Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Om kraven – farliga ämnen i material och varor

Trafikverket använder stora volymer material och varor vid byggnation och underhåll av infrastruktur. Många material och varor har en lång livslängd och materialvalet har stor betydelse för framtida miljöpåverkan och framtida kostnader.

Trafikverket strävar efter att minimera miljöpåverkan från farliga ämnen i de kemiska produkter, material och varor vi använder. Det är ett led i vårt arbete med att skapa giftfria och resurssnåla kretslopp och uppnå miljömålet Giftfri miljö. Att förebygga läckage och spridning av farliga ämnen är också ett led i att minimera livscykelkostnaderna.

Trafikverket samarbetar med storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö i utvecklingen av gemensamma miljökrav vid entreprenadupphandling. Från och med april 2018 ingår även krav på farliga ämnen i material och varor i Trafikverkets och städernas överenskommelse om gemensamma miljökrav. Kraven för och material och varor (TDOK 2012:22) ingår sedan 2012 i Trafikverkets generella miljökrav för entreprenadupphandling (TDOK 2012:93) men nytt från 2018 är att även storstäderna ansluter sig till kraven. En nyhet från 2018 är även att Trafikverket ställer prestandakrav på andelen material och varor som klarar Trafikverkets kriterier för grupp A.

Läs mer om Trafikverkets generella miljökrav vid entreprenadupphandling

Omfattning

Kraven omfattar material och varor som används i Trafikverkets verksamhet och ska tillämpas i samtliga processer som påverkar innehållet av farliga ämnen i material och varor.

Kraven utgör minimikrav och grundläggande baskrav. Krav som går längre än dessa minimikrav kan vid behov formuleras i till exempel teknik- och systemkrav för specifika material- och varugrupper.

Jord-, berg- och schaktmassor som används vid anläggningsbyggande omfattas inte av dessa krav, eftersom den materialgruppen har behov av krav som går längre än minimikraven i den här riktlinjen.

Nyttan med kraven

Kraven ska bidra till att utveckla bygg- och anläggningssektorn i hållbar riktning.

Syftet är att:

  • Minska risker för hälsa och miljö till följd av spridning och exponering av farliga ämnen.
  • Minimera livscykelkostnader genom att förhindra framtida förorening av mark, vatten och naturmiljö och framtida kostnader för sanering och avfallshantering.
  • Säkra lagefterlevnad gällande Miljöbalken, REACH och Byggproduktförordningen.
  • Bidra till uppfyllelse av de nationella miljömålen Giftfri Miljö och Begränsad Klimatpåverkan.
  • Säkra en kostnadseffektiv förvaltning och avfallshantering genom tillgång till dokumenterad kunskap och information.

Riktlinjen ska även bidra till att skapa enhetlighet och tydlighet gentemot produktutvecklare, materialleverantörer och entreprenörer inom bygg- och anläggningssektorn genom att kraven och kriterierna är harmoniserade med kriterier i EU:s kemikalielagstiftning Reach, Upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier samt BASTA. Att även storstäderna från och med 2018 ansluter sig till kraven kommer ytterligare bidra till en enad och kraftfull kravbild.

Harmoniseringen förväntas leda till större effektivitet i arbetet med riskminskning och utfasning av farliga ämnen i material och varor i bygg- och anläggningssektorn.