Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Måldirektör Maria Krafft till vänster och Johan Strandroth, sakkunnig i trafiksäkerhet med rapporten i sin hand.
Denna nyhet är äldre än 6 månader

Antalet omkomna i trafiken minskar inte

Förra året omkom 270 personer i trafikolyckor, vilket är fler än 2015. På Resultatkonferens trafiksäkerhet analyserades utvecklingen. Alla talarna var överens: vi har nått en platå och behöver kraftsamla för att skapa bättre resultat tillsammans

Varje år gör Trafikverket tillsammans med VTI och Transportstyrelsen en analys av trafiksäkerhetsläget för vägtrafik. För att följa upp utvecklingen på vägen mot Nollvisionen, mäts utfallet mot ett antal indikatorer som bland annat mäter hastighetsefterlevnad, bältesanvändning, hjälmanvändning, säkra statliga vägar och underhåll av gång-, cykel- och mopedvägar.

När trafiksäkerhetsutvecklingen för 2016 presenterades onsdagen den 26 april visade siffrorna att antalet omkomna i trafiken inte minskar längre. 270 personer dödades i vägtrafiken 2016, motsvarande siffra för 2015 var 259. En nyhet var att fler indikatorer än någonsin tidigare visar att utvecklingen avviker från det önskade målet. Samtidigt är det lika viktigt att rädda liv idag som för tjugo år sedan när Nollvisionen infördes.

Regeringen lanserade i höstas en nystart för Nollvisionen och gav Trafikverket ett nytt samordningsuppdrag. Vi gör en första återrapportering om detta i slutet av maj månad. 

Nollvisionen tjugo år

Sverige lanserade Nollvisionen i samband med att den beslutades av riksdagen 1997. Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon påminde att dödstalen gått ned markant från läget när Nollvisionen etablerades för tjugo år sedan och antalet trafikdödade översteg 500 personer per år.

– Arbetet med Nollvisionen har varit framgångsrikt, men vi behöver göra mer för att rädda fler, sa Lena Erixon. Det krävs samarbeten, innovationer och uthålligt arbete för att nå målet.

Therese Malmström, projektledare på Transportstyrelsen, berättade om den slutförda utredningen om förares användning av kommunikationsutrustning under färd och Transportstyrelsens reflektioner kring detta.

Många viktiga åtgärder

Det krävs mer och fler insatser för att förbättra trafiksäkerhetutvecklingen. Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket, var en av dagens talare och pekade på åtgärder så som fler mittseparerade vägar, fortsatt hastighetsanpassning, ökat fokus på att hastigheter hålls och att det blir en ökad hjälmanvändning.

Rosengrens reflektioner

Björn Rosengren, före detta näringsminister, var med och tog Nollvisionen från ord till handling för tjugo år sedan. På konferensen serverade han anekdoter och erfarenheter från denna tid.

– Styrkan i trafikpolitiken då var just visionen, sa Björn. Och att den gick att mäta. Ni måste ta initiativet genom att ställa krav och kunna genomföra åtgärder. Då påverkar ni politiken. Då påverkar ni utvecklingen.

Faktaruta Nollvisionen

  • Sverige lanserade Nollvisionen i samband med att det beslutades av riksdagen 1997. Det har lett till förändringar i sättet att arbeta med trafiksäkerhet. Även internationellt har Nollvisionens tankar fått genomslag.
  • I juni 2009 beslutade riksdagen om ett nytt etappmål för trafiksäkerheten på de svenska vägarna. Det innebär att antalet trafikdödade år 2020 inte får vara fler än 220. Etappmålet innebär en halvering av antalet omkomna i trafiken från år 2007 till år 2020. Antalet allvarligt skadade i trafiken ska minska med en fjärdedel under samma period.
  • För järnvägen har senare ett liknande mål formulerats, som säger att antalet omkomna i olyckor på järnväg ska vara max 55 år 2020, vilket är en halvering från 110 omkomna (2010 års nivå).