Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Klimatbarometern

Klimatbarometern visar hur mycket koldioxid som släpps ut från vägtrafiken – från alla Sveriges bilar, lastbilar, bussar, motorcyklar och arbetsmaskiner. Barometern uppdateras varje månad.

Klimatbarometern anger summan av alla koldioxidutsläpp för alla drivmedel – bensin och diesel, men också etanol, biodiesel (FAME och HVO), naturgas och biogas. Beräkningen omfattar alla utsläpp, såväl från tillverkning och distribution av ett bränsle som från förbränningen av det i en motor. Barometern ger en mer komplett bild och medger en tätare uppföljning än vad som har varit möjligt tidigare. Data om drivmedelsleveranser får Trafikverket från Statistiska centralbyrån (SCB) varje månad. Utöver vägtrafik omfattas även arbetsmaskiner, arbetsredskap och fritidsbåtar.

Under 2018 har SCB och Energimyndigheten gjort stora förändringar i insamling av statistiken om drivmedel. Det har gjort att det inte längre är möjligt att jämföra statistik fram till och med 2017 med statistik från 2018 och framåt. För att överlappa detta har vi för klimatbarometern tvingats använda en alternativ metod under 2018 som bygger på andel biodrivmedel, trafikförändring och genomsnittlig energieffektivisering från tidigare år. Denna metod kommer användas under 2018 och 2019 tills vi får en ny komplett serie med drivmedelsleveranser på totalt 24 månader, där vi kan jämföra ett tolvmånadersmedelvärde med ett annat ett år tidigare.

Som högst låg index på 115 i slutet av 2007 och början av 2008, vilket innebar att utsläppen var 15 procent större än 1990. Utsläppen minskade sedan fram till slutet av 2014 då indexet nådde en nivå på 102 för att därefter följas av perioder med både ökningar och minskningar. Orsaken till den lägre minskningstakten är att energieffektivare fordon och ökad andel biodrivmedel delvis har motverkats av ökad personbils och lastbilstrafik. Index ligger nu på 97 det vill säga tre procent lägre än utsläppen 1990. Under senaste 12 månaders perioden har utsläppen preliminärt varit oförändrade. Det kan jämföras med nödvändig minskningstakt på cirka 8 procent per år för att nå klimatmålet för transportsektorn 2030.

Utsläpp och mål 1990–2030

Kurvan i klimatbarometern visar utvecklingen från 1990 fram till i dag. Målet för transportsektorn är att den ska bidra till att miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende. År 2030 ska utsläppen ha minskat med minst 70 procent jämfört med 2010. Det innebär att utsläppen måste minska kraftigt framöver.

Så förändras utsläppen

Vägtrafikens klimatpåverkan beror på trafikarbetets storlek, andelen förnybar energi och fordonens energieffektivitet.

Trafiken på det statliga vägnätet har under den senaste 12-månadsperioden (till och med oktober) ökat med 0,7+/-0,5 procent. Personbilstrafiken har ökat med 0,5+/-0,4 procent och lastbilstrafiken ökat med 2,8+/-1,5 procent. Det finns ingen statistik för hur trafiken förändrats på hela vägnätet (statligt, kommunalt och enskilt vägnät) under senaste 12 månadsperioden. En indikation kan fås genom att titta på förändringen föregående år. Under 2017 ökade trafiken på hela vägnätet med 1,5 procent jämfört med föregående år samtidigt som trafiken på det statliga vägnätet ökade med 1,5+/-0,4 procent. Det är därför rimligt att anta att även trafiken på hela vägnätet har ökat under senaste 12 månadsperioden.

Personbilarna har blivit mer energieffektiva även om takten har avtagit. De bilar som nyregistreras är helt enkelt snålare än de äldre bilar som skrotas. Nya personbilar registrerade under 2017 förbrukade i genomsnitt 5,1 l/100 km (123 g CO2/km), jämfört med 5,0 l/100 km (123 g CO2/km) år 2016. Nya lätta lastbilar registrerade under 2017 förbrukade i genomsnitt 6,1 l/100km (159 g/km) jämfört med 6,2 l/100km (162 g CO2/km) år 2016. Sverige hade tidigare det högsta koldioxidutsläppet per kilometer för nya personbilar inom EU. Fram till och med 2012 närmade sig dock Sverige EU-snittet men till 2014 föll vi ner till en 19:e plats, en plats som behölls även 2015 och som till 2016 förbättrats en plats till 18:e plats. 

Under senare år har de minskade koldioxidutsläppen från nya bilar drivits av en generell
effektiviseringav alla motortyper. 2017 avviker från detta mönster genom att minskningen av koldioxidutsläppen framförallt berodde på en ökad andel elbilar och laddhybrider med utsläpp under 50 g/km. Elbilar och laddhybrider med utsläpp under 60 g/km samt gasbilar (klimatbonusbilar) svarade under tre första kvartalen 2018 för 8,4 procent av nyregistrerade personbilar vilket kan jämföras med 5,8 procent under motsvarande period 2017. Andelen malusbilar med utsläpp över 95 g/km var under tre första kvartalen 2018 86 procent vilket kan jämföras med 89 procent under motsvarande period 2017..

Andelen biodrivmedel har under senaste 12 månaderna (till och med oktober2018) ökat till 20,9 procent jämfört med 20,2 procent föregående år. Orsaken är huvudsakligenatt biodiesel i form av HVO och FAME som ersättning för diesel, såväl låginblandad som ren biodiesel ökat. HVO som står för största delen av biodieseln ökade med 3 procent och FAME med 36 procent senaste 12 månaders perioden. Ökningstakten har dock avtagit för HVO och sedan halvårsskiftet kan till och med ses en minskning av framförallt HVO100. Detta hänger sannolikt ihop med det ökade priset på HVO100 i förhållande till diesel. Andel biogas av fordonsgasen ökar vilket till största delen beror på att mängden naturgas minskar. Över 90 procent av fordonsgasen utgörs nu av biogas. Mängden bensin minskar medan mängden diesel ökar något. Mängden höginblandad etanol till E85 som används i personbilar och ED95 som används i bussar ökade med 38 procent under senaste 12 månadsperioden.

FN:s mål max 2 grader

Under FN:s klimatkonferens i Paris 2015 kom världens länder överens om att begränsa klimatpåverkan till en maximal temperaturökning på 2 grader Celsius jämfört med förindustriell nivå men även sträva efter att begränsa den till maximalt 1,5 grader. Såväl en begränsning till 2 grader som 1,5 graders temperaturökning kräver att de globala utsläppen når noll någon gång i mitten av seklet. Med en rättvis bördefördelning behöver de rikare länderna nå nollnivån tidigare. Miljömålsberedningen har utifrån Parisöverenskommelsen föreslagit att Sverige ska vara klimatneutralt senast 2045 och även att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010.

För att klara detta inom vägtransportsektorn nationellt och internationellt krävs en kraftfull teknisk utveckling. Det krävs både energieffektivisering och introduktion av förnybar energi. Men den knappa tiden gör att detta inte är tillräckligt. Det krävs även en samhällsutveckling där den egna bilen spelar en mindre roll som transportmedel och där tillgänglighet skapas genom god kollektivtrafik och goda möjligheter att gå och cykla. Denna slutsats drar Trafikverket i flera olika rapporter. Regeringen har utifrån Miljömålsberedningen förslag lagt fram ett förslag till klimatlag enligt vilken Sverige ska vara klimatneutralt senast 2045 och även att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Riksdagen beslutade klimatlagen i juni 2017.

Klimatbarometern omfattar alla drivmedel

Klimatbarometern beräknar vägtrafikens koldioxidutsläpp utifrån hur mycket drivmedel som levereras i Sverige. Beräkningen omfattar alla drivmedel. Här ingår bensin och diesel, men också etanol till låginblandning i bensin, etanol i E85 och bussbränsle, biodiesel inblandad i diesel, naturgas och biogas. Barometern visar hur stora utsläpp bränslet ger upphov till under hela livscykeln. Utsläppen uppstår inte bara vid förbränningen i motorerna. Också de utsläpp som uppstår när bränslet produceras och distribueras finns med i beräkningen. Värdena bygger på samma underlag som Bilindex.

Klimatbarometern skiljer sig från den statistik som redovisas för vägtrafiken i Trafikverkets årsredovisning. Det beror på två saker:

  • Värdena i Trafikverkets årsredovisning inkluderar inte utsläpp i samband med produktion och distribution av bränslen. Det har störst betydelse för biobränslen.
  • Barometern utgår från alla bensin- och dieselleveranser, medan årsredovisningen försöker isolera enbart de bränslen som används för vägtrafik. Det sistnämnda kräver detaljerade data om fordonsbestånd och trafikutveckling som inte är tillgängliga annat än på årsbasis. Detta har störst betydelse för diesel och innebär att barometern även tar med arbetsmaskiner.