Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Kunskapsseminarium om Landskap i långsiktig planering den 20 oktober 2015

Den 20 oktober 2015 arrangerade Trafikverket ett kunskapsseminarium och slutredovisning av forsknings- och utvecklingsprojektet Landskap i långsiktig planering.

Seminariet samlade ett 80-tal deltagare från Trafikverket och andra centrala verk, departement och regeringskansli, högskolor och universitet, kommuner och länsstyrelser samt konsultföretag. Seminariet ägde rum på Uppsala Konsert & Kongress i Uppsala.

Moderator för dagen var Anna Lindell, Trafikverket och dagen inleddes av Torbjörn Suneson, Trafikverket, som talade om Trafikverkets hållning i landskapsfrågor. Därefter berättade Morten Clemetsen, Aurland Naturverkstad och Bengt Schibbye, Schibbye landskap respektive Befaringsbyrån om sin vetenskapliga utvärdering av projektet. Tobias Noborn, John Askling, Mia Björckebaum och Emily Wade, alla från den så kallade Befaringsbyrån, presenterade sedan den metodik för integrerad landskapskaraktäranalys som tagits fram i projektet.

Fältresa i landskapet kring Uppsala

För att seminariets deltagare skulle få en djupare inblick i metodiken kombinerades lunchen med en befaring/fältresa med buss ut i landskapet runt Uppsala, där både föreläsare och deltagare på resan berättade om sina tolkningar av landskapet som passerades.

På eftermiddagen presenterades ett antal exempel på vilka nyttor man kan ha av regionala landskapskaraktärsanalyser. Magnus Johansson från Länsstyrelsen Västmanland berättade hur man använder en landskapskaraktäranalys av Västmanland i arbetet med länsplanen. Ann-Charlotte Eriksson, Trafikverket, gav exempel på hur denna typ av landskapsunderlag kan användas i en åtgärdsvalsstudie, i detta fall för utveckling av Kinnekullebanan och Andreas Hult från Trafikverket gav en inblick i hur landskapskaraktäranalys kan användas i arbetet med höghastighetsbanorna som planeras mellan Stockholm­ och Malmö respektive Göteborg. Dagen avslutades med en summering och framtidsspaning av projektet och där även publiken ställde frågor.

Framtidsspaning

I framtidsspaningen uppmanade Torbjörn projektledningen att ta fram underlag för hur erfarenheterna från projektet ska tas tillvara och hur frågan fortsatt ska drivas i Trafikverket. Bland annat behöver Trafikverket fundera över hur implementering av metodiken ska ske i verksamhetsstyrningen. Det behövs utbildningspaket internt och externt. Fortsatta forsknings- och utvecklingsprojekt behövs för att i fallstudier titta på hur landskapskaraktärsanalyserna kommer in i beslutsprocesser. Trafikverket behöver också säkra att konsulter som jobbat med landskapskaraktärsanalysen i tidiga skeden kan fortsätta följa och stödja projekten även när nya upphandlingar görs för senare skeden i projekten.