Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Förarhytt med instrument på lok som körs med nya signalsystemet ERTMS.

ERTMS finns i dag på Ådalsbanan, Botniabanan och Haparandabanan. Foto: Göran Fält

Fortsatt goda resultat från ERTMS-programmet

Statistik från år 2018 visar på fortsatt positiva resultat för det nya signalsystemet ERTMS. Både antalet fel och antalet förseningsminuter är väsentligt lägre på banorna med ERTMS jämfört med de konventionella banorna.

Statistiken visar att ERTMS håller en stabil nivå genom åren. 2018 var antalet fel per bankilometer cirka fem gånger lägre än på banor som har det tidigare signalsystemet, ATC. Antalet förseningsminuter per tågkilometer var sex gånger längre. 

Fram till i dag har ERTMS (L2) installerats på Ådalsbanan-, Botniabanan och Haparandabanan. ERTMS (L2) är den version Trafikverket valt att implementera på resterande delar av järnvägen i Sverige. Genom insamling av data från driften på de tre banornas kan Trafikverket analysera tillförlitligheten i det nya systemet. Resultaten jämförs sedan med konventionella banor som är utrustade med det gamla signalsystemet (ATC).

ERTMS är en europeisk standard för signalsystem på järnvägen och medför ett sedan länge välkommet byte av Sveriges nuvarande signalsystem. Den nuvarande anläggningen är på många håll väldigt sliten och håller på att närma sig sin tekniska livslängd.

Med ERTMS får Sverige ett mycket mer robust och pålitligt system som dessutom inte behöver lika många tekniska komponenter som ATC. Antal ställverk, som styr och reglerar säkerheten genom att låsa växlar i rätt läge, kommer att reduceras från dagens omkring 750 till cirka 160 ställverk. Med det nya systemet behövs inte heller några optiska ljussignaler, vilket ytterligare reducerar antal signalobjekt på järnvägen. Detta innebär att kostnader för underhåll och störningar relaterade till signalsystemet förväntas minska.

Så mäter vi

Från den insamlade statistiken mäter projektet dels antal förseningsminuter, dels antal fel för att så långt som möjligt jämföra de olika systemen med varandra. För att eliminera skillnader som exempelvis beror på olika trafikering på olika banor mäter Trafikverket antalet förseningsminuter genom att dividera det med längden av den sträcka som tågen kört (tågkilometer). För att jämföra antal avvikelser mellan ATC och ERTMS har man dividerat antal fel med banornas längd (bankilometer).

Förbättringsåtgärder

Syftet med driftsuppföljningen är att kontinuerligt följa upp och mäta hur systemet presterar över tiden. Detta ger Trafikverket bra underlag för att identifiera förbättringsåtgärder och göra systemet ännu mer pålitligt.