Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

ITS och fysiska åtgärder – goda exempel

Åtgärder för att lösa ett problem i trafiken består traditionellt av någon form av fysisk åtgärd.

På många platser har redan fysiska åtgärder genomförts utan att få önskad effekt, alternativt finns det inte plats för att bygga bort ett problem. I dessa fall är ITS ett alternativ för att göra trafiken effektivare, säkrare och/eller mer hållbar.

Ett exempel på problem som ITS kan lösa mer effektivt än fysiska åtgärder är höga hastigheter genom samhällen, där gående och cyklister färdas längs eller över vägen. En fysisk åtgärd är att göra vägen smalare eller bygga gupp. En möjlig ITS-åtgärd är att sätta upp en hastighetspåminnande skylt eller varningsskylt för gång och cykel. Nedan beskrivs två exempel där ITS-åtgärder har visat sig vara effektiva i jämförelse med fysiska åtgärder.

Hastighetsöverträdelser genom samhället Våxtorp

Ett exempel som visar hur en ITS-lösning kan ge bättre effekt för att få ner hastigheten är Våxtorp, ett litet samhälle längs riksväg 24 mellan Laholm och Örkelljunga. Hastighetsgränsen genom samhället är 50 km/tim men har tidigare varit 70 km/tim. Det finns gles bebyggelse med in- och utfarter längs vägsträckan. Både polis och boende rapporterade om stora problem med hastighetsöver­trädelser på det aktuella vägavsnittet.

En första fysisk åtgärd var att smalna av vägen något med hjälp av en tätorts­port med flyttbara refuger (betongfundament) och trafikdelare samt att vägen målades för att markera avsmalning. Trafikmätningar före och efter visade att medelhastigheten sjönk med mellan 2 och åtta procent beroende på fordonstyp. Mest effekt noterades för lastbilar med släp.

Vägmarkering och refuger, Våxtorp. Då denna åtgärd inte gav tillräcklig hastighetsdämpning sattes hastighets­påminnande skyltar upp i vardera riktningen. Betongfundamenten togs då bort. Skyltarna aktiveras bara då fordon kör för fort.

 

Hastighetspåminnande skylt, Våxtorp.

Trafikmätningarna visade att andelen bilister som körde för fort sjönk med 37 procent jämfört med mätningen som gjordes innan förstärkningen av vägmarkeringen och avsmalningen av vägen. Medelhastigheten sjönk med mellan elva och 16 procent, mest för tunga fordon.

Tabell
Medelhastighet – före (2006 v.21), efter förstärkt vägmarkering och refuger (2006 v.48), samt efter ITS-åtgärd (2007 v.23).

 

Framkomlighetsproblem på väg 222

Värmdö Väg 222 mellan Mölnvik och Ålstäket på Värmdö har länge haft stora framkomlighetsproblem med långa köer, framförallt under sommaren när trafiken ökar från 18 000 till 28 000 fordon per dygn. Köer bildades i riktning västerut mot Stockholm på morgonen, medan det under eftermiddagen bildades köer i motsatt riktning.

Reversibelt körfält, Värmdö.
Reversibelt körfält, Värmdö.

För att lösa trafikproblemet gjordes vägen om till tre smala körfält med ett reversibelt körfält i mitten. På morgonen när trafiken västerut mot Stockholm är som störst används mittkörfältet för trafik in mot staden. På eftermiddagen används mittkörfältet för trafik i riktning österut.

Systemet var från början manuellt, men automatiserades hösten 2008. Med hjälp av mekaniska bommar, variabel skyltning och möjlighet till fjärrstyrning och övervakning kan körriktningen i mittkörfältet växlas om på distans. Bommarna och skyltarna styrs från Trafikledningscentralen – Trafik Stockholm.

Sammantaget har åtgärden haft en gynnsam effekt på framkomligheten. Köerna har försvunnit och även kollektivtrafiken har gynnats. Endast en av tio intervjuade klagar nu på framkomligheten. Dessutom är lösningen kostnads­effektiv. Att bygga fyrfältsväg hade kostat 140 miljoner kronor, lösningen med för reversibelt körfält kostade bara 20 miljoner kronor.

Erfarenheterna med reversibla körfält är begränsade i Sverige och lokala förhållanden kan medföra höga kostnader för nödvändiga fysiska åtgärder, något som bör beaktas vid införande av sådana åtgärder.