Lokalisering

I de flesta fall krävs en buller- och vibrationsutredning, som kommunen eller exploatören ansvarar för att ta fram. Utgångspunkter för utredningen ska bland annat vara prognoser för framtida trafikmängder och hastigheter. Trafikverket kan tillhandahålla uppgifter om detta. Bullerberäkningar från varje källa samt en sammantagen beräkning av både buller och vibrationer bör redovisas. Synpunkter från kommunens tillsynsmyndighet enligt miljöbalken ska tillmätas stor vikt vid bedömningen av risker för olägenheter och behov av skyddsåtgärder. Vid nyetablering av verksamhet eller ändrad användning av områden är det viktigt att skydda störningskänsliga verksamheter. Sådan verksamhet bör inte lokaliseras alltför nära en infrastrukturanläggning. Exempelvis bör parker, begravningsplatser och rekreationsområden i tätorter ge möjlighet till avkoppling från omgivande miljöer, som ofta är bullerexponerade. Det gäller också lekplatser, dag- och fritidshem och skolgårdar. Riktvärden för buller bör redovisas i planbestämmelserna.

Krav

Boendemiljöer och andra störningskänsliga verksamheter bör i första hand etableras i områden som inte är störda av buller eller vibrationer. Enligt 2 kap. 5 § PBL ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet, med hänsyn till bland annat möjligheterna att förebygga bullerstörningar. Trafikverket anser att krav ska ställas i den fysiska planeringen på att man klarar riktvärden för trafikbuller och vibrationer vid nybyggnation av bostäder.

Om ny bostadsbebyggelse planeras i ett buller– och eller vibrationsutsatt läge, till exempel nära en järnväg eller väg, kan det krävas skyddsåtgärder eller särskild utformning av bebyggelsen för att den ska bli lämpligt för sitt ändamål. Detta bör i så fall regleras i detaljplanen. Kommunen eller exploatören ska bedöma om platsen är lämplig för ändamålet med hänsyn till buller och vibrationer och om skyddsåtgärder behövs.