeringens aviserade och beslutade politik. För beräkningar av den samhällsekonomiska lönsamheten har utgångspunkten varit hur den politik som regeringen aviserat (framför allt klimatpropositionen) kan tänkas påverka lönsamheten för olika åtgärder. Därför har man behövt avgöra var i intervallet mellan prognoser enligt Strategi för effektivare energianvändning och transporter (EET) och ett referensscenario som regeringens aviserade och beslutade politik finns. Referensscenariot innebär en situation utan ytterligare politiska beslut. I underlagsrapporten "Alternativa scenariers påverkan på lönsamhet" redovisas expertbedömningar och exempel kring detta.  

Det antas finnas ett starkt samband mellan den antagna trafikutvecklingen i olika scenarier och hur trafiknyttorna utvecklas över tid. När det gäller godstrafiknyttorna antas dessa utvecklas ungefär som i referensscenariot. För persontrafik antas nyttan för ett vägobjekt bli cirka fyra procent högre med aviserad politik än i EET-scenariot och nyttan för ett järnvägsobjekt cirka en procent lägre. 

Skillnaderna mellan kalkylnyttor framtagna enligt EET-strategin och klimatpropositionen blir relativt små för objekt som är knappt lönsamma, men de blir större ju större nytta objektet har. I ett enkelt överslag, där även en bilinnehavsmodell har korrigerats, kan en vägkalkyl som enligt EET har nettonuvärdeskvoten (NNK) 1,0 i stället antas ha NNK 1,2. Med samma förutsättningar får ett vägobjekt som har NNK 0 i stället NNK 0,1. För järnvägsobjekt blir NNK knappt mätbart något lägre än vad som uppmätts utifrån EET-strategin.  

Dessa antaganden gäller i normalfallet. Vid befarad trängsel eller olika specialfall kan skillnaderna vara större. Prioriteringen av objekt i detta planförslag har dock inte påverkats av skillnaderna. Det beror framför allt på att skillnaderna i lönsamhet är små samt att NNK är en av flera olika prioriteringsgrunder.

Vid prioriteringen har investeringarna för väg, bana och sjö samplanerats och den övergripande fördelningen har getts av regeringens direktiv. De sträckor i vägsystemet där trängsel kan befaras under planperioden har identifierats och prioriterats även när detta inte till fullo avspeglats i kalkylerna.

Samhällsekonomiska kalkyler beräknade utifrån två prognoser

Samtliga EVA-kalkyler och några Samkalk-kalkyler presenteras såväl med den så kallade EET-prognosen som underlag som med känslighetsanalyser som bygger på referensscenariot. Ett intervall mellan resultat som bygger på EET och referensprognosen kan uppskattas, liksom vad regeringens politik kan antas motsvara inom detta intervall.

På sidan "Förslag till nationell plan för transportsystemet 2010-2021" kan du läsa mer i följande dokument:

   -  Bilaga 5 - Trafikalstringstal för 2020 och 2040 på väg (under fliken "Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021")
   -  Alternativa scenariers påverkan på lönsamhet (under fliken "Underlagsrapporter till regeringen")
   -  Dokumentation av systemanalys, prognos och kalkyl (under fliken "Övriga underlagsrapporter) 
   -  Persontransportprognoser (under fliken "Övriga underlagsrapporter) 
   -  Prognoser för godstransporter (under fliken "Övriga underlagsrapporter)