Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Genomförandeprocessen

Genomförandeprocessen startar med ett beslut om att genomföra en ITS-åtgärd.

De steg som omfattas av genomförandet är:

  • Förstudie
  • Upphandling
  • Placering och projektering
  • Installation och verifikation
  • Driftsätting och information

Förstudie

I startskedet av genomförandeprocessen bör förundersökning genomföras. Om detta redan har gjorts i analys- och planeringsfasen är det viktigt att gå igenom denna igen.

Syftet med förundersökningen är att ha en nollmätning som kan jämföras med en eftermätning för att se om systemet har gett önskad effekt. Exempel på nollmätning ges nedan.

Förundersökningen bör omfatta både trafikmätningar och attitydundersökningar. Hur dessa genomförs ska beskrivas i utvärderingsplanen. Förslag till genomförande av trafikmätningar och attitydundersökningar ges i kapitel 9.2 om Utvärderingsprocessen.

Resultatet av förundersökningen bör kontrolleras mot målbeskrivningen för att säkerställa att faktorerna som mäts i undersökningen motsvarar de uppsatta effektmålen.

Exempel på nollmätning

Resultatet av trafikmätningen är att 40 procent av trafikanterna överskrider hastig­hetsgränsen och att medelhastigheten är 62 km/tim för de som kör för fort (om tillåten hastighet är 50 km/tim).

Målet är att minska andelen hastighets­över­trädelser till 10 procent, och att medelhastigheten för dessa ska vara 55 km/tim. Vidare visar attitydundersökningen att 70 procent av gång- och cykeltrafikanterna upplever att bilarna kör för fort, medan 30 procent av bilisterna upplever att de kör för fort.

Upphandling

Upphandling av system och tjänster hör till de mest omfattande och kanske svåraste delarna av genomförandet. En upphandling innehåller både kravspecifikation och förfrågningsunderlag. Kravspecifikationen kan med fördel utformas så att den blir funktionsinriktad, så att funktionella krav prioriteras framför tekniska. Det ger större utrymme för leverantören att föreslå lösningar.

Upphandling av enstaka system kan vara relativt dyrt jämfört med att köpa flera system samtidigt. Det kan därför vara väl värt att kontakta Trafikverket eller kommunen för att undersöka vilka planer som kan finnas för införande av liknande ITS-system.

Upphandling kan göras enligt olika modeller, som:

  • Systemupphandling – beställaren står för installation, driftsätting och förvaltning.
  • System och installationsupphandling – beställaren övertar systemet efter installation och står för förvaltning.
  • Funktionsupphandling – beställaren köper och betalar för en tjänst och leverantören är ansvarig för system, installation och förvaltning under en definierad driftstid.

Eftersom ITS-åtgärder omfattar tekniska system är det några viktiga parametrar som bör ingå i en kravspecifikation utöver de tjänster som systemet förväntas leverera. Beroende på vilken typ av upphandlingsmodell som väljs bör förfrågningsunderlaget specificera krav med avseende på:

  • Tillgänglighet – andel av operativ driftstid som systemet fungerar.
  • El- och kommunikationsförsörjning. Systemet bör nyttja öppna, standardiserade gränssnitt och IT-protokoll.
  • Överordnat system för driftövervakning och styrning. Vid större ITS-installationer ökar kraven på denna funktion.
  • Möjlighet för ändringar och tilläggsfunktioner i efterhand.
  • Utbildning och dokumentation.
  • Installationsanvisningar och kriterier för beställarens godkännande av installation.
  • Drift och underhållsförutsättningar.
  • Garantier och finansiering.
  • Roller och ansvar.

Upphandlingen resulterar i att en leverantör väljs för uppdraget. Avtal med vald leverantör bör minst omfatta specifikation av de ovan nämnda punkterna.

Placering och projektering

I samråd med leverantören görs en ny besiktning på plats för att bestämma placering av utrustningen. Flera faktorer är avgörande för placering och projektering:

  • Kritiska punkter i trafikmiljön där problemet är störst, exempelvis en specifik korsning eller en olycksdrabbad sträcka på vägen.
  • Avstånd mellan den kritiska punkten och där utrustning bör placeras för att ge önskad effekt.
  • Geografi och synlighet (fri sikt).
  • Tillgänglig el- och kommunikationsförsörjning.
  • Eventuella restriktioner gentemot markägaren.
  • Eventuella fysiska hinder/svårigheter för schaktarbete, montering av portal eller annan konstruktion.
  • Definition av meddelandeformat och andra tidsparameter.
  • Programmering av styrutrustning och överordnat system.
  • Definition av budskap – Rätt budskap på rätt plats. Budskapet ska vara tydligt och gärna använda kända och självförklarande symboler.
  • Beteendeaspekter måste beaktas.

Projektering genomförs av beställaren eller av leverantören på beställarens uppdrag.

Installation och verifiering

Installation av systemet genomförs av leverantören, entreprenören eller båda, beroende på upphandlingsmodell. Ofta genomförs markarbeten som schaktning, montering av fysiska portaler, framdragning av kablar etc. av väghållarens entreprenör. Leverantören ansvarar för monteringen av den tekniska vägsidesutrustningen och det centrala backofficesystemet liksom el- och kommunikationsanslutning samt genomför nödvändiga funktionstester.

Ansvarsförhållanden mellan parterna som står för installationen ska vara avklarade på förhand.

När installationen är genomförd och godkänd av installatören ska beställaren själv göra en verifikation. Ofta är det leverantören som definierar en verifikationsprocedur och deltar tillsammans med beställaren vid verifikationen. För att undvika missförstånd bör verifikationsproceduren godkännas av beställaren innan den genomförs. Kriterier för godkännande av installationen (verifikationen) ska vara definierade i avtalet med leverantören.

Driftsättning och information

Den viktigaste delen av driftsättningen är information om systemet till berörda parter. Framförallt måste trafikanterna informeras.

Information bör ske i god tid innan, gärna vid flera tillfällen och genom flera kanaler. Ett bra sätt att nå ut med information är att annonsera i tidningar liksom i radio- och tv-kanaler samt att försöka få medierna att själva skriva eller göra inslag om åtgärden. Information bör också finnas på väghållarens hemsida. För boende och lokala intressenter kan även direktutskick vara nödvändigt för att skapa förståelse och trygghet för hur trafikanten ska agera och använda systemet.

Övriga intressenter som kommuner, polis och räddningstjänst måste också informeras. Eventuell kundtjänst måste få tillräcklig utbildning och information för att hantera eventuella kundfrågor före och under driftfasen.

Driftoperatören måste ha genomgått nödvändig utbildning och vara tillgänglig att hantera driftuppgifter innan systemet driftsätts.

När trafikanter och andra intressenter har informerats och när kundtjänst och driftoperatör är på plats kan systemet driftsättas. Ansvar för driftsättning och information bör alltid ligga på beställaren (väghållaren).

Ansvar för driftsättning och information bör alltid ligga på beställaren (väghållaren).