Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Övervakning och styrning av transporter med farligt gods

Olyckor med farligt gods i vägtrafiken är lyckligtvis relativt få. Även om risken är liten finns ständigt en potential för olyckor med mycket svåra konsekvenser. Dessa risker kan dock avsevärt begränsas med lämpliga tekniska system.

Behovet av övervakning, kontroll och styrning av transporter med farligt gods blir större då transporterna ökar och trafiksystemet blir mer komplext. System som styr och registrerar transporter med farligt gods möjliggör god trafiksäkerhet utan att framkomligheten begränsas samtidigt som betungande pappers­arbete förenklas.

Transporter av farligt gods är en potentiell fara för alla som rör sig på vägnätet men även för till exempel boende i närheten av vägar som trafikeras av farligt gods. Därför är det viktigt att utforma system som även skyddar tredje man, det vill säga personer som inte alls har valt att ta risken av att ge sig ut i trafiken.

Ett system för styrning av transporter med farligt gods syftar till att förhindra eller minimera fara genom att ge transportörer instruktioner eller på annat sätt påverka var när och hur ett fordon med farligt gods färdas på vägarna.

Ett fordon kan ledas med olika grader av komplexitet, allt från enkel skyltning och manuell övervakning till mer automatiserade system. Det kan innebära ett lokalt system (fristående vid exempelvis en tunnel) eller ett centralt system (centralt på en vägtrafikledningscentral) som i realtid fattar beslut om vilka fordon som får färdas på respektive vägsträcka.

Tillämpning

Genom att kombinera olika typer av system kan larmcentraler och räddningstjänst få realtidsmeddelanden om position och lastinnehåll vid en incident/olycka. Denna information underlättar väsentligt för räddningstjänsten som snabbt kan vara på plats och veta hur utsläpp, brand eller liknande skall bekämpas. Risken för terrorism bidrar också till ett ökat intresse från myndigheternas sida för att övervaka farligt gods.

Försöksverksamhet pågår även kring webbaserade tjänster där väghållare, räddningstjänst, SOS alarm och polis kan få tillgång till samma information (bilder, digitala fraktsedlar etc.) vid en olycka och på så sätt tillsammans agera på bästa sätt för att minimera konsekvenserna.

Effekter

Åtgärden reducerar risk för, samt konsekvenserna av olyckor med farligt gods. Men framför allt är det en personsäkerhetseffekt som uppnås. Detta gäller i såväl samhällen i stort som i specifikt miljökänsliga områden. Övervakning av farligt gods med hjälp av ITS kan dessutom minska åtgärds- och utryckningstider genom att förse räddningstjänsten med utförlig information om typ av olycka och innehåll i den farliga lasten.

Eftersom en stor andel av olyckorna inom farligt godsområdet är relaterade till singelolyckor såsom vältningsolyckor kan ITS-system bidra till att varna förare av fordon med farligt gods om farliga trafikförhållanden och därigenom bidra till ökad personsäkerhet för dessa trafikanter och för medtrafikanterna.

Aktörer

Det är främst transportörerna (transportföretagen) och väghållarna som har huvudansvaret för genomförandet. SOS Alarm har en viktig roll att förmedla larm till räddningstjänsten och polisen. Transportköparna, Räddningsverket och räddningstjänsten finns med som kravställare på utformningen av åtgärden. Andra aktörer som kan beröras är tullen och polisen.

Goda råd vid införande

Åtgärden kan ses som en tilläggsfunktion till andra it-baserade åtgärder för att effektivisera och kundanpassa transportföretagens verksamhet. Finns system för godsföljning, fordonslokalisering och transportledning installerade är förutsättningarna goda att införa denna typ av åtgärd.

Styrning av farligt gods påverkas av ADR (European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road) -bestämmelserna, vilket är ett europeiskt regelverk som anger hur farligt gods skall klassas, hanteras och transporteras. Detta regelverk är i sin tur baserat på FN:s rekommendationer. ADR tillåter användandet av elektronisk databehandling eller elektroniskt data- utbyte istället för, eller som komplement till, pappersdokumentation.

Eftersom ADR-bestämmelserna är mycket omfattande bör införandet av styrande system för farligt gods också vara inriktat på att förenkla informations- hantering.

Se även:
Tunnelövervakning och styrning
Motorvägsreglering

Goda exempel: Övervakning och styrning av transporter med farligt gods

Utvecklingsprojektet "Mobil-IT för gods på väg" startades 2007 av Blekinge Tekniska Högskola i samarbete med Sweco och avslutades 2009.

Syftet med projektet var att studera hur myndighetsrelaterade applikationer kan integreras med telematikapplikationer kopplade till tunga transporter. Viktiga områden för projektet är säkra transporter med fokus på farligt gods samt att visa hur mobil it kan effektivisera tunga transporter.

Intresse för förmågan att övervaka farligt gods finns hos Räddningsverket, Trafiken.nu i Stockholm och Göteborg samt Trafikverket som ser det som förebyggande att ha kontroll över var farligt gods finns vid en olycka och att snabbt kunna agera så att inte situationen förvärras och skapar större skador än det som redan har skett. ­Räddningsverket menar att telematiktjänster är ett av få kostnadseffektiva sätt som finns för att kontrollera farligt gods.

Källor: Slutrapport Mobil-IT för gods på väg, BTH, Sweco (Transport Telematics R&D Group Sweden), 2009.

Tunnelövervakning och styrning