Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Kövarning

Köbildning kan hastigt uppstå på vägar med mycket trafik, som infartsvägar till storstäder under rusningstimmarna eller vid andra situationer, exempelvis vid stora publikdragande evenemang.

Hög trafikintensitet i kombination med stressade bilister kan resultera i seriekrockar med allvarliga personskador och stora fördröjningar i trafiken som följd. På sådana vägar kan införandet av ett kövarningssystem höja säkerheten.

Kövarningssystem förutsätter att det finns system för mätning av flöde. Detta sker genom att fordonens hastighet registreras vid olika punkter på vägen. Kövarning kan kopplas samman med restidsinformation och rekommenderad annan väg via operatörsstyrda VMS och skulle då kunna vara ett exempel på trafikledning.

Tillämpning

Den primära målsättningen med kövarningssystem är att reducera risken för upphinnandeolyckor, som är en vanlig olyckstyp. Bilisterna får varning om kommande köer i tid och har på så sätt tid att anpassa hastigheten och får handlingsberedskap att stanna.

Trots att bilister kan vara väl medvetna om vilka platser som har stor risk för köbildning så har det visat sig att kövarningssystem kan göra stor nytta. Tidig förvarning om köbildning är viktig för att underlätta omledning.

Effekter

Kövarningssystem har effekt på antalet upphinnandeolyckor och bidrar till mindre aggressiv körstil, medan övriga effekter är svårare att påvisa. Att kövarningssystem också bidrar till mjukare körbeteende visar en utvärdering från Göteborg.

Med hjälp av floating car-data visade studien att andelen snabba inbromsningar (kortare än 300 meter) minskade från 75 till 40 procent och att den genomsnittliga bromssträckan vid köer ökade från 260 meter till 420 meter när kövarningssystemet var aktiverat.

Omställbara vägmärken med kövarningssymbol bidrar till lugnare körbeteende och färre olyckor.

Även om andra omställbara vägmärken och enstaka fritextskyltar har effekter på upphinnandeolyckorna, så ger kövarningssystem snabbare varning. För att få bättre underlag bör utvecklingen av upphinnandeolyckor studeras även på sträckor med enbart andra omställbara vägmärken och fritextskyltar.

Aktörer

Det är väghållaren – Trafikverket eller kommunen – som är ansvarig för ­införandet av åtgärden.

Goda råd vid införande

Det är viktigt att tänka på att omställbara vägmärken kräver ett regelbundet underhåll för att de skall fungera. Förvaltningsansvar och kostnader för drift och underhållskostnader bör tas med i planeringsskedet.

Se även:
Motorvägsreglering
Tunnelövervakning och styrning
Operatörsstyrd trafikinformation

Goda exempel: Kövarning

Under 2001 installerades ett kövarningssystem i sydlig riktning på E6 i Göteborg. Den första delen av systemet var tre km långt och sträckte sig från Bäckebolsmotet till Ringö­motet. Sträckan är utrustad med sju kövarningsskyltar med mellanrum 500–1 000 meter samt detektorer för mätning av fordonsflöde och hastighet.

Trafik­mätningar utförda av Statens Väg-och Transportforskningsinstitut före och efter installationen visade på klara förbättringar i framkomlighet och minskade trafikstörningar under högtrafik. Antalet upphinnandeolyckor har halverats och andelen snabba inbromsningar har minskats med 50 procent och personskadorna har minskat från 0,61 olyckor/månad till 0,24 olyckor/månad.

Enligt studien är det just när flödet ligger nära kapacitetstaket som systemet gör mest nytta.

Något som säkerligen påverkade studierna i positiv riktning var att det samtidigt öppnades ett nytt körfält söder om Tingstadstunneln, och det är den samlade effekten av alla åtgärder som har lett till det positiva resultatet.

Källa: Kövarningssystem på E6 Göteborg. Redovisning av trafikmätningar. VTI notat 39-2002.

Vädervarning