Väg- och bantyper gör vägens och järnvägens funktion tydlig

Hoppas den lättlästa texten hjälpte dig.
Till fler lättlästa texter

Trafikverket Har du frågor om innehållet på sidan? Vi kan svara måndag–fredag klockan 8.00–16.00.

För trafikinformation och akuta fel som kräver omedelbar åtgärd, har vi öppet dygnet runt.

Väg- och bantyper är en strategisk indelning av väg- respektive järnvägsnätet som baseras på vägens eller banans funktion i transportsystemet.

Vägtyper

Indelningen i vägtyper utgör underlag för prioritering och planering av åtgärder. Den används alltifrån det långsiktiga arbetet med den nationella planen för transportsystemet och till det löpande arbetet med drifts- och underhållsåtgärder.

Vägtyperna har reviderats något sedan de ursprungligen togs fram. I den nationella vägdatabasen NVDB benämns dessa vägtyper numera ”Underhållstyp väg”.

Bantyper

Indelningen i bantyper möjliggör att på en strategisk och övergripande nivå kunna beskriva den kvalitet/funktionalitet som Trafikverket levererar eller ämnar leverera. Indelningen används vid uppföljning av bland annat utvecklingen av leveranskvaliteterna samt vid den ekonomiska redovisningen.

Sex vägtyper och åtta bantyper

I arbetet med förslaget till nationell plan för transportsystemet använder Trafikverket en indelning i sex vägtyper och åtta bantyper.

Vägtyp 1 – vägar i storstadsområden

De består av vägar i regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. De omfattar vägar med hög trafikintensitet samt vägar som utgör viktiga komplement till dessa, det vill säga kopplar samman de högtrafikerade vägarna med övrigt vägnät eller som utgör viktiga omledningsvägar.

Eftersom trafikintensiteten är hög får en liten störning på det här vägnätet ofta stor effekt för trafikanterna. Storstadsvägarna har flera typer av resande men en stor del utgörs av arbetspendling och av godstransporter in och ut ur städerna.

Vägtyp 2 – vägar som bildar större sammanhängande stråk

Det är vägar som ingår i stamvägnätet - ett sammanhängande vägnät som bedöms vara betydelsefullt för riket som helhet. Det fyller en mångsidig funktion för landets ekonomi och välfärd.

Till nationella stamvägar räknas Sveriges Europavägar och vissa riksvägar. De här vägarna utgör huvudvägar för långväga person- och godstransporter. Den del av det nationella stamvägnätet som ingår i "Vägar i storstadsområden" ingår inte i den här vägtypen.

Vägtyp 3 – vägar för dagliga resor och arbetspendling

De består av vägar som är viktiga för dagliga resor, arbetspendling och tillgången till viktig samhällsservice. Viktiga vägar för kollektivtrafik och vägar mellan regioncentrum återfinns också inom den här vägtypen.

Vägtyp 4 – övriga för näringslivet viktiga vägar

De består av övriga vägar som är viktiga för näringslivets transporter. Det gäller främst vägar där näringslivet ställer höga krav på kapacitet i form av god framkomlighet och bärighet. Vägtypen är speciellt viktig för skogs- och jordbruk men även för andra näringsgrenar med liknande behov.

Vägtyp 5 – vägar som är viktiga för landsbygden

De består av ett begränsat vägnät med särskild betydelse för att bidra till god tillgänglighet och näringslivets möjligheter att utvecklas på landsbygden. Exempelvis delar av landet med få alternativa vägar som binder samman orter med viktig samhällsservice och den del av turistnäringen som verkar i de mest kapillära delarna av vägnätet.

Vägtyp 6 – övriga vägar

De är främst vägar som utgör anslutningsvägar och vägar för boende och rekreation. Hit hör majoriteten lågtrafikerade vägar som inte ingår i någon av de övriga vägtyperna. Även om de vägarna är lågtrafikerade är det ett viktigt vägnät för att hela Sverige ska leva.

Bantyp 1 – banor i storstadsområden

Det är banor i Stockholm, Göteborg och Malmö, med en hög trafikintensitet och där risken är stor att mindre störningar genererar stora störningar i det övriga systemet. Det förekommer både person- och godstransporter på denna bantyp.

Persontrafiken dominerar främst via omfattande pendeltrafik men även regional- och snabbtågstrafiken är betydande på många banor. Det förekommer även betydande godstransporter på vissa av banorna, exempelvis hamnbanan i Göteborg som går till Sveriges största containerhamn.

Bantyp 2 – banor som bildar större sammanhängande stråk

De består av banor som binder samman järnvägssystemet ur ett nationellt perspektiv. Bantypen omfattar banorna mellan storstadsområdena, Stockholm, Göteborg och Malmö och banor som binder ihop järnvägssystemet från norr till söder.

Här ingår snabbtågstrafik som är viktig för tjänsteresande och regionaltågstrafik med omfattande arbetspendling på vissa delar och det förekommer även stora godsflöden på många delar.

Bantyp 3 – banor med omfattande godstransporter och resandetrafik

De omfattar viktiga godstransportstråk för näringslivets transporter ur ett nationellt perspektiv. Bantypen inkluderar även en omfattande persontrafik på vissa delar.

Här ingår exempelvis tunga godsstråk som Malmbanan och Godsstråket genom Bergslagen men även Skånebanan och Värmlandsbanan. De två sistnämnda banorna är inte bara viktiga godsstråk utan banor som binder samman större regioncentrum med omfattande regionaltågstrafik på vissa delar.

Bantyp 4 – banor för dagliga resor och arbetspendling

De avser huvudsakligen personresor men även ett visst inslag av godstrafik på vissa delar.

Denna bantyp består av sträckor med allt från omfattande regionaltågstrafik till banor med mindre regionaltågstrafik och viss godstrafikering. De kortare resorna dominerar, i form av arbetspendling och andra dagliga resor för att få tillgång till samhällsservice inom regioncentrum.

Bantyp 5 – övriga för näringslivet viktiga banor

De består huvudsakligen av mindre trafikerade godsstråk och vissa delar av viktiga godsflöden, men banorna har en viktig funktion för framförallt basindustrins framtida utveckling. Det kan bli stora konsekvenser för enskilda industrier vid större störningar på de här banorna. Banorna är dock måttligt trafikerade och vid mindre störningar begränsas konsekvenserna oftast till ett fåtal transporter.

Läs mer

Nationell plan för transportsystemet 2022-2033

Senast uppdaterad/granskad: 2024-01-26

Informationen nedan visas enbart inom Trafikverkets nätverk

Innehållsansvarig Catherine Selvén
Kommunikatör Agneta Hedenblad