Vägskyddsanläggningar – signalsystem för plankorsningar
Trafikverket förvaltar cirka 6 500 plankorsningar. 2 800 av dessa har aktiva skydd, så kallade vägskyddsanläggningar, det vill säga bommar eller enbart ljus- och ljudsignaler.
Så gott som alla vägskyddsanläggningar är automatiska, de styrs av tågens rörelser. Det finns två principer, autonomt respektive ställverksstyrt.
En autonom vägskyddsanläggning håller själv reda på var tågen befinner sig. När ett tåg närmar sig plankorsningen startar varningssignaleringen, vilket betyder att bommarna fälls. När tåget har passerat slutar varningssignaleringen och bommarna lyfts.
Vid en ställverksstyrd anläggning finns det funktioner i signalställverket som bestämmer var när varningssignaleringen ska starta respektive sluta. Här räcker det inte att ett tåg närmar sig plankorsningen. Om tåget inte har körtillstånd att fortsätta färden förbi plankorsningen, exempelvis för att en signal visar stopp, är det ingen idé att fälla bommarna. Då skulle vägtrafiken stoppas i onödan.
Kort avstängningstid för högre säkerhet
Vägskyddsanläggningen ska stänga av vägtrafiken så kort tid som möjligt. Ju längre tid avstängningen pågår desto större är risken att vägtrafikanter chansar, till exempel att gående kryper under fällda bommar. Trafikverket har interna regler för hur lång tid vägtrafiken maximalt får vara avstängd. I många fall är det en stor utmaning för en signalingenjör att projektera en bra lösning, inte sällan till höga kostnader, men säkerheten går först.