Trängsel i Stockholm. Foto: Kenneth Hellman

Personresor

Bilismen har i många tätorter blivit en dominerande faktor som undertrycker andra kvaliteter som tätorten bör och kan erbjuda. Den utvecklingen är ohållbar.

Bilens och bilismens negativa konsekvenser behöver reduceras för att säkerställa en god hälsa och oförstörda ekosystem. Om utvecklingen ska vändas till ett mer hållbart resande krävs att man prioriterar gåendes, cyklisters och kollektivresenärers anspråk på säkerhet, tillgänglighet samt vårdade, trivsamma och trygga gaturum. Det är nödvändigt även om det sker på bekostnad av bilisternas anspråk på framkomlighet, åtkomlighet och bekvämlighet. I annat fall sker ingen övergång till mer hållbara alternativ. Om ett sammanhängande gång- och cykelvägnät kombineras med hastighetsdämpande åtgärder blir stråken mer attraktiva.

"Shared space" – olika trafikanter på samma yta

"Shared space" är ett synsätt som går ut på att alla trafikanter ska kunna vistas på samma yta. I stället för att separera trafikantgrupper så sammanförs de i en och samma miljö. Vanligtvis utformas denna miljö, ofta stadsrummet, för att passa fotgängare och cyklisters förutsättningar.

En gångfartsgata är till för alla trafikanter men användningen sker på de oskyddade trafikanternas villkor. Hastigheten för bilar ska motsvara gånghastigheten, fordon ska lämna företräde och parkering får bara ske på anvisad plats.

För personer med funktionsnedsättning, samt äldre och barn, har ofta små detaljer i trafikmiljön stor betydelse för möjligheterna att våga och kunna gå ut. Vid planering och utformning bör möjligheterna att förflytta sig dimensioneras för personer med funktionsnedsättning. Det leder till att transportsystemet kan användas av alla.

Enkelt avhjälpta hinder för att öka användbarheten i den fysiska miljön vid hållplatser och mötespunkter finns beskrivna i Trafikverkets publikation Attraktiva stadsrum för alla.