Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Denna nyhet är äldre än 6 månader

”Tekniken ska bara fungera”

Justus Stern arbetar på SJ’s fordonsdivision med el-inköp och juridiska och ekonomiska frågor. Utöver det är han även ordförande för Branschföreningen Tågoperatörernas (BTO) fokusgrupp för ERTMS.

Som företrädare för branschen har han tidigare gett uttryck för kritik mot införandet av det nya signalsystemet.

Vad anser du om det nya signalsystemet ERTMS i dag?

– Vårt perspektiv som operatörer är att ERTMS är ett av många viktiga produktionssystem. Vi har inga speciella känslor gentemot det, det ska bara finnas och fungera och inte öka kostnaderna för oss. Våra passagerare bryr sig inte om vilket signalsystem det är på tågen och inte heller godskunderna.

Vad tycker du om införandet?

– Tanken bakom ERTMS har varit att man ska ha ett gemensamt system i Europa och att det ska ge bättre lönsamhet för järnvägen. Hittills har vi inte fått ett standardiserat system, det finns fortfarande lokala versioner av det. I och med att det också har blivit dyrare och inte heller gått som planerat är det klart att vi är missnöjda.

Vad är dina tankar om den nya svenska införandeplanen? Vad är bra och mindre bra?

– Bra är att vi från branschens sida fått vara med och arbeta fram den. Lyckas man med de förutsättningarna som finns så kan man nå målet avseende tekniken, där vi haft en bra dialog. Andra delar som ekonomi och politik måste vi ta med andra forum. Vi kan inte göra Trafikverket ansvariga för det som sker i Bryssel.

Vad tror du om tillgängligheten efter att ERTMS införts?

– Än så länge har man inte lyckats hålla de planer som man satt upp. Det bekymrar oss eftersom en kvalitetsaspekt är att man kan hålla planer. Om vi ser att man lyckas nå de mål man satt i fråga om driftsäkerhet, kostnader och inte minst tidplaner så finns det ett förtroende. Visar det sig däremot att man hela tiden får planera om och att det inte fungerar lika bra som förväntat så är det klart att vi blir tveksamma till nya löften. Viktigt att nämna är att det här är en fråga som inte bara berör Trafikverket eller endast svenska förhållanden utan att det styrs från EU.

Vilka prioriteringar borde EU göra?

– Man började utveckla det här systemet under tidigt 1990-tal och har alltså utvecklat det i 20 år. Trots att man hållit på så länge har man inte levererat vad man lovat och då måste man från EU's sida fråga sig varför. Började man på fel sätt? Borde man börja med att ha gemensamma trafikregler? Har man det är det mycket lättare att få till ett system som ska passa 28 olika länder. EU borde utvärdera varför det blivit som det blivit och vad man kan göra åt det. Då kan man få till ett system som vi ska ha – ett som är lönsamt och gemensamt.

Hur fungerar samarbetet mellan BTO och Trafikverket? Vad vill du se mer av?

– Vi vill fortsätta med den här dialogen som är bra. Vi satsar tid, resurser och kompetens och arbetar i olika forum med det här. Vi tycker att vi har en hel del att bidra med då vi sitter med den praktiska driften, medan Trafikverket har ett annat perspektiv. Vi är alltså beroende av varandra. Vi arbetar gärna fram material tillsammans med Trafikverket. Till exempel konsekvensutredningar för järnvägen, hur lönsamheten ser ut, vilka driftproblem och risker finns det och så vidare. Det som jag märker är att operatörerna har en bild av hur man ska lösa problemet och Trafikverket en annan, men det kan lösas genom fortsatt arbete med utredning och fördjupad planering. Då får vi ett gemensamt underlag.

Vad är, enligt dig, framgångsreceptet för järnvägen?

– Jag tror på järnvägen, definitivt. Järnvägen är en del av hur vi bygger upp samhället. Vad som behövs är att vi lär oss hur den moderna järnvägen ska fungera. En sak är att vi lär oss att utnyttja tekniken. Den ska vara praktiskt användbar och robust. Det är viktigt att se järnvägen som ett system och tänka på att det vi gör är att se till att gods och människor kommer fram. Alla har vi en roll att arbeta för det.

Har du några råd till unga som vill arbeta med järnväg?

– Det är jätteroligt med unga som kommer in! Vi behöver unga goda krafter i det här. Vad som är önskvärt är om de kommer in med ett nytt systemtänkande. Det är värdefullt när man blandar upp för nytt folk i branschen behövs för en sund verksamhet. Ett annat råd är god utbildning.

Vad gör Justus Stern när han inte jobbar med järnväg?

– Jag är väldigt intresserad av historia. Senast skrev jag om hur min farfar och hans syskon invandrade till Sverige från Polen. Annars håller jag på med en biografi om min morfars far som var övermaskinist på en ångbåt. Det blir lite ojämnt arbetstempo då jag måste ta ledigt lite ibland för att sitta på arkiv. Eftersom han var övermaskinist kan man se spår om var han befann sig. Mormors mor var också väldigt intressant men kvinnor ger inte speciellt mycket spår då det var en väldigt manlig värld, vilket är synd. Det som är spännande är att man kan se den vardagliga historien och dyka ner i ett område för att se hur världen såg ut. Sedan gillar jag att resa.

Var brukar du resa?

– Det är lite blandat. Allt från solsemester med familjen till att resa tillbaka dit där min farfar kom ifrån, men också lite i Sverige.

Hur reser du då?

– Med bil eller tåg. Jag föredrar att resa på ytan om jag kan. Och vad tusan, om man jobbar med tåg ska man väl använda tåget också!