Inrikes transporter står för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Om även utrikes sjöfart och flyg tas med, är andelen drygt 40 procent. Av inrikes transporter står vägtrafiken för drygt 90 procent av utsläppen.

Vägtrafikens stora andel av utsläppen beror på att fordonen fortfarande till största delen använder fossila drivmedel. Sambandet mellan bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp är enkelt: förbränning av en liter fossil bensin eller diesel ger mer än två kilogram fossil koldioxid. Och det finns ingen teknik för att rena bort koldioxidutsläpp från motorer.

Det är tre faktorer som bestämmer klimatpåverkan från vägtransporter:

• Trafikarbetet – hur mycket vi kör med våra fordon.
• Energianvändningen per kilometer – hur mycket bränsle fordonen förbrukar per kilometer.
• Andelen fossila bränslen – mängden fossil bensin och diesel i förhållande till förnybar energi.

Hur mycket energi ett fordon använder per kilometer beror på hur bränsleeffektiv motorn är. Men bränsleförbrukningen påverkas också av fordonets vikt, körsättet, hur vägarna är utformade och om man håller hastighetsgränserna.

Utsläppen av växthusgaser jämförs med basår 1990 och har sedan dess ökat. De nådde sin topp under 2007–2008. Därefter har utsläppen minskat fram till 2014 för att sedan följas av perioder med både ökningar och minskningar. Orsaken till den lägre minskningstakten är att energieffektivare fordon och ökad andel biodrivmedel delvis motverkats av ökad personbils- och lastbilstrafik.

Utsläppen från utrikes sjöfart och flyg har ökat kraftigt sedan 1990. Järnvägstrafik ger små utsläpp av växthusgaser och har legat ganska still över tid.

Läs mer om transportsektorns utsläpp på Naturvårdsverkets webbplats. De ansvarar för Sveriges officiella statistik gällande växthusgasutsläpp (se länk nedan).