Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Planeringsprocessen

Planeringen av en ITS-åtgärd börjar när ett problem har identifierats och när behovet av en lösning har förankrats hos väghållaren.

Handboken beskriver och listar viktiga steg i processen och ger goda råd vid införande. Handboken ska vara ett stöd och ge förslag till arbetssätt, men gör inte anspråk på att vara uttömmande när det gäller metoder för planering och införande av ITS-åtgärder.

Målet är att handboken ska kunna användas både för enklare och mer komplexa åtgärder med en ambition att erbjuda en checklista snarare än en detaljerad beskrivning av varje delmoment.

Steg i planeringsprocessen

Planering av ITS skiljer sig i princip inte från planering av fysiska åtgärder. Trafikverket har publicerat ett stort antal handböcker och stöddokument för planering.

Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen (webbutiken)

För planering av åtgärder i ett långsiktigt perspektiv eller om lösningen kan komma att omfatta flera åtgärder, bör det göras en samlad planering så att samordningsfördelar uppnås. När åtgärderna berör flera intressenter, exempelvis Trafikverket, kommunen och länshuvudman, är gemensam planering med alla berörda att rekommendera. De steg som ingår i planeringsprocessen är beskrivna nedan. Beroende på problemets komplexitet blir varje steg olika omfattande.

Initiering

Omfattar startaktiviteter som upprättande av projektbeskrivning, definiering av projektledare och referensgrupp, kontakter med berörda intressenter och eventuellt engagemang av en konsult. Vem som tar beslut om val av åtgärd och vem som bestämmer om ekonomiska frågor ska identifieras.

Inventering och bakgrundsanalys

Omfattar insamling av bakgrundsfakta som kartor, lokal trafikföreskrift, incidenter som har inträffat, eventuella trafikmätningar, synpunkter från boende, lokal verksamhet och myndigheter. Nationella och/eller lokala inriktnings- eller policydokument identifieras.

För att skapa en bra bild av situationen bör det göras observationer på plats ur olika perspektiv för att belysa hur bilister; kollektivtrafikresenärer och gående/cyklister påverkas. Videofilmning och fotografering av trafiksitua­tionen blir ett viktigt stöd i kommande planerings- och genomförandefas.

Behovsanalys och målbeskrivning

När problemet är identifierat och konsekvenserna för de olika berörda intressenterna klarlagt, kan en struk­turerad behovsanalys och målbeskrivning göras. Eftersom behoven är olika för olika trafikantgrupper bör behovsanalysen differentiera på:

  • Gående och cyklisters behov
  • Kollektivtrafikresenärers behov
  • Bilisternas behov
  • Lokalbefolkning och lokala verksamheters behov
  • Myndigheters (och väghållares) behov. Myndigheternas behov kan formuleras genom politiska inriktningsbeslut eller lokala policydokument.

Målbeskrivningen görs mot bakgrund av varje identifierat behov. Målet ska vara mätbart och mätmetoden identifierad.

Exempel behov: Trafiksäkerheten och tryggheten ska förbättras för gående och cyklister som färdas vid vägen och speciellt vid övergångsstället.

Exempel mål: Medelhastigheten för bilarna ska reduceras med 5 km/tim och andelen som kör för fort ska reduceras med 50 procent. Gående och cyklisters upplevda trygghet ska öka med 50 procent.

Exempel mätmetod: Trafikmätningar och intervjuundersökningar

Val av åtgärd

När en tydlig målbeskrivning finns är det möjligt att analysera vilka möjliga åtgärder som kan lösa problemet. I denna fas kan denna handbok användas som stöd. Andra stöddokument är Trafikverkets Effektsamband för vägtransportsystemet 2008 samt kontakter med Trafikverket och ITS-leverantörer.

  1. Tänk igenom om det finns flera alternativ till lösning. Åtgärdslistan bör omfatta 2–5 möjliga åtgärder som omfattar både fysiska åtgärder och ITS-lösningar. För varje åtgärd görs en bedömning av kostnader och effekter för att se om de uppställda målen går att uppnå med åtgärden. Med kostnader avses en kostnadsuppskattning av investering, drift och underhåll, utvärdering samt övriga projektkostnader. Med effekter menas hur åtgärden påverkar tillgänglighet, trafiksäkerhet, miljö, kvalitet och trygghet.
  2. Om det efter den första analysen finns flera alternativ som uppfyller målen bör en genomförbarhetsanalys göras. Det viktigaste redskapet är en kostnad/nytta-bedömning. Även icke kvantifierbara nytta bör beskrivas. Även här används de publikationer som nämns ovan som stöd.
  3. En generell regel är att välja den åtgärd som ger mest effekt för pengarna. Dock kan ej kvantifierbar nytta eller politiska inriktningar väga tyngre vid val av åtgärd.
  4. Resultatet av analysen sammanfattas i en införandeplan (beslutsunderlag) som består av förslag till genomförande, kostnadsuppskattning och rekommendation för beslut.
  5. Sammanställa planeringsdokument. När åtgärd har valts kan den detaljerade planeringen av upphandling, installation, förvaltning och utvärdering ske.

Planeringsdokument

För att säkerställa livscykelperspektivet i genomförandet av ITS-åtgärden ska planeringen omfatta alla faser i projektet.

Nedan har ett antal planeringsdokument identifierats, som antingen kan utformas som självständiga dokument eller samlas i ett plandokument. Kopplingen till stegen i genomförandeprocessen visas i figuren nedan.

Planeringsdokument vid varje steg i genomförandeprocessen

För att ge tillräckligt stöd för genomförandet ska planeringsdokumenten utarbetas i en första version i planeringsfasen i projektet. Flera av dokumenten bör därefter justeras och uppdateras efterhand när avtal med olika leverantörer har ingåtts.

Beslutsunderlag för val av åtgärd Inför val av åtgärd bör det finnas ett beslutsunderlag med kostnadsuppskattning för investering, drift och underhåll samt utvärdering av den åtgärd som rekommenderas. Kostnader kan beskrivas i ett eget dokument.

Se nedan om i avsnittet om finansieringsplan. Nyttan (lönsamheten) med det föreslagna åtgärdsalternativet bör beskrivas tillräckligt noga för att underlätta ett beslut om införande.

Vid utformning och genomförande av ITS ska gällande regelverk som Vägmärkesförordningen tillämpas. För att säkerställa ett samförstånd med ansvarig myndighet bör Transportstyrelsen eller annan myndighetsutövare underrättas om vilka ITS-åtgärder som planeras.

Följande delmoment bör ingå i beslutsunderlaget:

  • Behovsanalys for olika trafikantgrupper.
  • Målformulering.
  • Åtgärdsförslag med kostnadsuppskattning och effektbedömning.
  • Genomförandeanalys av åtgärdsförslagen.
  • Rekommendation för val av åtgärd.

Genomförandeplan

I denna plan görs en detaljerad planläggning av alla faser från upphandling till installation och driftsätting. I planen bör det tydligt framgå vem som är ansvarig för respektive fas och vilka tidplaner som gäller. Dokumenthantering och godkänningsprocedurer bör också ingå. Deldokument som ingår i genomförandeplanen är:

  • Kravspecifikation
    Upphandling av tekniska system och installationstjänster måste konkurrensutsättas i enlighet med Lagen om offentlig upphandling (LOU). En kravspecifikation och ett förfrågningsunderlag måste utformas för att hämta in offerter från ITS-leverantörer. De viktigaste delarna i denna finns beskriven under kapitlet Genomförandeprocessen.
    8.3 Genomförandeprocessen
  • Finansieringsplan
    Finansieringsplanen bör vara så detaljerad som möjligt avseende uppskattning av alla kostnader (externa och interna) i samband med genomförande av åtgärden. Kostnadsuppskattningen ska omfatta alla delar från planering och upphandling till installation, drift och underhåll samt utvärdering. Hur åtgärden finansieras bör framgå.
  • Förvaltningsplan
    Planen ska beskriva hur och vem som ska driva och underhålla ITS-systemet. Andra frågor som förvaltningsplanen bör beskriva är: Hur ska kundsupport hanteras? Vilken beredskap ska gälla för felhantering och reparationer? Med vilket tidsintervall förväntas underhåll ske och hur hanteras systemuppdateringar och ändringar? Planen förutsätts bli uppdaterad efterhand och i samarbete med valda leverantörer (för system, installationstjänster samt drift och underhållstjänster).
  • Utvärderingsplan
    Planen ska beskriva utvärderingsinsatser som trafikmätningar och intervjuundersökningar, när i tid för- och eftermätningar ska genomföras och vem som är ansvarig. Om en extern part engageras för utvärderingen måste planen uppdateras efterhand i samarbete med denna. Förslag till punkter i en utvärderingsmall beskrivs i kapitlet Utvärderingsprocessen.
    9.2 Utvärderingsprocessen

Människa-maskininteraktion och beteendeaspekter vid ITS

Med människa-maskininteraktion menas hur människan beter sig i mötet med maskiner och IT-system i omgivningen.

ITS-system baseras på IT-system som förmedlar ett eller flera budskap som trafikanten förväntas uppfatta och agera efter. Som tidigare nämnts syftar ITS-åtgärder till att få trafikanten att anpassa sitt beteende i trafiken, vilket i sin tur leder till effekter på individ-, trafik- eller samhällsnivå.

Budskap kan delas i följande tre typer:

  • Styrande budskap.
  • Varnande budskap.
  • Informerande budskap.

Hur människan påverkas av budskapet beror på om och hur det uppfattas. Om trafikanten inte förstår hur ett budskap ska tolkas och hur han förväntas bete sig, så spelar det ingen roll vilket budskap som gäller. Dåligt utformade ITS-lösningar eller budskap kan till och med leda till att trafikanten omedvetet bryter mot trafikregler och får böta, eller i värsta fall, orsaka olyckor.

Utformning av budskapet bör också vara tydligt och kan gärna bestå av symboler i kombination med fritext . En viktig förutsättning när man utformar ITS-budskap är att man använder rätt budskap på rätt plats och att trafikanterna informeras om hur de ska bete sig.
Bättre trafikinformation (webbutiken)

En viktig förutsättning när man utformar ITS-budskap är att man använder rätt budskap på rätt plats och att trafikanterna informeras om hur de ska bete sig.

Beteendeaspekter vid trafik- och vägutformning är ett område som väcker allt större intresse.

Dock finns det fortfarande stora brister i kunskapen om trafikanters beteende som gör att farliga situationer kan uppstå. Att fortsatt ha fokus på och forska kring detta ämne kan förhoppningsvis leda till att individen och samhället får än större effekt av de åtgärder som införs.

Sammanfattning av planeringsprocessen – checklista (Word-fil, 33 kB, öppnas i nytt fönster)