Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Varning för spökförare

Bilister som kör ut på motorvägen mot färdriktningen, så kallade spökförare, är ett allvarligt problem. En felkörning av detta slag kan få svåra konsekvenser eftersom resultatet kan bli frontalkollisioner med dödlig utgång.

Genomslaget i media blir ofta stort för denna typ av olyckor på grund av de svåra följderna.

Totalt sett är ändå olyckor relaterade till körning i fel körriktning få jämfört med andra typer av olyckor. En undersökning gjord av det danska Vejdirektoratet visade att under en halv procent av olyckorna berodde på körning i fel körriktning.

Traditionella säkerhetshöjande åtgärder mot körning i fel körriktning omfattar bättre skyltning, vägutmärkning och separering av körfält. Dessa typer av åtgärder kan försvåra felkörningen, men uppmärksammar inte mötande trafik på att en bilist är på väg i motsatt färdriktning. I dessa sammanhang kan ITS vara ett verkningsfullt redskap för att minska olycksrisken.

Tillämpning

På kontinenten är spökförare ett känt begrepp, Danska vägverket konstaterar att problemet ökar och även i Sverige har problemet uppmärksammats. Något av det allvarligaste som kan hända är att förare kommer in på motorvägen via en avfartsväg och därmed hamnar i fel färdriktning. Detta är vad svenska och danska varningssystem för spökförare avser att förhindra.

Ett fullt utbyggt system mot spökförare kan omfatta följande delar:

  • Ett detekteringssystem som registrerar körning i fel körriktning.
  • Information till föraren av spökbilen kan ske med exempelvis lysdioder i vägbanan och eventuellt annan skyltning och ljudsignaler.
  • Information till andra bilister förutsätter i regel att det finns en alarmfunktion kopplat till detekteringen som larmar trafikledningscentralen (TLC). Där kan information sändas vidare till polis och SOS-alarm. Trafikinformation kan där också distribueras via RDS/TMC och radio.
  • Slutligen kan systemet innehålla bommar för avstängning eller öppning av avkörningsvägar.

Effekter

Erfarenheterna i Sverige är begränsade av denna typ av system. Det första systemet har uppförts i Varberg. I Danmark är flera olika system införda eller är under införande. Även där är erfarenheterna begränsade.

Orsaken är att olyckstypen är relativt ovanlig. Av det skälet kommer det ta tid att samla erfarenheter kring systemet. Det står dock klart att för varje allvarlig olycka som systemet kan förhindra så besparas samhället avsevärda kostnader.

Aktörer

Det är väghållaren, det vill säga Trafikverket eller kommuner som ansvarar för införandet av åtgärden.

Goda råd vid införande

Det är viktigt att vägsystemet är så självförklarande som möjligt. Olyckor kan uppkomma på grund av otydligheter i skyltning och vägmarkering. På sträckor som är särskilt utsatta för spökbilism är det viktigt att vägens geometri tydliggör vägens funktion. Detta gäller särskilt vid motorvägsramper och anslutningar till motorvägar.

Förebyggande informationsåtgärder kan ge råd om hur man som trafikant skall agera om man möter en spökförare. I en kritisk situation är sekunderna dyrbara och ett snabbt agerande kan vara skillnaden mellan liv och död.

Se även:
Motorvägsreglering

Goda exempel: Varning för spökförare

I Gunnestorp vid Varberg finns landets första anläggning som varnar fordonsförare för att köra mot trafiken på motorvägen. Anledningen till etableringen är att detta är en plats med uppfattad problematik kring spökförare. Under ett år har här tre bilister kört i fel färdriktning varav en omkommit.

Systemet är uppbyggt kring detektorer på en sju meter hög mast som känner av när ett fordon är på väg i fel körriktning. Blinkande gula varningslampor aktiveras då längre fram på vägen och varnar då bilisten. Budskapet förstärks dessutom ytterligare genom att varnande körbaneljus är nedfrästa i vägbanan. Redan en kort tid efter det att systemet etablerats så videofilmades den första spökföraren som uppmärksammade varningen och vände om.

Vid Öresundsbroförbindelsen finns också en möjlighet att hantera spökförare via brons trafikstyrnings- och kontrollsystem. Här har man under flera år arbetat med frågan om bilister som backar eller som vänder och kör mot färdriktningen. När förbindelsen öppnades ingick inte faran för spökförare i den riskbedömning som hela tiden görs som en aktiv del i säkerhetsarbetet.

När spökförare identifierades som ett problem gjordes först insatser för att förbättra skyltningen. Samtidigt fokuserades det löpande säkerhetsarbetet på att minska risken för denna typ av händelser. Under 2007 inträffade 68 incidenter med spökförare eller backande bilar i tunneldelen av förbindelsen.

Om en spökförare identifieras på bron eller i tunneln kan trafikcentret på Lernacken vidta flera åtgärder: hastigheter kan sänkas, körfält kan stängas och polisen, samt om nödvändigt, räddningstjänsten kan underrättas. Sändningarna på Radio Malmöhus, DR P3 och DR P4 bryts och varningar går ut till trafikanterna.

Tekniskt sett är Öresundsbroförbindelsen utrustad med ett säkerhetssystem som omfattar övervakningskameror, dynamiska skyltar, bomanläggningar samt hastighetsbegränsning i tunneldelen. Generellt så finns ofta möjligheten att detektera spökförare som standardfunktion i system för tunnelövervakning och styrning. Detta är särskilt viktigt med tanke på konsekvenserna av en trafikolycka i en tunnel, exempelvis i form av allvarliga brandrisker och trafikstörningar.

Källor: Trafikverket. Öresundsbron.

Dynamisk parkeringsinformation