Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Klimatbarometern

Klimatbarometern visar hur mycket koldioxid som släpps ut från vägtrafiken – från alla Sveriges bilar, lastbilar, bussar, motorcyklar och arbetsmaskiner. Barometern uppdateras varje månad.

Klimatbarometern anger summan av alla koldioxidutsläpp för alla drivmedel – bensin och diesel, men också etanol, biodiesel (FAME och HVO), naturgas och biogas. Beräkningen omfattar alla utsläpp, såväl från tillverkning och distribution av ett bränsle som från förbränningen av det i en motor. Barometern ger en mer komplett bild och medger en tätare uppföljning än vad som har varit möjligt tidigare. Data om drivmedelsleveranser får Trafikverket från Statistiska centralbyrån (SCB) varje månad. Utöver vägtrafik omfattas även arbetsmaskiner, arbetsredskap och fritidsbåtar.

Under 2018 har SCB och Energimyndigheten gjort stora förändringar i insamling av statistiken om drivmedel. Det har gjort att det inte längre är möjligt att jämföra statistik fram till och med 2017 med statistik från 2018 och framåt. För att överlappa detta har vi för klimatbarometern tvingats använda en alternativ metod under 2018 som bygger på andel biodrivmedel, trafikförändring och genomsnittlig energieffektivisering från tidigare år. Denna metod kommer användas under 2018 och 2019 tills vi får en ny komplett serie med drivmedelsleveranser på totalt 24 månader, där vi kan jämföra ett tolvmånadersmedelvärde med ett annat ett år tidigare.

Som högst låg index på 115 i slutet av 2007 och början av 2008, vilket innebar att utsläppen var 15 procent större än 1990. Utsläppen minskade sedan fram till slutet av 2014 då indexet nådde en nivå på 102 för att därefter följas av perioder med både ökningar och minskningar. Orsaken till den lägre minskningstakten är att energieffektivare fordon och ökad andel biodrivmedel delvis har motverkats av ökad personbils och lastbilstrafik. Index ligger nu på 98 det vill säga två procent lägre än utsläppen 1990. Under senaste 12 månaders perioden har utsläppen ökat med 2 procent. Det kan jämföras med nödvändig minskningstakt på cirka 8 procent per år för att nå klimatmålet för transportsektorn 2030.

1990-2019 – medelvärde för tolvmånadersperioder jämfört med 1990 (index=100)
1990-2019 – medelvärde för tolvmånadersperioder jämfört med 1990 (index=100)


Utsläpp och mål 1990–2030

Kurvan i klimatbarometern visar utvecklingen från 1990 fram till i dag. Målet för transportsektorn är att den ska bidra till att miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende. År 2030 ska utsläppen ha minskat med minst 70 procent jämfört med 2010. Det innebär att utsläppen måste minska kraftigt framöver.

Medelvärde för tolvmånadersperioder jämfört med 1990 (index 100)
Medelvärde för tolvmånadersperioder jämfört med 1990 (index 100)


Så förändras utsläppen

Vägtrafikens klimatpåverkan beror på trafikarbetets storlek, andelen förnybar energi och fordonens energieffektivitet.

Såväl den totala trafikens som personbilstrafikens förändring på det statliga vägnätet låg under senaste 12 månaders perioden (t.o.m. augusti) inom osäkerhetsintervallet. Den totala trafikens förändring var 0,2+/-0,5 procent och personbilstrafikens 0,1+/-0,5 procent. Lastbilstrafiken ökade dock med 1,9+/-1,2 procent. Det finns ingen statistik för hur trafiken förändrats på hela vägnätet (statligt, kommunalt och enskilt vägnät) under senaste 12 månadsperioden. En indikation kan fås genom att titta på förändringen föregående år. Under 2018 ökade trafiken på hela vägnätet med 0,9 procent jämfört med föregående år samtidigt som trafiken på det statliga vägnätet ökade med 0,4+/-0,5 procent. Det är därför rimligt att anta att även trafiken på hela vägnätet har förändrats i motsvarande grad som på det statliga vägnätet.

Personbilarna har blivit mer energieffektiva även om takten har avtagit. De bilar som nyregistreras är helt enkelt snålare än de äldre bilar som skrotas. Däremot blev de nya personbilarna under 2018 inte energieffektivare än de som registrerades under 2017. Både 2017 och 2018 var det genomsnittliga koldioxidutsläppet för nya personbilar 122 g/km. Sverige hade tidigare det högsta koldioxidutsläppet per kilometer för nya personbilar inom EU. Fram till och med 2012 närmade sig dock Sverige EU-snittet men till 2014 föll vi ner till en 19:e plats, en plats som behölls även 2015 och som till 2016 och 2017 förbättrats en plats till 18:e plats. 

Fram till och med 2016 drevs minskningen av koldioxidutsläppen från nya bilar till största delen av en generell effektivisering av alla motortyper. Under 2017 och 2018 har dock utsläppen från nya bensin- och dieselbilar ökat. För 2017 klarade den ökade andelen av elbilar och laddhybrider att kompensera för det men under 2018 räckte inte det riktigt till för att få en total minskning. En viktig förklaring till den ökade andelen av framförallt elbilar var införandet av bonus-malussystemet 1 juli 2018. Totalt nyregistrerades mellan första juli och sista december 2018 16 827 klimatbonusbilar som utöver elbilar och laddhybrider under 60 g/km även inkluderar gasbilar, vilket motsvarar en andel på 13,1 procent av det totala antalet nyregistrerade personbilar. Hittills i år (t.o.m. augusti) har motsvarande andel legat på 12,2 procent.

Andelen biodrivmedel har under senaste 12 månaderna (till och med augusti 2019) minskat till 19,8 procent jämfört med 21,3 procent ett år tidigare. Minskningen ligger på HVO100, medan FAME till såväl låginblandning som höginblandning har ökat. Den minskade mängden HVO100 hänger sannolikt ihop med det ökade priset i förhållande till diesel. Andel biogas av fordonsgasen ökar vilket till största delen beror på att mängden naturgas minskar. Över 90 procent av fordonsgasen utgörs nu av biogas. Både mängden diesel ökar. Mängden E85 som används i personbilar ökade under senaste 12 månadsperioden.

FN:s mål sträva efter max 1,5 grader

Under FN:s klimatkonferens i Paris 2015 kom världens länder överens om att begränsa klimatpåverkan till en maximal temperaturökning på 2 grader Celsius jämfört med förindustriell nivå men även sträva efter att begränsa den till maximalt 1,5 grader. Såväl en begränsning till 2 grader som 1,5 graders temperaturökning kräver att de globala utsläppen når noll någon gång i mitten av seklet. Med en rättvis bördefördelning behöver de rikare länderna nå nollnivån tidigare. Miljömålsberedningen har utifrån Parisöverenskommelsen föreslagit att Sverige ska vara klimatneutralt senast 2045 och även att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010.

För att klara detta inom vägtransportsektorn nationellt och internationellt krävs en kraftfull teknisk utveckling. Det krävs både energieffektivisering och introduktion av förnybar energi. Men den knappa tiden gör att detta inte är tillräckligt. Det krävs även en samhällsutveckling där den egna bilen spelar en mindre roll som transportmedel och där tillgänglighet skapas genom god kollektivtrafik och goda möjligheter att gå och cykla. Denna slutsats drar Trafikverket i flera olika rapporter. Regeringen har utifrån Miljömålsberedningen förslag lagt fram ett förslag till klimatlag enligt vilken Sverige ska vara klimatneutralt senast 2045 och även att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Riksdagen beslutade klimatlagen i juni 2017.

Klimatbarometern omfattar alla drivmedel

Klimatbarometern beräknar vägtrafikens koldioxidutsläpp utifrån hur mycket drivmedel som levereras i Sverige. Beräkningen omfattar alla drivmedel. Här ingår bensin och diesel, men också etanol till låginblandning i bensin, etanol i E85 och bussbränsle, biodiesel inblandad i diesel, naturgas och biogas. Barometern visar hur stora utsläpp bränslet ger upphov till under hela livscykeln. Utsläppen uppstår inte bara vid förbränningen i motorerna. Också de utsläpp som uppstår när bränslet produceras och distribueras finns med i beräkningen.

Klimatbarometern skiljer sig från den statistik som redovisas för vägtrafiken i Trafikverkets årsredovisning. Det beror på två saker:

  • Värdena i Trafikverkets årsredovisning inkluderar inte utsläpp i samband med produktion och distribution av bränslen. Det har störst betydelse för biobränslen.
  • Barometern utgår från alla bensin- och dieselleveranser, medan årsredovisningen försöker isolera enbart de bränslen som används för vägtrafik. Det sistnämnda kräver detaljerade data om fordonsbestånd och trafikutveckling som inte är tillgängliga annat än på årsbasis. Detta har störst betydelse för diesel och innebär att barometern även tar med arbetsmaskiner.