Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Norrtåg på Botniabanan den 25 juli 2014. Hög hastighet genom landskap i soligt morgonljus. Foto: Bertil Bernhardsson
Denna nyhet är äldre än 6 månader

ERTMS presterar bättre än nuvarande signalsystem

Statistik från det nya signalsystemet ERTMS fortsätter att visa på goda resultat. Precis som tidigare år har ERTMS både högre punktlighet och tillgänglighet än Sveriges nuvarande signalsystem ATC. Fler tåg kommer i tid och färre störningar inträffar.

ERTMS är en europeisk standard för signalsystem på järnvägen och medför ett sedan länge välkommet byte av Sveriges nuvarande signalsystem. Den nuvarande anläggningen är på många håll väldigt sliten och håller på att närma sig sin tekniska livslängd.

Med ERTMS får Sverige ett mycket mer robust och pålitligt system som dessutom inte behöver lika många tekniska komponenter som ATC. Antal ställverk, som styr och reglerar säkerheten genom att låsa växlar i rätt läge, kommer att reduceras från dagens ca 750 till ca 150 st. Med det nya systemet behövs inte heller längre några optiska ljussignaler, vilket ytterligare reducerar antal signalobjekt på järnvägen. Detta innebär att kostnader för underhåll och störningar relaterade till signalsystemet förväntas minska med det nya systemet.

Hitintills har ERTMS installerats på sträckorna Ådals-, Botnia-, Haparanda och Västerdalsbanan. De tre första banorna är utrustade med systemnivå 2 av ERTMS (L2), vilken är den version som man valt att implementera på resterande delar av järnvägen i Sverige. Genom insamling av data från de tre banornas drift kan Trafikverket analysera tillförlitligheten hos det nya systemet. Resultaten jämförs sedan med banor utrustade med det gamla signalsystemet på konventionella banor.

Hur går mätningen till?

Från den insamlade statistiken mäter projektet dels antal förseningsminuter per körda tågkilometer, dels antal fel per bankilometer för att så långt som möjligt jämföra de olika systemen med varandra. För att eliminera skillnader som exempelvis beror på olika trafikering på olika banor mäter Trafikverket antalet förseningsminuter genom att dividera det med längden av den sträcka som tågen kört (tågkilometer). För att jämföra antal störningar mellan ATC och ERTMS har man dividerat antal fel med banornas längd (bankilometer).

Statistiken fortsätter att visa på positiva resultat

Statistik från Trafikverkets senaste halvårsrapport visar att under det första halvåret 2018 var antal förseningsminuter per tågkilometer fyra gånger lägre jämfört med konventionella banor. Dessutom har ERTMS pilotbanor fyra gånger mindre felfrekvens per byggd tågsträcka, jämfört med ATC-utrustade banor.

Varför utför Trafikverket driftuppföljning?

Syftet med driftuppföljningen är att kontinuerligt följa upp och mäta hur systemet presterar över tiden. Detta ger Trafikverket bra underlag för att identifiera förbättringsåtgärder och göra systemet ännu mer pålitligt.