Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Landskap i samhällsplaneringen

Det gäller att göra rätt från början, det vill säga att planera omsorgsfullt, anpassa infrastrukturen till natur- och kulturmiljö och dessutom minimera riskerna för negativ miljöpåverkan under bygget.

Vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar kan bli barriärer som hindrar djurens naturliga rörelsemönster. Samtidigt kan det genom bygget gå att skapa nya möjligheter för djur och växter att etablera sig. Det gäller att göra rätt från början, det vill säga att planera omsorgsfullt, anpassa infrastrukturen till natur- och kulturmiljö och dessutom minimera riskerna för negativ miljöpåverkan under bygget. Varje bygge av en väg eller järnväg innebär konflikt med andra intressen. Natur- och kulturvärden kan påverkas.

Barriärer och intrång i samhällsplaneringen

Infrastrukturen utgör ett fysiskt hinder för människor och djur att fritt röra sig i naturen och i städerna. Detta påverkar landskapsbilder och stadsupplevelser negativt, och det minskar tillgängligheten för gående och cyklister samt hämmar växt– och djurliv. Barriäreffekten på- verkas av faktorer som infrastrukturens utformning, trafikflödets storlek, andelen tung trafik, trafikens hastighet och förekomsten av trafikljus. Åtgärder för att minska barriär- effekter kan vara exempelvis förbättrad utformning och trafiksignalstyrning i korsningar, hastighetsreducering, traffic calming åtgärder, omledning av trafik, höjning eller sänkning av vägbanan samt planering så att behovet av att korsa en väg eller järnväg minskar. Även olika typer av faunapassager kan anläggas, liksom passager för friluftsliv. I MKB bör man även belysa barriäreffekter för friluftsliv och vilt och konsekvenser för skogens sociala värden. Det är också viktigt att beakta utbredning av buller i stora opåverkade områden med hänsyn till bland annat rekreationsintresset. En väg passerar tusentals små och stora vattendrag. Hur vattnets passage under vägen är utformad har en avgörande betydelse för vattnets ekologi. Vägar skär ofta bäckar och vattendrag nära anslutningen mot sjöar. En enda felaktigt lagd vägtrumma kan påverka ekosystemet om den skär av vandringsvägen till lekplatser för djur. Konsekvenserna kan bli betydande för fiskar och andra djur som lever i vatten, såsom grodor och uttrar.

Kulturmiljöer

Milstenar, stenbroar, akvedukter och alléer är exempel på miljöer med stort kulturhistoriskt värde. Det är Trafikverkets ansvar att sådana värdefulla miljöer i och längs det statliga väg- och järnvägsnätet vårdas på ett bra sätt.

Järnvägar, vägar, broar och tunnlar har utformats, medvetet eller omedvetet, för att passa in i landskapet. De har blivit en del i kulturmiljön – den miljö som formats av människan. De är en del av vår vardag, och utformningen av järnvägs- och vägmiljön ska förena funktion, skönhet och hållbarhet.

Naturreservat

Trafikverkets synpunkter på inrättande av naturreservat kan gälla att området inte ska upprättas inom vägområdet eller försvåra normal drift och underhåll av vägar eller järnvägar samt att man ska ta hänsyn till bullerproblematik. Om ett reservat omfattar eller angränsar till en statlig väg eller järnväg bör Trafikverket och kommunen föra en dialog om hur områdets värden och viktiga funktioner kan tillgodoses samtidigt som drift och underhåll inte försvåras.

Biotopskydd

Syftet med biotopskydd är att skydda mindre områden med naturvärden som inte skyddas på annat sätt, till exempel stengärdsgårdar. Trafikverkets synpunkter kan handla om att området för biotopskydd inte ska upprättas inom vägområdet eller försvåra normal drift och underhåll av vägar eller järnvägar. Vissa områden är enligt miljöbalken generellt skyddade i hela landet, medan andra skyddsområden beslutas av länsstyrelser, andra myndigheter, som Skogsstyrelsen, och enskilda kommuner. De myndigheter som beslutar om biotopskydd kan även besluta om dispens. Nya planläggningsprocessen och ändringarna i väglagen och lagen om byggande av järnväg gör det möjligt att hantera frågan i planeringen så att särskild dispens inte krävs. Se till exempel 16 a§ väglagen och 7 kap. 11 miljöbalken.

Projektet Landskap i långsiktig planering, har utvecklat en metodik för att vända perspektivet; från sektorisering till helhet, från att undvika skada till att utveckla och förbättra. Syftet är att bidra till en hållbar utveckling.

Landskap i långsiktig planering