Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Denna nyhet är äldre än 6 månader

Tillgängliga system fungerar som de ska

Signalsystemet ska vara tillgängligt, det vill säga fungera med minimala avbrott och störningar. De störningar som finns ska dokumenteras, analyseras och erfarenheterna användas till att förbättra systemet.

För att få kontroll på tillgängligheten och möjlighet att jobba med ständiga förbättringar av signalsystemet utvecklar Trafikverket sin driftuppföljning.

Det nya signalsystemet ger goda möjligheter till en effektiv driftuppföljning. Anledningen till detta är att systemet är datoriserat och bygger på trådlös kommunikation med kontinuerlig uppdatering av information. Det är enkelt att följa upp hur det går. Data från driften loggas och man kan i efterhand följa upp vad som hände i systemet vid en viss tidpunkt.

– Vi behöver kontinuerlig övervakning och uppföljning för ett effektivt förbättringsarbete med vårt signalsystem. Med ERTMS får vi verktyg för att kunna göra detta på ett rationellt sätt i hela Sverige, säger Amparo Morant, teknisk specialist på ERTMS-projektet, Trafikverket och teknologie doktor inom signalteknik.

Bättre tillgänglighet utan optiska signaler

ERTMS-projektet har sedan flera år samlat och sammanställt data från driften på våra pilotbanor. Genom intensiv driftuppföljning får vi erfarenheter inför utrullningen i stor skala som ligger framför oss. Under våren 2016 har projektet utvecklat uppföljningen för att få en mer samlad bild av alla faktorer som påverkar prestandan.

I signalsystemet som helhet ingår ERTMS-mark, radiokommunikation via GSM-R, telekommunikation via Gemini, ombordsystem (OBU) och trafikledningssystem (CTC). (Se illustration). Det är dessa subsystem tillsammans som sätter ribban för hur bra signalsystemet fungerar. Driftuppföljning ska därför göras på alla delar tillsammans.

Botniabanan driftsattes 2012 med ERTMS. Efter inkörningsproblem här och på andra pilotbanor har driften stabiliserats. Ådals- och Botniabanan är idag en av Sveriges punktligaste banor. Vad säger Trafikverkets egen driftuppföljning av systemen? Preliminära jämförelser mellan det gamla signalsystemet ATC och det nya visar att ERTMS står sig väl. En bidragande orsak är felfrekvensen på de optiska signalerna som utgör en grundkomponent i det gamla systemet. De optiska signalerna är en felkälla i det gamla systemet som järnvägen i stort sett helt slipper med det nya signalsystemet.

Effektiv driftuppföljning ger ständiga förbättringar

Trafikverket har under våren 2016 tagit fram en driftsäkerhetsplan och uppdaterat processbeskrivningen för vår driftsuppföljning. I dokumenten beskrivs de faktorer som påverkar den sammanvägda tillgängligheten. Dessutom anges vilka intressenter inom Trafikverket och i branschen som är ansvariga för vilka uppgifter.

En grupp inom Trafikverket driver och koordinerar hela uppföljningsprocessen. Gruppen består av en säkerhetsexpert, en driftssäkerhetsexpert, en representant för ERTMS-mark, en för ERTMS-ombord samt för ställverk 95 och 11. Gruppen leds av en huvudansvarig teamledare och har tillgång till ett stöd- och expertnätverk för sitt arbete.

Ett viktigt steg i processen är insamling av data. Driftuppföljningen hanterar input från en rad olika källor som klassificeras, analyseras och sedan ligger till grund för förbättringsåtgärder. De digitala loggarna med data genererat från systemet självt är en av källorna. Men här finns även system med manuellt registrerade data som exempelvis Trafikverkets 0felia.

– Med en samlad bild kan vi jobba effektivt med att optimera prestanda och förbättra våra system, säger Amparo Morant.

En digitaliserad järnväg

Med ERTMS tas merparten av de optiska signalerna bort och föraren får istället körbesked och annan information direkt på sin skärm i hytten i realtid. Just överföringen, bearbetningen och lagringen av informationen är en viktig skillnad: Från punktformig och enkelriktad information till kontinuerlig trådlös kommunikation.

Samtidigt övergår vi alltså till datoriserade system i hela landet och släpper helt relätekniken. Sverige går mot en digitaliserad järnväg.

– Det förändrar förutsättningarna för driften i grunden. Med kontinuerlig, datoriserad övervakning får vi också kontroll på i vilket skick olika delar är i realtid. Vi kan jobba med statusbaserat underhåll, både med diagnos och prognos. Det innebär att vi kan byta ut slitna delar i rätt tid innan de går sönder och orsakar störningar, säger Amparo Morant.