Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Björn Nilsson presenterar på scen, med en powerpoint på storskärm. Ted Söderholm, Lena Erixon, Linus Eriksson och Björn Asplund sitter vid bord vid sidan av scenen.

Raka rör på järnvägsbranschens strategiseminarium

Det högt satta punktlighetsmålet – 95 procent år 2020 – har gjort det tydligt att Järnvägsbranschens samverkansforum (JBS) behöver fortsätta. Det årliga strategiseminariet präglades av rak dialog och fortsatt vilja att vara transparenta mot varandra.

– Styrelsen har tillsatt mer resurser så att förutsättningarna att åstadkomma daglig förändring är bättre. Vi har en ny exekutiv ledningsgrupp för snabbare effekt, punktlighetsansvariga i varje organisation för snabbare förankring, och förutom allt löpande arbete nyttjar vi även sprintar och cykliskt arbete för bästa effekt, sa Viktor Finn, ny programchef för TTT.

 Erica Kronhöffer och Viktor Finn på scen.
Moderatorn Erica Kronhöffer, hållbarhets- och kommunikationsdirektör på Green Cargo och TTT:s ordförande Viktor Finn. 

– Varje aktörs löpande verksamhet är alltid grunden för arbetet och något som TTT vill nyttja till fullo.

Förmiddagen hade vigts åt tre av TTT:s effektområden. Varje effektområdesansvarig redogjorde för planerna, innan en panel med styrelserepresentanter – och publiken – fick ställa frågor. 

Området Trafik- och resursplanering handlar om tidtabellsplanering av tåg och banarbeten, samt fordons- och personalplanering. En viktig fråga är avvikande sammansättning på godståg – tåg som avviker från den beställda sammansättningen genom att exempelvis vara för tungt. Det ger lågt bromstal och tåget kanske bara kan hålla 70 km i timmen. Det skapar förseningar om inte trafikledningen vet om det.

Planerar för nedsatt hastighet

– Om man känner till det innan behöver man inte göra ny omplanering ”i direktsändning”, sa Trafikverkets Per Konrad, effektområdesansvarig.

För att få med rätt förutsättningar i tågplanearbetet så finns nu tillfälliga hastighetsnedsättningar med i planeringsverktyget, detta från och med Tågplan 2020.

På en publikfråga om diskrepansen mellan planering av banarbeten och planering av tåg svarade Roberto Maiorana att de nu finns i samma process:

– Sedan tågplan 2019 har vi infört arbetssätt där vi analyserar alla planerade arbeten, och vi har under 2019 sett betydligt färre förseningar på grund av banarbeten.

Framdrift "i otakt" med medlen

Kerstin Gillsbro, Crister Fritzon och Robert Röder på scen.
Jernhusens Kerstin Gillsbro, SJ:s Crister Fritzon och FSJ:s Robert Röder. 

Effektområdesansvarig för Infrastruktur, Mats Wilhelmsson, berättade att man jobbar mycket med riktat och förebyggande underhåll, till exempel strategiska och störningsfrekventa spårväxlar, och med bättre arbetssätt som till exempel effektivare felavhjälpning vid större kontaktledningshaverier.

Robert Röder, vd på NRC group och ordförande för FSJ, Föreningen Järnvägsentreprenörerna, lyfte att framdriften i år varit så god att medlen börjar ta slut, jobben bromsar in och man riskerar att tappa personal.

– Vi kan inte göra mer än vi har anslag för, sa Lena Erixon. Det är olyckligt att vi hamnar i den här situationen på grund av att arbetena fungerat så bra. Vi har bett att få omdisponera medel från investering till underhåll, samt ansökt om utökad anslagskredit.  

Viktigt dela information

Fordon står för många timmar när det gäller förseningar. Åldersspannet på befintliga fordon är stort.

– Det gäller inte bara våra, utan även Trafikverkets fordon, sa SJ:s Björn Nilsson som kom in som ansvarig för effektområdet i våras.

Bland aktuella aktiviteter nämndes test av ett verktyg som kan avgöra om signalen från hjuldetektorn är relevant eller inte. I samband med detta ses även trafiksäkerhetsdokument över. Ibland går tåget att köra längre innan fordonet tas av.

– En annan fråga rör tågskyddssystemet. Ofta stannar tåg och startar om systemet för att det tappar kontakten, vilket gör att föraren plötsligt saknar körsignal. Här vill vi att Trafikverket ska vara ägare av signalen, alltså även inne i tåget, framhöll Björn Nilsson, som också uppmanade alla parter att tillsammans titta på de tekniska problemen:

– Pendeltågsflottan i Stockholm har självdetektering sedan länge, men på andra håll låser vi oss i tillämpning för att vi inte delar information. På nästa styrelsemöte borde ni ta en rejäl diskussion om ni är beredda att dela med er.

Nya bromsblock en utmaning

Även kompositbromsblocken kom upp. EU:s kommande regler om tysta bromsblock kan bli ett problem i svenskt klimat.

– De här bromsarna funkar inte säkerhetsmässigt i Sverige, är det minus 7 och snörök så riskerar man att glida förbi en signal, konstaterade Björn Westerberg, vd BTO, Branschföreningen Tågoperatörerna. Tågen måste antingen rangeras om med fungerande vagnar eller få sänkt hastighet, vilket påverkar alla andra tåg. Den nya lagstiftning från EU ger undantag från regeln, men Tyskland backar inte. Vi har en dialog med infrastrukturministern och kommer även kräva undantag för vissa vagntyper hos tyska myndigheter. Vi undersöker också möjligheten att väcka talan i Tyskland.

Traineer på scen.
Inbjudna traineer och tekniksprångare: Nurdin Mohamed, Cajsa Åkerlund, Sofie Bixo, Christoffer Dawson och Linda Cedrell. 

Rekrytering och säkerhet

Andreas Lepa och Björn Nordén på scen.
Andreas Lepa och Björn Nordén, Arbetsmarknadskunskap. 

På eftermiddagen fick kompetensfrågan en välbehövlig boost genom föreningen Arbetsmarknadskunskap, som tillsammans med fem traineer och tekniksprångare intog scenen.

Föreningen samverkar med bland annat JBS kompetensgrupp, finns i 70 kommuner och träffar 50 000 elever i olika åldrar årligen. Slutsatserna blev att man inte frälser en oinvigd genom att prata signalsystem. Teknik är inte det viktigaste – snarare att få svar på frågan varför, och lägga vikt vid bredden av yrken som finns inom järnvägsbranschen.

Dagens sista pass hölls av den före detta brandmannen Michael Englund, numera säkerhetschef på Jernhusen och del av JBS säkerhetsgrupp.

Michael Englund på scen.
Michael Englund, säkerhetschef på Jernhusen och del av JBS säkerhetsgrupp. 

– Vi behöver öva mer på hur vi samverkar vid oväntade händelser, och då menar jag inte främst totalförsvarsövningarna utan de som händer i stunden. Det behöver inte alltid vara så stort, även skrivbordsövningar är viktiga.

I en bikupeövning fick publiken diskutera två händelser då polis tagit över platsen: Bombhotet och skjutningen på Malmö C i juni, och branden i Katrineholm förra året. Många tyckte att avstängningarna ofta blir större än nöden kräver. Förslag om att använda lokförare som olycksplatsansvarig kom upp – de har säkerhetsutbildning och är redan på plats.

Lena Erixon och Ted Söderholm, vd Green Cargo, knöt ihop dagen.

– I början av JBS pekade vi mycket på varandra. Nu pekar vi mer på oss själva, och det är bra. Först då kan vi börja förflytta oss. Jag tror vi kan växla upp ännu mer på alla områden, inte minst punktligheten där vi behöver bli tydligare med mer specifika mål för gods, samt lång- och kortväga trafik, sa Lena.

Målet är inte uppnått och därför bör vi fortsätta, instämde Ted:

– Vid första mötet sa jag: Kan vi inte sluta skuggboxas? Idag har vi nått en nivå där vi kan vara betydligt rakare. Jag gillar det – och den mindre, exekutiva ledningsgruppen i TTT,  som kan läxa upp oss andra.

Presentationer