Risker och riskanalys i samhällsplaneringen

Trafikverkets kontaktcenter Har du frågor om innehållet på sidan? Vi kan svara måndag–fredag klockan 8.00–16.00.

För trafikinformation och akuta fel som kräver omedelbar åtgärd, har vi öppet dygnet runt.

Vid bygge nära infrastruktur för resor och transporter innebär det miljö- och säkerhetsrisker. Av riskanalysen ska det framgå vilken betydelse de lokala förutsättningarna har för risknivån och behovet av skyddsavstånd och skyddsåtgärder.

Det finns ofta ett starkt exploateringstryck nära viktiga kommunikationsstråk. Man söker skyltlägen för att nå hög exponering av sin verksamhet, god tillgänglighet för kunder eller kostnadseffektiv gods- och varuhantering. Detta kan komma i konflikt med Trafikverkets uppdrag att långsiktigt vidmakthålla och utveckla en god funktionalitet för kommunikationsanläggningar av riksintresse.

Om man bygger intill en väg, järnväg, farled, flygplats eller terminalanläggning innebär det att bebyggelsen utsätts för både miljö- och säkerhetsrisker. För att det ska gå att upprätthålla säkerhet och sköta tillsyn, drift och underhåll ställs vissa krav vid byggande intill infrastrukturanläggningar.

Risker och riskanalys i översiktsplanering

Vid översiktsplanering identifieras konsekvenserna av exploatering av mark och vatten. Det sker i miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) med riskanalyser för till exempel vindkraft, klimatanpassning, förorenade områden, transport av farligt gods, buller (tysta områden) och översvämningsområden.

En MKB ska ge underlag för en samlad bedömning av hur en planerad förändring påverkar människors hälsa, säkerhet och miljö samt hushållning med naturresurser. En MKB bör innehålla en riksinventering där man kartlägger om det finns behov av att genomföra en riskanalys för särskilda objekt. Med hänsyn till bestämmelser om hösta tillåtna nivåer på störning, klimatanpassning, buller, vatten, förorenad mark, renhållningsanläggning för avfall, risker nära flygplatser, riskfyllda anläggningar, trafiksäkerhet, plankorsningar, obehörigt spårbeträdande i järnvägsanläggningen och transporter av farligt gods.

Genom MKB: er skapas förutsättningar att överblicka problem och konflikter och som sedan mynnar ut i rekommendationer för befintlig och planerad bebyggelse, strategiska överväganden och vidare utredningar. Riskområden pekas ut och strategiska beslut fattas om lämpliga åtgärder inom kommunen eller mellan kommunala planer. Exploatering nära transportanläggningar får inte påverka möjligheterna till drift, underhåll och framtida utveckling av dessa anläggningar.

Länsstyrelsens riktlinjer

Länsstyrelsens riktlinjer för skyddsavstånd kan ligga till grund för en översiktlig riskanalys och vara vägledande för bedömningar av om markområden är mer eller mindre lämpliga för olika planerings alternativ (figur nedan). Dessa bedömningar görs av Länsstyrelsen.

Riskhanteringsprocessen, från Riskhantering och detaljplaneringsprocessen, Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län.

Risker och riskanalys i detaljplaneringen

I detaljplaneskedet kan risker identifieras och beskrivas med stöd av en riskanalys. Analysen ska visa hur risken påverkar planområdet och vilka åtgärder som behövs för att minska risken. I detaljplanen kan kommunen föreskriva en utformning av den byggda miljön som minskar skadorna vid en olycka. Om risker och konsekvenser till följd av planerna för området är acceptabla är det inte nödvändigt att fortsätta riskhanteringsprocessen. Det är dock viktigt att detta ställningstagande finns med i planhandlingarna.

Om en riskanalys bör tas fram beror på befintlig bebyggelse, riktlinjer hos kommunen och länsstyrelsen samt typen av väg eller järnväg. Generellt sett kan 150 meter från en väg eller järnväg vara ett riktvärde för inom vilket avstånd som man bör undersöka riskerna med farligt gods närmare. Vilket avstånd som gäller anges i flera lokala och regionala riktlinjer men är inte nationellt fastställt. Avståndet kan vara längre, till exempel där det finns flera transportleder och där det behövs skydd av vattentäkter. I de fall en detaljerad riskbedömning krävs bör den genomföras av en specialist.

Riskhanteringen ska genomföras i samråd med Räddningstjänsten eller den kommunala riskhanteringsgruppen. Underlag och ställningstagande ska redovisas i planhandlingarna. Arbetet med riskhantering bör påbörjas tidigt i planprocessen. Riskbedömningen ska vara klar vid samrådsskedet så att den finns som beslutsunderlag för den fortsatta planeringen.

Intressekonflikter - exploatera och bevara

Vid riskanalys för ett vägavsnitt, järnvägar, en hamn eller en flygplats kan konflikter uppstå mellan behovet av att exploatera mark eller förtäta befintlig bebyggelse och att bevara. Av riskanalysen ska då framgå vilken betydelse de lokala förutsättningarna har för risknivån och behovet av skyddsavstånd och skyddsåtgärder inom olika delområden. En sådan riskanalys gör att kommunen i översiktsplanen och enskilda detaljplaneärenden kan förhålla sig till riskerna och väga dessa mot andra intressen.

Lokalisering till mark som är lämpad för ändamålet: 2 kap. 5 § plan– och bygglagen (2010:900)

Bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet, eller med tanke på risken för olyckor, översvämning eller erosion, enligt 2 kap. 5 § plan– och bygglagen (2010:900).

Länsstyrelsen bevakar att dessa frågor tillgodoses så långt det är möjligt och att det byggs ett samhälle som är robust och motståndskraftigt. Det innebär till exempel att länsstyrelsen ska se till att hänsyn tas till inverkan av klimatförändringarna och granska riskanalyser när exploatering sker nära riskfyllda anläggningar eller nära vägar rekommenderade som transportleder för farligt gods.

Läs mer

Senast uppdaterad/granskad: 2017-08-10