Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Denna nyhet är äldre än 6 månader

Hur bra är det nya signalsystemet ERTMS?

Med det nya signalsystemet får den svenska järnvägen en välbehövlig uppgradering. En anläggning som i delar är över 50-år gammal moderniseras och standardiseras. Men hur bra är egentligen det nya systemet om man jämför med det gamla?

Den viktigaste funktionen för en signalanläggning är att den är säker. Det vill säga att den hindrar alla farliga trafikrörelser på järnvägen. Här är kravet på det nya systemet att det ska vara minst lika säkert som det gamla, som redan det är mycket säkert. En annan väsentlig funktion är att systemet ska vara kompatibelt i alla led – också mot våra grannländer och ner längs Europas godskorridorer. Det är detta som är syftet med ERTMS för EU. En tredje övergripande funktion är att systemet är robust och tillgängligt, det vill säga att det fungerar som det ska med så få oplanerade driftstopp som möjligt. Trafikverket följer noggrant upp hur det ligger till med tillgängligheten.

Driftuppföljning jämför mellan det gamla och det nya

På ERTMS-projektet är Amparo Morant, tekn. dr, ansvarig för driftuppföljningen. Banor med det gamla signalsystemet (ATC) jämförs med banor som driftsatts med ERTMS. Endast signalsystemets påverkan på tillgängligheten följs upp inom projektet, inte fel på strömförsörjning och annat. Vid analysen tas hänsyn till en rad faktorer så att det blir en verklig matchning mellan de banor som jämförs.

Vilken skillnad kan vi se mellan ATC- och ERTMS-banor när det gäller tillgänglighet?

– Generellt sett har vi mycket bra siffror. De tolv senaste månaderna har ERTMS-banorna fyra gånger bättre tillgänglighet än matchande ATC-banor om vi tittar på fel per bankilometer. Om vi tittar på förseningsminuter per tågkilometer så har vi över samma period hälften så många fel som ATC-banorna, säger Amparo Morant.

Hur säkra kan vi vara på dessa uppgifter?

– Vi kan aldrig vara hundra procent säkra på att siffrorna är exakta. Det finns en felmarginal och därför är vi konservativa och redovisar de mest restriktiva siffrorna för ERTMS. Men vi gör även andra statistiska analyser som stödjer resultat att det nya signalsystemet presterar bättre än det gamla, säger Amparo.

Signalanläggningen som helhet ingår i driftuppföljningen: signalställverk, spårledningar, plankorsningar, signaler med mera. Trafikverket använder data från databasen LUPP. Det är samma data som används för den officiella punktlighetsstatistiken.

Uppföljningen görs månadsvis. Ett viktigt syfte är att identifiera olika förbättringsområden för att utreda och kunna leverera ännu bättre resultat.

Bättre tillgänglighet ger bättre punktlighet

Resultaten från driftuppföljningen och de jämförande analyserna ser således mycket positiva ut för ERTMS räkning. Det nya signalsystemet är mer robust och tillförlitligt än det gamla. Det beror dels på att anläggningen har mindre komponenter längs spåret, exempelvis signaler. Och dels på redundansen i det nya systemet. Av betydelse är även möjligheten att övervaka anläggningen och agera förebyggande. Ingående delar i signalanläggningen kan bytas ut innan de rasar ihop och orsakar driftstopp.