Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Marknadsanpassad planering av kapacitet (MPK) – arbetssätt och verktyg för framtiden

Marknadsanpassad planering av kapacitet (MPK) handlar om att ta fram nya arbetssätt och verktyg för vår tilldelning av kapacitet. Det ska vara enkelt att hantera tjänster och beställa utrymme på spåren.

Kapacitetsportalen – en väg in, en väg ut

Kapacitetsportalen blir plattformen där Trafikverket och branschen möts för frågor om användning av järnvägen. Här kommer vi också att förenkla och förbättra processen för ansökan om tid i spåren och hantering av tjänster, bland annat genom självservice och med moderna arbetssätt och verktyg. Det blir en enklare, snabbare och mer transparent planering av trafik med en väg in och en väg ut.

All kapacitet syns

För entreprenörer och tågbolag blir Kapacitetsportalen en möjlighet att överblicka hela sitt kapacitetsbehov, från Trafikeringsavtal och kontrakt till tilldelad kapacitet. Det ska vara lätt att se vilken kapacitet som finns tillgänglig vid varje givet tillfälle och plats. Tågbolag och entreprenörer kan planera, söka lediga tider, jämföra alternativa upplägg och tjänster, få prisförslag samt ansöka om kapacitet på egen hand – allt utifrån just sitt eget behov.

Järnvägsnätsbeskrivningen (JNB) kommer att integreras i Kapacitetsportalen. Verktyget kommer att anpassa sig efter förändringar i JNB, och ansökningar kommer automatiskt att matcha JNB när det till exempel gäller tillgänglighet, regler, och priser.

Längre ner på sidan kan du titta på en film som visar hur det kommer att se ut i Kapacitetsportalen.

Successiv planering av kapacitet

För att möta hela marknadens kapacitetsbehov behövs både en fast och en flexibel planering som ger större flexibilitet än vad som är möjlig i dag. Med metoden successiv planering skapar vi större flexibilitet än dagen metod, och skapar därmed utrymme på spåret för andra tåg eller banarbeten. Successiv planering ökar också tågplanens tålighet mot störningar, genom att utnyttja den "luft" som finns i systemet när detaljplaneringen sker i takt med att förutsättningarna ändras och fastställs.

Exempel

Genom att planera tåg och banarbeten successivt får vi en mer flexibel tågplan som är föränderlig i takt med förutsättningarna. Metoden successiv planering fungerar så här:

Anta att tåget ska åka sträckan Gävle-Falun. Det passerar då 13 driftplatser, med på- och avstigning på fem av dem. På dessa fem måste tåget givetvis avgå på angiven tid. Men vid övriga åtta platser är tiden mindre viktig. Som vi idag planerar så låses alla tider, passager som uppehåll, i en ettårig tågplan upp till drygt ett år innan tågen ska gå. Det är inte en optimal planering, och den är inte flexibel. Genom successiv planering skapar vi möjligheter för tåget att passera (eller stanna på) de åtta platserna utan av- och påstigning vid olika tidpunkter olika dagar, utan att påverka de nödvändiga uppehållstiderna. På så sätt skapas möjlighet till utrymme för andra tåg eller banarbeten, och en tåligare tidtabell.