Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Vad handlar Den attraktiva regionen om?

Vad är en attraktiv region och hur kan samhällsplaneringen bidra till att skapa en attraktiv region? Det är nyckelfrågan i det här utvecklingsprojektet.

Samspelet mellan rumslig utveckling, infrastruktur och transportplanering är ett huvudtema i Den attraktiva regionen. Målet är att utvinna ny kunskap om förutsättningar för regional utveckling samt utveckla metodik där sektors- och nivåövergripande samverkan leder fram till strategier som också omsätts i handling. Pilotregionerna har utgått från faktiska projekt som genom Den attraktiva regionen bedrivs som utvecklingsprojekt.

Vad är en attraktiv region? Det är en nyckelfråga för detta utvecklingsprojekt och hur samhällsplaneringen ska kunna medverka till att vidmakthålla, stärka eller skapa en attraktiv region. Vilka grundläggande villkor ska uppfyllas och vilka värden ska finnas om en region ska fungera robust över tiden? Den Attraktiva Regionen avser behandla dessa frågor med fokus på de mindre orternas villkor. Viktigt att understryka är att det inte finns en lösning eller angreppssätt för regional utveckling.

En nyckelfråga för respektive pilotregion är hur projektet kan medverka till attraktiva orter som tillsammans ökar den regionala integrationen arbetsmarknads- och servicemässigt och på så sätt skapa goda betingelser för människor och företag. De huvudfrågor som hittills utkristalliserats utifrån de olika regionernas arbete är:

  • Hur ser mindre kommuners och orters förutsättningar ut när det gäller att ta del av och bidra till regional utveckling?
  • Hur påverkar lokalisering och utveckling av kollektivtrafikens bytespunkter, särskilt tillgängligheten till dem, den lokala utvecklingen och bidrar det till den samlade regionala utvecklingen?
  • Hur kan ett utvecklat transportsystem bidra, inte bara till arbetsresor utan också till vardagslivets övriga resor, och på så sätt bidra till en välfungerande bostadsmarknad?
  • Vilka samverkansmetoder bidrar till gemensamt agerande för regional utveckling?

Regionförstoring

De lokala arbetsmarknaderna vidgats, och behovet av samspel mellan människor och funktioner kan inte hanteras av en kommun. Vissa platser växer i respektive lokala arbetsmarknad, framförallt de med den bästa tillgängligheten. Regionförstoring ökar människors aktionsradie, men tillväxten sker främst på platser som är 'uppkopplade' till goda kommunikationer och väl fungerande infrastruktur. En utmaning i Den Attraktiva Regionen är att få samhällsplanering och trafikplanering att skapa goda förutsättningar för vardagsliv och företagande i hela regionen – inte bara i regioncentra.

Tillgänglighet

Tillgänglighetsproblematiken har två grundläggande förhållningssätt - utnyttja redan befintlig tillgänglighet eller skapa ny tillgänglighet. I det första fallet – att utnyttja tillgänglighet – ligger huvudansvaret på kommunerna och deras bebyggelse- och verksamhetsplanering. I större orter sker det naturligt tack vare ett bebyggelse- och omvandlingstryck, på mindre orter saknas 'trycket'. Det kräver – om tillgängligheten ska ge mervärden för orten – ett proaktivt agerande som leder till ett koordinerat handlande från andra intressenters sida – såväl genom investeringar som genom verksamhetsutveckling. I det andra fallet – att skapa ny tillgänglighet – krävs att såväl regional som nationell nivå kan övertygas om samhällsnyttan av en investering. Det tar lång tid att få åtgärderna förverkligade och det kräver stora resurser också efter att infrastrukturen är på plats.

I Den attraktiva regionen har det varit viktigt att belysa de mindre kommunernas och orternas förutsättningar att bidra till regional utveckling. Då handlar det om tillgänglighetens betydelse, men även de mer svårgripbara aspekterna; vad gör att en mindre ort uppfattas som attraktiv, hur ser ungdomar på sin livsplats, hur ska äldre få sin service?

Förhållandet mellan stad och land

En annan betydelsefull omständighet är att landsbygdens verksamheter ändrar karaktär, de flesta boende på landsbygden är idag egentligen en del av den urbana ekonomin. Man kan arbeta i staden men bor på landet eller så är företaget lokaliserat på landet med god tillgång till ytor etc. I båda fallen pendlar man till staden antingen som anställd eller med sin verksamhet som utförs där. Och samtidigt gör man sina inköp och utnyttjar servicen i staden. Detta är i hög grad de mindre orterna som i allt mindre utsträckning är serviceorter till omgivande landsbygd. Ett försök att summera vad som medverkar till att behålla befolkningen på orten har gjorts av Tillväxtanalys (Orter med befolkningsökning, 2011), som lyfter fem faktorer som var för sig eller tillsammans har betydelse:

  • Bra infrastruktur (vägar, kommunikationer, bredband)
  • God offentlig service (skolor, vårdcentral, barnomsorg, mack, etcetera)
  • Närhet till arbetsmarknader
  • Attraktivt boende
  • Goda sociala strukturer (föreningsliv, kyrka, eldsjälar)