Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Om ITS på väg

Trafikverket har som övergripande mål att skapa ett säkert, tillgängligt och jämställt transportsystem. Alla ska, oavsett transportslag, kunna ta sig fram smidigt, grönt och tryggt och ITS ett viktigt redskap för att vi ska nå dessa mål.

Med ITS-lösningar kan vi bidra till en effektivare trafikplanering med ett bättre utnyttjande av det befintliga transportsystemet. Samtidigt kan vi göra trafikmiljön säkrare och mer miljövänlig.

Handboken ITS på väg gavs ut 2009 av dåvarande Vägverket. Den gjorde det för första gången möjligt för trafikingenjörer och trafikplanerare inom Vägverket samt på kommunal och regional nivå att på ett lättöverskådligt sätt se hur ITS kan vara ett redskap i trafikplanerarens vardag.

Hanböcker ITS

Intresset visade sig vara stort inte bara i denna målgrupp utan även från andra håll – och från andra länder. Så stort att det numera finns en motsvarande ITS-handbok, inspirerad av den svenska, i såväl Norge som Danmark.

Webbversion gör det lättare att uppdatera handboken

Att skapa en webbversion av handboken är en naturlig utveckling och det gör att den är åtkomlig för en bredare publik. Materialets tillgänglighet och sökbarhet förbättras, likaså möjligheten till regelbunden ajourhållning av innehållet.

En av förutsättningarna för att ITS skall beaktas i högre grad vid planering och bli ett fullvärdigt alternativ är att planerare såväl inom Trafikverket som i kommunerna tillämpar intentionerna i fyrstegsprincipen. ITS ska vara ett verktyg som alltid ska beaktas då transportsystemet planeras och utformas.

Fyrstegsprincipen

Sammanfattningsvis är syftet med denna webbutgåva att bidra till en långsiktigt fungerande kunskapsuppbyggnad om ITS och visa på dess potential i transportsystemet.

Webbhandbokens uppbyggnad

För dig som har läst den tryckta boken är webbhandbokens uppbyggnad bekant. En stor skillnad är att det på alla sidor finns det möjlighet att direkt söka efter en ITS-åtgärd med avseende på Trafiksäkerhet, Miljö samt Framkomlighet, tillgänglighet och trygghet. Under kapitlen "Att genomföra ITS" och "Systemet i drift" finns även nedladdningsbara checklistor i form av Worddokument.

Handboken innehåller följande delar:

  • Vit del är inledande beskrivningar av handbokens syfte, vad som menas med ITS samt en sammanfattning av genomförandeprocessen för ITS.
  • Blå del motsvarar behovsanalysen i arbetsprocessen. Här beskrivs vilka problem ITS kan lösa ur ett väghållarperspektiv och förankring med strategiska planer och inriktningsdokument för ITS. Dessutom ges förslag till hur problem i trafiken identifieras.
  • Grön del motsvarar genomförandefasen i processen. Huvuddelen omfattar en katalogförteckning av vilka ITS-system och tjänster som finns implementerade i Sverige idag. För varje ITS-åtgärd beskrivs tillämpningssätt, goda råd vid införande, vilka effekter som har uppnåtts i befintliga installationer och hänvisning till goda exempel. Denna del beskriver vilka moment som ingår i arbetsprocessens planerings- och genomförandefaser. Detta omfattar upphandling, installation och driftsättning.
  • Orange del motsvarar förvaltnings- och utvärderingsfasen i arbetsprocessen. Förvaltning omfattar drift och underhåll samt tjänster för kundsupport. God förvaltning är avgörande för att ITS-åtgärden ger önskad effekt. Med utvärdering menas för- och efterundersökningar för att ta reda på om ITS-åtgärden har uppnått önskat effekt.

ITS-åtgärder, -system och -tjänster

Under kapitlen "Informera och varna trafikant", "Styra och leda trafik" samt "Övervaka trafik" lyfts olika exempel på olika ITS-åtgärder fram. Vi fokuserar på åtgärder i den fysiska vägmiljön som initieras av väghållaren och riktar sig till trafikanterna. Varje kapitel omfattar även referens till goda exempel där konkreta implementeringar av ITS-systemet eller tjänsten beskrivs.

Varje system beskrivs under följande rubriker:

  • Tillämpning
    Beskriver hur systemet fungerar tillsammans med övrig infrastruktur.
  • Effekter
    Beskriver vilka effekter som har uppnåtts vid tillämpningar av systemet i Sverige. Systemets effekter på trafiksäkerhet, miljö och transportkvalitet med mera illustreras grafisk med nivåindelning i fyra nivåer, läs mer om effektbedömning nedan.
  • Aktörer
    Beskriver hur systemet fungerar tillsammans med övrig infrastruktur.Goda råd vid införande Här ges några råd och saker att tänka på vid införande av ITS-tjänsten.

Effekter och kostnader

Som stöd för läsaren att kunna värdera ITS-åtgärders effekter, görs en översiktlig till effektbedömning av respektive system. Underlaget för dessa bygger på jämförelse av olika utvärderingar för att se om effekterna och attityderna pekar på en tydlig tendens.

Effektbedömningarna skall därför inte ses som absolut sanning, eftersom lokala förhållanden och speciella förutsättningar kan ha en betydande inverkan.

Effekterna delas in i Trafiksäkerhet, Miljö, samt Framkomlighet, tillgänglighet och trygghet och gradering görs enligt följande:

°°° Stor positiv effekt
°°  Medelstor positiv effekt
°   Liten positiv effekt
    Ingen påvisad effekt

På motsvarande sätt görs kostnadsbedömningar som bygger på schablonmässiga uppskattningar för typinstallationer. Också här görs förbehåll för lokala förutsättningar och andra omständigheter som i stor utsträckning påverkar anskaffningskostnader.

Vid planering av ITS ska alla kostnader räknas med i ett tidigt skede. Detta beskrivs i handbokens avsnitt om planering.

Exempel på kostnadsfaktorer är:

  • Förstudie omfattande probleminventering och behovsanalys.
  • Projektering
  • Projektledning i genomförandefasen.
  • Investeringskostnader för utrustning och mjukvara, elanslutning och kommunikationskostnader.
  • Överordnat system för driftövervakning och styrning.
  • Installation och driftsättningskostnader.
  • Anläggningskostnader för markarbeten och andra fysiska åtgärder.
  • Förvaltningskostnader (drift och underhåll).
  • Reinvesteringskostnader.
  • Utvärderingskostnader.

Trafikverkets publikation Effektsamband ger några exempel på faktiska investeringskostnader för olika typer system. Bland annat anges att årliga driftskostnader varierar mellan fem och tio procent av investeringskostnaden. För varje system görs i katalogdelen en schablonmässig kostnadsindelning i tre nivåer enligt nedan.

Denna presenteras jämsides med effektbedömningen och gradering görs enligt följande:

°  Enkla, ofta fristående, installationer som i flera fall kan strömförsörjas med batterier, sol- eller bränsleceller. Kostnadsintervall 10 000–500 000 kr.

°° I denna kategori fordras mer omfattande planering och projektering. El, kommunikationsförsörjning och markarbeten är kostnadsdrivande. Det är tillrådligt med överordnat system för drift och övervakning. Kostnadsintervall 500 000 kr–3 000 000 kr.

°°° Stora system styrs och övervakas i många fall av en trafikledningscentral. Planering, införande och drift av denna kategori är en process som fordrar resurser, engagemang och uthållighet av väghållaren. Kostnadsintervall 3 000 000 kr och uppåt.